Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 165
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Anita, Radon
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Behre, Martin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Adding Value through In-store Self-Service Technology in Retailing2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Introduction

    Technology-facilitated transactions have become an increasing part of retail encounters and customers, in some instances, are interacting with technology more than firm employees to create service encounters. Acceptance and adaption of new technology in store is dependent on several factors such as personality. Previous studies (Demirkan & Spohrer, 2014) suggest that product information and search process in store can be supported with the help of digital technology. It is suggested the infusion of technology can enhance service encounters by making them more expedient and efficient and thus, satisfying (Bitner, Ostrom, and Meuter 2002; Meuter et al. 2000). Giebelhausen et.al. (2014) suggest that the interplay between frontline technology use and service encounter evaluations may be more complex than it seems, and it is also suggested that technology-enriched retail environments affects relations between consumers, employees, and retailers (Pantano, and Migliarese, 2014).

    Academic literature has very much focused on the interpersonal dynamics of service-encounters (Bettencourt and Gwinner 1996; Bitner, Booms, and Tetreault 1990; Fischer, Gainer, and Bristor 1997; Goodwin 1996; Hartline and Ferrell 1996) that has extensively been explored, but to a lesser extent has research investigated customer interactions with technological interfaces (Bitner, Brown, and Meuter 2000; Dabholkar 1996). In their extensive exploration of a wide range of SSTs Meuter et.al. (2000) called for further research examining what motivates people to use an SST, how people would go about learning their role as it relates to interacting with an SST, and also what factors that limit perceived ability to interact with SSTs.The purpose of this study was to evaluate the value added by retail in-store self service technology for consumers. Important aspects of the SST interaction include the perceived service, the purchase intentions and interaction with the sales personnel.

    Experimental design and methodology

    Depending on their complexity, certain products are perceived as more difficult to buy than others. Within a retailing context complexity dimensions regarding products is not so often heard of, however, many customers perceive products as difficult. This is due to the fact that consumption of the product is important and mistakes are often made. In a research program within the University of Borås and Swedish Institute for Innovative Retailing, the Academic environment gather retailers that strive to innovate and help raise customer perceived value in the fixed store setting. While significant investments in innovative technology systems such as self-scanning, mobile platforms or digital payment methods, continue to transform the customer’s experience it also help retailers being more effective. One of the Swedish retailers (a large retail chain within home textiles) wanted to develop a new tool for customers in store, helping them to decide on what product to buy. The system developer connected to the research institute programmed an IT-pilot designed to help customers decide the right product, with the help of a decision tree-model. Products chosen to be a part of the decision tree were pillows and duvets/covers. For most people this may sound like an easy product to choose, but studies made within SIIR contradict this opinion, showing that these kind of products are perceived as very difficult to decide upon. You need to know how your pillow must be in terms of filling, material, size etc. You also need to know how warm your cover should be compared to how you sleep at night and how the temperature is in your bedroom among other things. The IT-pilot was programmed into a touch-screen based self-service computer station, and the layout was made according to the retailer’s format and colour.

    The overall design of the field study was a structured three day in-store experiment with a touch-screen based self-service device aiming for three groups of respondents. These were 1) loyalty card members 2) voluntary participants in the SIIR survey registry and 3) Walk-in customers. The respondent were either assigned to the SST-based IT-pilot, or the sales clerk, to simulate a purchase in a real retail environment. When the respondents had selected and located the chosen merchandise the mock purchase was interrupted, and the structured interviews were conducted.

     

    The IT-pilot was a computer with touch screen, where a software prototype of a SST-program was installed. The customers made choices on the screen and the software gave them appropriate recommendations based on a hierarchy of choices the customer made on the touch screen. The IT-pilot was placed centered on a wall, by duvets and pillows. When the customer had gotten a recommendation from the IT-pilot they searched for the item of preference in the store, without help from sales personnel. The simulated purchase was concluded and the respondents were asked questions from a questionnaire with different design depending on whether the respondent had experienced a SST-encounter or a sales clerk encounter. Two research assistants, collecting the data and reporting it to the researchers in the study, performed the questionnaires. The research design was experimental in the sense that the respondent never actually performed a real purchase; they were invited and asked to participate in a fictional purchase, going through the different phases in the purchasing process. Total sample in the experiment was 78 customers contributing to the data set.

    Results

    The average respondent in the study was a woman 47.1 years-old. Two respondents were male, thus reflecting the age and sex of the store’s targeted segment. Most respondents were relatively frequent visitors to the retail chain. 75.6 of the population visit a store one to two times every month, indicating an interest in the category. Less than 4% were highly infrequent visitors. Some used the internet regularly, but mobile platforms were seldom used, indicating a low internet maturity in the population.

    When asked how they perceived the importance of personal service, a majority of the respondents claimed it was high. However, the willingness to pay for better service was low. The self-stated computer literacy was high but their experience and willingness to use the internet retail options was low. The respondents were reluctant to try the SST-device, or at least hesitating, however, when educated they wanted to test the service. When asked which service was the best, the sales clerk or the SST, they preferred pre-purchase information sources such as employee encounters, and signs (including hang tags).

    The expected service level at the fixed store setting was high or very high before the experiments were carried out. Both the sales clerk and the SST, proving that both SST and sales personal delivered customer perceived value, fulfilled these expectations. The service experience, information quality and the match with preference were very good with the sales clerk. The SST received a somewhat lower rating compared to the personal encounter. The likelihood that the subject would actually purchase the product was slightly higher for the respondents who received service from sales personnel.

    Even if the recommended product is a good match for the customers’ preferences, we cannot conclude that there will be a purchase to finalize the sale. The product may not be important enough, or it can be difficult to find in the store. The product category in our experiment was considered very important by both the group serviced by the sales clerk and the SST group. However, those serviced by the sales clerk stated it was easier to locate the shelf where the recommended item was located, and to locate it n the shelf, than the group serviced by

    Discussion and Conclusions

    The study shows that customers perceive the SST as both simple and logical with a good layout and as a good basis for decision making. This is in line with previous research that suggests that customers can perceive an added value if SST is present in-store. Given the results it is also indicated that acceptance for SST such as the IT-pilot in this case is dependent upon both outcome and expectations. Customers in this study, who are customers of the home textile company that was the setting require high service but are not willing to pay for the higher service level. Their focus is on value for them personally as customers (i.e. price and service related to price), more than the ultimate shopping experience. It was also revealed that the SST-based IT-pilot used in this study was best utilized when used in combination with personal selling and was most appreciated when the store was very busy. This indicating that consumers appreciate having the option of customizing their own service experience given the variables of time, access to sales personnel and readiness and willingness to use SST devices. Further research should view the combination of SST and personal service in order to view consumer choice of medium for service encounters, particularly when purchasing so called complex products. Methodologically further research should view the results when a SST device is placed in-store and respondents are not invited to an experiment but interview after having used the device uninitiated by researchers.

    References

    Bettencourt, Lance and Kevin Gwinner (1996), “Customization of the Service Experience:

    The Role of the Frontline Employee,” International Journal in Services Industry Management, 7 (2), 2–20.

    Bitner, MJ. and Mary Stanfield Tetreault (1990), “The Service Encounter: Diagnosing

    Favorable and Unfavorable Incidents,” Journal of Marketing, 54 (January), 71–84.

    Bitner M.J., Brown S.W., Meuter M.L., (2000) Technology Infusion in Service Encounters,

    Journal of the Academy of Marketing Science, vol. 28, n. 1, pp. 138-149.

    Bitner M.J., Ostrom A.L., Meuter M.L., (2002) Implementing Successful Self-Service

    Technologies, Academy of Management Executive, vol. 16, n. 4, 2002, pp. 96-109.

    Dabholkar P.A., (2003) Understanding Consumer Motivation and Behavior Related to Self-

    Scanning in Retail, International Journal of Service Industry Management, vol. 14, n. 1, pp. 59-95.

    Demirkan, H., Spohrer, J. (2014) Developing a framework to improve virtual shopping in

    digital malls with intelligent self-service systems, Journal of Retailing and Consumer Services, Volume 21, Issue 5, pp. 860-868.

    Giebelhausen, Michael, Stacey G. Robinson, Nancy J. Sirianni, and Michael K. Brady (2014)

    Touch Versus Tech: When Technology Functions as a Barrier or a Benefit to Service Encounters. Journal of Marketing: July 2014, Vol. 78, No. 4, pp. 113-124.

    Meuter, Matthew L., Amy L. Ostrom, Robert I. Roundtree, Mary Jo Bitner (2000) Self-

    Services Technologies: Understanding Customer Satisfaction with Technology-Based Service Encounters. Journal of Marketing: July, Vol. 64, No. 3, pp. 50-64.

  • 2.
    Hagberg, Johan
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Jonsson, Anna
    Lunds universitet.
    Egels-Zanden, Nicklas
    Göteborgs universitet.
    Lammgård, Catrin
    Göteborgs universitet.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns digitalisering: Undran inför framtidens affärer2016Book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Handeln har länge kretsat kring det personliga mötet där den fysiska butiken - affären - har spelat en betydande roll för hur affärer görs. När handeln nu digitaliserats väcks en rad frågor om hur framtidens affärer kommer att se ut. I boken problematiseras och diskuteras handelns digitalisering med utgångspunkt i den fysiska butiken. Vidare behandlas vad som skapar värde för affären och affärerna utifrån teman om konsumenter, format, varuflöden, transparens och organisering. Med exempel från bland annat ICA, IKEA och Nudie Jeans lyfter författarna fram funderingar och tolkningar om vad digitaliseringen innebär för handeln och framtidens affärer - i dubbel bemärkelse.

  • 3.
    Hagberg, Johan
    et al.
    Handelshögskolan i Göteborg.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Egels-Zandén, Niklas
    Handelshögskolan i Göteborg.
    Digitalization of retailing: A review and framework2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    ‘Digitalization’ is one of the most significant ongoing transformations of contemporary society and encompasses many aspects of business and everyday life. These transformations are especially important for the retail sector as it both affects and is affected by the development. So far, scholarly conversation about retailing’s digitalization has been voluminous but relatively limited to specific aspects of digitalization, e.g., e-commerce. The purpose of this paper is to systematically analyse how retailing has transformed and is being transformed due to digitalization. This is done by reviewing and discussing the literature and developing a framework comprising four elements: exchanges, actors, offerings, and settings. It is argued that digitalization transforms: i) the retailing exchanges in a number of ways and in various facets of exchange: communications, transactions, and distribution; ii) the nature of retail offerings, and leads to blurred distinctions between products and services and what constitutes the actual offering; iii) the retail settings, i.e., where and when retailing takes place; and iv) the actors participating in retailing, i.e. retailers, consumers, and other parties. The article proposes that these elements are mutually reinforcing, which leads to a certain dynamic and far-reaching transformations due to digitalization. It is concluded that digitalization, far from being restricted to e-commerce, is more or less transforming all areas of retailing, which will possibly also have implications for the very definition of retailing.

  • 4.
    Hagberg, Johan
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Nicklas, Egels-Zandén
    Göteborgs universitet.
    The digitalization of retailing: an exploratory framework2016In: International Journal of Retail & Distribution Management, ISSN 0959-0552, E-ISSN 1758-6690, Vol. 44, no 7, p. 694-712Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract

    Purpose – Digitalization denotes an on-going transformation of great importance for the retail sector. The purpose of this paper is to analyse the phenomenon of the digitalization of retailing by developing a conceptual framework that can be used to further delineate current transformations of the retailerconsumer interface.

    Design/methodology/approach – This paper develops a framework for digitalization in the retail-consumer interface that consists of four elements: exchanges, actors, offerings, and settings. Drawing on the previous literature, it describes and exemplifies how digitalization transforms each of these elements and identifies implications and proposals for future research.

    Findings – Digitalization transforms the following: retailing exchanges (in a number of ways and in various facets of exchange, including communications, transactions, and distribution); the nature of retail offerings (blurred distinctions between products and services, what constitutes the actual offering and how it is priced); retail settings (i.e. where and when retailing takes place); and the actors who participate in retailing (i.e. retailers and consumers, among other parties).

    Research limitations/implications – The framework developed can be used to further delineate current transformations of retailing due to digitalization. The current transformation has created challenges for research, as it demands sensitivity to development over time and insists that categories that have been taken for granted are becoming increasingly blurred due to greater hybridity.

    Originality/value – This paper addresses a significant and on-going transformation in retailing and develops a framework that can both guide future research and aid retail practitioners in analysing retailing’s current transformation due to digitalization.

  • 5.
    Jain, Sheenam
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Peterson, Joel
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Mass Customized Fashion: Importance of Data Sharing in the Supply Chain2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction

    The presence of mass customization (MC) in the fashion industry was recognized a long time ago, but still, has not reached its full potential. Surprisingly, MC is still confused with mass produced ready-to-wear fashion (Fiore, Lee, & Kunz, 2004). MC is a production strategy to generate individual uniqueness at low cost, where globalization and technological improvements, has made the fashion industry even more competitive (De Raeve, Cools, De Smedt, & Bossaer, 2012). In our contemporary fashion retail world with an expanding supply from omni-channel retailers and e-tailers, the market for fashion has become overwhelming, and might become a serious threat to sustainability if the industry keeps on producing to an overheated market (Claudio, 2007). With an overflow of fashion products, retail strategies are changing, embracing motivational drivers such as individualization of shopping in terms of services, often illustrated as curated retailing[1] (Sebald & Jacob, 2018). This phenomenon could be seen as mass customization of services, where retailers are trying to tailor both online and offline shopping experience to every unique customer with the help of personal shoppers and/or advices, combined with individual offerings and campaigns (price, delivery costs, brands, and customer happenings). But where can we identify true MC with promising ideas, contributing to a more sustainable fashion industry?

    Today, individualized offering in terms of garment’s style, fit and color can be found on many online mass customization stores, with limited reach to physical stores mainly because e-channel makes information collection and order processing faster and easier (Li, Huang, Cheng, & Ji, 2015). For instance, the Swedish online retailer Tailor Store AB, started offering mass-customized shirts for men in the year 2003 (“Tailor Store: One Size Only – Yours. Skräddarsydda skjortor.,” n.d.). This online fashion retailer has an interactive online product configurator that allows the customer to tailor the shirt according to individual needs and wants. People can change the style, fabric and fit by interacting with their online product configurator. However, a configurator like that increases the complexity of production processes (Mukherjee, 2017) and affects the objective of low costs. Many operations still require manual work like adapting the standard size pattern to the newly obtained measurements, adjusting the production plan, as every garment is unique in some way. This becomes a hindrance to achieve cost-efficiency and hence is an unresolved issue from the industry point of view (Zancul, Durao, Rocha, & Silva, 2016). Due to the need of manual work described above, the so called mass customization can’t really be seen as “mass” produced. In addition, another company called Unmade (“Home | Unmade,” n.d.), realized a business opportunity in this regard. It introduced an online platform that connects the customer and manufacturer by transforming customer needs into production ready information. With this platform they combined the roles of various supply chain actors to provide a common solution for several participators.  

    It can be inferred from the above instance that every actor in the fashion supply chain holds a certain type of end-user data. It is not certain, however, that there is an effective mechanism of information sharing within the fashion chain, even if many agrees upon the promising future for MC. MC requires an integrated supply chain to facilitate seamless information flow. This can provide additional data that can be utilized for designing an efficient MC Service and in turn enhancing customer experience (Grieco et al., 2017).

     

    Purpose & Research Question

    Currently, the major reason for disintegration in the MC supply chain is due to competition. Because of which the manufacturer offer standardized garments through retailers and customized garments through their online channel (Li et al., 2015). We believe that the fashion industry is ready to seek joint ventures among its various actors to innovate the processes that can facilitate mass customization. There is a need for the actors to recognize the value of data they possess for the development of the fashion industry as a whole. In this regard, the aim of this paper is to address the following research question:

    What kind of data is available in the fashion supply chain and what are the barriers that restrict various actors to share this data and work together to cater to the mass customization business model?

     

    Design/methodology/approach

    We plan to present a Swedish case study based on interviews with various stakeholders (fashion designers, textile designers, fabric manufacturers, garment manufacturers, merchandisers, logistics & operations manager, and retailer) in the supply chain of a mass customization company.

    Findings

    We hope to present a case indicating that the promising idea with mass customization does not have to mean the downfall of the retail stores. In fact, the phenomenon should provide retailers with an opportunity to make use of the upcoming digital technologies, internet of things (IoT) and big data analytics for providing high-value services and unique experiences that drive the customers to the stores. Our ambition is to identify opportunities with data sharing and joint ventures with the common goal of designing a customer-centric supply chain that offers a completely customized purchasing experience, truly transforming the fashion retail industry.

    Preliminary findings from projects performed by one of the authors, supports the idea that data in the fashion supply chain is crucial in understanding customer behavior and knowing their preferences. Handling this big data smartly can give answers to umpteen questions related to but not restricted to most promising customer attribution channels and technologies (Shao & Li, n.d.). This data cannot only help in personalization but also target offers at point of sale and other touchpoints (any point of interaction with the customers), blending their offline and online presence (Meyer & Schwager, 2007).

    The most common type of data collected by the retailers is the customer’s purchase history, which does not help to comprehend each customer’s interests and preferences. The data collected by the retailers is of utmost importance as it is collected directly from the customer. However, the type of data that the retailers are gathering is not sufficient. According to a Forrester study, over 60% of the customers are willing to provide information directly to the retailers by filling short surveys or questionnaires. However, only 39% retailers are actually practicing this. In addition, the kind of information asked is not the ones customer actually would like to share (Murray & Consulting, 2017). The end aim should be an on-demand supply chain where it’s not just customization. Customization requires active participation from all the actors in the supply chain, so it is also the ability to re-stock the shops more efficiently and respond to trends quicker.

    [1] ”Curated retailing combines convenient online shopping with personal consultation service to provide a more personalized online experience through curated product selections, orientation and decision aids, and tailor-made solutions based on the customer's preferences” (Sebald & Jacob, 2018, p 189).

     

  • 6. Jonsson, Anna
    et al.
    Egels-Zandén, Niklas
    Hagberg, Johan
    Lammgård, Catrin
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns digitalisering och förändrade affärer2017Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Den pågående digitaliseringen av samhället blir allt tydligare inom handeln, som både påverkar och påverkas av utvecklingen. Digitaliseringen är inte avgränsad till e-handel utan omfattar hela handeln. I detta forskningsprojekt har vi särskilt intresserat oss för hur digitaliseringen påverkar handelns affärer i dubbel mening, det vill säga dels sättet på vilket ett handelsföretag gör affärer, dels den fysiska butiken, affären, där handeln till största del fortfarande sker.

    Projektet har haft följande övergripande forskningsfrågor:

    • Hur förändras handelns affärsmodeller av digitaliseringen och vilka förändringar ger de upphov till för den fysiska butiken?
    • Hur påverkar dessa (o)förändrade affärsmodeller handelns möjligheter till värdeskapande för konsumenter och samhället i övrigt?
    • Hur kan förändrade möjligheter till värdeskapande tillvaratas av handelns företag och medarbetare? Studien, baserad på 50 intervjuer och observationer av åtta detaljhandelsföretag som representerar olika branscher och storlek, har genomförts i tre delprojekt:

    1. Mot förändrade detaljhandelsformat som kombinerar fysiskt och digitalt

    Med utgångspunkt i kundmötet kan man identifiera fyra ömsesidigt relaterade element genom vilka detaljhandeln digitaliseras: utbytesprocesserna, aktörerna, platserna och erbjudandena. Genom digitalisering av dessa element och deras sammankopplingsker en ökad hybridisering av fysiskt och digitalt som mer eller mindre påverkar alla former av handel. I denna sammankoppling erbjuder de fysiska butikerna ett antal fördelar som kan utmanas men också förstärkas och bli allt viktigare i en ökande digitalisering. Digitaliseringen av de fysiska butikerna sker genom att de blir del av e-handelns infrastruktur, konsumenters ökade användning av mobila digitala tekniker, och ökat inslag av digitala tekniker i butikerna. Utifrån den fysiska butikens fördelar, drivkrafterna för digitalisering av fysiska butiker samt hur de fysiska butikerna påverkas kan vi identifiera fem potentiellt framväxande handelsformat.

    2. Aktiviteter i utbytesprocessen

    Utbytesprocessen inom detaljhandeln kan delas in i tre aspekter: transaktion, kommuni kation och distribution. Transaktionsaspekten belyses i rapporten genom den förändrade köpprocessen. Distributionsaspekten belyses utifrån de förändrade varuflöden som uppstår i takt med ökad digitalisering inom handeln och kommunikationsaspekten belyses genom ökad transparens. Köpprocessen: Den digitaliserade konsumenten är inte sällan uppkopplad dygnet runt och interagerar med olika gränssnitt under sin köpresa. De lämnar digitala spår somi sin tur möjliggör för företag att systematiskt lagra information om köpbeteenden. Den fysiska platsen har inte längre samma betydelse för köpet. Konsumenter har blivit mer flexibla kring hur, var och när köp kan äga rum, även om det finns geografiska skillnader. Digitalisering kan för konsumenter innebära större makt i form av bättre förhandlingslägen och högre produktkunskap, men även att konsumenter med lägre digital kompetens riskerar att marginaliseras. Samtidigt kräver konsumenter mer av en relation än tidigare och är mer skeptiska, vilket gör det svårare för företag att underhålla äkta relationer.

    Varuflöden: Butikens varuflöden kan i stort sett delas upp i två flöden: till butik och från butik. Traditionellt har fokus inom logistiken varit till butik men digitaliseringen harfått butiker att arbeta mer med flödena från butik till konsumentens ombud eller hem, ”den sista milen”. Varje godstyp, och bransch, har specifika logistiska förutsättningar för att leverera varor till kund och i rapporten diskuteras kläder, dagligvaror, möbelvaror och byggvaror. Ingen logistisk lösning passar alla men effektiva leveranser förutsätter synkroniserade varuflöden mellan samarbetspartners. Den stora utmaningen blir hur detaljhandelsföretag kan möta konsumenterna önskemål om snabbare och flexiblare leveranser, samtidigt som mål som kostnadseffektivitet och miljömässig hållbarhet ska kunna uppnås.

    Transparens: Via smarttelefoner och appar flyttar digitaliseringen hållbarhetsfrågorna in i de fysiska butikerna. Det kommer i framtiden inte att räcka med att anställa en avdelning hållbarhetsspecialister som hanterar hållbarhets-frågorna utan medarbetarna måste bli mer delaktiga.

    Digitalisering leder till ökad transparens som väl använtkan öka försäljning och (tvärt emot vad företagsledareverkar anse) skydda mot mediala skandaler. Denstörsta transparensutmaningen verkar vara att få framnödvändig information och att vara transparent. Demest omdanande konsekvenserna av digitalisering ochtransparens verkar vara att det ställer krav på förändradorganisering av värdekedjor: kortare kedjor, färreleverantörer, färre agenter, större förståelse för kedjan,samarbete med leverantörer vars affär stödjs av transparensoch så vidare. För detaljhandelsföretag som till exempel harbyggt sin affär på ett brett sortiment av lågprisprodukter inköpta via agenter utgör transparenstrenden således en obehaglig utveckling. För små och medelstora företag med nära samarbete med ett fåtal leverantörer utgör det å andra sidan en möjlighet att inta en ledande roll och differentiera sig från de större bolagen.

    3. Organisering av handelns digitalisering

    Handelns digitalisering, oavsett hur den förstås och tolkas, innebär och medför förändringar som måste organiseras och ledas av människor. Vår studie pekar på behovet och betydelsen av att utgå från kundens upplevelse, om möjligheter till fler men samtidigt ”sömlösa” köptillfällen och att butiken fortsatt kommer att spela en viktig roll. Vi ser hur en digital handelslogik växer fram genom de nya affärsmodeller som digitalisering medför och erbjuder – och behovet av att integrera hela värdekedjan, inte minst för att bättre kunna möta och interagera med kunden. Vi utläser ett tydligt behov av att samordna det digitala med det fysiska och att matcha det nya med det gamla, genom att låta olika personer med olika kunnande arbeta tillsammans. Det ställer krav på ökad samordning och behovet av ett större kunskapsutbyte mellan olika organisationsfunktioner till följd av krav om ökad transparens.

    I termer av affären som fysisk butik ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen både förstärker och förändrar butikens roll – och att denna i framtiden inte bara kommer att ha en roll utan flera olika roller. Våra studier visar hur företag i handeln lägger olika vikt på den fysiska butikens roll och graden av digitalisering. Från Gekås position där den fysiska butiken i Ullared har mycket stor betydelse men med relativt låg grad av digitalisering till motpolen Mat.se med hög grad av digitalisering och helt utan fysiska butiker och företag som Nudie Jeans, Ikea och Ica på olika sätt balanserandes i gränsytan mellan det digitala och det fysiska. Våra resultat visar även hur den digitala transformationen kan betraktas som en balansakt mellan det nya och det gamla, det digitala och det fysiska, det lokala och det centrala/globala.

    I termer av hur man gör affärer ser vi sammanfattningsvis hur digitaliseringen ledertill, eller skapar möjligheter för, innovationer av affärsmodeller genom förändringar av format, aktiviteter och organisering, det vill säga förändringar i hur handeln skapar och tillvaratar värde. Våra resultat pekar på att de fysiska butikerna utgör en del av dessa framtida format, aktiviteter och deras organisering. Vi kan också konstatera att de företag som vi har studerat har varit snabba på att diskutera och söka nya sätt att utveckla, eller förfina, sina affärsmodeller, men även att många utmaningar återstår ännu.

  • 7.
    Lindberg, Ulla
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. RISE Research Institutes of Sweden.
    Salomonson, Nicklas
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Wendin, Karin
    Kristianstad University, Sweden/ University of Copenhagen, Denmark.
    Consumer perception and behavior in the retail foodscape – A study of chilled groceries2018In: Journal of Retailing and Consumer Services, ISSN 0969-6989, E-ISSN 1873-1384, Vol. 40, p. 1-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the retail grocery business, new competitors such as pure e-commerce players are growing fast, and, in order to compete, ‘brick and mortar’ stores such as supermarkets need to become more professional at providing excellent customer service, and to use the physical servicescape as the main competitive advantages. However, supermarkets also face a challenge to offer consumers high quality products while at the same time providing a pleasant and functional servicescape. Products like groceries often need to be stored in cabinets due to strict regulations and in order to maintain correct temperatures. Some of these cabinets have doors which make them more energy-efficient (Evans et al., 2007 ;  Faramarzi et al., 2002), reduces costs, and contributes to grocery quality, but it can also affect the perceived servicescape, and risk a negative impact on sales (Waide, 2014; Kauffeld, 2015). For example, moisture from the atmosphere that condenses on the inside of the door glass (Fricke and Bansal, 2015) may make the cabinets less transparent, and doors can obstruct consumers from passing by. Thus, having chilled groceries in cabinets with doors can be both beneficial and problematic. However, no studies have been conducted on how open (no doors) or closed (with doors) cabinets for chilled groceries impact consumer perception and behavior. Hence, the purpose of the study is to contribute to an understanding of how consumers behave and what they perceive when shopping chilled groceries from cabinets with doors and without doors in the supermarket.

    Based on a qualitative research approach, combining in-store observations and focus group interviews, and focusing on Bitner's (1992) three environmental variables in the servicescape, i.e. (1) ambient condition, (2) space and functions, and (3) signs, symbols and artifacts, the study investigates the question: do open or closed cabinets for chilled groceries in the supermarket impact consumer perception and behavior, and if so, how?

    Our results indicate that consumers’ behavior and perceptions of the foodscape differ when there are doors or no doors on the cabinets. The paper thereby contributes to servicescape research by focusing on a particular part of supermarkets – the foodscape for chilled groceries–and by enhancing the understanding of environmental variables in the servicescape. The results further show how doors lead to different forms of approach or avoidance behavior in terms of accessibility and that consumers’ vision, olfaction and tactility all influence consumers’ perceptions of freshness and cleanliness in relation to doors or no doors. Our results also have practical implications for retailers who are designing new stores or considering changes in existing store layouts.

  • 8.
    Lindberg, Ulla
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
    Salomonson, Nicklas
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Wendin, Karin
    Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
    Doors or no doors: consumers behaviour and experiences when purchasing chilled foods in supermarkets2016In: The 5th Nordic Retail and Wholesale Conference: NRWC 2016, 2016Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Lindberg, Ulla
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Salomonsson, Nicklas
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Karin, Wendin
    SP.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Doors or no doors: consumers’ behaviour and experiences when purchasing chilled food in supermarkets2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Several studies have shown that it is of importance to keep the chilled air inside the

    cabinet for refrigerated food. Accordingly, the physical environment in front of the

    cabinets affect both the thermal comfort for consumer and personnel, the energy usage

    for the supermarket and the quality for the chilled food products. Knowledge on what

    consumers experience and how they behave in-store when introduced to vertical

    cabinets with doors for chilled food creates new business opportunities for retailers, as

    well as saving energy. Most consumers are aware of environmental issues and the need

    of energy savings, however they lack knowledge on the impact by fitting doors on

    cabinets in stores, besides energy savings, doors might also prevent consumers from

    buying products from closed cabinets. There is a strong need to develop a deeper

    understanding from the consumers´ behaviors in order to understand and improve the

    servicescape and shopping experience in supermarkets were refrigerated food is

    displayed.

    The purpose of this study is to investigate what consumers perceive and how they

    behave in supermarket store settings when being introduced to closed vertical display

    cabinets for chilled food. In doing so, we elaborate on the servicescape literature and

    how the influence of servicescapes might be used in order to develop the understanding

    of how new technique might facilitate the provision of service offerings in-store. From

    the qualitative consumer study, we underline the importance of considering the physical

    environment as well as sensory perception and experiences when introducing doors on

    cabinets in a supermarket. The experiences, insights and definitions about freshness in

    parallel with consumer behaviour with or without doors on the cabinets for refrigerated

    food is further discussed.

    Keywords: consumer, behaviour, supermarket, sensory, servicescape

    Subject classification codes: include these here if the journal requires them

  • 10.
    Patrik, Stoopendahl
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Putting the customer back into the customer relations management paradigm2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Abstract

    In retailing, customer relationship management techniques developed rapidly in the mid 1990’s with the help of applied IT and have become known as customer relationship management, i.e. CRM (Minami & Dawson, 2008). Modern CRM is often based on data mining techniques and has proven useful to innovations and efficiency (Ngai et al., 2009) but also important for effective customer care, retaining customer, identifying both valuable and non-valuable customers and building loyalty programs.  When studying strategies on customer relationship management (CRM), research literature show that much of the operations have been carried out with a short-term perspective of the customer (Karlicek, Chytková, Tyll & Mohelská, 2014) extracting knowledge about customers with a focus on the exchange of goods (Vargo & Lusch, 2004), using a customer-facing level (Reinartz, Krafft & Hover, 2004). When CRM was introduced the opportunity to build better relationships with customers was the motivator, and with the help of database creation, analysis, selection, and targeting, organizations welcomed the information technology revolution (Winer, 2001). It seemed like CRM primarily was viewed as investments in technology and software, providing organizations with formalized CRM processes in terms of relationship initiation, maintenance, and termination (Reinartz, Krafft & Hover, 2004).

    In contemporary consumer markets with retailers becoming global, and online actors growing by the minute, the competition have made many firms leave the prioritized work with building long-term relationships (maintenance) in exchange for winning customers (initiation). A vast majority of today’s consumer-based-firms use CRM-program and the market for software programs is endless, growing more than 3200% since 2011 reaching about 5000 different platforms within marketing technology and CRM in 2018 (Cues, 2018). Key performance indexes on CRM-metrics are often focused on number of customers, conversion rate, frequency, time-to-purchase, cost per order, and campaign outcome. Retail chain stores are known to use this kind of customer metrics more than individual retailers (Bjorn & Matteo, 2016). Customer relationship managers also have a tendency to focus on measuring the measurable, seeking to bond customers to their brands by offering an additional incentive pose (Dowling & Uncles, 1997). All of the above-mentioned CRM metrics are believed to be the right tools to a more loyal customer but there are few evidences proving their effectiveness (Sansone & Colamatteo, 2017). However, some firm managers have seen the potential in using CRM challenged by a changing consumer pattern and an increase of touch-points stimulating omni-channel strategies i.e. product recommendations on web sites, product discussions on social medias, sharing of photos etc (Chen and Popovich 2003).  Further development within the field of Internet of Things and Artificial intelligence adds to the complexity of data processing as connected everyday object are becoming online and autonomous, and generating information accessible for companies to process and include in the bigger picture that is CRM. To marketing professionals today, the challenge is not about collecting more data, but to use data and insight that is relevant in regards to their overall strategic goals. It seems that the retail sector are facing serious challenges on how to understand and to manage customer relationships in an evolving technological everyday “consumer culture” (Arnould & Thompson, 2005), and we suggest that marketers still have a lot to learn by understanding and using existing knowledge on data analysis and in-depth customer insight.

    In this paper we have the purpose to identify what in the narratives of a large Swedish online retailing company is missing in terms of CRM in the strive of both initiating new customer relationships as well as maintaining old ones. The academic/theoretical purpose is to elaborate on the profound need for connecting consumer cultural knowledge with data-driven analytic skills, applied professional skills along side with strategic company goals within CRM. Together, this may lead to better data and consumer insights, and thus improved performance of the retailer. The structure of the paper starts with a literature framework, followed by a methodological description of how data from the case study was collected, ending with the case study and a concluding discussion. 

  • 11.
    Radon, Anita
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Alm, Håkan
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Asymmetrical Relationships in Online Payment Solutions2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Dahlberg et al. (2008:165) in their paper proposed a definition for mobile payments as "payments for goods, services, and bills with a mobile device by taking advantage of wireless and other communication technologies", this in order to clarify the concept of mobile payments in particular, that had been subject to different interpretations. In this paper mobile payments are not specifically distinguished from other types of payments that occur online.

    After Dahlberg et als review (2008) several other literature reviews about mobile payments have been written. Such as Slade et al. (2013), de Albuquerque et al. (2014) and Dennehy and Sammon (2015) but the literature on relationships between payment provider and customer in an online context is quite scares.

    Asymmetrical relationships have been identified in the context of online payment solutions. Providers are turning more to service and debating how to offer better service and how to keep the customer as a customer for longer and how the customer can benefit more from the payment provider. The question of when a customer is converted into an actual customer arises. Some claiming it is when the transaction is completed, others that it is long after payment has been made. In light of this it is hard to see how the role online payment providers can expand but also how it will change when moving into a cashless society. The aim of this paper is to view online payment solutions in light of the relationships payment providers wish to establish and strengthen with their customer.

