Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergengren, Jakob
    et al.
    Länsstyrelsen i Jönköping.
    Svensson, Jan-Erik
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    von Proschwitz, Ted
    Naturhistoriska museet, Göteborg.
    Lundberg, Stefan
    Naturhistoriska Riksmuseet.
    A recent Dreissena invasion in an old canal system in northern Europe2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The Göta Canal was opened in 1832 and connects the Baltic and the Atlantic Sea via the large lakes Vänern and Vättern in south Sweden. Originally used for commercial transport, the canal is today one of the most popular tourist attractions in Sweden with canal cruises, pleasure boating and canoeing. Inventories in 2013 showed that Dreissena mussels recently have invaded lakes, streams and canals in the Motala River drainage basin, i.e. the eastern part of the Göta Canal. According to interviews with local people the mussels may have been there since 2012. During the late summer in 2013 and in 2014 we monitored mussels by scuba diving and we sampled planktonic larval populations in locks and the canal. Dreissena has not dispersed to the western part of the canal system, i.e. west of lake Vättern, where most lakes are oligotrophic with low Ca- andMg-levels. In the eastern part, where several lakes are eutrophic and Ca- and Mg-levels higher, populations have increased very fast. The inventories showed local densities of 10 000 adults m-2 in some eutrophic lakes and larval densities of up to 70 individuals L-1 in the canal water. In Europe, the large range expansion of Dreissena occurred during the late 19th and early 20th century. Why have they dispersed so late into the Göta Canal, i.e. some 170 years after the canal was constructed and some 80 years after they had dispersed to other lakes in Swedennorth of Göta Canal? We can not dismiss dispersal as a a limiting factor but given the historically sustained boat traffic in the region it seems likely that ecological factors may have been important. Freshwaters in Scandinavia are usually low in Ca and Mg and many lakes are characterized by oligotrophic conditions poor in food for filter-feeding Dreissena. In the Göta Canal, changes in biological factors affecting relationships between Dreissena and the regional biota needs to be studied, however. Although we can not explain the delayed invasion we conclude that Dreissena is now established in one of the largest canal system in northern Europe.

  • 2. Drotz, Marcus
    et al.
    Kyrkander, Tina
    Lundberg, Stefan
    Svensson, Jan-Erik
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Främmande arter invaderar våra sötvatten2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    På senare år har allt fler främmande, invasiva arter börjat breda ut sig i våra sötvatten. En främmande art är en organism som har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde med människans hjälp. Detta kan ha skett avsiktligt eller av misstag. En del av dessa nya arter ställer till problem, andra gör det inte. Här beskrivs övervakningen av några invasiva arter samt hur man kan arbeta för att begränsa dem. Ullhandskrabba, vandrarmussla och sjögull kommer av allt att döma att öka sin utbredning i Sverige de närmaste åren. Det finns idag ett stort antal främmande arter rapporterade från svenska sötvatten och i vår närhet finns ett femtiotal nya arter som kan tänkas etablera sig här. Alla dessa arter kommer inte nödvändigtvis att skapa problem men kunskap om deras biologi och observationer från allmänheten kommer att betyda mycket även i det framtida övervakningsarbetet.

  • 3.
    Svensson, Jan-Erik
    et al.
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Lundberg, Stefan
    Inventering av vandrarmusslans larver i Göta kanal och Kinda kanal 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under sensommaren 2013 inventerades 14 lokaler längs Göta kanal och tre lokaler längs Kinda kanal på förekomst av larver av vandrarmusslor. Syftet var att dokumentera deras förekomst och att skaffa ytterligare erfarenhet av metoder för provtagning av mussellarver. Inventeringen skedde genom provtagning från land; kvalitativ förekomst dokumenterades genom insamling med planktonhåv medan absoluta tätheter kvantifierades i sållade vattenprov. Mussellarver förekom på samtliga de tre lokalerna nedströms sjön Roxen i Östergötland, dvs. i kanalfåran nedströms slussen i Norsholm, i Motala ström vid Kimstad och i Norrköping. Larver påträffades inte i Kinda kanal-systemet (Linköping, Sturefors, Brokind), inte vid de fyra lokalerna uppströms Roxen i Östergötland, och inte heller vid de sju lokalerna längs kanalen i Västergötland. Vid lokalen i Norsholm skedde provtagning vid två tillfällen, 10 aug och 30 aug. Larvtätheten var hög vid den första icke-replikerade pilotprovtagningen (70 ind/liter) men avsevärt lägre tre veckor senare (4,6±2,3 ind/liter). Skillnaden antyder att produktionen av larver minskade under tidsperioden vilket styrks av en signifikant förändring i larvernas kroppsstorlek som ökade från 0,139±0,030 till 0,189±0,030 mm mellan provtagningarna. En rimlig tolkning är att täthets- och storleksskillnaden var en konsekvens av en minskad nyproduktion av larver samtidigt som överlevande larver tillväxte i storlek. Kortvariga täthetstoppar av mussellarver har ofta rapporterats i andra studier. Detaljerade studier av larvernas säsongsdynamik kräver således en tät provtagning. Vuxna vandrarmusslor kan spridas inom och mellan vattensystem på föremål som förflyttas, t.ex. båtar och vattenväxter, medan larverna i första hand sprids vid förflyttning av vatten. Ballastvatten och fisksumpar i större båtar liksom skvalpvatten i mindre fritidsbåtar och kanoter är tänkbara vektorer för larver. Även vatten i behållare med agnfisk utgör en potentiell risk. Spridningen i kanalsystem underlättas naturligtvis också av slussningen av vatten och av vattnets och larvernas naturliga rörelser. Vandrarmusslor är skildkönade och eftersom larvdödligheten ofta är hög krävs vanligen att många larver förflyttas för att nya populationer ska etableras i nya vattensystem. Dessutom, för att hon- och hangameter ska ha en rimlig möjlighet att träffa på varandra krävs att kolonisatörer av båda könen etablerar sig nära varandra. När vuxna populationer väl har byggts upp kan dock spridningen inom vattensystem gå mycket fort om larvproduktionen är hög. De tätheter vi uppmätt i denna undersökning (4,6 till 70 larver per liter) är av samma storleksordning som i svenska sjöar med etablerade bestånd av vuxna musslor. Vår bedömning är därför att larvproduktionen redan är hög i Roxen och Glan och med tanke på den livliga båttrafiken finns idag inga påtagliga spridningsbegränsningar som hindrar musslornas fortsatta etablering i Göta kanal-systemet. Deras fortsatta utbredning kommer istället att bestämmas av fysikalisk-kemiska och/eller biologiska förhållanden.

  • 4.
    Svensson, Jan-Erik
    et al.
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Lundberg, Stefan
    Plankton i Tyresö-Flaten och Albysjön: Resultat från en undersökning i augusti 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Djur- och växtplankton undersöktes i Tyresö-Flaten och Albysjön, två sjöar i Tyresö kommun, söder om Stockholm, den 9 augusti 2013. Undersökningen genomfördes på initiativ av Tyresö Fiskevårdsförening. Syftena var 1) att dokumentera mängd och sammansättning av plankton 2) att bedöma om det förekommer en eventuell djurplanktonbrist som kan påverka fiskrekryteringen och 3) att bedöma sjöarnas generella näringsstatus med hjälp av växtplanktonsamhällets egenskaper. Kvantitativa djurplanktonprov togs i epi- och hypolimnion (Limnoshämtare) och kvantitativa växtplanktonprov togs i epilimnion (Rambergrör) över respektive sjös djuphåla. Metodiken var den densamma som används i den nationella miljöövervakningen och följer vedertagna standarder och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Dessutom togs prover på djurplankton i ytvattnet på ytterligare fyra strandnära lokaler i varje sjö, med avsikt att undersöka variationen i djurplanktonförekomst inom sjöarna. Djurplanktonmängden var stor i båda sjöarna. Detta gäller alla de tre viktigaste grupperna, dvs. hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor. Den rikliga tillgången på djurplankton indikerar att planktonätande fisk hade god tillgång till föda vid undersökningstillfället. Vi bedömer att djurplanktonsamhället ger underlag för en hög produktion av fisk i båda sjöarna, men med något bättre förhållanden i Albysjön, som hade en något högre djurplanktontäthet vid vissa av de strandnära lokalerna. Växtplanktonmängden var normal men dominansen av cyanobakterier var stor och flera släkten med potentiellt toxiska arter påträffades. Det motiverar fortsatt övervakning av planktonsamhället, bl.a. med hänsyn till de hälsorisker som kan råda vid bad i samband med algblomningar. En statusklassning enligt EU:s vattendirektiv med hjälp av växtplanktonsamhället visade på god status vad gäller total växtplanktonbiovolym, men otillfredsställande status vad gäller andel cyanobakterier och förekomst av indikatorarter (TPI-index). Den sammanvägda bedömningen gav klassningen måttlig näringsstatus i både Tyresö-Flaten och Albysjön. Sjöar uppströms i Tyresåsystemet lider också av höga näringshalter och vattenvårdande åtgärder uppströms kommer troligen att förbättra statusen i Tyresö-Flaten och Albysjön. Resultaten från denna undersökning ger perspektiv åt Tyresö Fiskevårdsförenings tidigare undersökningar av djurplanktonmängder ute i Tyresöfjärdarna. Djurplanktontätheten var avsevärt högre i sötvattensmiljöerna i denna undersökning än i de delar av fjärdarna som påverkas av vatten från öppna Östersjön. Ändå drabbas båda miljöerna av periodiska blomningar av cyanobakterier, ett förhållande som ännu inte är helt utrett i vetenskaplig mening.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf