[...]Lärarutbildningen vid Högskolan i Borås har alltså bedömts hålla hög kvalitet. Ett skäl till detta framgår av Högskoleverkets motiveringar och handlar om en god balans mellan vetenskaplig och professionsbaserad kompetens bland lärar-utbildarna. I den här rapporten ges ett smakprov på områden där enskilda lärare vid institutionen har fördjupade kunskaper och intressen. Utgångspunkten för artiklarna är texter skrivna inom ramen för en kurs, Lärarutbildning och veten-skaplighet, läsåret 2008-09. De sju artiklarna behandlar på olika sätt och med olika utgångspunkter och tillämpningar, relationen mellan teori och praktik, just den fråga som har varit, är och ständigt kommer att vara lärarutbildningens kärnfråga.

I mitt yrke som lärare vid en lärarutbildning får man ibland frågan av nyantag-na studenter om varför man ska lära sig olika teorier. Vad ska man med teori till? Studenten som frågar ser ofta teori som väsenskilt från praktik och vill en-bart ha praktiska svar. Studenten vill att jag ska tala om hur man ska handla i en viss situation. Det handlar oftast om en problematisk situation som kan upp-stå mellan lärare och elev i studentens kommande yrkesliv. Studenten vill inte ha en massa teori om varför denna situation har uppstått eller någon teori om varför hon eller han kan handla på ett visst sätt, utan studenten vill enbart ha svar på hur hon eller han ska handla i denna situation. Det kan handla om hur studenten ska agera i en situation där en elev vägrar att ta av sig sin keps i bör-jan av lektionen. Jag anser att det inte går att svara på frågor av detta slag med ett enkelt svar som beskriver exakt hur studenten ska handla. I denna text kommer jag att svara på frågan om varför man inte kan ge ett ”teorilöst” prak-tiskt svar på frågan om hur man ska agera i en situation där exempelvis eleven inte vill ta av sig kepsen (exemplet förutsätter att skolan där eleven går har ordningsregeln att elever inte får bära keps inomhus. Om detta är en bra eller dålig regel är dock en annan diskussion). Jag kommer i texten nedan argumen-tera för varför man behöver teori. Framförallt kommer jag att föra en argumen-tation om varför man som lärarstudent behöver lära sig flera olika teoretiska synsätt. Det vill säga varför det är utvecklande att lära sig flera alternativ.

Att pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan har ofta hävdats ha en relation till normer kring maskulinitet. Normer kring maskulinitetens negativa inverkan på studievanor har observerats på skolor med en dominerande ”antipluggkultur” eller en dominerande ”ingen ansträngningskultur” bland pojkarna. Vidare har det på dessa skolor uppmärksammats att denna typ av normer även har en negativ inverkan på flickors möjligheter att prestera i skolan. Denna avhandling har sitt fokus på frågan om pojkars syn på studier har en relation med normer kring maskulinitet, samt om förmågan att studera är könad. Dessa frågor har undersökts utifrån en etnografisk ansats på en högstadieskola.

Den valda skolan skiljer sig mot skolor med en dominerande ”antipluggkultur” eller en dominerande ”ingen ansträngningskultur”, då en ”pluggkultur” istället dominerar bland pojkarna. Inom denna ”pluggkultur” reproduceras normer som är mer tillåtande vad gäller flickors och pojkars studerande. Att pojkarna anser att man ska studera ambitiöst medför att handlingen ”studera ambitiöst” inte ses som feminin och därför behöver inte pojkarna iscensätta sin maskulinitet genom att ta avstånd från studier, något som är fallet inom exempelvis en ”antipluggkultur”. Dock visar studien att ”pluggkulturen” till trots, reproduceras samtidigt parallella och motsägelsefulla normer som könar förmågan att studera, det vill säga normer som begränsar pojkars möjlighet att studera ambitiöst.

Utifrån frågan varför pojkar generellt presterar sämre i skolan än flickor har det gjorts flera studier i skolor med en dominerande ”antipluggkultur” eller en dominerande ”ingen ansträngningskultur” bland pojkarna. Dessa studier visar att de normer som konstrueras bland pojkar försvårar deras möjligheter att studera. Denna artikel fokuserar på en studie utförd på en skola med en dominerande ”pluggkultur” bland pojkarna. I texten framläggs hur lärarna har bidragit till att konstruera en ”pluggkultur”. Utifrån pojkarnas egna utsagor har lärarna bidragit till att skapa dominerande normer bland pojkarna som de själva hävdar gynnar deras studier. Normer kan vara hindrande, men detta specifika fall visar att normer även kan upplevas som möjliggörande. 

Forskning visar att social bakgrund, kön och var man bor har betydelse för elevers möjligheter att lyckas i skolan och livet. I ett samhälle där ekonomiska, sociala och kulturella skillnader ökar alltmer har skolan ett viktigt uppdrag i att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning och att sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar och bakgrund. Boken Klass, etnicitet och kön ger lärare en ökad förståelse för elevers skilda sociala villkor men också verktyg för hur man som lärare kan arbeta för en mer likvärdig skola.Boken vänder sig främst till personer verksamma i skolan men kan också läsas av alla som intresserar sig för lärande och ungas socio­ekonomiska villkor.

Att misslyckas i skolan är ofta en katastrof för livet, både när det gäller personlig utveckling och möjliga livchanser gällande exempelvis jobb, högre utbildning och familjebildning (Zimmerman 2018, Leijnse 2017). Pojkar tillhör den grupp som lyckas sämst i skolan (Skolverket 2021). Givetvis har andra kategorier, till exempel klass och etnicitet, en relation till grundskolans avgångsbetyg. Men pojkar från exempelvis studieovana hem lyckas sämre än flickor från studieovana hem och utlandsfödda flickor har bättre avgångsbetyg än utlandsfödda och svenskfödda pojkar med svenskfödda föräldrar (Skolverket 2021, SCB 2021). Att pojkar lyckas sämre i skolan oavsett vilken av dessa subkategorier som studeras visar att det är något med att vara just pojke som ökar risken att inte klara skolan. 

Pojkar har under flera decennier presterat sämre i skolan än flickor, och betygsgapet ökar. Detta är ett av skolans tydligaste likvärdighetsproblem. I den här boken ges en översikt över olika fenomen som bidrar till att pojkar som grupp presterar sämre i skolan än flickor. Utifrån dessa diskuteras hur lärare och andra vuxna kan bidra till att bryta den negativa trenden och få fler pojkar att lyckas i skolan.

Orsakerna kring pojkars sämre resultat är flera och sammanflätade. Det finns biologiska könsskillnader som missgynnar pojkar i skolan, skillnader som förstärks i det sociala samspelet av vuxna i barnens närhet. En breddad repertoar är en nyckelterm i boken som hänvisar till att pojkar behöver utveckla fler förmågor istället för att begränsas i sin utveckling av de könsnormer och maskulina ideal som påverkar många pojkars liv idag. Fredrik Zimmerman presenterar sin egen forskning på en skola som har en dominerande pluggkultur bland pojkarna. Författaren beskriver hur lärarna arbetar för att frambringa de framgångsfaktorer som enligt pojkarna själva skapar en lärande miljö och hjälper dem att ta ett allt större ansvar för sina studier. Samtidigt får detta arbete en positiv effekt på den allmänna trivseln, vilket visar sig i att även flickorna säger att de trivs bättre i denna skolmiljö.

Syftet med denna rapport har varit att finna och beskriva strategiskt valda medborgargruppers (en invandrargrupp, en ungdomsgrupp och en grupp med äldre landsortsbor) förhoppningar och farhågor inför en ökad e-demokrati i en landsbygdskommun. Texten bygger på en kvalitativ studie gjord i Svenljunga kommun, inom ramen för ett EU-projekt (projektet går under namnet i-COIN). Rapporten beskriver de tydligaste mönster som uppkommit i gruppintervjuer med medborgargrupperna. Ett av de mönster som uppmärksammats är att medborgargrupperna ser positivt på att det går snabbare och enklare att hämta information genom e-service. Det finns dock farhågor att e-service skall medföra en standardiserad, och därmed sämre, kommunikation mellan medborgare och myndighet. Detta skulle i så fall medföra en sämre informationsinhämtning och allt sämre möjligheter för medborgare att påverka. Medborgargruppernas förhoppningar och farhågor har jämförts med intervjusvar från tjänstemän i kommunen. Svaren verkar i stort överensstämma mellan medborgargrupperna och tjänstemännen förutom på vissa punkter. Exempelvis diskuterar tjänstemännen i högre grad än medborgargrupperna att e-servicen måste vara enkel att använda. Medborgargrupperna oroar sig mer än tjänstemännen att e-service skall innebära ett informationsbortfall. Alla tjänstemän och medborgargrupper (förutom ungdomsgruppen) har tron att det är ungdomarna som främst kommer att använda eservice. Ungdomsgruppen visade dock en likgiltighet inför e-demokrati.