Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.
Avhandlingens syfte är att skapa kunskap om vilka idéer som har format barnbiblioteket i Sverige under efterkrigstiden, samt hur idéerna har varierat över tid, i spänning och samspel mellan politik och profession.
Forskningsfrågorna är:
Studien görs ur ett historiskt institutionellt perspektiv, med fokus på hur institutioner förändras över tid. Idéer, institutionella logiker och idealtyper är centrala teoretiska begrepp, jämte institutionell omvandling genom omtolkning samt tidsanda. Metoden är idéanalytisk och genomförs med hjälp av idealtyper som verktyg. Materialet utgörs av riksdagstryck, betänkanden utgivna som statens offentliga utredningar (SOU) samt bibliotekspress, som samlats in i anslutning till ett urval händelser och skeenden av relevans för barnbiblioteket under perioden 1945–2018. Analysen visar att olika idéer konkurrerar om dominans vid barnbiblioteket. Över tid har variationen av idéer inom barnbiblioteket blivit allt större. Utifrån analysen av avhandlingens material dras slutsatsen att barnbiblioteket är ett resultat av att mål och medel för verksamheten har definierats om över tid, det vill säga att en institutionell omvandling genom omtolkning har ägt rum. Vidare konstateras att barnbiblioteket har tagit form i spänningen mellan biblioteket och bibliotekarien som verksamhetens överordnade princip samt att det är skillnad mellan att vara biblioteksanvändare och bibliotekarieanvändare i samhället. En ytterligare slutsats är att barnbiblioteket har tagit form utifrån idéer hämtade från profession snarare än från politik.
The aim of this study is to create knowledge on national cultural policies directed at children. The research questions are about standpoints and arguments in national cultural policies directed at children in Sweden, Norway and England, and identified similarities and differences among these standpoints. The focus is on rhetorics of national cultural policy. A comparative method is applied and the empirical material consists of a small selection of governmental documents. The analysis reveals some variations in standpoints and arguments on national cultural policies directed at children. One example is different approaches to national identity in the documents; in this respect Sweden differs from both other Nordic countries and from England in not claiming any national identity. The approaches to childhood are also different according to the empirical documents. Finally policy for children’s culture as politics of recognition is shortly discussed.
Samhällsutvecklingen rullar på men bibliotek bestå ..? I år läggs för första gången en nationell svensk biblioteksstrategi fram för riksdagen. För vem har detta betydelse, och på vilket sätt? Enligt 2018 års SOM-data fortsätter den svenska allmänheten besöka bibliotek i relativt oförändrad grad. Likaså bedöms förtroendet för bibliotek vara fortsatt högt. Precis som tidigare år syns ett samband mellan biblioteksbesök och internetanvändning, men sambandet ser olika ut beroende på vad användaren gör på internet. Samtidigt visar tidigare studier att olika grupper använder bibliotek i olika stor utsträckning beroende på ålder, utbildningsgrad och boendeort. I detta SOMkapitel riktar vi fokus mot bibliotekens användare men vi ser bortom de variabler som vanligtvis brukar inkluderas – vilka är användarna bortom sin ålder, utbildningsgrad och boendeort? Vilka aktiviteter ägnar de sig åt? Vilka politiska preferenser har de? Och vilken inställning har de till sin omgivning?
This article is a reflection on the Swedish library system, taking its departure point in the concept of “library geography”. The aim is to construct an updated and realistic description of the sector as a whole, including basic institutions, organisational elements, main actors and basic relations. The study uses a pragmatic and interpretative approach, based on a small sample of empirical evidence. The sources are varied and consist of web sites, library calendars, encyclopaedias, academic literature and reports from public agencies at different levels. The article presents a figure identifying different founding categories of how libraries are conceptualised in practice. It also introduces a new construction for mapping different institutions, organisational elements etc. in relation to their position in social areas or societal dimensions. The authors reflect on the incongruent structure of the field and confirm thereby the conclusions of other researchers. They also add new aspects to the picture such as digital initiatives and organisational life in the private sector of the Swedish library system. Some suggestions are given on how to map the library field in the future, based on categories such as user, documentary practices and roles and functions.
Under det gångna året har bibliotek särskilt grundligt diskuterats på olika håll i biblioteks-Sverige. Upprinnelsen till diskussionen är det förslag till nationell biblioteksstrategi som presenterats under året. Många olika intressen skall bevakas inom ramen för denna biblioteksstrategi och i detta kapitel uppmärksammas några av dem som biblioteken har betydelse för. Vi ägnar först intresse åt bibliotekens höglitare och därefter åt bibliotekens besökare. Ifråga om besökare så besöker boende i glesbygd bibliotek mest sällan, och lågutbildade mindre än högutbildade. Bland biblioteksbesökare finns alla åldrar representerade, och yngre visar sig besöka bibliotek mer än vad äldre gör. Avslutningsvis tar vi fasta på äldre på bibliotek, både som litare och som besökare.
Purpose. The purpose of this article is to study how public libraries argue for the inclusion of non-traditional library collections and to identify public library objectives related to these collections. Design/methodology/approach. The data was collected through a Web survey which was sent to public library managers in all Swedish municipalities. Data were analyzed using a model in which public library practices are divided into three categories relating to the public library’s goals, activities and tools. Findings. Three different main arguments are used to support the introduction of non-traditional collections: as a contribution to public library goals or activities to attract non-users and as the result of external requests or needs. Through analysis of the survey results, the public library’s common goal, a socially sustainable society, was identified. Other library goals identified were an environmentally sustainable society and an improved library. Practical implications. The results may inspire practitioners to reflect upon how non-traditional collections are related to library goals and activities and what consequences their inclusion may have for the library. For example, if non-traditional collections are used only to attract new users, there is a risk of creating expectations that the library cannot live up to. Originality/value. Today, focus is placed on the conditions for public libraries in the digital world. It is easy to overlook the importance of non-traditional library collections, and the role they fulfill. This article draws attention to these collections and their possible consequences for public libraries.
Introduction. A new theoretical model, relevant to library and information science, is implemented in this paper. The aim of this study is to contribute to the theoretical concepts of library and information science by introducing an ethnological model developed for investigating charter tourist styles thereby increasing our knowledge of users' approaches to public libraries. Method. This is an empirically grounded study. One hundred and eighty-two library visitors were interviewed at Swedish public libraries during 2011. Analysis. Both quantitative and qualitative content analysis were used in the treatment of the empirical data. Results. The paper is divided into three parts. The first part introduces the ethnological model. The second part presents the application of the model on the empirical data. The third part identifies possible research questions concerning public library user approaches. Conclusions. This study shows that it is fruitful to apply a travel analogy for mapping user approaches to public libraries. Five public library user approaches are identified. The application can be used as a tool in order to discuss priorities in public library activities.
Anvendelsen af lydbøger er steget kraftigt i de seneste år, og lydbøger bliver også i stigende grad udbudt til udlån på folkebibliotekerne. Derfor er det et højtaktuelt spørgsmål i biblioteksverdenen, hvordan lydbøger og digitale bøger generelt på-virker bibliotekernes virke og beholdning. Bibliotekerne satser på digitale projek-ter, som har til formål at fremme almindelige menneskers deltagelse i en digital mediekultur. Et skridt i denne retning er at lade digitale medier indgå i folke-bibliotekernes beholdning i form af e-bøger, film og lydbøger (jf. Norberg; Nowé Hedvall, Lindberg, Michnik & Ögland). Den trykte bog har hidtil haft en central position i folkebibliotekernes historie (Carlsson) og folkebiblioteker bliver oftest stærkt associeret med dette format (Kann-Christensen & Andersen): Bibliotek betyder netop bogsamling. Samtidig har folkebiblioteket historisk set også stil-let dokumenter i andre formater til rådighed (Shera). I kraft af den teknologi-ske udvikling er forskellige medieformer blevet inkluderet i de tjenester, som er tilgængelige på bibliotekerne (Preer; Hansson). Sammensætningen af det ma-teriale, som er tilgængeligt på bibliotekerne, er således ikke statisk, men i stadig udvikling.