Konferenspaper som ger en översikt över hur relationen mellan staten och folkbiblioteken utvecklat sig mellan 1912 och 2012, uttryckt i offentliga dokument.
-
NKT har i flera inledningar de senaste numren kommenterat den svenska kulturpolitiken. Det har inte varit utan skäl. Sedan den stora utredningen tillsattes 2007 har kulturpolitiken faktiskt nästan oavbrutet befunnit sig i rikspolitikens brännpunkt på ett sätt som varit mycket ovanligt. Inte sedan 1960-talets genomgripande kulturpolitiska debatter har intresset varit så stort, både bland politiker, kulturutövare och debattörer.
Inledande kapitel som presenterar antologins helhet, bakgrund och ingående delar.
Välkomna till det första numret av Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift som enbart publiceras elektroniskt! Därmed ansluter vi oss till den dominerande trenden inom vetenskaplig publicering. Nätet är den nya plattformen och papperet tycks helt förpassat till det förflutna. Även om en sådan förändring kan vara förenad med viss vånda, ser vi framtiden an med tillförsikt och har goda förhoppningar om att tidskriftens synlighet ökar därmed. Faktiskt ger de siffror över antalet nedladdningar från vår sida på idunn.no som vi hittills kunnat ta del av tydliga indikationer i den riktningen. Det känns mycket positivt!
Inledning till aktuellt tidskriftsnummer.
Det nya nummer av Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift som du nu har klickat in dig på är ett till innehållet blandat nummer. Det presenterar artiklar om de mest skilda frågor som på olika sätt berör det kulturpolitiska området. De sju artiklarna handlar om bokpolitik i Europa, om arbetsvillkoren för konstnärer i Norge, om arkitekttävlingar i Sverige, om konstnärskarriärer för andra generationens invandrare i Norge, om en granskning av det svenska Konstfrämjandets syn på konstens värde, om musiklärarutbildning i Norge och om retoriken kring vad som är dålig kvalitet i konst.
This paper aims to reflect on the special character of the cultural field in relation to politics, policies and the political system. We usually talk about the notion of “autonomy” as one decisive feature in this relation. But what exactly does that mean? The fundamental research question may be posed thus; why is cultural policy such an awkward matter for the politicians? Drawing in the Swedish experience from the 1960´s and on this paper will try to rethink the relationship and to dig further into this problematic issue. The history of the Swedish cultural policy discourse will provide empirical input for a more principal and theoretical discussion. I am now in the process of finalizing an update of my book from 2005; Kulturen som kulturpolitikens stora problem [Culture as the big problem of cultural policy]. The update is caused by the fact that a new parliamentary decision on Swedish cultural policy was taken in December 2009. It is, therefore, high time to add a chapter on the period from 1996, when my first book stopped. The events during this last period make good reasons to rethink and reflect on what kind of difficult matter “culture” is for politicians and the political system, as compared to, e g infrastructure or economic policies. Several questions will be addressed. Cultural policy is very slowly changed. Why is that? Are there special circumstances regarding the special case of the Swedish welfare state model? Or is this inertia to be accounted for by the “autonomy”? Can it be so, that there is a fundamental unruliness in the activities of the cultural field that makes it difficult for politicians to act? We have also the diverse and contested character of the concept of culture itself to reckon with in this context. The research method applied in the paper rests on a thorough empirical investigation into the Swedish discourse on cultural policy during the last century (from my 2005-book and from the research done for the update). Obviously these empirical data will only provide the basis for a more abstract discussion in the paper per se which will be utilizing adequate and relevant theoretical concepts. Hopefully this will lead to some new thoughts and ideas about this sometimes a bit precarious relation.
Kapitlet behandlar statens relation till folkbiblioteken från det att de första bibliotekskonsulenterna inrättades 1912 till dags dato.
Kapitlet sammanfattar viktiga trender och mönster i bokens tidigare kapitel och pekar ut några intressanta forskningsuppslag.
Antologi bestående av åtta fristående kapitel som behandlar olika aspekter av svensk folkbibliotekspolitisk historia 1912-2012, samt ett avslutande reflekterande och framåtblickande kapitel.
Boken innehåller sex nyskrivna eller tidigare publicerade uppsatser som på ett grundläggande sätt introducerar historieskrivning, begrepp och teorier som är nödvändiga för studier av den moderna kulturpolitiken.
Bibliotekshögskolan firade 40-års jubileum 2012 med en rad olika aktiviteter som uppmärksammade institutionen och Högskolan i Borås. Jubileumsåret avslutades med en konferens som behandlade såväl utbildning som forskning inom fältet. Presentationer och behandlade seminariepapper vid konferensen publiceras nu i denna antologi. Det är en samling intressanta bidrag som ger en bild av forskningsfronten och aktuella utbildningsfrågor.
For André Malraux the purpose of cultural policy was to promote human sociability and French national identity by giving as many Frenchmen as possible access to the great works of art, and especially the French ones. He wanted to keep the influence of market forces at a distance. The purpose of this article is to give an historical perspective of the French tradition of strong ties between political power and the arts. Under Louis XIV the arts were subjugated to the purpose of securing obedience by celebrating the glory of the monarchy, particularly using Versailles as a cultural and social as well as a political instrument of power. Creating the royal academies was part of this strategy. This was, however, not solely a subjugation, but also a liberation from the medieval, economic framework of the guilds, creating a separate aesthetic sphere. In the 18th century this sphere would form the basis for autonomus aesthetic judgements, which would then be turned into moral and political judgements. The 18th century saw at first a resurgence of aristocratic power, symbolized aesthetically in the Fête galante immortalized by Watteau. Towards the end of the century a moralizing patriotic movement gained ascendancy, often adopting a critical stance against both monarchy and aristocracy. The ascendancy of stern patriotism, politically and aesthetically, reached its apogee in the radical phase of the French Revolution, symbolized in the twin roles of Jacques-Louis David as politician and leading artist. Under the Revolution we see the processes of both liberation and of a subjugation of art to politics more thorough than ever before. A lasting result of the French Revolution was to appropriate cultural objects as a national cultural heritage and turn them into subjects of pedagogy, especially through the establishement of public museums, archives and libraries.