Samhällsutvecklingen rullar på men bibliotek bestå ..? I år läggs för första gången en nationell svensk biblioteksstrategi fram för riksdagen. För vem har detta betydelse, och på vilket sätt? Enligt 2018 års SOM-data fortsätter den svenska allmänheten besöka bibliotek i relativt oförändrad grad. Likaså bedöms förtroendet för bibliotek vara fortsatt högt. Precis som tidigare år syns ett samband mellan biblioteksbesök och internetanvändning, men sambandet ser olika ut beroende på vad användaren gör på internet. Samtidigt visar tidigare studier att olika grupper använder bibliotek i olika stor utsträckning beroende på ålder, utbildningsgrad och boendeort. I detta SOMkapitel riktar vi fokus mot bibliotekens användare men vi ser bortom de variabler som vanligtvis brukar inkluderas – vilka är användarna bortom sin ålder, utbildningsgrad och boendeort? Vilka aktiviteter ägnar de sig åt? Vilka politiska preferenser har de? Och vilken inställning har de till sin omgivning?

Biblioteken vid de svenska universiteten och högskolorna representerar ett lika mångskiftande och brett spektrum som lärosätena själva. Ett bibliotek vid ett traditionsrikt bredduniversitet skiljer sig på många sätt från biblioteket vid en specialiserad högskola. Men dessa skillnader till trots är det samma behov av stöd i kärnverksamheterna som biblioteken arbetar med att bemöta. I Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige samlas texter som beskriver både skillnaden mellan olika lärosätesbibliotek och de gemensamma utmaningar som biblioteken möter, inte minst genom de förändringar som digitaliseringen och omställningen till öppen vetenskap medför för forskning och högre utbildning. Även frågor om hur lärosätenas bibliotek ingår i det allmänna biblioteksväsendet tillsammans med folk-, skol- och specialbibliotek tas upp i antologin. Författarna representerar en bred erfarenhet av verksamheten vid lärosätesbibliotek, både i roller som personal och ledning vid biblioteken och som användare i form av forskare.

I en tid av polarisering och globalisering blir frågor om gemensamhet och samhörighet, och vad som håller ett samhälle samman, allt viktigare. Syftet med denna skrift är att synliggöra innebörd och utmaningar som rör social hållbar samhällsutveckling. Med utgångspunkt från en specifik stadsdel, Norrby i Borås, exemplifieras och diskuteras den frågan utifrån några skilda perspektiv: hur kultur och delaktighet i samhällsplanering kan främja social hållbar utveckling, äldres livssituation och upplevelse av socialt medborgarskap samt inkluderingsprocesser i utbildning av barn och unga.

Innehållet har sin grund i projektet ”Innovationsplattform Norrby”, ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Borås, Borås Stad (inkluderat Borås Energi och Miljö) samt SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) som genomförts under perioden 2013-2015. En del av det arbetet har utgjorts av frågor om ”Inkluderande medborgarskap”, vilket gett underlaget för denna rapport. Ett mål i det arbetet har varit att beskriva och analysera hinder och möjligheter för att främja social hållbar stadsutveckling.

Inkluderande medborgarskap innebär en upplevelse av samhörighet och reella, likvärdiga förutsättningar att uppnå basala livsmål. Utgångpunkten är ett relationellt perspektiv som sätter fokus på social tillhörighet och samhörighet och som inrymmer kulturella och sociala dimensioner samt tillgång och tillgänglighet till samhälleliga resurser. Grunden för detta är respekten för alla människors lika värde och solidaritet mellan människor. Sammantaget speglar innehållet i rapporten frågor om möjligheter och utmaningar för att skapa ett socialt hållbart samhälle baserat på välfärd och rättvisa, där människor inte enbart har ett formellt medborgarskap utan även upplevelsen av ett socialt medborgarskap.

Den här rapporten presenterar resultaten av fyra enkäter som under 2012 och 2013 besvarades av folk-/barnbibliotekarier, sjuksköterskor verksamma vid barnavårdscentraler (BVC), barnbibliotekskonsulenter och barnhälsovårdsutvecklare över hela Sverige, med avseende på samverkan mellan de två institutionerna folkbibliotek och barnhälsovård. Enkätundersökningen, som är den första i sitt slag, genomfördes som en del i projektet Samverkan BVC – bibliotek för barns språkutveckling – forskning och best practice vid Region Halland. Syftet med rapporten är att utifrån de två institutionerna, folkbibliotek och BVC, identifiera och beskriva gemensamma metoder i arbetet med små barns språkutveckling, samt nivåer av samverkan. På detta sätt skapas en grund för metodutveckling och förbättrat samarbete. Rapportens övergripande slutsats är att det förekommer samarbeten som fungerar väl, men att det samtidigt finns stort utrymme för utveckling vad gäller samverkan mellan institutionerna kring små barns språkutveckling. Följande sex insatser bedöms som viktiga: 1. Att på den lokala nivån fortsätta utveckla samarbeten kring föräldrautbildningar och se bibliotekets medverkan i denna som en integrerad del av föräldrautbildningen, snarare än som ett separat inslag. 2. Att på den lokala nivån i alla samarbetsprojekt arbeta med gemensam planering, tydliggörande av mål, syfte och ansvarsfördelning, marknadsföring, samt en strukturerad och dokumenterad uppföljning och återkoppling. 3. Att på den lokala nivån genom användarundersökningar följa upp hur satsningarna uppfattas av såväl föräldrar som barn. 4. Att på den lokala nivån utarbeta skriftliga överenskommelser mellan institutionerna vad gäller formerna för samarbete. 5. Att på den lokala och regionala nivån i högre utsträckning arrangera gemensam och regelbunden fortbildning. 6. Att på den lokala, regionala och nationella nivån arbeta mot att utveckla stödet från kommunala bibliotekschefer, samt att förankra samarbetet på en politisk nivå.

Purpose – The purpose of this paper is to study how Swedish local politicians perceive the impact of public library digital services on public libraries and to discuss how this can affect the sustainable development of public libraries.

Design/methodology/approach – Empirical data were collected through semi-structured interviews with local politicians from 19 different Swedish municipalities. Data were treated to qualitative content analysis and discussed based on the concept of sustainable organization.

Findings – According to local politicians, public library digital services may affect public libraries through changes to libraries’ physical spaces, librarians’ tasks and competencies and libraries’ economic situations. Based on these findings, public library digital services can both strengthen and weaken public library sustainability through, for example, increased access and expenditures, the latter of which may threaten public library sustainability.

Research limitations/implications – Interviews did not focus specifically on the politicians’ views on public library digital services but dealt generally with their views on public libraries. To identify reasons for variations in views on this topic, follow-up interviews should be done. Data on views from public library managers would also be of use to determine the degree to which they are shared with local politicians.

Originality/value – When sustainability and public libraries are discussed, the focus is generally on the library’s contribution to a sustainable society. Here, the focus is instead on the sustainability of the public library itself.

Purpose – Public library issues are often described as being of low political priority. Yet circumstances differ for different communities; public library issues may receive varying political attention. The purpose of this paper is to study how Swedish public library managers describe local politicians’ attention to public library issues and to identify which municipal circumstances, such as political organization, population, and finances, seem to matter for how local politicians’ attention is described.

Design/methodology/approach – The empirical data were collected through a web-based questionnaire sent to all public library managers in Sweden. To identify the described political attention, a content analysis was done. A multinominal logistic regression analysis was performed to analyze the municipal circumstances that seem to matter for how political attention is described.

Findings – A small majority of public library managers described the local political attention as strong or quite strong. Three factors seem to matter for how the attention is described: political organization, existence of a library plan, and population size. In the discussion personal factors, such as the politicians’ personal interest and public library managers’ experience, are brought up as possibly being of considerable importance.

Originality/value – Several studies have been conducted on how politicians perceive public libraries; in these studies, the politicians are mainly treated as a unified group. This paper shows that the political approach to public library issues is described as different in different municipal circumstances.

This article aims to identify threats perceived by Swedish public library directors as the most prominent. A web questionnaire was sent to public library directors in all of the Swedish municipalities. The data were analysed using qualitative content analysis. The findings reveal that the main threat was considered to be the tension between the current activities of the public library and the expectations of the public, or of local decision makers. One reason for the lack of correspondence between activities and expectations is that public library managers regard the expectations on the public library as unrealistic. Another reason is that lack of resources prevent public library staff from meeting many of these expectations. Public libraries are thus prevented by both ideological and practical barriers in fulfilling expectations.

Purpose. The purpose of this article is to study how public libraries argue for the inclusion of non-traditional library collections and to identify public library objectives related to these collections. Design/methodology/approach. The data was collected through a Web survey which was sent to public library managers in all Swedish municipalities. Data were analyzed using a model in which public library practices are divided into three categories relating to the public library’s goals, activities and tools. Findings. Three different main arguments are used to support the introduction of non-traditional collections: as a contribution to public library goals or activities to attract non-users and as the result of external requests or needs. Through analysis of the survey results, the public library’s common goal, a socially sustainable society, was identified. Other library goals identified were an environmentally sustainable society and an improved library. Practical implications. The results may inspire practitioners to reflect upon how non-traditional collections are related to library goals and activities and what consequences their inclusion may have for the library. For example, if non-traditional collections are used only to attract new users, there is a risk of creating expectations that the library cannot live up to. Originality/value. Today, focus is placed on the conditions for public libraries in the digital world. It is easy to overlook the importance of non-traditional library collections, and the role they fulfill. This article draws attention to these collections and their possible consequences for public libraries.

Introduction. A new theoretical model, relevant to library and information science, is implemented in this paper. The aim of this study is to contribute to the theoretical concepts of library and information science by introducing an ethnological model developed for investigating charter tourist styles thereby increasing our knowledge of users' approaches to public libraries. Method. This is an empirically grounded study. One hundred and eighty-two library visitors were interviewed at Swedish public libraries during 2011. Analysis. Both quantitative and qualitative content analysis were used in the treatment of the empirical data. Results. The paper is divided into three parts. The first part introduces the ethnological model. The second part presents the application of the model on the empirical data. The third part identifies possible research questions concerning public library user approaches. Conclusions. This study shows that it is fruitful to apply a travel analogy for mapping user approaches to public libraries. Five public library user approaches are identified. The application can be used as a tool in order to discuss priorities in public library activities.

I den här rapporten utvärderas samarbetsprojektet Läsmuskler. Läsmuskler, som utfördes av Ulricehamns bibliotek under 2014 och 2015 i samarbete med idrottsförbundet SISU och lokala idrottsföreningar, syftade till att öka läslust bland barn och unga. Den gjorda utvärderingen har baserats på empiriskt material vilket har samlats in genom intervjuer med tre idrottsledare samt den bibliotekarie och den kulturstrateg som deltog i projektet och genom de projektansökningar vilka skickades in till Kulturrådet respektive Västra Götalandsregionen samt den delrapport vilken skickades in till Kulturrådet.

Två frågor har styrt utvärderingen: ”Vilka arbetssätt har använts inom ramen för Läsmuskler?” och ”Hur har de använda arbetssätten varit relaterade till projektets mål?”. Den gjorda utvärderingen visar på att tre arbetssätt har använts inom ramen för Läsmuskler: för det första genom att mobila bibliotek har körts ut och ställts upp på träningar och tävlingar och genom att läshörnor har ställts i ordning på några av de deltagande idrottsföreningarna. För det andra genom att aktiviteter har erbjudits genom vilka social läsning har främjats, detta bland annat genom att böcker, som lämpar sig särskilt vid social läsning, har valts ut. För det tredje genom att aktiviteter har erbjudits vilka har uppmuntrat målgruppen till ett aktivt deltagande genom att barn och unga fick vara med och välja ut medier till de mobila biblioteken samt skriva egna noveller.

Projektet hade sju formulerade mål. Sex av dem är inte mål i sig utan medel genom vilka projektets syfte, en ökad läslust bland barn och unga, kunde nås. Det sjunde målet handlar om att projektets innehåll ska redovisas vid olika publika evenemang såsom exempelvis Bokmässan i Göteborg. Den gjorda utvärderingen visar på att relationen mellan de använda arbetssätten och projektets mål inte är självklar. För det första finns arbetssätt som tydligt är kopplade till särskilda mål. Detta genom att projektets mål i vissa fall också är det arbetssätt genom vilket 34 idrott, läsning och bibliotek målet uppnås, vilket innebär att när arbetssättet utförs uppnås också målet eftersom arbetssättet och målet är detsamma. För det andra, med stöd i tidigare forskning kan det vara svårt att relatera vissa arbetssätt till särskilda mål då det finns risk för att dessa arbetssätt, enligt den valda tidigare forskningen, inte medför att just de särskilda målen uppnås utan att effekten istället blir den motsatta. För det tredje är det empiriska materialet stundtals inte tillräckligt för att ange hur arbetssätten kan sägas vara relaterade till projektets mål.

Med anledning av vad som har framkommit under denna utvärdering bör i projektbeskrivningar klargöras huruvida de formulerade målen är mål i sig eller medel för att nå ett annat, mer övergripande, mål, hur de planerade arbetssätten är relaterade till de formulerade målen samt vilka konkreta arbetsmetoder som inkluderas i de valda arbetssätten och varför. Ett medel kan också vara ett mål i sig, om så är fallet bör detta tydligt skrivas fram i projektets beskrivning. Detta för att underlätta dels genomförandet av projektet, dels rapporteringen och utvärderingen av detsamma.

Anvendelsen af lydbøger er steget kraftigt i de seneste år, og lydbøger bliver også i stigende grad udbudt til udlån på folkebibliotekerne. Derfor er det et højtaktuelt spørgsmål i biblioteksverdenen, hvordan lydbøger og digitale bøger generelt på-virker bibliotekernes virke og beholdning. Bibliotekerne satser på digitale projek-ter, som har til formål at fremme almindelige menneskers deltagelse i en digital mediekultur. Et skridt i denne retning er at lade digitale medier indgå i folke-bibliotekernes beholdning i form af e-bøger, film og lydbøger (jf. Norberg; Nowé Hedvall, Lindberg, Michnik & Ögland). Den trykte bog har hidtil haft en central position i folkebibliotekernes historie (Carlsson) og folkebiblioteker bliver oftest stærkt associeret med dette format (Kann-Christensen & Andersen): Bibliotek betyder netop bogsamling. Samtidig har folkebiblioteket historisk set også stil-let dokumenter i andre formater til rådighed (Shera). I kraft af den teknologi-ske udvikling er forskellige medieformer blevet inkluderet i de tjenester, som er tilgængelige på bibliotekerne (Preer; Hansson). Sammensætningen af det ma-teriale, som er tilgængeligt på bibliotekerne, er således ikke statisk, men i stadig udvikling.