Change search
Refine search result
1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University.
    Chaib, Christina
    Jönköping University.
    Falkner, Carin
    Jönköping University.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Kvalitetsarbete i vuxenutbildning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.

    Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.

    Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:

    • Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.
    • Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.
    • Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.
    • Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.

    Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:

    1. Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.
    2. Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.
  • 2.
    Chaib, Christina
    et al.
    Jönköping University.
    Chaib, Mohamed
    Jönköping University.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Arbetslagen i Fokus: Underlag för rapportering till Delegationen för IT i skolan, december 2002. Inom projektet Nationell utvärdering av ITiS2002Report (Other academic)
  • 3.
    Chaib, Christina
    et al.
    Jönköping University.
    Chaib, Mohamed
    Jönköping University.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Leva med ITiS: Nationell utvärdering av IT i skolan2004Report (Other academic)
  • 4. Chaib, Christina
    et al.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Learning Through ICT: Teachers' and Students' Experiences2004Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Falkner, Carin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ludvigsson, Ann
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Fritidshem och fritidspedagogik - en forskningsöversikt2016Book (Other academic)
  • 6. Falkner, Carin
    et al.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa2012Report (Other academic)
  • 7.
    Falkner, Carin
    et al.
    Jönköping University.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Øksnes, Maria
    NTNU, Trondheim.
    Knutas, Agneta
    NTNU, Trondheim.
    Kjær, Bjørg
    Aarhus University: DPU.
    The leisure of childhood in after School programs: a Nordic model?2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    With Rousseau the romantic idea of the leisure of childhood was established. This notion is associated with childhood as an isolated space for children`s play. Ideologically, after school programs build on this freedom, at the same time we see an increasing institutionalization of childhood with political decisions pointing towards instrumentalisation. Thus, children often meet prearranged programs structured by pedagogues with educational aims for institutional activity. As such, children`s leisure time might be as confining as school and work (cf. Kleiber 1999). There seems to be an expectation that the content of after school programs should be useful for development of formal knowledge in school. We suggest that a ”hurry sickness” (cf. Elkind 1984) steer pedagogues in a certain direction focusing on an academical and theoretical knowledge grounded in developmental psychology. This might reduce children`s opportunities to get varied experiences in their play and leisure. The aim of our study is to explore the possibilities everyday life in after school programs and children’s opportunity to creatively express themselves in other ways than in school and maybe transgress institutional educational aims and intentions. what kind of experience do they get? Theoretically, we are inspired by philosophers as Gadamer, Bakhtin and Arendt in an attempt to move beyond the emphasis on humans as cognitive and intellectual beings. We are also inspired by new institutional theory as a tool for reflection. This will give as an opportunity to highlight the culture in after school programs (Brunsson & Olsen, 1990; Johansson, 2002). To answer our research questions we will conduct three case studies (cf. Yin 2003), one in each country. Data is gathered through shadowing, observations, interviews, and documents. The study is expected to generate knowledge about on the way pedagogues in after school programs relate to cultural and institutional grounds, and to what degree they open for children’s transgressing activity. We hope this study will give us deepened understanding of what kind of experience after school programs in the three countries offer children and in what way pedagogues relate to what might be a transcending institution, how do they relate to cultural and institutional contexts.

  • 8.
    Falkner, Carin
    et al.
    Jönköping University.
    Öksnes, Maria
    Knutas, Agneta
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Kjaer, Björg
    The position of play in Scandinavian after-school programs: a Nordic model?2015Conference paper (Refereed)
  • 9. Klerfelt, Anna
    et al.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Falkner, Carin
    Jönköping University.
    Expressions for teacher professionalism - Leisure-time pedagogues' narratives about their mission.2013Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa2013Conference paper (Refereed)
  • 11.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Leadership in Schools: The Unfoldment of Leadership in Everyday Educational Practice2007Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Ledarskapets gestaltning i skolans vardagsarbete2008Conference paper (Refereed)
  • 13.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Samproducerat ledarskap - en väg till kvalitetsutveckling?2010Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Samproducerat ledarskap: Rektorer och lärare formar ledarskap gemensamt i skolans vardagsarbete.2010Conference paper (Refereed)
  • 15.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Skolledning och ledarskap: Ledarskapets samspel2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Hur ser skolledarna och lärarna på varandra och hur influerar och förstår de varandra i vardagsarbetet? Vilken betydelse har olika utbildningsbakgrunder, föreställningar och intressen för samspelet mellan lärarna och skolledarna? Vem leder egentligen vem? Föreläsningen bygger på avhandlingenSamproducerat ledarskap: Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete (Högskolan Jönköping 2009)

  • 16.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Vem leder egentligen vem?: Samproducerat ledarskap i skolan2012Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vem leder egentligen vem?

    Hur influerar och förstår rektor och lärare varandra i vardagsarbetet?

    Vilken betydelse har skolsammanhanget för samspelet mellan rektor och lärare?

    Boken belyser hur rektor och lärare influerar varandra och samproducerar ledarskap i skolvardagen. Författaren visar att ledarskap kan förstås som något rektor och lärare utövar tillsammans. Ibland leder rektor men ofta leder också lärarna arbetet. I boken beskriver författaren hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan lärare och rektor i vardagsarbetet.

    Analysen av ledarskapet visar att det är i förhandlingsprocesser när rektor och lärare har möjlighet att ta varandras perspektiv som de utvecklar sin medvetenhet om arbetet och varandra, men förhandlandet flyter inte alltid lätt. Författaren belyser också de skolsammanhang där ledarskapet utspelar sig och beskriver hur kulturella föreställningar, värderingar och intressen influerar rektorernas och lärarnas agerande och ledarskapet.

    Boken vänder sig till verksamma lärare och rektorer, studenter på lärarutbildning samt personal- och ledarskapsutbildningar. Den passar också till andra utbildningar med inriktning mot ledarskap och organisation.

  • 17.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Vem leder vem?2011Conference paper (Refereed)
  • 18.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Vem leder vem?2011Conference paper (Refereed)
  • 19.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Vem leder vem?2011Conference paper (Refereed)
  • 20.
    Øksnes, Maria
    et al.
    NORWEGIAN UNIVERSITY OF SCIENCE AND TECHNOLOGY (NTNU).
    Knutas, Agneta
    N UNIVERSITY OF SCIENCE AND TECHNOLOGY (NTNU).
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Carin, Falkner
    Jönköping University.
    Kjær, Bjørg
    Aarhus.
    Lekens rolle i skandinaviske skolefritidsordninger og fritidshjem2014In: Barn, ISSN 0800-1669, Vol. 32, no 3, p. 107-122Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In a general comment on article 31 UN warns against an increasing pressure for learning. A consequence of this is that children`s free spontaneous play is marginalized and that children’s spontaneous play is under pressure. With this as our backdrop we will do a close reading of how play is presented in the official documents regarding children`s institutionalized leisure in after-school programs in Denmark, Norway and Sweden. Our reading show that there is room for interpretation and that the official documents are open to an understanding of play as something instrumental. This is in line with what we interpret as a dominating perspective on play. Our reading also shows that the documents are open up to a change of perspective where play is regarded for its own value. 

1 - 20 of 20
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf