Endre søk
Begrens søket
1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Alexandersson, Karin
    et al.
    Beijer, Elisabeth
    Bengtsson, Staffan
    Hyvönen, Ulf
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyman, Marie
    Producing and consuming knowledge in social work practice: research and development activities in a Swedish context2009Inngår i: Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, E-ISSN 1744-2656, Vol. 5, nr 2, s. 127-139Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe how experince-based knowledge can be made visible by giving some examples of how this has been done in Swedish social welfare services, in collaborations between social services agencies and research and development (R&D) units. These examples will be linked to theories and discussed in relation to different research utilisation models. By using one of these models, it is argued that R&D activities can broaden the concept of evidence-based practice and help brigde the gap between research and pracice.

  • 2. Alexandersson, Karin
    et al.
    Beijer, Elisabeth
    Hyvönen, Ulf
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Marklund, Kristin
    Let´s Come Together: A Macro-Oriented Model for Organizing the Support o EBP2012Inngår i: Implementing Evicence-Informed Practice. International Perspectives / [ed] Kathrine Dill, Wes Shera, Canadian Scholars' Press , 2012, s. 156-169Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this chapter a macro oriented model for understanding what is needed to develope EBP in socialt welfare work is developed and illustrated.

  • 3. Alexandersson, Karin
    et al.
    Hyvönen, Ulf
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Larsson, Ann-Marie
    Supporting user involvement in child welfare work: a way of implementing evidence-based practice2014Inngår i: Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, E-ISSN 1744-2656, Vol. 10, nr 4, s. 541-554Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The articel describes and analyses some preliminary working methods for user involvement in child welfare. The models are based on the results of a national project in Sweden where children and young peple have been involved as informants. How experiences and viewpoints from children and young people can be a source of knowledge in child welfare organisatiions is one of the main questions. The performance and the results of the project are analysed in relaton to a theoretical macro-oriented model created to illustrate the need for different kinds of knowledge in supporting the implementation of an evidence-based practice.

  • 4.
    Andersson, Eva-Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ÄldreVäst Sjuhärad: Sju år av FoU-arbete. Del 1. En beskrivning och några värderande självreflektioner. Mars 2007.2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) startade 1 november 1999 som en FoU-enhet inom äldreområdet. ÄVS var en av flera enheter som fick statligt etableringsstöd via Socialstyrelsen. Denna statliga satsning, ett pågående projekt vid Institutionen vårdhögskolan1 – ACTION2-projektet samt lokala önskemål från kommunerna i Sjuhärad och Västra Götalandsregionen om FoU inom äldreområdet var förklaringar till centrats etablering. Syftet med följande dokument är att sammanfatta den nu sjuåriga verksamhetsperioden, ge underlag för självreflektion och självvärdering samt utgöra ett underlag för den externa utvärdering som nyligen påbörjats. Som ett underlag för en samlad utvärdering av ÄVS kommer dessutom inom någon månad att föreligga en uppföljning av ”Vart tar tidigare ÄVS-medarbetare vägen?” liksom en uppföljning av ÄVS kommunikationsansträngningar. Denna text är skriven ur ett ”inifrånperpektiv” av projektledningen och där Eva-Lotta Andersson och Per-Åke Karlsson svarat för det huvudsakliga arbetet med texten. Som underlagsmaterial har använts verksamhetsberättelser inklusive bokslut, ekonomiska rapporter samt aktivitetsförteckningar. Till det kommer givetvis erfarenheter och minnesbilder. Projektledningens manus har diskuterats, korrigerats och kompletterats av medarbetarna vid ÄVS vid ett internt FoU-seminarium. Som en del två av denna (själv)värdering kommer att redovisas en enkätundersökning där ÄVS medarbetare värderar kvalitet utifrån olika aspekter. ÄVS sjuåriga historia kan grovt indelas i tre faser: En första fas, från slutet av 1999 t o m 2002 innebar uppbyggnad och etablering inom äldreområdet i Sjuhärad, bl.a. via fem programområden. En andra fas pågick under åren 2003 och 2004, utan programområden men med fortsatt avgränsning till äldrefrågor. En tredje fas, som pågår från år 2005, innebär en utvidgning till funktionshinder men fortfarande med betoning på äldre människor. Föreliggande framställning kommer att följa dessa faser under de två följande avsnitten. Närmast följer ett avsnitt om ÄVS målsättning, organisation och resurser. Därnäst följer en beskrivning av verksamhetens projekt och andra aktiviteter. På det följer en redovisning av de resultat som uppnåtts – den produktion som kan redovisas i form av skrifter, seminarier, konferenser m.m.Avslutningsvis följer en kort självvärdering i ljuset av målsättning och den miljö som ÄVS haft och har att verka i.

  • 5. Beijer, Elisabeth
    et al.
    Eriksson, Bengt
    Greene, Jennifer
    Jess, Kari
    Karlsson Vestman, Ove
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Niklasson, Laila
    Verkstäder för utvärdering i välfärdsverksamheter: erfarenheter från några svenska FoU-enheter och högskolor2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs och värderas erfarenheter från utvärderingsverkstäder, som är en pedagogisk form för att simultant lära om utvärdering och att genomföra utvärderingar inom välfärdsområdet. Rapporten bygger på studier av utvärderingsverkstäder liksom på författarnas egna erfarenheter från att bedriva verkstäder. Studien har genomförts inom ramen för Nätverket för utvärderingsverkstäder (Nuv). Initiativet till Nuv togs 2008 från Mälardalens Högskola och dess utvärderingsakademi. Nätverket etablerades mellan de enheter vars medarbetare medverkar i denna rapport; FoU Välfärd Värmland (Bengt G Eriksson), FoU i Väst/GR (Elisabeth Beijer), Mälardalens Högskola och FoU i Sörmland (Kari Jess, Laila Niklasson, Ove Karlsson Vestman) och FoU Sjuhärad Välfärd (Per-Åke Karlsson). Jennifer C Greene, gästprofessor vid Mälardalens högskola, medverkade under en tid i nätverket och bidrar även i denna antologi. Tanken med Nuv är att samla och sprida erfarenheter från redan genomförda verkstäder, för att på så sätt bidra till en utveckling där flera utvärderingsverkstäder kommer till stånd och till att förbättra arbetsmodellen på basis av gjorda erfarenheter. Denna antologi är ett led i detta. Rapporten har antologins form där varje författare svarar för innehållet i respektive kapitel. Grundmaterialet för kapitlen utgörs av de studier vi genomfört gemensamt samt erfarenheter från att leda utvärderingsverkstäder. Våren 2009 genomförde vi tillsammans en enkätundersökning riktad till deltagare i utvärderingsverkstäderna. Vi vill passa på att tacka deltagarna som tog sig tid att besvara enkäten. Dessutom genomfördes något senare ett antal intervjuer med några deltagare i utvärderingsverkstäderna liksom med några av deras chefer (tillika uppdragsgivare för utvärderingsuppdragen). Även dessa vill vi tacka för att de välvilligt låtit sig intervjuas om sina erfarenheter från verkstäderna. Vår förhoppning är att antologin ska bidra till att sprida kunskap om utvärderingsverkstäder, bidra till utveckling av metodiken samt inspirera till ytterligare verkstäder.

  • 6. Beijer, Elisabeth
    et al.
    Eriksson G, Bengt
    Jess, Kari
    Niklasson, Laila
    Karlsson, Ove
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Utvärderingsverkstäder i välfärdsverksamheter: studier av verkstädernas kvalitet och nytta2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med inspiration från aktionsforskningen har olika former av förändringsinriktad och deltagarbaserad forskning och utvecklingsarbete utvecklats, under beteckningar som forsknings- eller FoU-cirklar (Socialstyrelsen, 2002), participatorisk aktionsforskning (Participatory Action Research, PAR) (Holmer & Starrin, 1993), handlingsorienterat forskningssamarbete (Co-operative Inquiry) (Reason & Heron, 1986; Hummelvoll, 2006). Dessa olika arbetssätt förenas i en gemensam syn på hur kunskap kan utvecklas, spridas och användas: gemensamt och i samarbete, och inte utifrån ett ’top-down-perspektiv’. Utvärderingsverkstäder (i fortsättningen förkortat UV), som utgår från denna tradition, arrangeras av FoU-enheter inom välfärdsområdet, och/eller av högskola/universitet. I dessa verkstäder träffas en grupp deltagare tillsammans med utvärderingskunniga ledare från FoU-enheten/högskolan. Deltagarna genomför med stöd från ledarna och de övriga deltagarna utvärderingar, eller utvecklar system för utvärdering, på uppdrag av sina respektive organisationer.Syftet med detta paper är att redovisa och diskutera tio års erfarenheter från UV vid fyra FoU-enheter och en högskola i Mellansverige, ur deltagarnas och deras organisationers, samt ledarnas och de ansvariga enheternas/högskolans perspektiv.

  • 7.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fredman, Margareta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wolmesjö, Maria ()
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar2016Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg.

    Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys.

    Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet.

    De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor.

    Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbets- HÖGSKOLAN BORÅS HÖGSKOLAN BORÅS 15 givaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet.

    Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.

  • 8. Denvall, Verner
    et al.
    Granlöf, Shari J.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Supply and Demand: Evaluation Training for Social Work and Social Care in a Swedish Context2008Inngår i: Social Work Education, ISSN 0261-5479, E-ISSN 1470-1227, Vol. 27, nr 1, s. 19-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Only during the last two decades has the discourse on evaluation been on the Swedish agenda of social work and social care. One assumption is that a conscious need for evaluation knowledge and evaluation capacity has finally surfaced. This is based on the view that work efforts of social service organizations are regarded as chiefly authority-based and to a lesser degree based upon scientific knowledge. This article addresses two questions: which actors are involved in training evaluators in, and of, social work in Sweden and what kind of knowledge is communicated in training programmes? Further, is the discourse of evidence-based practice incorporated into the training of social workers? A national study in Sweden, conducted in 2002, reveals that only a minority of social work and social care students are exposed to the concept and practice of evaluation throughout their education, and this is in a most rudimentary way. R&D units offer practitioners more training in evaluation and related knowledge development activities. However, this work is not conducted in a focused manner nor is every Swedish municipality necessarily targeted. If evaluation education and training opportunities are viewed in light of a supply-and-demand situation, we may find an explanation of the current curriculum for evaluation in the social work educational system and the corresponding evaluation practice levels in social service organizations

  • 9. Eriksson, Bengt
    et al.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Evaluation Verkstad Practice (E V P): Basic Ideas, Structure and Concent2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 10. Esbjörnson, Sara
    et al.
    Björkman, Ingrid
    Henriksson, Anna
    Lidskog, Ritva
    Sjörén, Marie
    Wessbo, Gunnel
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Så tycker brukarna om äldreomsorgen i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo. 2008 jämfört med 20042008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    2004 gjordes en undersökning på hur brukarna i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo tyckte om kvaliteten i äldreomsorgen. Denna undersökning är en jämförelse med 2004 års undersökning. Vilka förändringar har skett på dessa fyra år? Vad finns det för förbättringsområden i kommunernas verksamheter idag?

  • 11.
    Hanson, Elizabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Magnusson, Lennart
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Arvevik, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Paul
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Arvidsson, Helen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Claesson, Anette
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Brukarens roll i välfärdsforskning och utvecklingsarbete2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    På 1980-talet blev ”brukare” ett modeord i offentlig förvaltning och förvaltningsforskning. Termen betecknar den som använder sig av välfärdsservice (jfr. engelskans service user), eller ”slutmottagare” av offentlig nyttighet eller åtgärd. Brukare av välfärdstjänster vet hur hjälp och service fungerar i praktiken och kan därför ge synnerligen viktig återkoppling enligt devisen: ”Den som har skorna på fötterna vet var de skaver”. Välfärdsorganisationer har all anledning att involvera brukare i planering och policyarbete i syfte att utveckla förmågan att göra rätt saker. Det finns inte mycket dokumentation och forskning kring brukarmedverkan i utvecklingsarbete och forskning på välfärdsområdet. I synnerhet saknas kunskap om hur välfärdstjänster tas emot och realiseras i brukarens livssammanhang. En ambition i doktorandkursen ”brukarmedverkan i forskning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och omsorg” var att samla och presentera kunskaper på området. Kursen genomfördes våren 2009 i ett unikt samarbete mellan Karlstads Universitet, Sheffield University i England, Högskolan i Hedmark i Norge, Hälsohögskolan i Jönköping och Högskolan i Borås/FoU Sjuhärad Välfärd. Texterna i denna bok härrör från kursens föreläsningar och paperarbeten. De ger många exempel på hur brukare kan involveras i forskning och utvecklingsarbete, och presenterar en rad praktiska metoder för brukarsamverkan. Boken rekommenderas till välfärdens politiker och yrkespersoner, till studenter som förbereder sig för välfärdens yrken liksom till forskare och utvecklingsarbetare som vill utveckla samarbete med brukare och brukarorganisationer. Den vänder sig givetvis även till brukare och brukarorganisationer som vill engagera sig i forskning och utvecklingsarbete.

  • 12. Höglund, Eva
    et al.
    Frändin, Kerstin
    Hörder, Helena
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Utvärdering av TryggVE: ett projekt för anpassade insatser till de mest sjuka äldre2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Brukarens roll i några olika utvärderingsmodeller2011Inngår i: Vetenskap för profession, ISSN 1654-6520, nr 18, s. 59-74Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I kapitel presenteras och diskuteras någro olika modeller för utvärdering utifrån vilken roll brukaren ges i utvärderingsarbetet. Två modeller behandlas särskilt; empowerment evaluation samt bikva-modellen.

  • 14.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Producing and consuming knowledge: in a social work practice in a Swedish context2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Supporting User Involvement in Child Welfare: A Way of Implementing Evicence Based Practice2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this paper we discuss how to involve children in welfare work as a tool to develope and implement EBP in social welfare.

  • 16.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Yrkesförberedelser i socionomutbildningen: en nationell kartläggning2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Andersson, Eva-Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Medarbetarnas värdering av ÄldreVäst Sjuhärad utifrån kvalitetsaspekter. Självvärdering del 2. Maj 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under våren och sommaren 2007 genomlyses och granskas ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) på flera olika sätt: - En beskrivning och några värderande självreflektioner utgör del ett i en självvärdering. En rapport finns; ”ÄldreVäst Sjuhärad – Sju år av FoU-arbete” (mars 2007). - Föreliggande rapport utgör del två av självvärderingen. I denna uttalar sig ÄVS personal om verksamheten utifrån ett antal kvalitetsaspekter. - En extern granskning och utvärdering genomförs av docent Lena Lindgren. Den fokuserar framförallt på nytta och användning av ÄVS och en rapport färdigställs under sommaren 2007. - Till denna genomlysning bör även räknas två andra undersökningar: Dels: Hur uppfattar ”gamla äldrevästare” sin tid på ÄVS och vad har den betytt? Så kan den övergripande frågeställningen formuleras för en enkätundersökning riktad till personer som tidigare arbetat på ÄVS. Dels har en uppföljning gjorts, i form av en enkätundersökning, av ÄVS kommunikationsansträngningar. Även dessa undersökningar färdigställs sommaren 2007. Det övergripande syftet med genomlysningen och granskningen är såväl summativt – att få en samlad värdering av ÄVS som ett underlag för beslut om verksamhetens fortsättning, som formativt – att få underlag för att utveckla och förbättra den pågående verksamheten. Syftet med denna del av självvärderingen är att få en uppfattning om hur medarbetare på ÄVS uppfattar verksamheten ur olika kvalitetsaspekter. Som underlag har använts de kvalitetsaspekter som tas upp i Högskolan i Borås (HB) Policy för kvalitetsarbete (www.hb.se/kvalitet). Dessa bygger i sin tur på Högskoleverkets aspekter för granskning av kvaliteten vid svenska universitet och högskolor, vilka i sin tur bygger på vedertagna aspekter för kvalitetsgranskning av kunskapsorganisationer. Aspekterna som använts kan sorteras in under tre kategorier: Aspekter som har att göra med verksamhetens struktur och förutsättningar, aspekter som har att göra med verksamhetens (arbets)processer samt aspekter som främst rör resultatet av verksamhetens ansträngningar. HB´s kvalitetspolicy tar upp totalt 23 aspekter. I denna granskning har 17 av dessa aspekter används och i viss mån, främst vad gäller uttryckssätt, anpassats för FoU-verksamhet. De flesta aspekterna gäller struktur/förutsättningar: mål, ledning och organisation, bibliotek och informationsförsörjning, service, personalens rekrytering och sammansättning, personalens kompetens och möjligheter till kompetensutveckling, lokaler och utrustning. Några aspekter rör verksamhetens process: kritisk och kreativ miljö, forskning och forskningsmiljö, arbetsmetoder och stöd i arbetet, tillgänglighet, delaktighet, internationalisering, jämställdhet och mångfald. Ett par aspekter rör främst verksamhetens resultat: Utvärdering och kvalitetsarbete samt publicering. Insorteringen av de olika aspekterna i de tre kategorierna kan givetvis diskuteras och insorteringen är inte självklar. Av indelningen torde framgå att betoningen ligger på aspekter som främst gäller uppfattningen om ”den inre kvaliteten” i verksamheten.

  • 18.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Beijer, Elisabeth
    Eriksson, Bengt
    Leissner, Tom
    Evaluation Workshops for Capacity Building in Welfare Work: Some Swedish Examples2008Inngår i: Evaluation, ISSN 1356-3890, E-ISSN 1461-7153, Vol. 14, nr 4, s. 477-491Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ever increasing demands are being made on welfare organizations to display efficiency. Evaluation workshops constitute a form of learning for the purposes of building up competence to conduct evaluations within welfare organizations, with the support of research and development units. In workshops of this kind, welfare work professionals meet in order to conduct evaluations together with researchers/professional evaluators.This article presents experiences from 10 such evaluation workshops conducted in western Sweden.The workshops were perceived very positively by the participants. While the evaluations are being conducted, the participants also develop a more general competence in this field.The evaluations conducted at the workshops are primarily internal, but with external support, with all the limitations this involves in relation to the possibilities for critical scrutiny. Evaluation workshops have a beneficial effect on the learning of evaluation methods by directly combining learning and conducting evaluation. The workshops may also serve to build capacity in the organizations for evaluative work.

  • 19.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ehrnlund, Lena
    Essedahl, Lena
    Süvari, Kristina
    Nå, blir det bättre om vi samverkar? Slutrapport från utvärderingen av Samrehab i Mark-Svenljunga2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Blir det effektivare rehabilitering om resurser för arbetsterapi, sjukgymnastik och hjälpmedel samordnas över huvudmannaskapsgräsderna? Innebär samordningen att den totala rehaliliteringresursen kan användas på ett mer optimalt sätt? Minskar risken för att patienten faller mellan stolarna eller bollas melan olika verksamheter om all rehabiliteringspersonal finns i samma organisation med en gemensam, övergripande ledningsfunktion? Rapporten beskriver erfarenheterna av samordnad rehabliteringsverksamhet ur olika perspektiv.

  • 20.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, B
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Utvärderingens roll i socialt arbete1990Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Bengt
    Att utvärdera välfärdsarbete: 2 upplagan2016 (oppl. 2)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Bengt
    Handbok för utvärderingsverkstäder2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I rapporten ges praktiska tips och färdigheter för att bedriva utvärderingsverkstäder inom välfärdsområdet. Rapporten bygger på erfarenheter som vunnits ur ett stort antal utvärderingsverkstäder. Handboken riktas till ledare för utvärderingsverkstäder samt personer intresserade av att starta sådana.

  • 23.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Bengt G.
    Att utvärdera välfärdsarbete2008Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Allt större krav ställs på att välfärdsarbete sker utifrån kunskaper om vad som är verksamt. För ett kunskapsbaserat arbete spelar utvärdering en central roll. I Att utvärdera välfärdsarbete går författarna igenom olika modeller och metoder för utvärdering inom välfärdsarbetet. De visar på de olika modellernas styrkor och svagheter och i vilka sammanhang de passar att användas. I boken beskrivs och exemplifieras utvärdering utifrån tre aspekter: " Vilka förändringar sker för brukarna? " Vad betyder arbetsmetoderna för resultatet? " Hur kan verksamheternas kvalitet bedömas?

  • 24.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Bengt G
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Högskolan i Hedmark.
    Utvärdering av nationell satsning på utveckling av EBP: Verksamhetsområde Funktionshinder2016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Höglund, Eva
    Blixt, Åsa
    Gustafsson, Ulla
    Sandelin, Anna-Lena
    Uddén, Britt-Marie
    Brukare om sin äldreomsorg: i Herrljunga, Svenljunga och Tranemo2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten visar på vad brukare i de tre kommunerna har för synpunkter på uppfattningen om sin äldromsorg.

  • 26.
    Karlsson, Per-Åke
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Redberg, Pia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Niemi, Mariella
    Nordström, Monica
    Vad gör de som hjälper de gamla i hemmet? En studie om samverkan och kompetens.2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del i utvecklingen av kunskap kring samverkan inom den kommunala hälso- och sjukvården och de olika yrkesgruppernas arbetsuppgifter, samt yrkesgruppernas uppfattning om varandras kunskaper, kompetens och ansvar. Rapporten bygger på resultaten från en studie inom äldreomsorgen i Sjuhäradsbygden. Syftet med studien var att undersöka hur hjälpen till äldre i praktiken är utformad och vilka som ger denna hjälp, genom att ställa frågor som: Vad gör de som hjälper egentligen? Vilka är de? Vad har de för uppfattning om vad andra gör? Men också frågor som: Hur uppfattar de som får hjälpen denna? Vet de vem som ansvarar för att hjälpen ges? Utgångspunkten är den kommunala äldreomsorgen, den formella äldreomsorgen, och vad som händer där.

1 - 26 of 26
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf