Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergnell, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Cronqvist, Marita
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Fihn, Gunilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kolback, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pokka, Helena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Welin Mod, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lärarutbildning och vetenskaplighet2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    [...]Lärarutbildningen vid Högskolan i Borås har alltså bedömts hålla hög kvalitet. Ett skäl till detta framgår av Högskoleverkets motiveringar och handlar om en god balans mellan vetenskaplig och professionsbaserad kompetens bland lärar-utbildarna. I den här rapporten ges ett smakprov på områden där enskilda lärare vid institutionen har fördjupade kunskaper och intressen. Utgångspunkten för artiklarna är texter skrivna inom ramen för en kurs, Lärarutbildning och veten-skaplighet, läsåret 2008-09. De sju artiklarna behandlar på olika sätt och med olika utgångspunkter och tillämpningar, relationen mellan teori och praktik, just den fråga som har varit, är och ständigt kommer att vara lärarutbildningens kärnfråga.

  • 2.
    Rolandsson, Bertil
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    E-government in a Countryside Region: Frames of Internet-Based Services among Civil Servants and Citizens2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Alternativ utvecklar förmågan till kritisk reflektion2011Inngår i: Lärarutbildning och vetenskaplighet, ISSN 1404-0913, nr 2, s. 83-98Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I mitt yrke som lärare vid en lärarutbildning får man ibland frågan av nyantag-na studenter om varför man ska lära sig olika teorier. Vad ska man med teori till? Studenten som frågar ser ofta teori som väsenskilt från praktik och vill en-bart ha praktiska svar. Studenten vill att jag ska tala om hur man ska handla i en viss situation. Det handlar oftast om en problematisk situation som kan upp-stå mellan lärare och elev i studentens kommande yrkesliv. Studenten vill inte ha en massa teori om varför denna situation har uppstått eller någon teori om varför hon eller han kan handla på ett visst sätt, utan studenten vill enbart ha svar på hur hon eller han ska handla i denna situation. Det kan handla om hur studenten ska agera i en situation där en elev vägrar att ta av sig sin keps i bör-jan av lektionen. Jag anser att det inte går att svara på frågor av detta slag med ett enkelt svar som beskriver exakt hur studenten ska handla. I denna text kommer jag att svara på frågan om varför man inte kan ge ett ”teorilöst” prak-tiskt svar på frågan om hur man ska agera i en situation där exempelvis eleven inte vill ta av sig kepsen (exemplet förutsätter att skolan där eleven går har ordningsregeln att elever inte får bära keps inomhus. Om detta är en bra eller dålig regel är dock en annan diskussion). Jag kommer i texten nedan argumen-tera för varför man behöver teori. Framförallt kommer jag att föra en argumen-tation om varför man som lärarstudent behöver lära sig flera olika teoretiska synsätt. Det vill säga varför det är utvecklande att lära sig flera alternativ.

  • 4.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Borde Peter Singer dra en annan slutsats?2007Inngår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 28, nr 1, s. 3-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Både flickor och pojkar vinner på en pluggkultur2018Inngår i: Skolledaren, ISSN 0037-6515, nr 5, s. 17-19Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Den svårföränderliga killkoden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Det tillåtande och det begränsande: En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet2018Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan har ofta hävdats ha en relation till normer kring maskulinitet. Normer kring maskulinitetens negativa inverkan på studievanor har observerats på skolor med en dominerande ”antipluggkultur” eller en dominerande ”ingen ansträngningskultur” bland pojkarna. Vidare har det på dessa skolor uppmärksammats att denna typ av normer även har en negativ inverkan på flickors möjligheter att prestera i skolan. Denna avhandling har sitt fokus på frågan om pojkars syn på studier har en relation med normer kring maskulinitet, samt om förmågan att studera är könad. Dessa frågor har undersökts utifrån en etnografisk ansats på en högstadieskola.

    Den valda skolan skiljer sig mot skolor med en dominerande ”antipluggkultur” eller en dominerande ”ingen ansträngningskultur”, då en ”pluggkultur” istället dominerar bland pojkarna. Inom denna ”pluggkultur” reproduceras normer som är mer tillåtande vad gäller flickors och pojkars studerande. Att pojkarna anser att man ska studera ambitiöst medför att handlingen ”studera ambitiöst” inte ses som feminin och därför behöver inte pojkarna iscensätta sin maskulinitet genom att ta avstånd från studier, något som är fallet inom exempelvis en ”antipluggkultur”. Dock visar studien att ”pluggkulturen” till trots, reproduceras samtidigt parallella och motsägelsefulla normer som könar förmågan att studera, det vill säga normer som begränsar pojkars möjlighet att studera ambitiöst.

  • 8.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hur nationalstaten förlorar makt i globaliseringen2007Inngår i: Perspektiv på demokrati. En vänbok till Hans Lindfors., Högskolan i Borås. Institutionen för pedagogik. , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Inledning: perspektiv på demokrati2007Inngår i: Perspektiv på demokrati. En vänbok till Hans Lindfors., Högskolan i Borås. Institutionen för pedagogik. , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Zimmerman, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vad är skillnaden mellan att roa sig och att bli road?2009Inngår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 30, s. 24-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 11.
    Zimmerman, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rolandsson, Bertil
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Om medborgaren själv får välja2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport har varit att finna och beskriva strategiskt valda medborgargruppers (en invandrargrupp, en ungdomsgrupp och en grupp med äldre landsortsbor) förhoppningar och farhågor inför en ökad e-demokrati i en landsbygdskommun. Texten bygger på en kvalitativ studie gjord i Svenljunga kommun, inom ramen för ett EU-projekt (projektet går under namnet i-COIN). Rapporten beskriver de tydligaste mönster som uppkommit i gruppintervjuer med medborgargrupperna. Ett av de mönster som uppmärksammats är att medborgargrupperna ser positivt på att det går snabbare och enklare att hämta information genom e-service. Det finns dock farhågor att e-service skall medföra en standardiserad, och därmed sämre, kommunikation mellan medborgare och myndighet. Detta skulle i så fall medföra en sämre informationsinhämtning och allt sämre möjligheter för medborgare att påverka. Medborgargruppernas förhoppningar och farhågor har jämförts med intervjusvar från tjänstemän i kommunen. Svaren verkar i stort överensstämma mellan medborgargrupperna och tjänstemännen förutom på vissa punkter. Exempelvis diskuterar tjänstemännen i högre grad än medborgargrupperna att e-servicen måste vara enkel att använda. Medborgargrupperna oroar sig mer än tjänstemännen att e-service skall innebära ett informationsbortfall. Alla tjänstemän och medborgargrupper (förutom ungdomsgruppen) har tron att det är ungdomarna som främst kommer att använda eservice. Ungdomsgruppen visade dock en likgiltighet inför e-demokrati.

  • 12.
    Zimmerman, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rolandsson, Bertil
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Riestola, Päivi
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Theandersson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bartley, Kristina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Puaca, Goran
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Perspektiv på demokrati2007Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf