Purpose – A Swedish framework law has enabled integration between public agencies in vocational rehabilitation. With the support of this law, coordination associations can be formed to fund and organize joint activities. The purpose of this study is to describe and analyze how the law has been interpreted and translated into local coordination associations and how local institutional logics have developed to guide the organization of these associations. Design/methodology/approach – Data was collected through observations of meetings within two coordination associations and supplemented with documents. The material was analyzed by compilation and examination of data from field notes, whereupon the most important aspects were crystallized and framed with institutional organization theory. Findings – Two different translations of the law were seen in the associations studied: the association as an independent actor, and as an arena for its member organizations. Two subsequent institutional logics have developed, influencing decisions on autonomy, objectives and rationality for initiating and organizing in the two associations and their activities. The institutional logics are circular, further enhancing the different translations creating different forms of integration. Research implications/limitations – Both forms of integration are legitimate, but the different translations have created integration with different degrees of autonomy in relation to the member organizations. Only a long-term analysis can show whether one form of integration is more functional than the other. Originality/value – This article is based on an extensive material providing insights into a form of interorganizational integration which has been scarcely researched. The findings show how different translations can influence the integration of welfare services.

Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbart

företagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolan

i Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktörer

i regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningar

och tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarna

följdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer i

form av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilka

utmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträtten

har sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legat

till grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. Mikael

Löfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbart

företagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebörden

och betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, om

den digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, om

den egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren och

journalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter och

utifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.

Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolan

i Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att sprida

kunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverka

till debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolors

och universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.

Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussioner

kring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.

Stark kritik riktas från många håll mot det nya utvärderingssystemet. Vi menar att kritiken inte alltid är konstruktiv, visst kan systemet förbättras, men det är i grunden så mycket bättre än det tidigare systemet. Låt oss med två konkreta exempel från Högskolan i Borås illustrera de avgörande skillnaderna mellan det gamla utvärderingssystemet och det nya.

Studien utvärderar medfinansieringsreformen som kom att gälla 2004-2006 och vars intention var att med ekonomiska incitament få arbetsgivare att ta ett ökat ansvar för att minska den sjukfrånvaro som i början av seklet ansågs mycket stor. För att förklara ar-betsgivarnas förhållningssätt besvaras först följande frågor: • Vad gör arbetsgivarna för att de anställda inte skall vara frånvarande från arbetet? Hur har de på denna punkt eventuellt förändrat sitt handlande på grund av refor-men? • Hur påverkas jämställdheten av de nya incitamenten, till exempel med hänsyn taget till att kvinnor vanligtvis står för högre andel av sjukfrånvaro? • Hur förhåller sig arbetsgivarna till ekonomiska analyser och kalkyler av sjukfrånvaron och reformen? Vilka ekonomiska resultat kan skönjas? • Hur ser arbetsgivarna efter reformens genomförande på sitt ansvar att förebygga ohälsa och vidta rehabiliterande insatser? Har reformen förändrat synsättet? Frågorna besvaras dels med hjälp av en enkät och dels med en serie fallstudier från företag och förvaltningar. I analysen dras slutsatsen att arbetsgivare, oavsett reformen, tar ansvar för att åtgärder som antas förebygga ohälsa eller rehabilitera sjuka genomförs, men att de vare sig kan eller vill, annat än marginellt, ta ansvar för sjukfrånvaron och dess orsaker.

It has become increasingly common to use projects as a form of organization when implementing public policies in the area of social welfare, and in other policy areas as well. The EU, along with its various structural funds, is a key player behind this development in Europe, but the same trend can also be found at national and regional levels in other countries. In previous research, we have identified political, administrative, and organizational motives behind this trend toward more project-based organizations within public administration (Jensen et al. 2013). The problem with this trend is that this form of project organization carries inherent challenges when these projects are intended to be implemented in permanent organizational structures.

The purpose of this paper is to identify problems and challenges that public administrations face when the project is used as a structural form of organization (i.e., as a policy tool) when implementing public policy.

This article takes as its starting point the policy implementation research and especially the seminal work of Richard Matland (1995), who bases his implementation analysis on the variables policy conflict and policy ambiguity. The use of these important variables makes it possible to identify various paradigms in implementation research, as well as factors that can explain the implementation results. This research tradition is complemented by research on temporary organizations. Our analysis shows that the use of project organization puts special demands on the players involved; and that if these demands are not taken into account, there is a high risk that projects designed to bring about social change risk becoming isolated events that do not produce the intended effects.

It has become increasingly common to use the project as a form of organization when implementing public policies. Previous research has identified political, administrative and organizational motives behind this trend towards more project-based organizations within the public administration. The problem is that project-based organization carries inherent problems and special challenges when these projects are supposed to be implemented in permanent agencies and organizations. The purpose of this paper is to identify problems and challenges that public administrations face when ‘the project organization’ is used as a structural form of organization in implementing different kinds of public policies. The article takes its starting point in the policy implementation research and especially in Matland’s conflict-ambiguity model. This research tradition is complemented by a review of research on temporary organizations, which draws attention to some inherent and significant characteristics of project organizations, that is the concepts of entity, relationship and time. Our analysis shows that the use of project organization puts special demands on the players involved, and if these are not taken into account, there is a high risk that projects designed to bring about social change will not produce the effects that policymakers and citizens expect.

Begreppet projekt har en positiv klang och projektformen används gärna som metod för att skapa innovation och förändring. Ett projekt utlovar en början och ett slut, och däremellan nyskapande, experimenterande och entreprenörskap. Boken fokuserar särskilt på omgivningens avgörande betydelse för projektens resultat och därmed också för dem som leder, finansierar eller medverkar i olika slags projekt. Boken beskriver och analyserar fyra olika typer av projekt: förändringsprojekt, försöksprojekt, samverkansprojekt och uppdragsprojekt.

Om att genomföra förändring i välfärdssektorn

Projekt som organisationsform har blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn och därmed också inom välfärdssektorns kärnområden: vården, omsorgen och skolan. Att organisera i projekt utlovar en början och ett slut och däremellan nyskapande, experimenterande och entreprenörskap. Det utlovar såväl ordning och kontroll som frihet och gränsöverskridande.

I boken presenteras fyra typer av projekt som är vanliga i offentlig sektor: förändringsprojekt, försöksprojekt,samverkansprojekt och uppdragsprojekt.

Organizational design is considered in policy literature as a forceful policy tool to put policy to action. However, previous research has not analyzed the project organization as a specific form of organizational design and, hence, has not given much attention to such organizations as a strategic choice when selecting policy tools. The purpose of the article is to investigate the project as a policy tool; how do such temporary organizations function as a specific form of organization when public policy is implemented? The article is based on a framework of policy implementation and is illustrated with two welfare reforms in the Swedish public sector, which were organized and implemented as project organizations. The case studies and the analysis show that it is crucial that a project organization fits into the overall governance structure when used as a policy tool. If not, the project will remain encapsulated and will not have sufficient impact on the permanent organizational structure. The concept of encapsulation indicates a need to protect the project from a potential hostile environment. The implication of this is that organizational design as a policy tool is a matter that deserves more attention in the strategic discussion on implementing public policies and on the suitability of using certain policy tools.

Many of the pressing problems in society are complex and ill-defined. This question theusability of pre-existing organizational arrangements and governance models in the publicsector. To address these “wicked problems”, there is a need of governance models that arecapable of coordinating vertical as well as horizontal decision-making in and betweendifferent authorities, combining various financial efforts, and coordinating differentprofessional competences (Klijn & Koppenjan, 2014). In this paper we analyse such anattempt within the Swedish well-fare sector; the emergence of a multi-level hybridorganizational structure, called Coordination Association (CA). CA consisting of four mainactors responsible for rehabilitation within the Swedish welfare system, that is, the SocialInsurance Agency, the Swedish Public Employment Service, representatives from regionalhealth care and the municipalities. CA also collaborate to a lesser extent with actors fromNGO and private sector.Rhetorically, it is often said that different governance regimes replace each other (ClassicalPublic Administration (CPA) with New Public Management (NPM) and NPM with Newpublic governance (NPG)), when, in practice, they coexist and jointly creates increased“control-congestion” (Osborne, 2006; Torfing & Triantafillou, 2016). There are severaloperating steering ideals within CA creating similar congestion, such as bureaucracy,management by objectives and peer control. Each one, drawing attention to the need for eitherstandardization or flexibility, as well as internal or external aspects of control. There are alsoideas such as the notion of learning organization, which puts focus on operationaldevelopment and the need for increased strategic awareness among the concerned.Hence, in the paper we describe and analyse the hybridized governance model that emergeand assert itself in this new organizational setting. We describe how the different and partiallyoverlapping governance and control systems of the involved parties are merged and how anew hybridized system with slightly different claim and time horizon develops. How can thisnew system facilitate the development of new common bureaucratic standards, new jointobjectives and performance indicators, new cross-professional norms, and finally, enhancedstrategic awareness about CA:s institutional conditions? We also discuss how differentdilemmas of control are handled in this process.

De senaste decennier har organiseringen av välfärdssamhället genomgått flera förändringen. En tendens är att man i de offentliga organisationerna söker andra möjligheter för hur den offentliga sektorn ska organiseras, än att upprätta stabila förvaltningsstrukturer. Det finns en mängd andra organisatoriska lösningar som prövas för att kunna erbjuda olika välfärdstjänster. Det kan handla om olika former av nätverksorganisering, samverkan eller projekt. I alla tre fallen är de former som används för såväl intern organisering, som för att etablera relationer till omgivningen. En anledning till att dessa nya former av organisering etableras är att det finns ett behov av att överskrida gängse förvaltningsgränser, professionsgränser och/eller gränser för huvudmannaskapet. Behovet av gränsöverskridande tyder på att de etablerade strukturerna för exempelvis kommunal verksamhet är för begränsande för att lösa den kommunala uppgiften och att det krävs kompletterande organisatoriska lösningar som går utanför de traditionella organisationsgränserna. Det behövs en möjlighet att hantera gängse gränser för verksamheten genom att antingen dekonstruera gränserna för att finna vägar att överskrida dem till förmån för nya arbetsformer eller genom att konstruera nya gränser för att inrätta nya verksamheter. Flera studier visar att de offentliga organisationerna inom många av sina verksamhetsområden prövar nya organisationsformer. Inte minst har marknadiseringen (Blomquist, 1996; Rombach, 1997) och decentraliseringen (Czarniawska-Joerges, 1988) av offentlig verksamhet inneburit förändringar för hur välfärden organiseras. Därutöver kommer interorganisatoriska samverkansformer (Oliver, 1990, Lindqvist, 2003), nätverksorganisering (Hertting, 2003) och projektifieringen (Lundin och Söderholm, 1997; Jensen et al, 2007) som i sin tur utmanar mer etablerade och möjligen mer stabila organisationsformer. Syftet med konferenspappret är att diskutera problematiken med en mer flexibel organisering av välfärdssektorns organisationer. Å ena sidan har stabila gränser uttryckta i en varaktig förvaltningsstruktur borgat för en viss klarhet i vilken begränsningar som föreligger i organisationens uppdrag och kompetens. Det har samtidigt försvårat uppdragets genomförande då medborgarnas behov inte visar sig vara lika avgränsade som förvaltningarnas uppdrag. Å andra sidan har mer flexibla gränser för verksamhetens genomförande i form av projekt, nätverk eller interorganisatorisk samverkan givit en möjlighet att skapa allianser för att utveckla en mer sammansatt kompetens och lösa förvaltningarnas delvis överlappande uppdrag. På samma gång som flexiblare organisering tenderat till att skapa en större oklarhet om var gränsen går för uppdraget och visat på aktörernas oförmåga att integrera flexibla gränser med mer stabila gränser.

For several years, the development of the Swedish public sector has been accompanied by a discussion about inter-organizational collaboration, which has been examined in several national experiments. The experience, however, indicates significant difficulties in implementing collaboration in local authorities’ regular activities. This article argues that organizing inter-organizational collaboration in projects tends to be counterproductive, since the purpose of this collaboration is to increase the integration of local authorities. This article is based on case studies of three different collaboration projects. Each project is analyzed in relation to the way collaboration is organized within the project and how the relationship to the local authorities’ activities is designed. The outcome of these studies shows that while collaboration projects increase integration between the responsible authorities, the integration stays within the projects. This is due to the fact that the projects were designed as units separate from the responsible authorities. As a result, the collaboration that occurs in the projects is not implemented in the local authorities’ activities, and the viability of the increased integration of different responsible authorities does not extend beyond the projects.

The collaboration projects studied in this thesis originate from national experiments that took place from the late 1990s to the early 2000s. In those experiments, attempts were made to determine whether collaboration could, as part of the organization of the public sector, generate welfare gains for both the individual user and society as a whole. Other forms of political governance of public organizations were also tested in these experiments. Activities were very often carried out in the form of collaboration projects involving joint evaluation groups and through co-localization. The collaboration projects are about in which actors bring their different v rules, values and preconceptions, from their regular activities into a meeting with other activities with different boundaries in order to organize new boundaries. The purpose of the thesis is to achieve an understanding of why collaboration projects encounter difficulties in contributing to lasting integration between government organizations, and the importance of boundaries in the organizing of collaboration projects. The thesis is based on four articles. The first article elucidates the ways in which different boundaries are constructed when inter-organizational collaborations are being carried out. The second article develops a model for analyzing uncertainty factors in the interaction environment of the project. The third article addresses the problem of implementing, within the public sector, results from development projects in the home organization. The fourth article analyzes the ways in which collaboration projects can help to increase integration between government organizations. The results from the studies show that the collaboration projects do provide opportunities for trying out new forms of collaboration, but also that the actors in collaboration projects have to deal with multiple boundary-related problems. The construction of boundaries must, on the one hand, regulate the activities being carried out in the collaboration projects, in that the boundaries enable the actors to come together in a common activity. On the other hand, the boundaries in collaboration projects must be part of the home organizations’ activities and their boundary constructions. This leads to a complex spatial construction in which different boundaries entail different distinctions and regulations of the relationship to the outside world. In turn, this leads to problems involving the home organizations in the collaboration, resulting in the collaboration becoming confined to only the collaboration projects.

Mobilisering mot narkotika” (MOB) announced 2003 a special project support to municipalities and county councils that in collaboration want to develop models to prevent drug abuse. The municipalities that were included in the project were Botkyrka, Karlstad, Älvsbyn and Örebro. The project emphasized collaboration between all concerned parties in the health care chain. In this study of Botkyrka two measurements has been done and shown that collaboration in the health care chain has been a central theme for Botkyrka. Through MiniMaria and Beroendecentrum has Botkyrka municipality and Stockholm county council a near collaboration in the health care chain around abusers in different age groups. The educational initiative has been extensive and has mainly offered skill development to employees within established work methods. An educational initiative of this scope takes a lot of time in pretensions the wide purchasing and needs to be planned in good time. That indicates that the stem work been implemented well and been a good basis for the educa-tion's planning and implementation. The study shows also that the project in Botkyrka has organized the activity on a way that creates good conditions in order to implement the project's work and results in the activity. The project's activities have been integrated in the regular activities.

Styrgruppens praktik handlar i hög grad om hur styrgruppen organiserar sina möten,vilket i sin tur avgör om gruppens medlemmar upplever om mötena är meningsfullaoch effektiva. Förutsättningarna för detta är ofta att det finns en tydlighetkring vad som är styrgruppens uppdrag, syfte med mötena och på vilket sättmötena genomförs.En central förutsättning för många styrgrupper är att de är ansvariga för en verksamhetsom överskrider gängse organisationsstrukturer. Den är ett samarbete, ettprojekt, en satsning, en reform eller något liknande skäl som gör att de som sitter istyrgruppen ofta är chefer för en annan verksamhet eller en annan organisation.Rapporten pekar på framför allt tre aspekter som styrgruppen behöver ta ansvarför när dess arbete organiseras. En är att skapa en tydlig mötesstruktur för att undvikaatt gruppen endast följa redan institutionaliserade former. En annan är engenomtänkt organisering av mötena där gränsöverskridande arbete är en centraldel och en tredje är att skapa ett samtalsklimat som tillåter en dialog där olika typerav argument ges utrymme i samtalet.

In an era of New Public Governance (NPG), how can we organize so as to stimulate experimentation with new and bold ideas and the utilization of experiences based on such ideas in the public sector? This shift towards a network-based governance between authorities becomes even more complex when collaboration is formalized in hybrid arrangements that operates under different control system (Dickinson, 2016). In what way does new forms of governance affect the opportunities for innovation and experimentation when it not only involves one single organization, but several organizations in collaboration? The aim for this paper is to develop a conceptual framework for analyzing and discussing how this new form of governance affects the opportunities for innovation and experimentation when it involves not only a single organization, but several organizations in collaboration. Our focus is not on experimentation per se, but rather on the institutional conditions for innovation. With all the challenges and expectations of new organizational forms and the implementation of reforms, how does governance provide the conditions for developing new ideas and local experimentation in order to implement national reforms and – above all – test new working methods?In this paper, we will discuss and analyze these conditions using a new organizational form, the Coordination Association (CA), which has been set up in order to increase inter-organizational collaboration between public-sector organizations. CA is a multilevel hybrid organization with a mission to work on local-level measures aimed at people in need of coordinated rehabilitation from more than one collaborating authority (cf. Ståhl et al., 2010). A CA will be considered as an institutional setting for sustainable and experimental work within the area of human service organizations (HSOs). CA consists of four actors responsible for different aspects of the rehabilitation within the Swedish welfare system, that is, the Social Insurance Agency, the Employment Service, regional health care and social services within the municipalities. This represents the most structured collaboration in the area of welfare in Sweden so far (Andersson et al., 2012; Ståhl et al., 2010). The main purpose of CA is vocational rehabilitation: However, over time this purpose has expanded into the general label of prevention, which include youth unemployment, integration and public health such as social and psychological problems. CA is a multi-level governing arrangement that include the processes and structures of decision-making and management. This arrangement engage professionals and experts horizontally across organizational boundaries of public agencies in order to carry out a public purpose that could not otherwise be accomplished.

