Endre søk
Begrens søket
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Boglind, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Persson, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tholin, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sjöholm, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tankar kring ämnesdidaktikens mål, mening och metaforer2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Biologisk mångfald i läroböcker i biologi2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to analyse offered meaning, that is, what and how subject content is communicated to the recipients. In this case the subject content is biological diversity and the communicative artefacts are biology books for the latter grades in the Swedish compulsory school. The four papers cover aspects of biodiversity in biology books (I), connections between biology books and the world outside school (II), the definition of the species concept and the use of the concept species in textbooks and in pupils' assertions (III), and finally how instances of modes are connected in a multimodal text and how the design of texts may affect the possibilities of meaning making (IV). The biology books used for data collection are multimodal texts with different types of written text and a rich amount of illustrations. The collected data was primarily used for content analysis but also to explore the design of the books. In paper III and IV data was also obtained by two questionnaires to students. Data is analysed and the results are discussed on the basis of a social semiotic theory of communication and meaning making. The books contain many facts about biological diversity, but the concept is not defined explicitly in several of them. In relation to human beings and human activities are beneficial aspects of biological diversity given precedence over ethical, aesthetic and economic aspects. The results also show that the books contain inaccuracies and questionable formulations regarding biodiversity, as well as simplifications and colloquial expressions rather than scientifically accurate terminology. Direct address, anthropomorphism, analogies and connections to life outside school are also found in the books. To recognize themselves in many of the connections to everyday life, pupils need to have visited many habitats in different seasons. The use of concepts is an area where there is a great potential for change. The species concept can be seen as an example of how a concept is introduced early and that understanding is taken for granted in the remaining text. Responses from the questionnaires suggest that more time needs to be given to basic biological concepts and that a big amount of instances of modes may impede meaning making. Textbooks are compromise products created to suit a diverse audience. There is a risk that the offered meaning of the books is not consistent with the perceived meaning of the students. The results of the thesis may contribute to reduce the gap between offered and perceived meaning. If awareness is raised about the problems pupils may face when using textbooks, the teachers' and the authors' ability to support meaning making may increase.

  • 3.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Biologisk mångfald i svenska läroböcker för skolår 6-92011Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 7, nr 1, s. 71-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lässtrategier före läsning i ämnet biologi2016Annet (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap: mitt forskarutbildningsämne i ord och bild2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Om artbegreppet och organismers släktskap: en multimodal innehållsanalys med kvantitativa inslag av svenska läroböcker i biologi för grundskolans senare år2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Elevers uppfattningar om naturvetenskapliga begrepp har länge varit föremål för forskares intresse men ett begrepp som sällan undersökts är artbegreppet. Att många elever har bristande kunskaper om arter och deras släktskap och att de har svårigheter att tyda evolutionära släktträd finns det flera studier om. Trots betydelsen inom biologin är artbegreppet inte oproblematiskt även om det finns en enighet bland biologer om vikten av en grundläggande enhet. Denna studies syfte är att analysera hur artbegrepp och systematik presenteras i biologiböcker för årskurs 6-9, att jämföra böckernas förklaringar med vetenskapliga sådana, samt att belysa tänkbara konsekvenser för elevers lärande. Ett multimodalt synsätt på texter och ett designteoretiskt perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk. Olika semiotiska resurser (modes) i böckerna kan samverka för meningsskapande men gör inte alltid det. Läroböcker kan inte ses som isolerade företeelser utan som artefakter i ett intertextuellt, kontextuellt och kulturellt sammanhang. Urvalet är de sex läroböcker i biologi för årskurs 6 till 9, som fanns att köpa i Sverige 2009. En kvantitativ innehållsanalys användes för att ge underlag för jämförelser. De sidor där artbegreppet presenteras analyserades med en multimodal metod. Resultatet visar att många modes används i böckernas uppbyggnad och att graden av samverkan mellan olika modes varierar. Genomgående används det biologiska artbegreppet och det introduceras tidigt i böckerna och då ofta som ett konstant fenomen. Förekomsten av ordet ”art” varierar stort både mellan och inom böckerna. Som mest förekommer det 30 gånger på ett uppslag. I avsnitten som presenterar olika organismer använder författarna även andra ord än systematiskt vedertagna taxa såsom grupper, sorter och typer. Systematik på nivåer över familjer skiljer sig mellan böckerna. I samtliga böcker används illustrationer för att visa organismers släktskap och utveckling. Dessa varierar från kladogram till knotiga träd. I flera av kladogramen saknas tidsaxlar och flera av släktträden får läsaren själv tolka innebörden i utan stöd från böckerna. Resultaten, som har relevans för såväl lärarutbildare som verksamma biologilärare, tyder på att artbegrepp och systematik presenteras på sätt som kan bidra till att elevers vardagsföreställningar stärks. De multimodala analyserna indikerar att det finns stora utvecklingspotentialer i dagens biologiböcker. Naturvetenskapliga processer skulle kunna lyftas fram istället för de faktafyllda avsnitt om växter och djur som tonåringar gärna prioriterar bort. Evolution skulle kunna vara ett område att utgå från istället för att avsluta med i läroböckerna.

  • 7.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Organismer som kan få barn tillsammans tillhör samma art2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Postern presenterar en pågående studie om artbegrepp och organismers släktskap i svenska biologiböcker för grundskolans senare år. Många studier inom ämnesdidaktisk forskning har fokuserat på barns uppfattningar om olika naturvetenskapliga begrepp. Barn, ungdomar och även vuxna, försöker göra världen begriplig genom att skapa egna förklaringsmodeller. Dessa benämns vardagsföreställningar och är ofta svåra att utmana genom undervisning. Studiens syfte är att analysera hur artbegrepp och systematik presenteras i biologiböcker för årskurs 6-9, att jämföra böckernas förklaringar med vetenskapliga sådana samt att belysa tänkbara konsekvenser för elevers lärande. Urvalet är de sex läroböcker i biologi för årskurs 6 till 9, som fanns att köpa i Sverige 2009. En kvantitativ innehållsanalys används för att ge underlag för jämförelser. De sidor där artbegreppet presenteras analyseras ur ett multimodalt perspektiv (förklaras på postern). Resultatet visar att det artbegrepp som används i samtliga böcker är det biologiska artbegreppet. Det introduceras tidigt i böckerna och då ofta som ett konstant fenomen. Förekomsten av ordet ”art” varierar stort både mellan och inom böckerna. Som mest förekommer det 30 gånger på ett uppslag. I avsnitten som presenterar olika organismer använder författarna även andra ord än systematiskt vedertagna taxa såsom grupper, sorter och typer. Systematik på nivåer över familjer skiljer sig mellan böckerna. I samtliga böcker används illustrationer för att visa organismers släktskap och utveckling. Dessa illustrationer varierar från kladogram till knotiga träd. I flera av kladogrammen saknas tidsaxlar och många av släktträden får läsaren själv tolka innebörden i. Resultatet tyder också på att systematik presenteras på sätt som kan bidra till att elevers vardagsföreställningar stärks.

  • 8.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rondellmodellen: en metafor för forskningsprocessen2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Samhörighet mellan olika "modes" i läroböcker2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vi lever i ett samhälle där multimodal kommunikation tar allt större utrymme. Även läroböcker har påverkats av denna utveckling. Förekomsten av olika semiotiska resurser, eller modes, har ökat i läroböckerna de senaste decennierna. I denna studie, som har en socialsemiotisk teori som grund, presenteras en metod som utvecklats för att kunna kartlägga förekomsten av, och samhörigheten mellan, olika modes i läroböcker. Kvantitativa data kompletteras med en kvalitativ analys av innehållet i isolerade modes. Därmed erhålls fler aspekter som grund för diskussion om de möjligheter till meningsskapande som läroböckerna erbjuder eleverna. Det preliminära resultatet visar att många modes används i böckerna och att graden av samhörighet mellan dem varierar. Om lärare uppmärksammas på denna variation, kan deras möjlighet att stödja elevers meningsskapande öka.

  • 10.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vardagsanknytning i biologiböcker2013Inngår i: Paideia, ISSN 1904-9633, nr 5, s. 52-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar hur anknytningar till elevers liv utanför skolan görs i svenska biologiböcker. Ett socialsemiotiskt perspektiv anläggs på texter och böckerna studeras som multimodala produkter. Anknytningen till livet utanför skolan sker genom olika modaliteter och det som främst har studerats är hur direkt tilltal används. Resultatet visar att elever förväntas ha besökt många biotoper vid olika årstider för att kunna känna igen sig i böckernas exempel. Möjliga konsekvenser frö elever, lärare och läromedelsförfattare diskuteras.

  • 11.
    Ferlin, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Sektionen för förskollärar- och lärarutbildning.
    Persson, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fernissa eller förändring: Kunskapstransformering genom ett utvecklingsprojekt för förskolor och skolor2018Inngår i: Paideia, ISSN 1904-9633, nr 15, s. 30-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Ett utvecklingsprojekt, här benämnt KIA, genomfördes 2015-2017 i 23 skolor och förskolor i Västsverige. KIA syftade till att öka "känslan av sammanhang" hos barn/elever i behov av särskilt stöd genom utbildning av skolpersonal och vårdnadshavare. Författarna genomförde följeforskning av förarbete och utbildningsinsatser riktade till skolor och förskolor. Data insamlades genom enkäter, observationer och intervjuer. Deltagarna uttrycker redan vid projektstart ett gott självförtroende, de tar huvudsakligen till sig konkreta förslag och ser yttre faktorer som de största hindren för utveckling. Tecken på transformering av kunskap saknas i stor utsträckning. Faktorer som kan påverka ett varaktigt resultat av kompetensutveckling framkommer genom följeforskningen.

  • 12.
    Ferlin, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Sektionen för förskollärar- och lärarutbildning.
    Persson, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning.
    Flexibel resursorganisation: En väg till tillgänglig lärmiljö och en inkluderande skola för alla?2018Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Persson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning .
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Sektionen för förskollärar- och lärarutbildning.
    Flexibel resursorganisation: En väg till tillgänglig lärmiljö och inkluderande skola för alla?2018Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Persson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Följeforskningsrapport HELA: Holistiskt Engagerat Lärande för Alla2017Rapport (Annet vitenskapelig)
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf