Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Jaffari, Majid
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Innehållsliga aspekter i verksamhetsförlagd utbildning uttryckta av invandrade akademiker2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Till Sverige sker det idag en stor invandring av akademiker. Det visar sig att svårigheterna för denna grupp att få arbete är större än för motsvarande grupp med svensk bakgrund. För att underlätta integrationen med den svenska arbetsmarknaden finns på flera högskolor speciella kurser för dessa utländska akademiker. Det finns förväntan från personer i denna grupp och från samhället att de ska integreras i en svensk yrkeskultur och få utöva samma yrke som i hemlandet. I mötet med svensk yrkeskultur identifierar vi två huvudsakliga hinder för denna integration, nämligen språket och skillnader i förhållningssätt och yrkesutövning. Under de kurser som relateras till denna studie finns det också verksamhetsförlagd tid. Föreliggande studie är fokuserad mot invandrade akademikers högskolestudier under verksamhetsförlagd utbildning. Under sitt första år på en svensk högskola får studenterna en verksamhetsförlagd placering som motsvarar den yrkesutbildning de har från hemlandet. Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå invandrade akademikers lärande i mötet mellan den egna yrkeskulturen och den svenska yrkeskulturen. I projektet uppmärksammas särskilt frågan vilka kunskaper i relation till sin yrkesroll dessa studenter anser sig utveckla under den tid som den verksamhetsförlagda utbildningen skrivs fram som en förberedande introduktion i utbildningen. Datainsamlingens första steg har skett i form av fokusgruppsintervjuer. Preliminära resultat visar att mötet med den svenska yrkeskulturen både berikar och berikas. Den kompetens man erövrat i landet man kommer ifrån kan användas och delges på arbetsplatsen där man haft verksamhetsförlagd tid. De studerande uppfattar också ett annat perspektiv på det egna yrket i mötet med den svenska yrkeskulturen. Språket uppmärksammas som ett yrkesspråk och man tillägnar sig också nya specifika kunskaper i yrket. Det går också att förstå ett ökat hos självförtroende bland undersökningspersonerna då de finner att den egna kompetensen och förhållningssätt är annorlunda men väl kan integreras i den nya yrkeskulturen.

  • 2.
    Dimenäs, Jörgen
    et al.
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Jaffari, Majid
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    One Step towards Integration: Aspects on how Immigrant Academics Learn During Internship2011In: Learning Communities: International Journal of Learning in Social Contexts, ISSN 1329-1440, Vol. 1, no 1, p. 36-49Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article is focused on the higher education studies of immigrant academics’ during internship. These students obtain an internship that corresponds to the vocational and educational training they received in their homelands, during their first year at a Swedish university. The purpose of this investigation is to describe and understand the learning of immigrant academics in the clash between their former work culture and the Swedish. Particular attention is drawn to the issue concerning what knowledge in relation to their professions, these students find they have gained during placement. This is a qualitative study; assumptions and analyses are related to sociocultural theory on learning during internship that draws attention to the students’ ability to distinguish between different situations and their contents in professional practice. The results reveal that the encounter with the Swedish work culture has a twofold benefit. Firstly students share the knowledge knowledge obtained during their professional practice in their former home countries with their current placement. Secondly, they gain knowledge about Swedish professional culture, its language, management and work environment, as well as the language and Swedish language in general. Finally, the students gain better self-esteem, as they discover that they can be integrated into the new culture, despite their own different competences and approaches. We can obviously here understand the result from the sociocultural theory’s way of regarding that learning occurs in a social and cultural context. The value of the practical placement period is therefore of crucial significance when the same proximity to the professional culture is not available during the university placed period of the education. In order to facilitate integration, universities should open their doors and adjust current rules to meet the attributes of this group.

  • 3.
    Jaffari, Majid
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Utbildning och Integration- om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning2012Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, Allégatan 1, SE 501 90 Borås, Sweden Abstract Utbildning och Integration – om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet.

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf