Recently, in the election that took place in the United States, we have heard a lot about "fake news" and their influence. The discourse of “fake news” and “alternative facts” points to the importance of information literacy. The objective of the panel is to bring together experts from different countries to discuss how they perceive the future of information literacy (IL). The question that arises is will IL be the sole focus of librarians, information professionals, and educators, or will it be regarded as a lifelong learning skill that affects different aspects of our everyday life such as health, workplace, and even culture? The session will begin with a short overview of the recent literature on this issue, followed by the panellists’ findings and examples of research projects, as well as their insights about new approaches in the area of IL. The panel will conclude with an engaging discussion with the audience to identify future trends in IL.

This article presents findings from a series of research studies conducted between 1998 and 2010 on the way in which knowledge formation occurs through students' own research and on the interaction between information seeking and use and learning.

Skolbiblioteket som en katedral, med dess strama linjer och andäktiga tystnad. Eller som en öppen basar med ett myller av tillrop och färggranna varor. Inom forskningsprojektet Lärande via skolbiblioteket söker man kunskap om kur skolbiblioteket kan stödja barns ock ungdomars förmåga att analysera, reflektera och kommunicera. Kanhända att denna forskning medför en ny metafor, som bättre illustrerar skolbibliotekets möjliga och önskvärda funktion än vad "katedralen" respektive "basaren" gör hoppas projektledarna Mikael Alexandersson och Louise Limberg.

En forskningsrapport från LÄSK-projektet inom Helvetesgapet/Språkrum. I skolnära skildringar beskrivs och analyseras elevers arbete med informationssökning. Mikael Alexandersson och Louise Limberg visar på viktiga utvecklingsområden som handlar om samtal, metodik och delvis nya kompetenser i samarbetet med skolbibliotekarier, lärare och elever. Sammanfattning: Kraven på skolornas förändrade arbetssätt har tillsammans med lokala och nationella satsningar på IKT aktualiserat frågor om textanalys och problemlösning, liksom frågor om informationshantering och källkritik. Att sovra och värdera information utgör en allt viktigare komponent i lärandet. I detta sammanhang framstår skolbibliotekets pedagogiska roll som en förutsättning för elevernas mångsidiga språk- och kunskapsutveckling I denna rapport Textflytt och sökslump visar forskarna Mikael Alexandersson och Louise Limberg tillsammans med Annika Lantz-Andersson, Mimmi Kylemark och Lena Folkesson på viktiga utvecklingsområden som handlar om samtal, metodik och delvis nya kompetenser i samarbetet med bibliotekarier och i utvecklandet av skolbiblioteket som lärande rum. I skolnära skildringar kan vi följa hur forskande arbetssätt förvandlas till ensamma, förenklade situationer med textflytt och sökslumpar. I en skolvärld av obelysta metoder för informationssökning och kritiskt granskande av källor lämnas elever ensamma i samtalet med sina texter och skoluppgifter. Man får en alltför vid ingång till sökningen, satsar på att lösa och redovisa uppgiften och signalerar verksamhet och levererar snygga produkter. Men vad förstår eleverna? Vad lär eleverna?

Kraven på skolornas förändrade arbetssätt har tillsammans med lokala och nationella satsningar på IKT aktualiserat frågor om textanalys och problemlösning, liksom frågor om informationshantering och källkritik. Att sovra och värdera information utgör en allt viktigare komponent i lärandet. I detta sammanhang framstår skolbibliotekets pedagogiska roll som en förutsättning för elevernas mångsidiga språk- och kunskapsutveckling I denna rapport Textflytt och sökslump visar forskarna Mikael Alexandersson och Louise Limberg tillsammans med Annika Lantz-Andersson, Mimmi Kylemark och Lena Folkesson på viktiga utvecklingsområden som handlar om samtal, metodik och delvis nya kompetenser i samarbetet med bibliotekarier och i utvecklandet av skolbiblioteket som lärande rum. I skolnära skildringar kan vi följa hur forskande arbetssätt förvandlas till ensamma, förenklade situationer med textflytt och sökslumpar. I en skolvärld av obelysta metoder för informationssökning och kritiskt granskande av källor lämnas elever ensamma i samtalet med sina texter och skoluppgifter. Man får en alltför vid ingång till sökningen, satsar på att lösa och redovisa uppgiften och signalerar verksamhet och levererar snygga produkter. Men vad förstår eleverna? Vad lär eleverna? Detta är en reviderad upplaga av Fif nr 18.

25 år av tvärvetenskaplig, internationell forskning visar alltjämt att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med undervisningen kan ge högst meningsfulla bidrag till elevers lärande. Det menar sex forskare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. I en lång replik (7/10) i debatten om skolbibliotek, där Gabriel H Sahlgren generöst presenterar färdiga och kategoriska lösningar på svåra och omstridda metodologiska problem inom samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning, bemöts vårt tidigare inlägg (4/10). Vi noterar att Sahlgren, som professionell opinionsbildare med uppdrag att finna argument för en fri skolmarknad, framhärdar i sin övertygelse om att en enda indisk studie är en bättre indikator på hur skolbibliotek i Sverige kan fungera, än den helhetsbild som övrig forskning presenterar. Skälet för detta är att den indiska studien använder sig av en experimentell metoddesign. Studien ifråga finner inget stöd för att anta att orsakssamband finns mellan förekomsten av skolbibliotek och elevers studieresultat.

