Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbart

företagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolan

i Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktörer

i regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningar

och tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarna

följdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer i

form av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilka

utmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträtten

har sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legat

till grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. Mikael

Löfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbart

företagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebörden

och betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, om

den digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, om

den egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren och

journalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter och

utifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.

Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolan

i Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att sprida

kunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverka

till debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolors

och universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.

Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussioner

kring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.

This is the first Nordic textbook on Consumer Behaviour. The aims of the book are to describe and explain consumer behaviour in general and stimulate reflection on Nordic consumer behaviour in particular. The book is unique in that it includes contributions from key researchers in the Nordic countries representing a variety of disciplines. The different perspectives, theories and methods that are used in the various disciplines contribute to a better and more comprehensive understanding of the diverse dimensions of consumption.

What drives children as consumers? How do advertising campaigns and branding effect children and young people? How do children themselves understand and evaluate these influences?

Whether fashion, toys, food, branding, money - from TV adverts and the supermarket aisle, to the internet and peer trends, there is a growing presence of marketing forces directed at and influencing children and young people. How should these forces be understood, and what means of research or dialogue is required to assess them?

With critical insight, the contributors to this collection, take up the evaluation of the child as an active consumer, and offer a valuable rethinking of the discussions and literature on the subject.

Features:

• 14 original chapters from leading researchers in the field

• Each chapter contains vignettes or case examples to reinforce learning

• Contains consideration of future research directions in each of the topics that the chapters cover.

This book will be relevant reading for postgraduates and advanced undergraduates with an interest in children as consumers, consumer behaviour and on marketing courses in general as well as for researchers working in this field.

Vikten av tvärvetenskap betonas ofta i olika vetenskapliga sammanhang, men för att den ska fungera fordras ett genuint intresse av att inte bara samarbeta med olika discipliner utan att även integrera ämnesområden för att skapa ny kunskap.

En central fråga i förstudien om fenomenet Ullared är att identifiera motiven till att människor reser till Gekås Ullared för att handla. Lokaliseringen på landsbygden i Halland skiljer sig avsevärt från andra etablerade varuhus i Sverige och internationellt. Gekås omsätter 2009 över tre miljarder kronor. Statistik från Gekås visar att en genomsnittlig besökare under 2008 hade rest 23 mil enkel resa och besöker Gekås två gånger per år. Flera av de vi träffade under vårt fältarbete i augusti 2009 var långväga gäster. Ett exempel är familjen som stod först i kön på lördagsmorgonen och väntade på att varuhuset skulle öppna klockan 07:00. De hade rest femtio mil under natten för att komma fram i tid. Även den familj som stod sist i kön hade rest femtio mil. Vad motiverar människor att resa så långt för att handla på Gekås? Mina reflektioner från förstudien är kopplade till denna frågeställning och till familjekonsumtion. Under de tre dagar vi tillbringade på campingen och på Gekås i Ullared observerade jag och gjorde intervjuer med familjer och personal. Intervjuerna med familjerna var kortare och tidsmässigt spontana i jämförelse med intervjuerna med personal som planerades in under vårt besök på varuhuset. Studiens begränsade karaktär gör det inte möjligt att generalisera utifrån resultaten, något som heller aldrig varit avsikten med denna förstudie. I stället har den möjliggjort en viss inblick i familjekonsumtion och en mer övergripande reflektion om konsumtion relaterat till konformitet och distinktion. I kapitlet diskuteras först familjekonsumtion och sedan konformitet och distinktion.

Den 1 februari 2008 lämnade jag föreståndarrollen efter att ha varit CFK:s föreståndare sedan starten 2001, för att ägna mig åt min egen forskning. Nedan följer min berättelse om CFK:s framväxt och vilka som bidragit på olika sätt till CFK:s framgång.

Detta är den tredje och sista rapporten i forskningsprojektet ”Återanvänd- ning och återvinning av kläder” som fi nansierats av Handelns utvecklings- råd i samarbete med Formas under tre år. Projektet i sin helhet har som ambition att komma fram till lösningar så att kläder och textil som idag slängs i hushållssoporna istället återanvänds eller återvinns. Det är resurs- slöseri och ett miljöproblem att kläder idag slängs i soporna. Det faktum att tillverkning av kläder och textil tar stora naturresurser i anspråk och kräver kemikalier bidrar också till att miljön belastas redan före köp och användning. En ”köp och släng” mentalitet påverkar miljön både vid till- verkning och vid förbränning. Projektet består av tre delstudier som be- skrivs nedan.

Ullared har de flesta hört talas om, i synnerhet efter höstens dokusåpa som fått stor uppmärksamhet i media. Ullared är en liten ort med flera företag, men det dominerande företaget är varuhuset Gekås Ullared. Under 2008 besökte närmare fyra miljoner personer Gekås. Gekås omsatte 2009 över tre miljarder kronor. Gekås säljer bl.a. hundra miljoner bullformar, tolv miljoner bakplåtspapper, en miljon flaskor schampo, tolv miljoner sockor och 2 000 ton godis per år. I Ullared möts handel och konsumtion.

Rollen som konsument förändras över tid i takt med att samhället förändras. En utveckling mot ett större produktutbud att välja mellan, högre grad av teknologisk komplexitet och avreglerade marknader ställer krav på engagemang hos konsumenter (Ekström 1999). Vi lär oss som konsumenter att hantera rollen som konsument, något som inom forskningen benämns konsumentsocialisation (Ward 1974). Barn blir idag konsumenter betydligt tidigare än andra generationer (Ekström 2011). Det är vanligt att små barn känner till många varumärken som de ser, inte bara på kommersiella platser, utan även i hemmet och i skolan. Gränser mellan privata och publika sfärer luckras upp. Födelsedagskalas firas på hamburgerrestauranger (Brembeck 2007), i köpcentra håller barn via mobiltelefon kontakt med hemmet och på bloggar förekommer annonser. Produktplaceringar på TV, film och webb är vanligt förekommande och något både barn och vuxna ser. I ett historiskt perspektiv har kommersiella platser ofta setts som en fara för barn medan hemmet och skolan har varit sfärer där barn skyddas från pressen att konsumera (Ekström 2011). Cook (2004) frågar var hemmets påverkan slutar och var marknadens börjar och ifrågasätter separationen. I ett samhälle där det privata och offentliga rummet i hög utsträckning flätas samman får frågan inte något exakt svar.

IPCC (the United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change) har uppmärksammat konsumtionens roll och menar att det är mänskliga aktiviteter som bär ansvaret för historiska klimatförändringar. Senare års väderförändringar gör oss påminda om att det är bråttom.

Konsumtionsmönstren måste förändras och det gäller i synnerhet kläder. Black Week som syftar till ökad konsumtion är otidsenlig och ansvarslös. I stället behöver företag ta större ansvar för att minska och förändra klädkonsumtionen.

För många innebär semestern inte bara sol och bad utan även shopping. Shopping har blivit en fritidssysselsättning.

I takt med att konsumtionssamhället utvecklats under de senaste decennierna så har rollen som konsument förändrats. Många beslut kräver kunskap och engagemang.

Handel, tjänster och IT representerar idag en allt större del av samhällsekonomin i Sverige, både mätt i andel av BNP och antalet sysselsatta.

Konsumtionssamhället har över tid resulterat i allt mer slit och släng. Det finns säkert flera förklaringar, bland annat att ökad välfärd och tillgång till billiga produkter har gjort det lättare att slänga och köpa nytt.

Fashion as a societal phenomenon has fascinated scholars in different disciplines such as history, sociology, anthropology, psychology, and marketing often from an interdisciplinary perspective. Fashion mirrors societal changes, cultural norms, and values over time. It can be interpreted as mundane everyday practices, constructions of identity and status as well as being associated with the art world. In this book, the focus lies on marketing and the role of marketers when fashion permeates society in deliberate and subtle ways.

This edited collection critically reflects upon the power of fashion in contemporary society and the role marketing and marketers play in the process of defining, creating, and preserving fashion, but also in divesting fashion that is no longer up to date. It expands on existing knowledge to better understand the role marketers play as cultural agents in determining fashion and its markets. Contributors to the book are international, advanced scholars from a variety of disciplines such as anthropology, marketing, psychology and sociology, who challenge traditional ways of thinking about marketing. In a society where problems with overproduction and excessive consumption represent major challenges, the critical perspective of the role fashion plays in contemporary society and what influence marketing has for shaping fashion are not merely relevant, but necessary.

This cutting-edge, interdisciplinary book will appeal to scholars across a broad range of fields including fashion marketing, fashion studies, and consumer culture research. It will also be valuable for students in advanced courses of study in a variety of disciplines besides marketing.

Intresset för klädmode har under senare år ökat nationellt såväl som internationellt. Allt fler universitet och högskolor erbjuder kurser i mode, och forskning pågår.

Rollen som konsument har under de senaste decennierna förändrats relativt snabbt i s verige i takt med att konsumtionssamhället utvecklats. t jugohundratiotalets konsumenter fattar beslut om allt från mat och kläder till el, pension, bilbesikt - ning och vår dcentral. Frågan är om konsumenterna varit tillräckligt förberedda för denna r elativt snabba förändring av konsumtionssamhället? (Ekström 1999).

In a consumer culture children can choose between lots of different offers. There is more behind it than just a mere marketing strategy: people express their own identity and manage relationships through their consumer behaviour.