Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.

Differences in the ways in which organizational units progress might be explained by existing institutions and their organization: the institutional arrangement. Research has indicated the importance of institutional change while being unable, however, to predict the conditions that trigger change. In order to understand and increase our knowledge of how to increase efficiency, it is important to understand the transition from the instrumental to the ceremonial and how and why ceremonial values are questioned and dismantled. This paper contains the condensed results of studies of different types of municipalities. It describes the characteristics and discusses the ways in which changes were implemented. The paper shows that different types of municipalities appear to contain strong ceremonial values, which prevent them from adapting to changed circumstances and to maintain efficiency over time. The existing institutional arrangement needs to be challenged, for example by implementing organizational changes.

Högskolan i Borås är inne i en period av stark utveckling. Vi intensifierar och konkretiserar innebörden av vår verksamhetsidé som fångas av devisen ”Vetenskap för profession”. Högskolans utbildning och forskning präglas i hög grad av flervetenskaplighet och av breddat och fördjupat samarbetet med det omgivande samhället. Vi har förvärvat examensrättigheter på forskarnivå och närmar oss idealtillståndet: Det kompletta professionslärosätet. Högskolan i Borås blir innehållsmässigt alltmer Borås universitet – från HB till BU!

Högskolan i Borås fyllde 30 år 2007. En av presenterna vid firandet var ett erbjudande från Västsvenska industri- och handelskammaren att arrangera 30 personliga intervjuer med företagsledare och chefer i olika organisationer i Sjuhäradsbygden. Detta erbjudande sammanföll med diskussioner bland organisationsforskare vid högskolan om att genomföra en studie med syftet att beskriva och förklara varför näringslivet i Sjuhäradsbygden så framgångsrikt klarat att möta nya omvärldsförutsättningar och uppvisat en gynnsam utveckling. Dessa båda omständigheter kopplades samman och ett forskningsprojekt formulerades. Våren 2008 genomfördes 45 personliga intervjuer, det blev några fler än vad det var tänkt, med företrädare för en mängd olika organisationer. Intervjuerna låg till grund för en rapport där en fokusering skedde på den så kallade knalleandan och dess innebörd och betydelse för företagandet i regionen. Knalleandan visade sig vara en starkt bidragande förklaring till den gynnsamma näringsutveckling som skett i regionen, men den innebar också begränsningar för en gynnsam utveckling inte minst genom den negativa inställning till samarbete och högre utbildning som var en påtaglig del av knalleandan. Rapporten väckte uppmärksamhet och forskarna bakom rapporten bestämde sig för att gå vidare och fördjupa studierna. Hösten 2009 publicerades ytterligare en rapport som framförallt uppmärksammades som följd av en beskrivning av modeföretaget JC:s utveckling och av de verksamheter som uppstått till följd av avhopp från JC.

Vid Högskolan i Borås bedrivs ett utredningsarbete med syfte att klargöra förutsättningarna för att inrätta ett centrum för studier av risk, profession och säkerhet. Parallellt med resonemang rörande lämpliga styr- och organisationsformer behandlas hur utbildningen inom området bör utformas. I skrivande stund är inriktningen att utveckla och erbjuda ett magisterprogram inom området management där en inriktning är mot risk och säkerhet. En satsning på utbildning fordrar forskningsanknytning och förekomsten av forskning inom området risk och säkerhet utgör därför en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vid högskolan finns idag forskning som belyser risk och säkerhetsfrågor inom skilda verksamhetsområden och med olika teoretiska utgångspunkter. Området spänner från hur risker hanteras i det vardagliga arbetet för olika professioner till hur risker kan elimineras och osäkerhet reduceras i samband med extra ordinära händelser.

Mitt i skogen en bra bit ifrån allfarvägarna bedrivs en mycket omfattande handels- och affärsverksamhet. Konsumenter dras till Ullared och Gekås för att göra storköp och för att fynda varor av olika slag. Ullared och Gekås är ett fenomen som väcker nyfikenhet och frågan är varför det har blivit på detta viset? Vad är det för speciellt med Gekås och Ullared som förklarar att affärsverksamheten blivit så framgångsrik och fortsätter att utvecklas?

Baserat på ett omfattande empiriskt material, sprunget från den så kallade Portalstudien i form av personliga intervjuer med ledande politiker och tjänstemän i 46 kommuner, har tre typer av kriser identifierats; ekonomisk kris, effektivitetskris samt existentiell kris. Den ekonomiska krisen hänger delvis samman med ett regelverk som förhindrar ekonomisk rationalitet, effektivitetskrisen förklaras av informella värderingar som förhindrar nödvändiga beslut och den existentiella krisen uppstår när de övriga kriserna förenas med ett handlingsförlamande misstroende i organisationen. I rapporten beskrivs de tre kriserna närmare genom en diskussion om förklaringar till hur och varför de uppstår. Vidare redovisas och skissas på vägar ut ur kriserna. Bland annat konstateras att ett effektivt institutionellt arrangemang behövs för att förhindra kriser. Med ett effektivt arrangemang avses att en koppling föreligger mellan formella regler och informella regler. Balanskrav och etablerade föreställningar om innebörden av en god ekonomi förhindrar effektivisering, informella regler och överenskommelser kan verka stabiliserande och skapa ordning, men kan långsiktigt innebära att nödvändig förnyelse hindras. De kriser som beskrivits kan alla relateras till hinder som skapas och som försvårar anpassning till förändrade förutsättningar. Den beskrivningsmodell som utvecklas i rapporten är möjlig att tillämpa i fortsatta studier av krisförlopp och därigenom kan modellens innebörd fördjupas och bekräftas.

Rapporten beskriver tolkning och användning av redovisningsinformation. Den illustrerar vikten av god redovisningssed.

Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför årligen en granskning av de kommunala årsredovisningarna inom medlemssfären som sedan ligger till grund för utnämning av bästa årsredovisning och hedersomnämnde. Syftet med tävlingen är att stimulera en fortsatt gynnsam utveckling avseende kvaliteten på årsredovisningar i kommuner, landsting och regioner. Att lyfta fram goda exempel som andra kan inspireras av och samtidigt visa uppskattning för goda insatser tror vi är rätt angreppssätt för att stimulera en sådan utveckling. I samband med att juryn sammanträder före KFi-dagen, där juryns genomgång redovisas, genomförs också en studie där ett särskilt problem inom redovisningsområdet uppmärksammas. Studien avrapporteras årligen i en juryrapport där också juryutlåtandet återfinns. Föreliggande KFi-rapport utgör tillika den tionde juryrapporten. Problemen som uppmärksammas den här gången är relaterade till begränsningarna som följer av den bokföringsmässiga redovisningsmodell som tillämpas. I rapporten behandlas tre angelägna omständigheter. Först och främst argumenteras för vikten av ett teoretiskt ramverk som den kommunala redovisningen bör vila på. Därefter redovisas en empirisk studie av den finansiella analysen i ett urval av årsredovisningar, och utifrån framkomna resultat argumenteras för betydelsen av en annorlunda redovisningen som åskådliggör redovisningsenhetens motståndskraft.

Föreliggande rapport utgör det nationella kommunforskningsprogrammets slutrapport. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från forskningsprogrammet. När vi i efterhand sammanfattar de genomförda studier ges en tydlig bild av att det aldrig var någon kommunalekonomisk kris. De genomförda studierna illustrerar samtidigt problemen som är förenade med att genomföra studier efter att en kris eller annan oväntad händelse ägt rum. I efterhand är det svårt att klarlägga huruvida det egentligen var en kris och vilka åtgärder som vidtogs och varför dessa åtgärder vidtogs.

Förord: LENA NORDHOLM | Rektor Högskolan i Borås När Högskolan i Borås firade sitt 30-årsjubileum år 2007 överlämnades en present från Industri-och handelskammaren i Sjuhäradsbygden i form av ett erbjudande att arrangera intervjuer med 30 företagare i Sjuhärad. Det forskarteam som med stor entusiasm utförde intervjuerna gjorde inte 30, utan 50 intervjuer, och föreliggande rapport är den andra som baseras på detta forskningsprojekt. Den första rapporten beskrev Knalleandan – både dess positiva effekter för utvecklingen av näringslivet i Sjuhärad, men också begränsningar som denna anda innebar. Till det positiva kan hänföras traditionen att göra affärer och viljan att lösa problem utan extern inblandning. Självständigheten kan samtidigt utgöra en begränsning i att bristen på samarbete kan hämma verksamhetsutveckling. ”Utmaningen är att upprätthålla en god balans mellan självständighet och samarbete och utveckla en förmåga att såsom knallen starkt fokusera på den befintliga kunden samtidigt som nya möjligheter söks inom ramen för en bredare och djupare omvärldsanalys” (sid. 35, rapport nr 3). Denna rapport har väckt stor uppmärksamhet i bygden, och det är med stor spänning vi nu kan ta del av fortsättningen i föreliggande rapport. I denna andra rapport problematiseras framgångsfaktorerna. Vad är det som leder till förnyelse och framgångsrik verksamhetsutveckling? Många olika förklaringar ges, men ett begrepp får speciell uppmärksamhet: dynamik. Att bevara dynamiken i organisation, fortsätta att vara aktiv och effektiv, anpassa sig till förändrade förutsättningar framstår som centralt. De många citaten från företagsledarna illustrerar på ett levande sätt författarnas analys och gör denna rapport mycket läsvärd och intressant. Och förhoppningsvis kommer det ytterligare fortsättning på berättelsen om företagande i Sjuhärad – en verkligt fascinerande historia.

En utgångspunkt för föreliggande rapport är frågan varför går det så bra för företagen i Sjuhäradsbygden? I rapporten sker en belysning av innebörden och effekterna av de särskilda värden som antas finnas i Sjuhäradsbygden och som går under benämningen knalleandan. I vilken utsträckning utgör knalleandan en drivkraft för utveckling och i vilken utsträckning kan den vara begränsande och hämma gynnsam tillväxt. Rapporten baseras på ett stort antal personliga intervjuer med företagsledare och företrädare för olika typer av samhällsorganisationer i Sjuhäradsbygden.

Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbart

företagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolan

i Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktörer

i regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningar

och tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarna

följdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer i

form av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilka

utmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträtten

har sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legat

till grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. Mikael

Löfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbart

företagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebörden

och betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, om

den digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, om

den egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren och

journalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter och

utifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.

Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolan

i Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att sprida

kunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverka

till debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolors

och universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.

Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussioner

kring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.

Boken behandlar styrning, organisering och ledning med fokus på kommuner och landsting.

Stark kritik riktas från många håll mot det nya utvärderingssystemet. Vi menar att kritiken inte alltid är konstruktiv, visst kan systemet förbättras, men det är i grunden så mycket bättre än det tidigare systemet. Låt oss med två konkreta exempel från Högskolan i Borås illustrera de avgörande skillnaderna mellan det gamla utvärderingssystemet och det nya.

De fem universitetsanknutna kommunforskningsinstituten har tillsammans utvecklat ett forskningsprogram för studier av framgångsrik förändring och hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer. En rapportserie har etablerats för publicering av genomförda studier och framkomna resultat. Rapport 1 i denna serie beskriver forskningsprogrammets innehåll, design och förväntade resultat. Fyra syften med programmet redovisas. Dessa är: • Programmet ska tillhandahålla möjligheter för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling i kontinuerlig samverkan mellan medverkande kommuner och forskningsinstitut. • Kunskaper ska genereras för framtida bruk. Det handlar om kunskaper som ökar kapaciteten att hantera besvärliga situationer. • Kunskaper ska utvinnas och teori utvecklas om kommuners agerande vid förändrade förutsättningar och i besvärliga situationer. • Vunna kunskaper och empiriska illustrationer ska få genomslag i utbildningar inom de områden och ämnen som studeras i forskningsprogrammet. Ett stort antal empiriska studier har påbörjats och många är under planering. Som en bas för genomförandet av dessa studier, formulering av frågor och tolkning av iakttagelser har tidigare forskning inom för programmet relevanta områden studerats. Viktiga iakttagelser och framkomna resultat i dessa tidigare studier sammanfattas och redovisas i föreliggande rapport som är nummer två i rapportserien. Rapporten är en referensram för studier av förändring och hantering av förändrade ekonomiska förutsättningar och besvärliga situationer. Rapporten kan läsas på flera olika sätt. Det går att djupdyka i ett enskilt kapitel som förefaller vara extra intressant. Det går också att läsa rapporten i sin helhet, från första till sista sidan. Målgruppen är politiker och tjänstemän i kommuner och landsting och forskare och studenter inom ett flertal samhällsvetenskapliga discipliner. Ett stort antal forskare har lämnat bidrag till rapporten. Den har sammanställts av ledamöterna i programmets styrgrupp förstärkta av Viveka Nilsson.

I boken Perspektiv på framgångsrika kommuner sammanfattar Björn Brorström och Sven Siverbo tio års forskning om den organisatoriska och ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting. Boken bygger på teorier om vad som förklarar en god samhällsutveckling och på fyrtio fallstudier där både framgångsrika kommuner och så kallade kriskommuner har djupstuderats. Data har samlats in genom intervjuer med nyckelpersoner, men även på flera andra sätt såsom enkäter, observationer och dokumentstudier. Författarna ger en bild av tillståndet i kommunsektorn avseende demokrati och effektivitet och uttalar sig om möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling.

Rapporten beskriver översiktligt forskning som berdrivits inom Kommunforskning i Västsverige sedan starten 1989. Den ger också vissa utblickar mot vad som komma skall.

Vi påverkas alla av mode; mest uppenbart som konsumenter, men till exempel också genom näringens betydelse för den nationella ekonomin; genom modereklamens framträdande plats i städernas offentliga miljöer eller när vi tar del av samhällsdebatt om textilproduktion och ekologi. Mode är ett fenomen med bäring på stora delar av samhället och som griper in i våra liv, och därmed ett område väl lämpat för flervetenskaplig forskning. I denna rapport ger professor Björn Brorström och fil. dr. Johan Sundeen en första presentation av forskningsprogrammet M3 – mode, miljö och marknad. De pekar på möjligheten av en FoU-driven utveckling – med samproduktion mellan Högskolan i Borås och det omgivande samhället som en bärande del – som skulle stärka Sjuhäradsregionens ställning som textilt centrum.

Bildningsbegreppet har åter blivit föremål för livlig debatt. I denna rapport finns fem föreläsningar om ett bildningbegrepp för vår tid dokumenterade. Janken Myrdal skriver om de två kulturerna – humanvetenskap och naturvetenskap; Lars Calmfors diskuterar bildningsbegreppets plats i den nationalekonomiska disciplinen; Hans Ruin analyserar förhållandet mellan Wilhelm von Humboldts förståelse av översättandets problem och dennes bildningssyn; Jörgen Tholin redogör för hur Högskolan på Gotland ska bli Sveriges främsta lärosäte för modern bildning och avslutningsvis reflekterar Jan Nolin över vilka följder som övergången från tryckt till digital publicering kan få för vetenskapssamhället.

Rapporten består av tre kapitel omgärdade av en inledning och en avslutning. Kapitel ett är en jämförelse mellan företagsledares beskrivningar av knalleandans innebörd och betydelse och ekonomi- och personalchefernas uppfattningar. Kapitlet är författat av Torbjörn Ljungkvist under viss medverkan av Björn Brorström. Kapitel två jämför två företag med avseende på vilka strategier som används och hur knalleandan påverkar strategival och utveckling. Det ena företaget är benämnt ”Värdeökning” och det andra ”Tillväxt”. Kapitlet är författat av Margareta Oudhuis. Det tredje kapitlet är författat av Anders Edström och behandlar textil- och modebranschens utveckling i Sjuhäradsbygden. Den fråga som ställs är huruvida ett textilt kluster håller på att utvecklas eller om det enbart handlar om en förtätning av företag.