The project is often used when implementing public policies. The problem is that the project organization itself often carries inherent challenges when the outcomes of these projects are to be implemented in permanent organizational structures. We claim that the cross-boundary relationships between the time-based logic of the project organization and the routine-based logic of most public bureaucracies are not sufficiently understood in project management literature.

The purpose of this paper is to identify problems and challenges that project managers face when handling cross-boundary relationships between the time-based logic of project organizations and the routine-based logic of public bureaucracies. The analysis shows that the challenges differ partly depending on whether the task is about creating new operations or changing the current operations, partly on the number of permanent organizations that are involved. If these challenges are not taken into account there is risk that urgent change will not be implemented in public administrations.

Samordningsförbundet FinsamGotland bildades år 2007 och har varit formellt verksamt sedan 2008. Inom ramen för förbundet samarbetar Arbetsförmedlin - gen, Försäkringskassan och Region Gotland. Som samordningsförbund är det en egen juridisk person och utgår från lagen om finansiell samordning av reha - biliteringsinsatser som funnits sedan 1 januari 2004 (SFS 2003: 1210). Samordningsförbundet har som syfte att gentemot målgrupper som har behov av insatser från två eller flera myndigheter samordna sina insatser. Utöver att olika effektivare insatser prövas för människor som hamnat utan - för arbetslivet skapas möjligheter att utveckla nya arbetssätt och nya former för organisering av samverkan. Samordningsförbundet har således som främsta syfte att öka nyttan för brukare av de olika välfärdstjänsterna genom att främja samverkan mellan de olika myndigheternas verksamhet i det geografiska område som utgör Sam- ordningsförbundet FinsamGotland. Det medför att man genom samverkan etablerar specifika verksamheter och forum för att mötas såväl i den operativa verksamheten som mellan ledningsstrukturer.

The traditional tutoring method of the academic thesis is controlled by a set of prearranged meetings between a single instructor and one or two students. In such a setting, dialogue and directives upon the subject matter is carried out, to a great extent, in isolation. In the traditional approach instructors appear as a "master" who knows what is required from the students to reach a typical academic thesis. The modernized manuals and writings that prescribe the tutoring activities added two instructive dimensions to the traditional approach, namely, psychological and institutional dimensions (see, e.g., Frenckner 1986; Hagman 1994; Cook 1980). The objective was to change the traditional tutoring method. The inclusion of these dimensions helped the pedagogical view of tutoring to be theoretically improved. However, observation of the current tutoring practices shows that inclusions of these instructive dimensions could not substantially support that tutoring in accounting be shifted from the traditional framework. The purpose of this study has been to reflect on the practice of group tutoring (PGT) designed to increase social interaction and reduce the problem of isolation embodied in the current approach of tutoring. A phenomenological view point is applied to approach, to observe, and to conceptualize social engagement in the practice of group tutoring in the field of accounting. Some of the findings are that the approach of group tutoring helps the increase of knowledge interaction, facilitates social relationship and dialogue among the students and teachers, improve the students' performance beyond their individual capabilities, and enhances students' and teachers' engagement in searching after practical accounting knowledge related to the basis of the community of professional accountants.

Resurser och hållbarhet är nära förknippade. Hållbarhet innebär att hushålla med resurser - materiella, miljömässiga och mänskliga. Och hushållning är per definition kärnan i ekonomi. Man börjar alltmer se framväxten av en hel arsenal av verktyg och förhållnings- och angreppssätt för att bygga hållbarhet. Detta förenas av ett synsätt att det som hitintills setts  om avfall och värdelöst, och rent utav besvärligt att ta hand om, nu blir en värdefull resurs. Det glömda och gömda kommer åter. Faktum är att många ord och begrepp kring detta börjar på just åter- eller re- . Internationellt talar man om Redesign, Recycling, Remake, Recycle, Recraft, Reuse, Recreate, Reclaim, Reduce, Repair, Refashion.

Vad är då allt detta? Ja, vill man dra det långt, är det inte mindre än framväxten av ett nyvunnet sätt att tänka, ja av en ny samhällssektor, en bransch och en industri,  sammanbundet av filosofin att återanvändningen, spillminskningen, vidarebruket, efterlivet anses som viktiga faktorer för ett miljömedvetet samhälle. Re: blir paraplytermen för detta. I denna antologi av forskare från skilda discipliner vid Högskolan i Borås lyfts ett antal av dessa begrepp inom Re: fram.