Relevansen och effektiviteten hos skolbibliotek har diskuterats på DN Debatt de senaste dagarna. Det är glädjande att forskning används som stöd för politisk debatt i detta sammanhang, men forskningsresultaten bör inte användas selektivt för att stödja en viss politisk ståndpunkt, skriver forskare och lärare vid institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Projektet Stöd till skolbiblioteksutveckling (StilBib) ingår i en serie nationella satsningar som genomförts under ett decennium för att stödja kreativa språkmiljöer i skolan, där skolbibliotek uppfattas som en vital del av sådana miljöer. Satsningarna har syftat till att stärka skolbibliotekens pedagogiska roll för att stimulera barns och ungdomars språkutveckling.

Syftet med detta kapitel är att presentera aktuell forskning om informationskompetens i skolan. Kapitlet behandlar därigenom forskning inom ett område som anknyter till ett av skolbibliotekens huvuduppdrag, nämligen att främja elevers förståelse för och förmåga att söka och använda information. Forskningen sker med olika utgångspunkter beroende på såväl teoretiska antaganden som syftet med forskningen och vi försöker i kapitlet att synliggöra detta.

Purpose - The article concerns information literacies in an environment characterised by the two partly competing and contradictory cultures of print and digital. The aim is to provide a better understanding of the ways in which students assess the credibility of sources they use in school, with a particular interest in how they treat participatory genres. Design/methodology/approach - An ethnographic study of a school class’s project work was conducted through observations, interviews, and log books in blog form. The analysis was influenced by a socio-cultural perspective. Findings - The study provides increased empirically based understanding of students’ information literacy practices. Four non-exclusive approaches to credibility stemming from control, balance, commitment, and multiplicity were identified. Originality/value - The study adds to the understanding of how credibility is assessed in school environments with a particular focus on how digital and participatory genres are treated.

Forskning lyfts allt oftare fram som en viktig del av professionell utveckling och biblioteksutveckling och kapitlet handlar om forskningens roll i relation till skolbibliotekens verksamheter. Kapitlet inleds med några ord om forskningens och yrkesverksamhetens relation och diskuterar sedan glapp som ibland lyfts fram mellan forskning och praktik. Texten tar vidare upp vilken forskning som uppfattas som relevant för skolbibliotek av olika aktörer och olika dilemman förknippade med forskningsanvändning. Kapitlet problematiserar vad som menas med forskning i relation till biblioteksverksamhet och presenterar därefter några metoder och förhållningssätt för forskningsbaserad skolbiblioteksutveckling. Syftet med kapitlet är att visa en mångfacetterad bild av skolbiblioteksrelaterad forskning och att lyfta fram och problematisera förhållandet mellan bibliotekspraktik och forskning.

This study explores how various meanings are attributed to the term facts in Swedish schools and how this may shape conditions for students’ learning. The understanding of information activities as social, communicative, and discursive, which motivates the study, is informed by a sociocultural perspective of learning and information interaction. The study re-analyses empirical data from four previous research projects, where material was collected through various qualitative methods, mainly interviews, observations, and document analysis. The material involves 14 classes from preschool to year 12. The data is analysed thematically. In the material, 565 occurrences of facts are identified and categorised. Three themes emerged inductively. The analysis generated three themes. Firstly, facts are associated with specific genres or modalities. Secondly, facts are seen as distinguishable, external, and tangible. Thirdly, facts come across as having strong connections to neutrality and they were viewed as evidence. The analysis shows variation in how the study participants talked about facts. Despite the dominant associations, each theme displays more complex meanings of the term, which indicates that it cannot be equated to how the term has been used as an analytical term in previous research. The frequent use of the term facts can be understood as a result of the strong focus on students seeking and using certain types of information for writing school reports. The results show the importance of information researchers adopting an open and explorative approach to the meaning of language used in school activities that they study.

Kamp mot de räta linjernas tyranni, Kampenprojektet, startade som ett nationellt metodutvecklingsprojekt hösten 1989. Dess syfte var att undersöka om ett kontinuerligt förändringsarbete fungerar som en metod att utveckla folkbibliotekens förmedlingsverksamhet. Initiativet togs av ett antal barnbibliotekskonsulenter, som inspirerats av seminarier och föreläsningar om förändringsarbete i bibliotek, hållna av Marianne Hjort-Lorenzen från Danmark. Statens Kulturråd beviljade 480.000 kr för projektets genomförande under en treårsperiod. Tre grundpelare skulle bära upp projektet: - en serie seminarier, som skulle tjäna som inspirationskälla at de deltagande biblioteken - nätverksbyggande för erfarenhetsutbyte. - en idékatalog över genomförda projekt, som ett resultat av arbetet ute på biblioteken. Projektet administrerades av en ledningsgrupp, som antog namnet UB 2000. Gruppen var sammansatt av personer från olika delar av landet. Birgitta Ahlén, barnbibliotekskonsulent, Uppsala, som initierade projektet, fungerade som ständig sekreterare och sammankallande. Vidare ingick Christian Gisselqvist, bibliotekschef, Trelleborg, Uno Nilsson, Kristianstad, Bodil Köpsén, Östersund och Ulla Albano, Luleå, de tre sistnämnda barnbibliotekskonsulenter. Marianne Hjort-Lorenzen knöts först till gruppen som observatör, men kom att efterhand allt mer engagera sig i projektet och framstod mer och mer som dess ideolog. Vid starten hade 22 folkbibliotek anmält sitt intresse för deltagande och formulerade mer eller mindre omfattande projekt. Av dessa hoppade tio av vid olika tidpunkter under projektets gång, några efter att ha genomfört mindre projekt, medan tolv fullföljde. Omfattningen ute i biblioteken har varierat mycket, allt ifrån väl avgränsade enstaka projekt till en fullständig omvandling av bibliotekets satt att arbeta. I några fall har stordåd uträttats. De mera omfattande projekten ledde även till olika former av personalutvecklingsinsatser.

Introduction. This paper argues for a reconceptualisation of critical literacy into critical literacies as a merger of respective strengths in two traditions: the elaborate politicised conceptions of critical in associated literacy traditions, and the attention to situated enactments of meaning expressed in literacies approaches. 

Method. Firstly, a selective conceptual review forms basis for the reconceptualisation of critical literacies. Secondly, this reconceptualisation is used to reinterpret a small convenience sample of information practices studies. 

Analysis. Information practices studies are re-interpreted with particular attention to two main aspects of the critical literacies reconceptualisation in terms of evaluative and transformative enactments of meaning. 

Results. The individual studies analysed can be reinterpreted as also describing critical literacies although, due to their alternative framings, not naming them as such and merely comprising a limited range of possible aspects. 

Conclusion. Focus on situated enactments of critical literacy (critical literacies) can provide a topical addition to the analytical focus and explanatory realm of information practices studies. These studies in turn can help further explore the critical literacies concept and formulate relations between normative definitions and local practices. This requires, however, explicit and comprehensive attention to critical literacies beyond and across sites, tools and users in new ways.

”Varför är jag så lång?” Med denna fråga, som bottnade i starkt personligt intresse, inledde Albin i årskurs 8 sitt arbete med att skriva en utredande uppsats. 1 Arbetet styrdes av Albins genuina intresse att verk - ligen få veta något om orsaker till variationer i kroppslängd. Några av hans klasskamrater berättade att ”[v]i bytte ämne från Första världskriget till Demokrati och diktatur, för att om första världskriget stod det alltid så mycket överallt”.

”Varför är jag så lång?” Med denna fråga, som bottnade i starkt personligt intresse, inledde Albin i årskurs 8 sitt arbete med att skriva en utredande uppsats. Arbetet styrdes av Albins genuina intresse att verkligen få veta något om orsaker till variationer i kroppslängd. Några av hans klasskamrater berättade att ”[v]i bytte ämne från Första världskriget till Demokrati och diktatur, för att om första världskriget stod det alltid så mycket överallt”. Att arbeta undersökande och självständigt i skolan ställer stora krav på elever. De förväntas söka information och skapa kunskap om ämnen och frågor som de ofta själva väljer och att formulera vad de lärt sig i något slags redovisning, i regel som skriven text. Att navigera i de oceaner av information som numera finns tillgängliga för elever (och andra) via internet, söktjänster som Google och andra redskap och nätverk, att sovra, bearbeta och skapa mening med hjälp av olika informationskällor innebär att producera kunskap. Detta skiljer sig markant från mer traditionella sätt att lära i skolan via läsning och memorering av text. Frågor om förmågor att omvandla information till meningsfull och välgrundad kunskap står i centrum för begreppet informationskompetens.

Viewpoints to ISIC 2020 touching on ISIC as a forum for INSU/Information Behaviour/Information practices research, grounded on personal experiences of ISIC during 24 years, since 1996. Commenting on ISIC as a research community including observations on achievements, some shortcomings and remarks on key issues from a personal point of view.

Oro och förändring präglar det svenska skolväsendet. I turbulensen ska skolbiblioteken finna sin plats och göra sina uppgifter synliga. Louise Limberg diskuterar metodutveckling och tar speciellt fasta på tre områden: uppbyggnad av mediebestånd, undervisning i informationssökning och utvärdering.

The paper discusses phenomenography with a view to showing how such research may provide different insights into information needs, seeking and use than cognitive or constructivist approaches. Some distinguishing features are pointed out as regards the research focus on phenomena as experienced by users and on variation of experiences. The epistemological stance of phenomenography is emphasized with reference to phenomenology. The concept of experience is examined. Examples from two LIS research projects illustrate empirical research designs, interpretations and outcomes of a relational approach. The conclusions are that a phenomenographic approach may contribute new insights to the objects of research and offer solutions to some of the problems connected with empirical research within the framework of the cognitive viewpoint.