Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eriksson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allas bibliotek?2019Ingår i: Storm och stiltje, Göteborg: SOM-institutet , 2019, 74, s. 301-320Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Samhällsutvecklingen rullar på men bibliotek bestå ..? I år läggs för första gången en nationell svensk biblioteksstrategi fram för riksdagen. För vem har detta betydelse, och på vilket sätt? Enligt 2018 års SOM-data fortsätter den svenska allmänheten besöka bibliotek i relativt oförändrad grad. Likaså bedöms förtroendet för bibliotek vara fortsatt högt. Precis som tidigare år syns ett samband mellan biblioteksbesök och internetanvändning, men sambandet ser olika ut beroende på vad användaren gör på internet. Samtidigt visar tidigare studier att olika grupper använder bibliotek i olika stor utsträckning beroende på ålder, utbildningsgrad och boendeort. I detta SOMkapitel riktar vi fokus mot bibliotekens användare men vi ser bortom de variabler som vanligtvis brukar inkluderas – vilka är användarna bortom sin ålder, utbildningsgrad och boendeort? Vilka aktiviteter ägnar de sig åt? Vilka politiska preferenser har de? Och vilken inställning har de till sin omgivning?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Allas bibliotek?
  • 2.
    Eriksson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Biblioteket på samhälleberget2018Ingår i: Sprickor i fasaden: SOM-undersökningen 2017 / [ed] Ulrika Andersson, Anders Carlander, Elina Lindgren, Maria Oskarson, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018, 1, s. 233-247Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Biblioteket på samhälleberget
  • 3.
    Eriksson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ökar internetanvändning oddsen för folkbiblioteksanvändning?2018Ingår i: Mötesplats Profession – Forskning hölls på Linnéuniversitetet i Växjö 22–23 oktober 2018, Växjö: Mötesplats Profession , 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Ökar internetanvändning oddsen för folkbiblioteksanvändning?
  • 4.
    Eriksson, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nordeborg, Yoshiko
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    På resande fot: modeller över folkbiblioteksanvändares behov2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5. Hjelm, Fredrik
    et al.
    Orlenius, Kennert
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lindqvist, Britt-Inger
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ljungar, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Inkluderande medborgarskap: Perspektiv på social hållbar samhällsutveckling: exemplet Norrby2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I en tid av polarisering och globalisering blir frågor om gemensamhet och samhörighet, och vad som håller ett samhälle samman, allt viktigare. Syftet med denna skrift är att synliggöra innebörd och utmaningar som rör social hållbar samhällsutveckling. Med utgångspunkt från en specifik stadsdel, Norrby i Borås, exemplifieras och diskuteras den frågan utifrån några skilda perspektiv: hur kultur och delaktighet i samhällsplanering kan främja social hållbar utveckling, äldres livssituation och upplevelse av socialt medborgarskap samt inkluderingsprocesser i utbildning av barn och unga.

    Innehållet har sin grund i projektet ”Innovationsplattform Norrby”, ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Borås, Borås Stad (inkluderat Borås Energi och Miljö) samt SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) som genomförts under perioden 2013-2015. En del av det arbetet har utgjorts av frågor om ”Inkluderande medborgarskap”, vilket gett underlaget för denna rapport. Ett mål i det arbetet har varit att beskriva och analysera hinder och möjligheter för att främja social hållbar stadsutveckling.

    Inkluderande medborgarskap innebär en upplevelse av samhörighet och reella, likvärdiga förutsättningar att uppnå basala livsmål. Utgångpunkten är ett relationellt perspektiv som sätter fokus på social tillhörighet och samhörighet och som inrymmer kulturella och sociala dimensioner samt tillgång och tillgänglighet till samhälleliga resurser. Grunden för detta är respekten för alla människors lika värde och solidaritet mellan människor. Sammantaget speglar innehållet i rapporten frågor om möjligheter och utmaningar för att skapa ett socialt hållbart samhälle baserat på välfärd och rättvisa, där människor inte enbart har ett formellt medborgarskap utan även upplevelsen av ett socialt medborgarskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Lundberg Rodin, Margareta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina Elzbieta
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bibliotek i centrum eller periferin?: Hur chefer uppfattar bibliotekets organisatoriska placering och andra faktorer för att få genomslag2016Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Bibliotek-i-centrum
  • 7.
    Lundh, Anna Hampson
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: En utökad kartläggning och nulägesbeskrivning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultaten av fyra enkäter som under 2012 och 2013 besvarades av folk-/barnbibliotekarier, sjuksköterskor verksamma vid barnavårdscentraler (BVC), barnbibliotekskonsulenter och barnhälsovårdsutvecklare över hela Sverige, med avseende på samverkan mellan de två institutionerna folkbibliotek och barnhälsovård. Enkätundersökningen, som är den första i sitt slag, genomfördes som en del i projektet Samverkan BVC – bibliotek för barns språkutveckling – forskning och best practice vid Region Halland. Syftet med rapporten är att utifrån de två institutionerna, folkbibliotek och BVC, identifiera och beskriva gemensamma metoder i arbetet med små barns språkutveckling, samt nivåer av samverkan. På detta sätt skapas en grund för metodutveckling och förbättrat samarbete. Rapportens övergripande slutsats är att det förekommer samarbeten som fungerar väl, men att det samtidigt finns stort utrymme för utveckling vad gäller samverkan mellan institutionerna kring små barns språkutveckling. Följande sex insatser bedöms som viktiga: 1. Att på den lokala nivån fortsätta utveckla samarbeten kring föräldrautbildningar och se bibliotekets medverkan i denna som en integrerad del av föräldrautbildningen, snarare än som ett separat inslag. 2. Att på den lokala nivån i alla samarbetsprojekt arbeta med gemensam planering, tydliggörande av mål, syfte och ansvarsfördelning, marknadsföring, samt en strukturerad och dokumenterad uppföljning och återkoppling. 3. Att på den lokala nivån genom användarundersökningar följa upp hur satsningarna uppfattas av såväl föräldrar som barn. 4. Att på den lokala nivån utarbeta skriftliga överenskommelser mellan institutionerna vad gäller formerna för samarbete. 5. Att på den lokala och regionala nivån i högre utsträckning arrangera gemensam och regelbunden fortbildning. 6. Att på den lokala, regionala och nationella nivån arbeta mot att utveckla stödet från kommunala bibliotekschefer, samt att förankra samarbetet på en politisk nivå.

  • 8.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Cultural planning" - en framgångsmetod för delaktighet och utveckling?2016Ingår i: Inkluderande medborgarskap / [ed] Kennert Orlenius, Borås: Högskolan i Borås, 2016, s. 59-73Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Public libraries digital services and sustainability issues2015Ingår i: Bottom Line: Managing Library Finances, ISSN 0888-045X, Vol. 28, nr 1/2, s. 34-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to study how Swedish local politicians perceive the impact of public library digital services on public libraries and to discuss how this can affect the sustainable development of public libraries.

    Design/methodology/approach – Empirical data were collected through semi-structured interviews with local politicians from 19 different Swedish municipalities. Data were treated to qualitative content analysis and discussed based on the concept of sustainable organization.

    Findings – According to local politicians, public library digital services may affect public libraries through changes to libraries’ physical spaces, librarians’ tasks and competencies and libraries’ economic situations. Based on these findings, public library digital services can both strengthen and weaken public library sustainability through, for example, increased access and expenditures, the latter of which may threaten public library sustainability.

    Research limitations/implications – Interviews did not focus specifically on the politicians’ views on public library digital services but dealt generally with their views on public libraries. To identify reasons for variations in views on this topic, follow-up interviews should be done. Data on views from public library managers would also be of use to determine the degree to which they are shared with local politicians.

    Originality/value – When sustainability and public libraries are discussed, the focus is generally on the library’s contribution to a sustainable society. Here, the focus is instead on the sustainability of the public library itself.

  • 10.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Public library managers’ descriptions of political attention2015Ingår i: Library Management, ISSN 0143-5124, E-ISSN 1758-7921, Vol. 36, nr 8/9, s. 673-684Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – Public library issues are often described as being of low political priority. Yet circumstances differ for different communities; public library issues may receive varying political attention. The purpose of this paper is to study how Swedish public library managers describe local politicians’ attention to public library issues and to identify which municipal circumstances, such as political organization, population, and finances, seem to matter for how local politicians’ attention is described.

    Design/methodology/approach – The empirical data were collected through a web-based questionnaire sent to all public library managers in Sweden. To identify the described political attention, a content analysis was done. A multinominal logistic regression analysis was performed to analyze the municipal circumstances that seem to matter for how political attention is described.

    Findings – A small majority of public library managers described the local political attention as strong or quite strong. Three factors seem to matter for how the attention is described: political organization, existence of a library plan, and population size. In the discussion personal factors, such as the politicians’ personal interest and public library managers’ experience, are brought up as possibly being of considerable importance.

    Originality/value – Several studies have been conducted on how politicians perceive public libraries; in these studies, the politicians are mainly treated as a unified group. This paper shows that the political approach to public library issues is described as different in different municipal circumstances.

  • 11.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samhällets allt-i-allo?: Om folkbibliotekens sociala legitimitet2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
    Ladda ner (pdf)
    omslag
  • 12.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Szwedzkie biblioteki publiczne (cz. 1)2011Ingår i: Bibliotekarz, ISSN 0208-4333, Vol. 1, nr 10, s. 20-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Szwedzkie biblioteki publiczne (cz. 2)2011Ingår i: Bibliotekarz, ISSN 0208-4333, nr 11, s. 8-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    What threatens public libraries? The viewpoints of library directors in Sweden2014Ingår i: New Library World, ISSN 0307-4803, E-ISSN 1758-6909, Vol. 115, nr 9/10, s. 426-437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article aims to identify threats perceived by Swedish public library directors as the most prominent. A web questionnaire was sent to public library directors in all of the Swedish municipalities. The data were analysed using qualitative content analysis. The findings reveal that the main threat was considered to be the tension between the current activities of the public library and the expectations of the public, or of local decision makers. One reason for the lack of correspondence between activities and expectations is that public library managers regard the expectations on the public library as unrealistic. Another reason is that lack of resources prevent public library staff from meeting many of these expectations. Public libraries are thus prevented by both ideological and practical barriers in fulfilling expectations.

  • 15.
    Michnik, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Eriksson, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Non-traditional library collections: in digital and other worlds2014Ingår i: Interlending & document supply, ISSN 0264-1615, E-ISSN 1758-5848, Vol. 42, nr 4, s. 165-170Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose. The purpose of this article is to study how public libraries argue for the inclusion of non-traditional library collections and to identify public library objectives related to these collections. Design/methodology/approach. The data was collected through a Web survey which was sent to public library managers in all Swedish municipalities. Data were analyzed using a model in which public library practices are divided into three categories relating to the public library’s goals, activities and tools. Findings. Three different main arguments are used to support the introduction of non-traditional collections: as a contribution to public library goals or activities to attract non-users and as the result of external requests or needs. Through analysis of the survey results, the public library’s common goal, a socially sustainable society, was identified. Other library goals identified were an environmentally sustainable society and an improved library. Practical implications. The results may inspire practitioners to reflect upon how non-traditional collections are related to library goals and activities and what consequences their inclusion may have for the library. For example, if non-traditional collections are used only to attract new users, there is a risk of creating expectations that the library cannot live up to. Originality/value. Today, focus is placed on the conditions for public libraries in the digital world. It is easy to overlook the importance of non-traditional library collections, and the role they fulfill. This article draws attention to these collections and their possible consequences for public libraries.

  • 16.
    Michnik, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Eriksson, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Nordeborg, Yoshiko
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    The public library user and the charter tourist: two travellers, one analogy2013Ingår i: Information research, E-ISSN 1368-1613, Vol. 18, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction. A new theoretical model, relevant to library and information science, is implemented in this paper. The aim of this study is to contribute to the theoretical concepts of library and information science by introducing an ethnological model developed for investigating charter tourist styles thereby increasing our knowledge of users' approaches to public libraries. Method. This is an empirically grounded study. One hundred and eighty-two library visitors were interviewed at Swedish public libraries during 2011. Analysis. Both quantitative and qualitative content analysis were used in the treatment of the empirical data. Results. The paper is divided into three parts. The first part introduces the ethnological model. The second part presents the application of the model on the empirical data. The third part identifies possible research questions concerning public library user approaches. Conclusions. This study shows that it is fruitful to apply a travel analogy for mapping user approaches to public libraries. Five public library user approaches are identified. The application can be used as a tool in order to discuss priorities in public library activities.

  • 17.
    Michnik, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Nelhans, Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Strömberg Jämsvi, Susanne (Redaktör)
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Den röda tråden: e-tjänst för undervisningsinformation och studerandeuppföljning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Michnik, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Utter, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nyutexaminerade bibliotekariers beskrivna kompetensluckor och utbildningens utmaningar.2018Ingår i: Bibliotekarier i teori och praktik: Utbildningsperspektiv på en unik profession / [ed] Joacim Hansson & Per Wisselgren, Lund: BTJ , 2018, s. 39-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Nordeborg, Yoshiko
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Eriksson, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Användarnas bibliotek:förväntningar och utmaningar i det samtida folkbiblioteket2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gärdén, Cecilia
    Ahlryd, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Linnéuniversitetet.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Carlén, Urban
    Högskolan Väst.
    Byström, Katriina
    Social media in serious leisure: Themes of horse rider safety2017Ingår i: Information research, E-ISSN 1368-1613, Vol. 22, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 21.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lindberg, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ögland, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Användarna först med det digitala i fokus: Folkbibliotekariers arbete inom den nationella satsningen för ökad digital kompetens2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rapport_Användarna först
  • 22.
    Nowé Hedvall, Karen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Följeforskning av projektet Gemensamma Bibliotekstjänster 2015–2018. : En slutrapport.2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Sundeen, Johan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Blomgren, Roger
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Biblioteksgeografin - en introduktion2022Ingår i: Biblioteksgeografin: En antologi om biblioteksväsende och biblioteksgeografin / [ed] Roger Blomgren; Katarina Michnik; Johan Sundeen, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 15-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Sundeen, Johan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Blomgren, Roger
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Biblioteksgeografin: En antologi om biblioteksväsende och biblioteksforskning2022Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 25. Tattersall Wallin, Elisa
    et al.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Idrott, läsning och bibliotek: utvärdering av projektet Läsmuskler2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten utvärderas samarbetsprojektet Läsmuskler. Läsmuskler, som utfördes av Ulricehamns bibliotek under 2014 och 2015 i samarbete med idrottsförbundet SISU och lokala idrottsföreningar, syftade till att öka läslust bland barn och unga. Den gjorda utvärderingen har baserats på empiriskt material vilket har samlats in genom intervjuer med tre idrottsledare samt den bibliotekarie och den kulturstrateg som deltog i projektet och genom de projektansökningar vilka skickades in till Kulturrådet respektive Västra Götalandsregionen samt den delrapport vilken skickades in till Kulturrådet.

    Två frågor har styrt utvärderingen: ”Vilka arbetssätt har använts inom ramen för Läsmuskler?” och ”Hur har de använda arbetssätten varit relaterade till projektets mål?”. Den gjorda utvärderingen visar på att tre arbetssätt har använts inom ramen för Läsmuskler: för det första genom att mobila bibliotek har körts ut och ställts upp på träningar och tävlingar och genom att läshörnor har ställts i ordning på några av de deltagande idrottsföreningarna. För det andra genom att aktiviteter har erbjudits genom vilka social läsning har främjats, detta bland annat genom att böcker, som lämpar sig särskilt vid social läsning, har valts ut. För det tredje genom att aktiviteter har erbjudits vilka har uppmuntrat målgruppen till ett aktivt deltagande genom att barn och unga fick vara med och välja ut medier till de mobila biblioteken samt skriva egna noveller.

    Projektet hade sju formulerade mål. Sex av dem är inte mål i sig utan medel genom vilka projektets syfte, en ökad läslust bland barn och unga, kunde nås. Det sjunde målet handlar om att projektets innehåll ska redovisas vid olika publika evenemang såsom exempelvis Bokmässan i Göteborg. Den gjorda utvärderingen visar på att relationen mellan de använda arbetssätten och projektets mål inte är självklar. För det första finns arbetssätt som tydligt är kopplade till särskilda mål. Detta genom att projektets mål i vissa fall också är det arbetssätt genom vilket 34 idrott, läsning och bibliotek målet uppnås, vilket innebär att när arbetssättet utförs uppnås också målet eftersom arbetssättet och målet är detsamma. För det andra, med stöd i tidigare forskning kan det vara svårt att relatera vissa arbetssätt till särskilda mål då det finns risk för att dessa arbetssätt, enligt den valda tidigare forskningen, inte medför att just de särskilda målen uppnås utan att effekten istället blir den motsatta. För det tredje är det empiriska materialet stundtals inte tillräckligt för att ange hur arbetssätten kan sägas vara relaterade till projektets mål.

    Med anledning av vad som har framkommit under denna utvärdering bör i projektbeskrivningar klargöras huruvida de formulerade målen är mål i sig eller medel för att nå ett annat, mer övergripande, mål, hur de planerade arbetssätten är relaterade till de formulerade målen samt vilka konkreta arbetsmetoder som inkluderas i de valda arbetssätten och varför. Ett medel kan också vara ett mål i sig, om så är fallet bör detta tydligt skrivas fram i projektets beskrivning. Detta för att underlätta dels genomförandet av projektet, dels rapporteringen och utvärderingen av detsamma.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Wallin, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eriksson, Catarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lydbogsbrugere og folkebibliotek2020Ingår i: Passage, ISSN 0901-8883, E-ISSN 1904-7797, nr 83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [da]

    Anvendelsen af lydbøger er steget kraftigt i de seneste år, og lydbøger bliver også i stigende grad udbudt til udlån på folkebibliotekerne. Derfor er det et højtaktuelt spørgsmål i biblioteksverdenen, hvordan lydbøger og digitale bøger generelt på-virker bibliotekernes virke og beholdning. Bibliotekerne satser på digitale projek-ter, som har til formål at fremme almindelige menneskers deltagelse i en digital mediekultur. Et skridt i denne retning er at lade digitale medier indgå i folke-bibliotekernes beholdning i form af e-bøger, film og lydbøger (jf. Norberg; Nowé Hedvall, Lindberg, Michnik & Ögland). Den trykte bog har hidtil haft en central position i folkebibliotekernes historie (Carlsson) og folkebiblioteker bliver oftest stærkt associeret med dette format (Kann-Christensen & Andersen): Bibliotek betyder netop bogsamling. Samtidig har folkebiblioteket historisk set også stil-let dokumenter i andre formater til rådighed (Shera). I kraft af den teknologi-ske udvikling er forskellige medieformer blevet inkluderet i de tjenester, som er tilgængelige på bibliotekerne (Preer; Hansson). Sammensætningen af det ma-teriale, som er tilgængeligt på bibliotekerne, er således ikke statisk, men i stadig udvikling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 26 av 26
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf