Flera institutioner i samhället arbetar på olika sätt med barns och ungas läsning. Dels handlar det om att barn och unga behöver utveckla läsförmågan för att kunna delta i utbildning, arbete och samhällsliv, dels eftersträvas ofta att utveckla läsintressen och läsvanor. På politisk nivå sätts läsandet i samband med såväl individuella som samhälleliga värden och ses ofta som en tillgång för demokratin (se t.ex. Litteraturutredningen 2012a, och Proposition 2013/14:3). I artikeln tas upp en omfattande forskning om läsning som kan vara av intresse för detta arbete.
Projektet Stöd till skolbiblioteksutveckling (StilBib) ingår i en serie nationella satsningar som genomförts under ett decennium för att stödja kreativa språkmiljöer i skolan, där skolbibliotek uppfattas som en vital del av sådana miljöer. Satsningarna har syftat till att stärka skolbibliotekens pedagogiska roll för att stimulera barns och ungdomars språkutveckling.
Artikeln tar upp forskning om hur digitala redskap på olika sätt kan användas för att stimulera och utveckla elevers läsintresse. Utifrån en syn på läsning och skrivande som en högst social praktik lyfter vi fram potentialen i digitala verktyg för att bygga gemensamma textvärldar och bidra till en levande läskultur i skolan. Utifrån begreppet läsargemenskap diskuteras hur man kan arbeta med texter genom skrivande, samtal, lek, bildskapande och dramatiseringar.
I den här modulen diskuteras, utifrån läsforskning och styrdokument, skolans potential och ansvar för att utveckla elevers läsande. I denna första artikel presenteras och förklaras en rad begrepp kopplade till elevers läsutveckling. Betydelsen av samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier för att stödja elevernas läsutveckling lyfts. Avslutningsvis introduceras hur en Läsvanestudie kan vara ett verktyg för att kartlägga hur elever ser på och använder sig av läsning.
Artikeln tar upp forskning som behandlar användningen av serier i skolan i syfte att stimulera elevernas läsintresse. Barn och unga är ofta intresserade av serier, inte minst visas detta intresse genom att de själva är aktiva serieskapare. Serier innebär dessutom en ovanligt ålderslös läsning eftersom bildmediet tilltalar många, men forskare visar att serier är av särskilt intresse för barn i åldern före eller under läsinlärningen. Seriemediet möjliggör nämligen för läsaren att ta till sig berättelsen på egen hand och att barnet också lär sig läsa, med stöd av bilderna. I artikeln diskuteras olika sätt att använda serier i undervisning och i samverkan med skolbiblioteket.
Denna text handlar om hur serier kan bidra till elevers intresse för läsning. Efter inledningen ges en kort historisk återblick följd av en genomgång om hur serier är uppbyggda och seriegenrens specifika drag. Texten avslutas med en presentation av en pedagogisk modell som tydliggör olika genrers språk och mönster, cirkelmodellen, vilken kan användas i olika ämnen för ämnesfördjupning.
Denna artikel inleds med att en didaktik för fri läsning introduceras. Denna didaktik är tänkt att på ett strukturerat sätt ge eleverna möjligheter att upptäcka läsningens glädje och därmed bidra till en framgångsrik och stimulerande läsundervisning. Artikeln avslutas med en sammanfattning av modulen i sin helhet, där några utmaningar och dilemman som ni kan ha stött på i ert löpande arbete lyfts. Syftet är att uppmuntra till reflektion kring det fortsatta arbetet att stimulera elevers läsengagemang.
In this presentation, we share our experiences of a course in Media and Information Literacy (MIL) at the University of Borås; it is a professional development course for teachers and school librarians. The course is completely online and is the only one in MIL in higher education in Sweden. Collaborations at different levels are important for the course's implementation, and collaboration between teachers and school librarians enriches the participants' development of teaching within MIL. Several examples of the practical projects carried out as examination tasks are presented.
The following presentation aims to present and share experiences from the course in Media and Information Literacy (MIL) at the University of Borås as a part of the professional development of teachers and school librarians.
Projekt StilBib har varit ett omfattande kompetensutvecklingsprogram för lärare, lärarbibliotekarier, bibliotekarier och skolledare (drygt 100 personer vid 24 skolor i 11 kommuner). Deltagarna har huvudsakligen arbetat på skolor med hög invandrartäthet och projektet har handlat om att med skolbibliotekets hjälp öka elevers förmåga att läsa och i övrigt uppnå skolans mål. En viktig aspekt har varit att bland deltagarna öka kännedomen om och användningen av relevant forskning. Arbetsformer i projektet har varit tre sammankomster vid Högskolan, 32 mentorsbesök och andra kontakter med deltagarna. Skolorna har arbetet med egna utvecklingsprojekt med övergripande syfte att stödja elevers språkutveckling och med skolbibliotek som redskap i utvecklingsarbetet. Dessa lokala projekt har inriktats på insatser för läsutveckling och lässtimulans i olika former, undervisning i informationssökning, informationsanvändning och källkritik samt förändring av bibliotekslokaler. Resultat av de lokala projekten är en ökad aktivitet på flertalet skolor, när det gäller arbete med lässtimulans och språkutveckling. Vi ser också en förstärkt pedagogisk roll för skolbiblioteket, där lärare och bibliotekarier utvecklar ett samarbete i olika projekt i syfte att tillsammans nå mål med avseende på elevers språk- och läsutveckling. Resultat med avseende på kompetensutveckling bland lärare, bibliotekarier och skolledare tyder på en ökad medvetenhet bland deltagarna om forskningens användbarhet, mera varierade synsätt på skolbibliotekets roll och mer varierade uppfattningar av vad läsning kan innebära och hur läsfrämjande insatser kan bedrivas. Problem som identifierats har varit projektets omfattning, i vissa fall brist på förankring i kommunerna och därmed sammanhängande ekonomiska brister. Ytterligare en fråga som framstår som väsentlig är projektdeltagarnas ovana vid datorbaserad kommunikation och sparsamma erfarenheter av IKT-användning både för eget bruk och i undervisningen. BHS utvärdering bland deltagarna visar övervägande positiva bedömningar av både arbetslagens eget arbete i de lokala projekten och av utbytet av BHS insatser. Vilka effekter för elevernas lärande som projektet inneburit är svårt för oss att avgöra, men vi kan anta att de ansträngningar som gjorts i det konkreta arbetet med eleverna tillsammans med personalens ökade medvetenhet om skolbibliotekets medier och möjligheter som redskap i undervisningen kan ha långsiktiga effekter. För att uttala oss med större säkerhet har vi varit beroende av utvärderingar som görs lokalt. Vi har tagit del av ett fåtal sådana.