    Data has been generated through two focus groups, an online questionnaire and individual interviews. The in depth focus groups (2 with 5 participants in each) were analyzed and key areas were identified and a questionnaire was developed and distributed to customers of a provider of payment solutions (394 responses were gathered). After the questionnaire was analyzed and conclusions drawn, areas that needed to be further explored in-depth were identified. These areas were further explored through individual interviews. The methodology is characterized by using both qualitative and quantitative approaches to generate data.

    The results of the empirical material shows a desire, on the part of the provider of the payment solution to prolong the relationship but also that the customer has no wish to have a relationship with the provider or in some cases, doesn’t even view the provider as a partner/brand/etc. but merely as a means to and end or a facilitator of receiving a good or a service.

    This study is a comprehensive empirical framework on customer insight into online payments and issues connected to purchase as well as payment and potential relationships with payment solutions providers.

    References

    Dahlberg, T., Mallat, N., Ondrus, J., Zmijewska, A., 2008b. Past, present and future of mobile payments research: {A} literature review. Electronic Commerce Research and Applications 7 (2), 165–181.

    de Albuquerque, J. P., Diniz, E. H., Cernev, A. K., 2014. Mobile payments: A scoping study of the literature and issues for future research. Information Development, 1–27.

    Dennehy, D., Sammon, D., 2015. Trends in mobile payments research: A literature review. Journal of Innovation Management 3 (1), 49–61.

    Slade, E. L., Williams, M. D., Dwivedi, Y. K., 2013. Mobile payment adoption: Classification and review of the extant literature. The Marketing Review 13 (2), 167–190

  • 12.
    Radon, Anita
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Johansson, Pia
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Alm, Håkan
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Behre, Martin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Göbel, Hannes
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Hallqvist, Carina
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Hernandez, Niina
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hjelm-Lidholm, Sara
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    König, Rikard
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Lindberg, Ulla
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Löfström, Tuwe
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Sundell, Håkan
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Wallström, Stavroula
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    What happens when retail meets research?: Special session2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    special session Information

    We are witnessing the beginning of a seismic shift in retail due to digitalization. However, what is meant by digitalization is less clear. Sometimes it is understood as means for automatization and sometimes it is regarded as equal to e-commerce. Sometimes digitalization is considered being both automatization and e-commerce trough new technology. In recent years there has been an increase in Internet and mobile devise usage within the retail sector and e-commerce is growing, encompassing both large and small retailers. Digital tools such as, new applications are developing rapidly in order to search for information about products based on price, health, environmental and ethical considerations, and also to facilitate payments. Also the fixed store settings are changing due to digitalization and at an overall level; digitalization will lead to existing business models being reviewed, challenged and ultimately changed. More specifically, digitalization has consequences for all parts of the physical stores including customer interface, knowledge creation, sustainability performance and logistics. As with all major shifts, digitalization comprises both opportunities and challenges for retail firms and employees, and these needs to be empirically studied and systematically analysed. The Swedish Institute for Innovative Retailing at University of Borås is a research centre with the aim of identifying and analysing emerging trends that digitalization brings for the retail industry.

  • 13.
    Radon, Anita
    et al.
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Wallström, Stavroula
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Retail Relationships in Online Payment Solutions2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Dahlberg et al. (2008:165) in their paper proposed a definition for mobile payments as "payments for goods, services, and bills with a mobile device by taking advantage of wireless and other communication technologies", this in order to clarify the concept of mobile payments in particular, that had been subject to different interpretations. In this paper mobile payments are not specifically distinguished from other types of payments that occur online. After Dahlberg et als review (2008) several other literature reviews about mobile payments have been written. Such as Slade et al. (2013), de Albuquerque et al. (2014) and Dennehy and Sammon (2015) but the literature on relationships between payment provider and customer in an online context is quite scares.

    Asymmetrical relationships have been identified in the context of online payment solutions. Providers are turning more to service and debating how to offer better service and how to keep the customer as a customer for longer and how the customer can benefit more from the payment provider. The question of when a customer is converted into an actual customer arises. Some claiming it is when the transaction is completed, others that it is long after payment has been made. In light of this it is hard to see how the role online payment providers can expand but also how it will change when moving into a cashless society. The aim of this paper is to view online payment solutions in light of the relationships payment providers wish to establish and strengthen with their customer.

    Data has been generated through two focus groups and an online questionnaire.The in depth focus groups (2 with 5 participants in each) were analyzed and key areas were identified and a questionnaire was developed and distributed to customers of a provider of payment solutions (394 responses were gathered). After the questionnaire was analyzed and conclusions drawn, areas that needed to be further explored in-depth were identified. The methodology is characterized by using both qualitative and quantitative approaches to generate data.

    The results of the empirical material shows a desire, on the part of the provider of the payment solution to prolong the relationship but also that the customer has no wish to have a relationship with the provider or in some cases, doesn’t even view the provider as a partner/brand/etc. but merely as a means to and end or a facilitator of receiving a good or a service.

    This study is a comprehensive empirical framework on customer insight into online payments and issues connected to purchase as well as payment and potential relationships with payment solutions providers.

     

    References

    Dahlberg, T., Mallat, N., Ondrus, J., Zmijewska, A., 2008b. Past, present and future of mobile payments research: {A} literature review. Electronic Commerce Research and Applications 7 (2), 165–181.

     

    de Albuquerque, J. P., Diniz, E. H., Cernev, A. K., 2014. Mobile payments: A scoping study of the literature and issues for future research. Information Development, 1–27.

     

    Dennehy, D., Sammon, D., 2015. Trends in mobile payments research: A literature review.

    Journal of Innovation Management 3 (1), 49–61.

    Slade, E. L., Williams, M. D., Dwivedi, Y. K., 2013. Mobile payment adoption: Classification and review of the extant literature. The Marketing Review 13 (2), 167–190.

     

  • 14.
    Reardon, James
    et al.
    University of Northern Colorado.
    Radon, Anita
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    McCorkle, Denny
    University of Northern Colorado.
    Abraha, Desalegne
    University of Skövde.
    To Purchase Or Pirate Music: A Global Perspective2017In: MARKETING EDGE SUMMIT 2017 ONLINE PROCEEDINGS, 7-8 October, New Orleans, New Orleans, 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    EXTENDED ABSTRACT: 

    Research Question 

    This research focuses on the potential impact of various cultural, economic, psychological and social factors on the consumer decision whether to buy or to steal music. Relevant theories applied to the research question include: Reasoned Action, Planned Behaviour, and Theory of Time Allocation. 

    Method and Data 

    The sample for this study consists of 4618 college students across 26 countries. Data was collected regarding the respondents last acquired music. The variables included the method of acquisition (legal, illegal), cultural measures (Rule Orientation and Uncertainty Avoidance), aspects related to the music (value, quality), channel characteristics (time to download and selection), respondent characteristics (ability) and respondent attitudes (toward music industry, ethics of downloading, perceptions of channel and copying risk). The data was analysed using SEM LOGIT in MPlus to test the hypotheses. 

    Summary of Findings 

    Results indicate that culture has a significant and prevalent impact on consumer attitudes toward the purchase/pirate decision. The Rule Orientation of a culture impacts consumers’ attitude toward the music industry, ethical views of downloading music illegally, and the potential risks of copying music. Likewise, Uncertainty Avoidance also affects the potential risk of copying music along with the overall view of the channel risk of downloading music from the internet. Interestingly, impacts of value, downloaded music quality, ease of Internet use, attitudes toward music industry and ethical perception of music downloading on consumer purchase or pirate decision.

    Ethical perceptions of downloading had the highest impact on the respondents choice to purchase or pirate music. Interestingly, the relative odds ratios suggest that the largest direct impact of whether a consumer chooses to download music is their ethical views, followed closely by the relative selection of music available for download. Thus, consumer ethical attitudes drive much of the decision. However, respondents attitude toward the music industry were not a significant factor. Thus, it might be a post decision justification for piracy to blame the industry or artists, rather than an inherent part of the decision process itself. 

    The economic rationale for downloading was based on value rather than the respondents’ time. Unlike typical channel choice, whereas convenience plays a central role, the decision to purchase/pirate does not appear as much convenience related. The impact of channel risks (viruses and payment risks) were much higher than personal risks (prosecution). It is apparent that respondents see very little risk (except in Germany) of being prosecuted for pirating intellectual property. The ability to find and download music also had a significant impact on the decision to pirate. 

    Key Contributions 

    Results indicate significant impact of price on consumer buying decision, which can in current circumstances download music from the Internet with impunity, to be more price-sensitive. Therefore, music companies need to find a way to decrease the differential cost of music illegally acquired from the Internet and that acquired legally. It is unsurprising that a high correlation exists between consumer’s attitudes about ethics of downloading the music from the Internet and decision to steal. Hence, it would be necessary for music industry to affect consumer’s attitudes through marketing campaigns and education initiatives with regard to ethics of on-line music downloading, not necessarily focused on punishment for infringement. Music industry should develop diverse customized pricing models for different 

    customer segments in order to increase the attractiveness of a legal offer together with ethical incentives reflected through the education of potential customers about the benefits of buying and consequences of the infringement of copyright law.

  • 15.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Alla vägar bär till ... Holsljunga!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Imorse fick jag ett mess från en bekant i Stockholm som har sommarstuga i Holsljunga av alla ställen. Minns när Anette och jag träffades för knappt ett år sedan då hon, som i förbifarten, nämnde att hon hade stuga på landet i mina trakter runt Borås. Och att jag blev så förvånad när hon sa Holsljunga. För jag är född och uppvuxen där och älskar platsen där jag känner så många och har så många trevliga minnen och vänner. Tänk vad märkligt att just hon hade stuga i Holsljunga.

    Idag var jag på ett spännande möte med en annan bekant från Stockholm som ville prata handelsutveckling, framtidsfrågor, innovation och ledarskap. Annika var på tillfälligt besök i Borås och vi satt på Tant Grön i ett samtal som bara blev mer och mer spännande ju längre tiden gick. Vi avhandlade inte bara gamla strukturer och ålderdomligt ledarskap, utan också fräscha idéer och innovationsplattformar som enligt vår mening, enbart leder till succé!! Och vi började också spåna om skönlitterära tankar, våra egna drivkrafter och varför vi tycker det är så spännande att se sina medarbetare växa. Kort sagt: vi fann varandra på ett nästan märkligt intimt sätt. När vi skulle säga hej då efter två timmar kunde jag inte låta bli att fråga var hon bodde, nu när hon var i Borås och hälsade på.

    I Holsljunga var svaret!! Och plötsligt kändes det inte märkligt längre att möta någon som man klickade med så direkt. Kanske inte alla, men många vägar, tycks bära till Holsljunga.

  • 16.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Arbeta med innovation: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Igår träffade jag några pigga tjejer från Modeinkubatorn (eller FashionInk som de heter nu). De ville veta hur jag ser på innovation och hur jag arbetar med det. En fråga som gav mig lite tid reflektion. Och här kommer ett svar som jag tror att fler än Modeinkubatorn kan ha nytta av:

    Vill man åstadkomma förbättring och utveckla bra idéer måste man börja med ett gott ledarskap. De allra flesta människor har nämligen inte alls något emot förändring – MEN – de vill inte bli förändrade!

    För en god ledare innebär denna ”sanning” att man måste våga släppa lite av kontrollen. Om någon i ditt företag har en lysande idé, låt dem springa med den. Att ge andra människor ansvar kan vara extremt effektivt när man kör ett företag framåt. Låt dem ”äga projektet” vilket gör dem ensam ansvariga för resultaten.

            

    En annan sanning är att det som är roligt och det som är arbete inte nödvändigtvis behöver vara olika saker. Se till att medarbetarna har är kul på jobbet. Då skapar du en miljö där kreativitet och innovation kan blomstra. Ett råd är att inte vara rädd för att upplevas som lite konstig (tro mig, de gånger som jag upplevts vara konstig går inte att räkna). Lite galenskap kan göra under, speciellt när det gäller vad dina anställda kan uppnå.

    Uppskattning och tack är också åtgärder som man kan komma oväntat långt med. Tacka dina medarbetare för det arbete de redan gör. Det kan vara små saker i vardagen som förtjänar ett tack; en bra presentation, en hjälpande hand till en kollega, att någon plockar ur diskmaskinen, listan kan göras hur lång som helst. Att komma fram till en ny idé kräver både ansträngning och tid, så det är superviktigt att ge feedback så fort man kan. Om du ber om innovativa idéer, bör du också ha ett feedbacksystem där idéns styrkor och svagheter utvärderas. Du kan också skapa ett system där andra medarbetare kan rösta på idéer och kommentera, eller arrangera någon form av workshop.

    Sammantaget så handlar innovation väldigt mycket om att uppmuntra till samarbete. Det är så de bästa idéerna kommer fram. Och bra samarbete kan ske om människor känner tillit till varandra. Det där är kanske ledarnas viktigaste uppgift.

    Lyssna på Simon Sinek när han pratar om ledarskap, empati och att inte vara rädd för att göra fel. En fantastisk presentation av en fascinerande människa och en stor förebild för många.

  • 17.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Artificiell intelligens - eller Hubot: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    AI är hett, precis lika hett som robotteknik. I kombination är det superhett!! Men vad innebär egentligen AI och på vilket sätt är det så revolutionerande för handeln? Vi har ju sedan ganska lång tid tillbaka börjat vänja oss vid nästan påträngande och kusligt säkra erbjudanden som dyker upp i vårt FB-flöde eller IG-flöde. Den typen av träffsäkerhet som kommer av en effektiv prognosticeringsalgoritm. Men vad är skillnaden mellan det och artificiell intelligens? Jo, AI är maskiner som kan tänka och det fullständigt kryllar av maskiner, applikationer och produkter som är baserade på tekniken.

    Här är ett exempel: Du står i hallen och tar bilnyckeln i handen, färdig att gå ut till bilen och hämta upp barnen på fritids. När du precis stoppar bilnyckeln i fickan får du ett röstmeddelande som säger ”Det verkar som att du kommer att göra slut på mjölken redan imorgon bitti och mataffären har också ett bra pris på yoghurt som du använder ofta. Vill du att jag lägger en order till butiken?” Du säger ”ja” och ordern går iväg, och du vet att du kan svänga förbi utlämningen vid butiken på väg hem efter att ha hämtat barnen och dina livsmedel finns packade i en påse. Den typen av tjänst finns redan idag på vissa platser och bygger på artificiell intelligens. Kanske inte så märkvärdigt, men ändå ett första steg mot helt nya tjänster. Och i frontlinjen för denna utveckling står Amazon och Echo (Alexa), en intelligent personlig assistent. En hubot helt enkelt!

            

    Det som är spännande i min värld är just kopplingen mellan förutsägande detaljhandel (med hjälp av algoritmer), teknikintresserade konsumenter och möjligheten att effektivisera vardagliga köp, både före, under och efter själva beslutet. Men många som använder Alexa tycker att det är en praktisk hjälp i flera olika sammanhang, t.ex. att alltid få hjälp med information, svar på återkommande frågor som vad klockan är, vilken dag det är, hur något stavas osv. Det ska bli så spännande att se hur snabbt utvecklingen inom AI och hubotar går just för detaljhandeln. Jag kan knappt vänta!

  • 18.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Att dela är bra!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kan delningsekonomin vara ett sätt att göra konsumtion mer effektiv och hållbar? Att gå från ägandet av en vara till enbart ”tillgång” av en vara eller tjänst kittlar tanken för de företag som söker efter nya affärsmodeller. Men hur kommer det att påverka företag och hur kommer det att påverka handeln? Hur mycket kan vi och vill vi dela? Och är det bra att dela? För de av er som vill läsa mer om delningsekonomin rekommenderar jag varmt Tietos rapport ”Sharing is Caring!”, som visar en ny värdegrund för ägandet.

    Jag som är född i en stor syskonskara är van vid att dela. Ibland har jag tyckt om det och ibland har jag avskytt det. Jag minns när vi var små och behövde något ytterplagg t.ex., då tyckte pappa att vi först skulle gå upp på vinden och se om det inte fanns någon ”avlagd jacka” som passade. Det var inte så kul när man blev lite äldre, men när jag var liten var det spännande. Att gå upp på vinden och ”shoppa”; välja bland kartonger och lådor och leta efter något som kunde passa och som jag ville ha. Att dela var något naturligt i min familj.

    När jag funderar över delningsekonomin och hur den kommer att påverka handeln blir jag ibland bekymrad och ibland glad. Glad blir jag därför att jag ser hur producenter och varumärkesägare så tidigt hakar på och tar täten i den här utvecklingen. Ett exempel är Husqvarnas pilotprojekt för uthyrning av trädgårdsverktyg i Bromma Blocks. Andra svenska exempel som handeln står för är prenumerationstjänster som Snowbox (smycken), Sniph (parfymer) och Bakboxen (bakprojekt).

            

    Men än så länge lyser de stora handelsaktörerna med sin frånvaro när det gäller delningsekonomin och nya tjänster. Det gör mig bekymrad. För om någon aktör skulle kunna sätta riktig fart på delningsekonomin så är det de stora detaljhandelsaktörerna. De som har effektiv logistik, stora marknadsandelar och systemlösningar som kan hantera många transaktioner. Men vem vet, kanske ligger de redan i startgroparna och kanske får vi snart se erbjudanden som bygger på delande istället för ägande ifrån t.ex. H&M, IKEA och Axel Jonsson?

  • 19.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Borås är en lämplig innovationsplats för handel!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    När man frågar handelsaktörer hur de ser på sin egen innovationsförmåga är svaret ofta ganska dyster. De vet inte riktigt vad en innovation är och betraktar inte sig själva som särskilt nytänkande. Men skrapar man lite på ytan och börjar resonera kring begreppet innovation händer det något; då inser ganska många att handeln faktiskt är en aktör som bidar med nya lösningar. Ta bara självscanningen, leveranstjänster som click-and-collect, eller handelns egna varumärken som några exempel.

    Ibland brukar man säga att handelns innovationsarbete är helt omvänt från t.ex. industrins. I början av ett innovationsarbete krävs för industrins del ett stort kapital. När lanseringen är gjord kostar det nästan ingenting. Inom handeln är det precis tvärtom. Det kostar lite i början men om något väl ska lanseras kommer stora kostnader då det ska rullas ut i t.ex. ett helt butiksnät. Handeln arbetar också med innovationer som har mer med affärsutveckling och affärsmodellering att göra, än rena tekniska nyheter. Och det krävs djup förståelse för hur affärsverksamheten fungerar och mycket kreativitet och idérikedom för att utveckla och förändra modellerna. Detta arbete tror handelsaktörerna själva sällan är ett innovationsarbete, utan pratar om vanlig affärsutveckling. Inget kan vara mer felaktigt. Handeln ÄR duktig på innovation och håller VISST på med forskning!! De utvecklar ständigt partnersamarbeten där leverantörer och konsumenter bjuds in som medproducenter och de skapar både nya produkter, nya leveranssätt och nya betalningslösningar. Men det behövs innovationsmiljöer för sådant arbete, platser där man känner sig välkommen att diskutera och presentera sina tankar. Platser där det finns intellektuella resurser, nyfikenhet och flervetenskapliga nätverk.

    Jag som forskare skulle gärna se att handeln i Sverige fick fler nya innovationsplatser där man kan mötas och där forskning och innovation kan bli det nav som driver nya idéer. Det behövs en innovationsplats för handeln som utgörs av en anpassningsbar miljö baserad på aktiviteter, där möjlighet att överföra kunskap mellan studenter, forskare och näringsliv stimuleras maximalt. Det behöver också vara en plats som bidrar till att bygga starka och långsiktiga relationer där näringslivet på sikt kan använda miljön för att hitta morgondagens arbetskraft. Och i detta sammanhang kommer Högskolan i Borås in som en mycket lämplig aktör för sådana tankar. SIIR har under flera år medvetet arbetat med att stärka handelns kompetenser och vill gärna kunna erbjuda ännu fler företag möjligheten att utvecklas.

            

    Handeln är en del i den växande tjänstenäringen, och är tillsammans med varuproducerande industriföretag en starkt bidragande kraft till sysselsättning och tillväxt i landet. Det faktum att handeln är en bransch som påverkas enormt av den pågående digitaliseringen är solklar. Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hur affärer görs, hur avtal skrivs, vem vi samarbetar med, hur betalningar görs, var vi tar betalt, vad vi säljer, vem som bär ansvar, hur vi kommunicerar, hur vi levererar, hur vi bygger butiker. Listan kan göras hur lång som helst. Effekterna av en digitaliserad handel är enorma och berör inte enbart en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om. För handeln gäller det att ligga i framkant för att kunna leva upp till de ökade kraven och en ny handelslogik där allt kan köpas varifrån som helst och när som helst. Det är tydligt att IT är en affärskritisk fråga hos många affärsansvariga och det är också tydligt att det behövs mycket mer forskning om handel och IT. Det är tydligt att de som kommer att lyckas är de företag som använder digitala lösningar för att komma närmare kunderna och som förstår deras problem och utmaningar. Det är tydligt att det finns ett stort kunskapsbehov för att möta näringens sammantagna utmaningar och att det är angeläget att etablera en innovationsmiljö för just dessa frågor.

    Om jag får besvara frågan ”behövs det en innovationsplats för handeln” blir svaret ett rungande ”JA!!!” Och jag hoppas att jag inte är ensam om att tycka så? Jag hoppas också att många fler än jag tycker att Borås är den naturliga platsen för en sådan satsning och att det självklart borde vara SIIR som får ett sådant uppdrag!! Det skulle bli en vetenskapspark med riktig impact:-) 

  • 20.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Boråsare i Shanghai2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Världen är som bekant liten. När jag befann mig i Shanghai blev det så uppenbart, för var jag än gick så stötte jag på Boråsare. Bland annat blev jag hembjuden till Oscar Alfelt och hans sambo Evelina Kortzon på en supermysig julkväll. Där fanns till dotterns stora glädje bl.a. Djungelvrål. Själv gladdes jag åt köttbullar och skumtomtar, vilket avslöjar lite av mina laster. Boråskillen Oscar arbetar på Silvent i Shanghai och är General Manager för Silvent på den kinesiska marknaden. Ung, duktig kille med huvudet på skaft, precis som hans flickvän Evelina. Ung kvinna, otroligt bright och med en bakgrund från Ellos Group (så klart!). I sällskapet den här kvällen fanns svenska forskare från Halmstad, finansmän från Swedbank, kinesiska vänner till värdparet och anställda på Internationella Handelskammaren. Det märks att Boråsarna fortfarande håller uppe sitt rykte om entreprenörskap med näsa för affärer.

    Och i alla samtal så bubblade det. Om affärsmöjligheter, potential, svårigheter och samtidigt lite oro över vart den kinesiska marknaden är på väg. Utvecklingen går så enormt fort just nu. Var man än vänder sig så ser man kineser med mobiltelefon, kineser som är fullt ut digitala och som dessutom är köpsugna. Bara det senare fenomenet bör göra så att ännu fler börjar fundera. Inte bara på affärsmöjligheter, utan på hur världen ska klara kraftigare konsumtionsökningar. För lösningen är inte att kineserna ska konsumera mindre. Jag tror att det är VI som måste konsumera mindre. Vi har redan haft det för bra, för länge.

  • 21.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Boråsföretag med briljant idé: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag tror att de flesta av oss någon gång besökt McDonalds eller någon annan snabb-mats-kedja. Och jag tror också att många av oss känt oss ganska ofräscha efteråt, att vi känner oss lite skamsna för att vi äter junk-food och framför allt friterad mat. Men ändå kan vi inte låta bli. Ibland tar suget över och vi ger vika, vi äter hamburgare och pommes frites och tänker att det ska dröja länge tills nästa gång. Men just nu var det sååå gott. För alla er kan jag meddela att vi kanske snart slipper detta dåliga samvete. För EatGood med huvudkontor i Borås, har kommit på en ny teknik för att fritera med ånga och varmluft istället för frityrolja. Borås Tidning och Sjuhärads Affärer hade för ett tag sedan en intressant artikel om företaget och jag gick igång på deras idé.

    Och det som är lite kul med affärsidén för EatGood är att utveckla teknik och produkter som möjliggör mer hälsosam tillagning av traditionella livsmedel utan att människor behöver ändra sina vanor. Det där, kära bloggläsare, är verkligen att slå huvudet på spiken! För när det gäller förhållandet mellan hälsa och matvanor så finns det en inneboende motsats, nämligen att alla vill vara hälsosamma, men, om vi inte från början skapat oss en hälsosam livsstil, så är det enormt svårt att bryta sina matvanor. Människor försöker och de kämpar. Vi vet vad som är bra, men vi kan inte sluta tänka på det som är gott och det som vi är vana att äta. Det är fullständigt lysande att lyckas utveckla en lösning som kan frigöra människorna från kampen mellan vad man bör och vad man är van vid. Jag tror mycket på den här typen av lösningar, där innovationer tas fram med utgångpunkt i människors vardag och hur det mänskliga beteendet ser ut. För det blir ju så mycket svårare om vi gör tvärtom – om vi utgår från att det människor gör är felaktigt och att vi måste omvända dem.

    Kostnaden för sjukvård relaterad till fetma och övervikt i USA är 3 gånger så hög som hela landets försvarsbudget. Många är överens om att en viktig orsak till det här är att amerikaner äter fel sorts mat och att de ofta väljer billig snabbmat. Men det är mer eller mindre omöjligt att försöka lösa problematiken genom utbildning och förändrad inställning till hälsosam mat. Av det skälet är den här innovationen lysande, eftersom den tillåter att samma mat serveras, men att den blir mycket bättre ur hälsosynpunkt. Kanske kan EatGood också bidra till att den skamfilade snabbmats-branschen får en bättre image, och att vi kommer att få se restaurangkedjor som kommer att kunna servera mer hälsosam mat.

            

    Fast å andra sidan kanske det är som någon på Facebook sa när jag kommenterade det briljanta i EatGoods affärsidé:

    När folk vill synda så syndar de.. Det tror jag man skall komma ihåg, folk vet att man bör vara hälsosam men livet skall vara gott. Hur bra går egentligen ”kalori-snål” öl och sockerfritt vin liksom..

    Låt oss hoppas att den inställningen tillhör en minoritet av svenskarna. För det verkar ju dumt att välja ohälsosam mat bara för att den är ohälsosam, särskilt om det nu kommer att finnas alternativ som smakar precis lika bra. Jag är i alla fall säker på att jag kommer följa EatGoods utveckling med intresse framöver.

  • 22.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Bra ledarskap är nyckeln till långsiktig framgång: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I slutet av veckan träffade jag en f.d. student till mig. Låt mig kalla henne för Sara, eftersom jag inte  vill avslöja hennes identitet i denna blogg. Hon utmärkte sig redan under studietiden genom sin analytiska förmåga och sitt strukturerade arbetssätt, kombinerat med en förmåga att läsa av människor omkring sig. Jag höll själv på med min sista doktorandstudie och skulle genomföra intervjuer runt om i landet med e-handelskunder och tvekade inte en sekund på att fråga henne om hon ville hjälpa till i det projektet. Det ville hon och jag minns den tiden som väldigt inspirerande eftersom jag som ganska ensam doktorand fick möjligheten att göra en studie tillsammans med andra. I projektet fanns ytterligare en masterstudent och vid varje tillfälle då det kunde uppstå någon form av problem klev Sara in och såg till att samarbetet låg i fokus. När projektet var klart sökte hon ett jobb på ett handelsföretag och i mina referenser gjorde jag allt jag kunde för att se till att företaget skulle förstå vilken diamant hon var.

    Sedan dess har det gått mycket bra för Sara och det har glatt mig enormt att följa hennes karriär från marknadsföringsassistent, marknadschef, till tillträdande VD. I BT skriver Valdemar Lönnroth om ledaregenskaper och hänvisar bl.a. till Harvard Business Review där man kommenterat en studie om hur framgångsrika ledare ska vara. Jag kan med ett leende på läpparna checka av alla egenskaper för en bra ledare som nämns där:

    De riktigt framgångsrika känner hela organisationen

    Det är inte bara kompetenta inom ett område

    De är bra på att få alla delar att samarbeta på ett systematiskt sätt

    De har rätt balans mellan snabba beslut utifrån magkänsla och beslut utifrån statistik och analys

    De förmår läsa av förändringar i omvärlden

    De har en inneboende nyfikenhet och en omfattande kunskap om sin bransch

    De är bra på att bygga relationer innanför och utanför organisationen

    Det finns självklart många bra ledare i Sjuhäradsbygden och jag har träffat några av dem. De som blivit mina favoriter är människor som uppvisar stor ödmjukhet och som inte tvekar på att använda och dela med sig av sin stora kunskap. En annan egenskap hos mina favoriter är deras närvaro i verksamheten. De känner sina medarbetare, de plockar ur diskmaskinen när det behövs, de hejar på alla och tar sig alltid tid att växla ett par ord med kollegor, oavsett hur stressade de är. Sedan älskar jag också de ledare som är nyfikna och som inser att hur bra man än är, så kan man alltid bli bättre och hur mycket man än kan, så kan man alltid lära sig mer. Det finns många framgångsrika företag i Sjuhärad och jag vågar drista mig till att säga att de allra flesta framgångsrika företagen också har riktigt bra ledare (med något undantag, det finns nog ett eller annat företag som på pappret går bra men som har förfärligt dåligt ledarskap). Kul att BT lyfter fram vikten av ett gott ledarskap! Jag hoppas att vi får läsa mer om sådant framöver.

  • 23.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Bryggan mellan sociala medier och e-handel: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lojalitet är något som skapas med hjälp av content (dvs meningsfullhet, känslor, relevans, underhållning). Det där mina vänner, är nästan ett mantra just nu, och något som oändligt många företag har på sina agendor och vill åstadkomma. Men sättet att skapa content varierar. Ett av de mer vanliga sätten är att använda sig av influencers av olika slag, ofta i form av bloggare, som genererar försäljning till företag genom att fylla företagets varumärke och erbjudanden med personlighet och vänskap. Men det fungerar olika bra i olika delar av världen och för oss nordiska konsumenter uppfattas inte bloggare med kommersiella agendor särskilt positivt. Vi är överhuvudtaget ganska misstänksamma mot bloggare eftersom vi tror att de tjänar oförskämt mycket pengar på att försöka lura på oss en massa prylar. Hur kunde t.ex. Blondin-Bella bli så framgångsrik som hon är om hon inte i början av sin karriär krängde på oss omedvetna konsumenter en massa skit? Det där är sådant som jag hör ganska ofta och som jag också tror bidrar till vår misstänksamma och negativa inställning till bloggar. Men i Kina finns inte en sådan inställning. Där vet de flesta att heltidsbloggare måste tjäna pengar och att man gör det genom att ingå avtal med företag.

    Det är på något sätt som att vi i väst uppfattar bloggar (och bloggare) som någon slags ideell aktivitet där människor som gillar att skriva återfinns. Underförstått ska således den typen av aktiviteten vara just en hobby eller ett intresse, och det ska inte bedrivas med kommersiella intressen. Ungefär som vi historiskt har betraktat konstnärer som några slags talanger/genier som möjligen kunde få tjäna lite pengar om någon mecenat tog hand om dem och försörjde dem. En svensk bloggare som länkar till kommersiella sidor betraktas ofta på samma sätt som om en nära vän börjar diskutera pengar i gruppen av andra vänner.

    Enligt en undersökning av Boston Consulting Group så anser kineser att det är helt ok att aktörer på sociala plattformar också försöker sälja saker. Det kan bero på att sociala medier och e-handel är så tydligt integrerade med varandra. Där man kan handla online finns också flera sociala plattformar och tvärtom, via sociala plattformar finns också alltid möjligheten att e-handla. Detta i sin tur gör att gränsen mellan vad vi betraktar som underhållning/intresse/kunskap blandas med det som betraktas som handel/sälj/kommersiella aktiviteter. Eller som BCG uttrycker det: ”In China, shopping is about more than just the transaction. It’s about entertanment, discovery, and social engagement with friends, celebrities, and internet influcencers.” Det finns t.o.m. undersökningar som visar att 70 % av kinesiska konsumenter födda efter 1995 föredrar att köpa produkterna direkt via sociala medier (Accenture). Det innebär i praktiken att mycket av e-handeln som äger rum i Kina sker tack vare skickliga bloggare som erbjuder content till sina mottagare. Där är det bloggarna som underhåller människor. Där är det bloggarna som hjälper sina fans att upptäcka nya produkter och allt sker i en blandning av mjuka och hårda värden. Så länge bloggaren erbjuder rätt typ av innehåll och tillfredsställer sina läsare så är det ingen som har något emot att också få hjälp med inköp och val av varumärke. Det känns som att vi skulle kunna lära oss en del av stora landet i öster när det gäller att hitta bryggor mellan sociala medier och handel.

            

    Nu till elefanten i rummet, dvs en frågeställning som säkert väcks när ni läser den här bloggen: tjänar Malin Sundström en massa pengar på mig för att jag läser hennes blogg? Svaret är nej. Jag får betalt av Borås Tidning i form av en summa som förhoppningsvis ska täcka en del av det arbete jag lägger ner och jag är mer än nöjd:-) Att blogga om små och stora händelser i handelsvärlden är en förmån för mig och det är så meningsfullt att nå ut till en bredare publik.

  • 24.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Butiksmässan i Kista 20152015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den här veckan har Butiksleverantörsmässan i Kista varit. Det är en fackmässa där Dagens Handel och Svensk Handel står som officiella partners och som lockar massor av besökare varje år. Just i år hade vi förmånen på SIIR att få en möjlighet att visa upp Handelslabbet på mässan. Så vi bad vår systemutvecklare att klura ut en lösning på hur vi skulle kunna flytta upp delar av labbet till Stockholm. Och det visade sig att Björn Dahlstrand inte bara var klurig. Han var händig också. Han byggde två mobila enheter där vi kan visa upp våra RFID-piloter. Så nu har vi fortsättningsvis möjlighet att faktiskt sprida Handelslabbets idéer om framtidens butik till andra platser än Borås, vilket glädjer oss enormt.Vi hade många besök i montern och frågorna vi fick tydde på ett stort intresse kring hur vi i framtiden kan designa beslutsstöd för konsumenter i butik. Vi hade också en ny pilot med oss som visar hur kunder kan betala för sina varor utan att ta dem ur varukorgen eller vagnen.

     Butiksmässan annars bjöd på mycket teknik. En tanke som slog mig var att även om vi såg mycket teknik förra året på mässan så var det i år mycket mer fokus på hur tekniken faktiskt fungerar. Däremot hörde eller såg jag väldigt lite som handlade om hur användarna uppfattar tekniska lösningar i butik, vilket är oroande. Oavsett hur smart eller effektiv en ny teknisk lösning i butik är så är den inget värd om inte kunderna förstår den och vill använda den. Det glömmer vi ibland bort. 

    Det var en hel del intressanta föreläsningar under de två dagarna som mässan höll på. Jag hade själv bara möjlighet att lyssna på två personer men i gengäld var det mycket bra talare. Karin Johansson, VD på Svensk Handel, pratade om handelns utmaningar och jag gladdes åt hennes tankar som visade att hon är väl insatt i branschens frågor men att hon framför allt lyfte fram behovet av att sektorn gemensamt samlar kraft för att påverka beslutsfattare och opinion. Handeln är en av de största privata arbetsgivarna i Sverige och handelsanställda och ägare behöver få höra att de faktiskt gör skillnad, att de är duktiga och att handeln erbjuder attraktiva arbetsmöjligheter. Det är liksom dags nu att sträcka på ryggen, attPeder Larsson, VD på Hemtex, berättade på ett personligt sätt om den resa han varit med om på Hemtex, från att ha varit ett företag med "rea-stämpel" till att idag stå för textil tradition, spännande sortiment och en hel del nytänkande vad gäller omnikanalstrategier. Vi på SIIR är glada över att vi varit med på den resan och kanske också bidragit något vad gäller idéer om e-handel och butikskoncept. En given fråga som Peder fick handlade självklart om hans syn och tro på framtidens butiker: kommer den fysiska butiken att finnas kvar? Personligen tycker jag att en sådan frågeställning känns både orealistisk och lite dramatisk, men Peder svarade lugnt att butiken kommer att vara kvar. Människor kommer alltid att ha ett behov av att känna och klämma på varor, att möta riktiga människor som man kan prata med. Samtliga är argument som vi ofta hör och som känns logiska. Det som var lite spännande var dock att Peder poängterade att det gäller att dra nytta av möjligheterna med e-handel och att skapa platser som driver offline-kunden till att också bli onlinekund. Det kändes nytt och fräscht. //Malin Sundström visa att handeln är en framtidsbransch och en sektor att räkna med!

  • 25.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Butiksnäringen är död. Det är e-handeln också.: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Butiksnäring. Fundera en stund på det begreppet! Känns det bekant? Hur länge har det använts? Vad betyder det? Googlar man på ordet så dyker det upp lite här och där, mest där om jag ska ironisera lite. Mellan åren 2000-2005 får jag en träff och då används begreppet i en starta-eget uppmaning (Bokförlaget Redaktionen). Mellan 2005-2014 får jag fler träffar och efter 2014 ännu fler. Det verkar således vara ett begrepp som ökar i popularitet. Jag misstänker att ordet butiksnäring kommer från det engelska begreppet ”retailing” som lite slarvigt översatts till butiksnäring.

    Inom handelsforskningen används begreppet sällan men det kan bero på att forskningspublikationer sällan presenteras på svenska. Det kan också bero på att ordet har en mycket stark innebörd som tydligt markerar att butiksnäring ska skiljas från annan typ av handelsnäring som kan bedrivas i andra kanaler och med andra format än den traditionella ”butiken”.

                                    

    I DI Digital kan man läsa att butikshandeln har peakat. Det är Verdane Capitals partner Staffan Mörndal som menar att ”Flera hundra butiker kommer att stängas under 2017 bara i Sverige, och tusentals anställda i den fysiska handeln kommer att förlora sina jobb. Denna utveckling kommer fortsätta under många år framöver”. Och kanske är det inte så konstigt att Mörndal säger så, eftersom Verdane Capital är storägare i ”butiker” som Babyshop, Royal Design, Boozt och Mathem. Men det som blir en paradox i hans uttalande är att flera av de företag som ingår i Verdane Capitals portfölj är just ”butiker”, fast ”butiker på nätet”. Av det skälet blir det retoriskt mycket viktigt för honom att skilja på fysisk handel och e-handel, något han gör genom att använda begreppet ”butiksnäring”.

    I samma artikel i DI Digital nämns också vilka som kommer att vara ”vinnare” och vilka som ”förlorar” på att e-handeln växer på bekostnad av butikshandeln. De säger att vinnarna blir:

    • Vissa lokala e-handelsbolag.
    • E-handelsjättar som Amazon, Zalando och Wish.
    • Jättar som Ikea och H&M som lyckas sälja egna varumärken via en kombination av fysiska butiker, nätbutiker och tjänster som installation och råd.

    Och förlorarna blir:

    • Små självständiga butiker på mindre orter
    • Svenska nätbutiker och kedjor som främst säljer utbytbara globala varumärken inom breda kategorier som elektronik, mode och sport.
    • Stora delar av den övriga butiksnäringen.

    Även i denna lista över vinnare och förlorare är det intressant att notera retoriken. Plötsligt är det viktigt att hålla isär ”butiksnäringen” från e-handelsbolag, e-handelsjättar och nätbutiker.

     

    Men jag skulle vilja lugna de Sjuhäradsbor som blir upprörda över en framtidsbeskrivning enligt ovan med ”vinnare” och ”förlorare”. Jag tycker inte att det är ett dugg intressant att särskilja e-handel och butikshandel, jag tror nästan att det är farligt att låta en sådan polarisering gå obemärkt förbi. Den väcker mycket oro och triggar känslor som kan vara svåra att hantera. Av det skälet vill jag uppmana alla mina bloggläsare att reagera när ni möts av uttryck som butiksnäring och ”butiksdöden”, eftersom de har en sådan negativ klang och andas konservatism och gammal logik. Föreslå istället att vi använder begrepp som ”handelsnäring” eller möjligen ”detaljhandel”. Men inse att vi måste vara öppna för att i dessa begrepp tillåta så många fler förklaringar än tidigare.

    Att handelsnäringen är under transformation tror jag inte har undkommit någon, men vi bör välkomna förändringar och ta vara på alla möjligheter som ett förändrat handelslandskap ger oss. Istället för att dyster konstatera att orter som Kinna, Svenljunga, Tranemo m.fl. kommer att få det tufft om butiksdöden slår igenom, så kan vi satsa energi och kraft på att utveckla nya handelsformat där. Vad sägs t.ex. om självservicebutiker, som den i Skåne? Det kan du läsa mer om i HD, eller klicka på den här länken. Sådana butiker skulle kanske vara lönsamma även på riktigt små orter. I förtätade stadskärnor som t.ex. Borås finns också en enorm potential att förfina och utveckla helt nya handelsformat, format som kombinerar både ”e-handel” och ”butikshandel” på ett strålande sätt och som kanske i ännu högre grad kan bidra till god livskvalitet. Men vi måste akta oss för att dras med i en polariseringsdiskussion där jag menar att de som driver debatt genom att hålla isär e-handel och butikshandel ibland har en egen och dold agenda.

  • 26.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Climate of Data-driven innovation within e-business retail actors2019In: FIIB Business Review, ISSN 23197145, Vol. 8, no 2, p. 79-87Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Even though contemporary practice within e-business retailing demonstrates knowledge on how to collect and process big data, e-businesses have a hard time with the organizational mind-set to focus on data-driven innovation. In this perspective paper the author analyses an action-research study from a Swedish e-business retail actor, and explores how to change the mind-set to focus on data-driven innovation, and identifies the results from such a change. With a rich empirical data, the author demystifies the rather complex view of data-driven innovation within e-business firms, and describes how data analytics helped improve new processes and stimulated a data-driven decision making climate. The study shows climate can be changed if deploying socio-technical resources, but also creativity and team spirit.

  • 27.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Connecting the car2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I slutet av 2013 deltog jag i en workshop på Kairos Future i Stockholm. Det var en minnesvärd aktivitet av många skäl, inte minst därför att vi efter denna workshop också kunde skriva färdigt vår bok Köprevolutionen. Vi fick så många insikter från deltagarna den gången. Men så här i efterhand har jag grämt mig lite över en sak som jag faktiskt missade: vid något tillfälle när vi pratade framtid så nämndes Kina. Men eftersom de flesta ryckte lite på axlarna och menade att Kina är Kina, och helt omöjligt att förstå, så blev det aldrig några djupare diskussioner kring jättelandets möjligheter att påverka handelns framtid. Det här kan jag faktiskt ångra ibland, för jag tror att den bild som de flesta i västvärlden har av framtidens handel är för starkt färgad av just västerländska förebilder.

    En aktör som vågat tänka annorlunda och utmana den gängse bilden av hur framtidens handel kommer att se ut är Ford Motor. Den 7 december i år fick de som följer nyheterna från Alibaba Group veta att Ford precis ingått ett avtal med Alibaba för att gemensamt utforska möjligheterna att förbättra konsumenternas köpresa och lägga in helt nya inslag baserat på t.ex. nya operativsystem, cloud-computing, Aligruppens marknadsföringsarbete (Alimama) och deras B2C-plattform Tmall. Om man låter fantasin flöda fritt så känns det som att det arbete som t.ex. Volvo gjorde med PostNord om leveranser i bilar, bara är en mild västanfläkt mot vad vi snart kommer att få se. Jag tänker givetvis på artificiell intelligens, underhållning och information med hjälp av smarta uppkopplade devices och robotics. För vad ska vi göra i våra bilar i framtiden, när vi inte behöver köra dem? Givetvis måste vi ägna tiden åt annat och tanken svindlar när man läser Daniel Zhangs uttalande (CEO, Alibaba Group): ”Our data-driven technology and platform will expand the definition of car ownership beyond just having a mode of transportation and into a new medium for a smart lifestyle.”

    Att koppla ihop kompetenta och resursstarka företag med tydliga visioner är ett framgångsrecept. Och att göra det tillsammans med ett kinesiskt företag vars marknad är enorm, digitalt dynamisk och innovationsdrivet känns som bingo! Redan idag lär det enligt uppgifter från Aligroup finnas mer än 400.000 bilar som är ”digitala” via AliOS (operativsystem), och över 50 kinesiska varumärken i bilindustrin som arbetar med innovationer som intelligenta körsystem, biometri, förarlösa system, tjänsteutveckling för t.ex. retail, finansieringslösningar, betalningar etc. Tänk att kunna prata med sin bil och säga till den att den ska köra till närmsta biltvätt och tvätta sig själv! Eller att be bilen åka och hämta pizzan som du precis beställt, köra barnen till fritids, samla ihop och redogöra för månadskostnaden för bilen, utvärdera sitt eget värde som andrahandsobjekt etc etc.

    Telia verkar också ha snappat upp det här med hur viktig bilen är. Deras Telia Sense erbjuder tjänster som att ha koll på hur bilen mår, var den är, var det finns parkering, verkstad och vägassistans samt håller koll på körjournalen. Visserligen inte tjänster som får dig att skrika Wow, men en bit på väg i alla fall.

    Idag kommer många signaler om att det är hemmet som ska kopplas ihop med digitala plattformar för att på så sätt utgöra själva grundbulten i digitaliseringens alla fördelar. Det här var något som jag bl.a. tog upp i en kortfilm där jag pratar om några framtidsspaningar för handeln efter ett seminarium i Stockholm hos Amendo. Men kanske är det inte hemmet som kommer att vara Plattformen för oss i framtiden. Kanske är det istället bilen? Vad tror ni?

  • 28.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Culture eats strategy for breakfast: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Redan innan det blev officiellt att jag skulle börja arbeta på Ellos fick jag en del kloka råd, både från nära kollegor och från vänner i näringslivet. Och jag tror det kan vara intressant för er bloggläsare att få ta del av en del av det, eftersom det också så tydligt visar en uppfattning. Uppfattningen att det vi gör som forskare är väldigt långt från verkligheten, och att man verkar uppfatta forskaren som någon som aldrig förstått hur det är ”där ute”. Det är rätt kul tycker jag, eftersom min uppfattning inte alls är sådan. Jag har ganska länge hävdat att det inte är så stora skillnader mellan forskning och praktik – åtminstone inte inom det fält som jag verkar: handeln.

    Det jag bl.a. fått höra är att ”nu får du verkligen känna på vilken press det är där ute”; ”nu får du bekänna färg”; ”det är nog bra för dig att vara här ute ett tag, men du kommer nog att flytta på dig rätt snart”; ”wow, vilken tur du har som fått ett sånt höjdarjobb” och liknande. Jag har också märkt från forskarkollegor att de nästan varit förfärade; ”men va? ska du? du som har en sån spikrak forskarkarriär…”; ”hur kan du välja det spåret” och ”hur blir det nu med handelsforskningen på högskolan?”. Självklart har det också kommit uppmuntrande kommentarer som ”du går alltid i bräschen och gör det vi andra bara drömmer om! BÄST!” (vilket personligen är min favoritrespons, eftersom den kommer från en av mina närmaste vänner och forskarkollegor, en tjej som är duktig forskare och samtidigt något så ovanligt som jordnära).

    Efter en ganska kort tid på min nya arbetsplats kan jag konstatera det jag redan visste – inget nytt under solen. I verkligheten finns precis samma stress och press som i akademin, osäkra människor, duktiga människor, goda själar och lite mer egoistiska dito. Men alla är människor och alla vill bli sedda och betyda något. Det enda som verkligen skiljer sig från min andra arbetsplats är antalet steg jag går. Och trappor. På Ellos finns en härlig vana av att mötas, där medarbetare sällan sitter på sina arbetsplatser, utan träffas på olika platser för diskussioner och workshops. Mitt aktivitetsarmband (och mina ben) har fått ett härligt uppvaknande, även om det kommer ta lite tid för mig att gräva djupare i företagskulturen och på allvar förstå organisationen som jag ska arbeta i. För det viktigaste man har framför sig när man byter arbetsgivare är att förstå företagskulturen, dess värderingar (både det som sägs explicit och implicit) och vad det är som ”makes people tick”.

            

    Under en tid hade jag förmånen att arbeta i en styrelse där Göran Carstedt var med. Göran har på sin meritlista bl.a. en VD-post på IKEA i Nordamerika och en doktorsexamen. Och Göran har lärt mig en del viktiga saker. T.ex. att: kultur är så mycket större än struktur, att människor alltid går före organisering och att värderingar inte är en ”mjuk fråga” utan en ”avgörande fråga” för framgång. Har man inte en väl genomtänkt värderingsgrund i sitt bolag så är ofta framgång resultatet av tur. Men de som tar värderingsfrågor på allvar och har framgång, skördar frukten av ett konsekvent och målmedvetet arbete som kan beskrivas som skicklighet. Jag kommer osökt att tänka på Mark Fields citat: ”culture eats strategy for breakfast”. Något han sa under sina år på Ford Motor Company.

    Förstår ni kulturen på den arbetsplats ni befinner er på? Känns det som att ditt företag är värderingsstyrt eller är det en arbetsplats som bara har tur? Det där kan vara ganska obehagliga frågor att få, men de är viktiga. På riktigt! Själv tänker jag ibland att den kultur som finns inom akademins väggar är på väg att påverkas av kortsiktiga strategier. Akademin som alltid haft som uppdrag att åstadkomma vetenskap börjar prioritera aktiviteter som inte stämmer mot den grundläggande kulturen. När målet är att jaga pengar och prestige och där aktiviteter som externt finansierad forskning och publicering är det viktigaste, ja då börjar varningsklockorna att ringa. För kunskap är något annat än affärsverksamhet, och måste också vara det som är varje akademis mål. Men även i detta fall lugnas jag när jag tänker på Mark Field. För strategier som att universiteten ska dra in mer externfinansierad forskning, kommer att konfronteras av en uråldrig akademisk kultur. En kultur som säger att att först kommer vetenskap. Alltid vetenskap!

  • 29.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Cykelbud kan bana vägen för en bra cykelstad: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag var jag i Jönköping och föreläste om handel och digitalisering för en stor grupp seniorer under en flagga som heter Senioruniversitetet. Det var riktigt kul. Inte minst därför att jag fick uppleva något som jag inte upplevt tidigare. Det var någon som ville fota mig – trodde jag. Men det visade sig att hon var mest intresserad av att fota min tröja. Mig kunde hon vara utan på fotot. Hon var nämligen stickfantast och ville fota min stickade tröja:-)

    Förutom den här lite udda upplevelsen fick jag också upp ögonen för en spännande tjänst som utvecklats i Jönköping. Nämligen budservice. I Cykelstaden Jönköping har man startat en ny verksamhet som erbjuder transporter av gods till konsumenter och företag. Affärsidén är lika enkel som genial – man erbjuder lösningar för kunder i en förtätad stad som tillgodoser deras behov av snabba, kostnadseffektiva och miljömärkta leveranser. ”Precis som det var förr i tiden” som en av åhörarna i publiken sa. ”Fast då kallade vi dem för varubud helt enkelt”.

     

    Det här med att försöka vara en cykelstad är intressant av många skäl. Men det främsta handlar nog om miljöaspekterna. En stad som erbjuder många och bra cykelbanor underlättar för medborgaren att välja cykel istället för bil eller buss till arbetet. En stad som erbjuder gott om cykelparkeringar med övervakning bidrar också till fler cyklister som i sin tur sparar på miljön. Det har också blivit en statusmarkör för städer att kunna utropa sig till en ”cykelstad”, inte minst beroende på att man visar en tydlig medvetenhet om cykelns positiva konsekvenser, men också därför att en cykelstad är mer attraktiv än en stad som inte aktivt bidrar till cykling.

    Visste ni förresten att det finns en topplista över städer som är mest cykelvänliga? Det är Copenhagenize som vartannat år rankar världens bästa cykelstäder. Och på den listan ligger Malmö högt upp på plats nummer fem, där man bland annat lyft fram Malmös olika cykelhotell, möjligheterna att hyra lastcyklar vid centralen och en cykelfärja mellan Malmö och Köpenhamn. Städer som ligger ännu högre upp på listan är Strasbourg i Frankrike, Amsterdam och Utrecht i Holland och Köpenhamn i Danmark så klart. Borås lyser med sin frånvara på denna rankinglista, trots att vi redan 2009 menade att Borås borde bli en av de bästa cykelstäderna. Inte heller år 2015 hade vi kommit så långt och då menade många att det verkligen var dags att göra Borås till en av de bästa cykelstäderna i Sverige. Idag kan vi läsa i Borås Tidning att vi verkligen verkligen borde blir en bra cykelstad, men kan samtidigt konstatera att antalet personer som cyklar har minskat. Det känns inget bra. Verkligen inte.

     

    Men kanske kan vi öka både cyklandet och kvaliteten på våra cykelbanor i Borås om vi får några entreprenörer att inse potentialen i attraktiva leveranslösningar med cykel? Precis som man gjort i Jönköping. Så mitt tips till de av er som är sugna på att starta leveranstjänster är: besök Jönköping. Prata med aktörerna som står bakom Cykelstaden Jönköping. Där tror jag att det finns en intressant affärsidé. Och om vi får ett par företag som utvecklar budlösningar på cykel, då är jag också ganska säker på att staden både öppnar plånboken och ökar farten vad gäller att förbättra infrastrukturen för cyklister.

  • 30.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Dags för pant på plastpåsar: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Mycket av det jag köper väljer jag att handla online. Skälen är flera men det viktigaste handlar nog om tid: jag har sällan tid att gå runt i butiker och avskyr dessutom den aktiviteten. Jag är en ofrivillig shopper som vill att plågan av att välja och köpa snabbt ska gå över och jag vill ägna så lite tid som möjligt åt shopping. Men skor har jag aldrig köpt online. För jag har lite udda fötter (korta och breda) och behöver prova skorna ordentligt innan jag köper. Men nu har jag köpt skor utan att prova dem och blivit så himla nöjd! Tricket var naturligtvis att välja ett skomärke som jag känner till och som jag vet att mina fötter trivs i, men inte trodde jag att jag skulle bli så glad. Så nu tror jag nog att jag kommer att våga fortsätta köpa skor online också.

     

    Men det finns så klart en nackdel som jag har lite svårt för – jag får hem skorna i en skokartong. Och jag avskyr skokartonger. De tar plats innan de lämnas till återvinningen, de är skrymmande att bära och känns helt enkelt onödiga. Varför kan man inte få sina skor i en fin tygpåse istället för i en kartong?

     

    Och apropå det här med emballage – visst är det bra att fler och fler företag uppmärksammat problemet med plastpåsar och att man försöker bidra till att vi slutar konsumera onödigt? Men det återstår enormt mycket att göra på den fronten. Se bara på all onödig plast man får runt sina inköpta prylar. Sådant kan nästan göra mig illamående eftersom det är så onödigt. Och tänk på alla onödiga påsar vi bär hem. Jag läste på Svensk Handels webb om plastens påverkan på miljön och det var ingen rolig läsning kan jag lova.  EU har satt upp ett mål som innebär att varje konsument ska förbruka högst 90 tunna plastpåsar per person och år from 2020. Det är ett mål som kommer att tvinga fram ett ändrat beteende hos människor om vi ska lyckas.

            

    Kanske är det dags att fundera på hur man gjorde förr när man skulle ta hem sina varor och ta efter sådana vanor. Jag minns att man ofta såg trälådor på mopederna som stod framför affären hemma i Holsljunga. Det var lådor som fylldes med specerivaror, någon gång i bland inlindade i papper eller papperspåse. Och hur många var det inte som gick till affären med en korg under armen och med hemma-sydda tygpåsar? Sådant kunde för några år sedan nästan kännas nostalgiskt men upplevs idag som otroligt smart. För varför ska vi bära hem våra varor i slit-och slängemballage?

    Jag tycker det är superbra att butiker börjar ta betalt för plastpåsarna och att det är på tiden att fler branscher än dagligvarubranschen understryker att det faktiskt är en kostnad förenad med att välja en engångspåse för dina varor. Hoppas fler än jag tycker så! Jag tycker också att det är bra att en del e-handelsföretag väljer mer miljövänlig plast för sina emballage och att flera företag ansluter sig till TMR (näringslivets lösning på förlängt producentansvar för förpackningar av plast, metall, papper/kartong och well). En annan bra sak är Hemköp som valt att ge pant på plastpåsar – det DÄR kommer nog att få fart på alla plastsyndare tror jag. Tanken är att man som kund ska återanvända sin plastpåse så många gånger som möjligt. Därefter kan man lämna in den till butiken och få en krona per plastkasse. Max tio påsar kan pantas vid ett och samma tillfälle och kunden får inte pengar i handen utan ett tillgodokvitto i butiken. Kul och bra försök tycker jag, och ytterligare ett bevis på hur innovativ handeln kan vara.

  • 31.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Dela hemlisen – och vinn en lojal kund2016In: MarketArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    KRÖNIKA

    Vi lever i ett överflöd av information men också i ett överflöd av varor och tjänster. Som konsument kan du alltid hitta någon som är lite billigare, lite snabbare, lite bättre och en sådan utveckling har bland annat lett till att det blivit svårare för företag att bygga kundrelationer.

    ”De är otrogna” säger en del handlare. ”Kunderna köper bara på nätet för att det är billigare där” säger andra. Men även när vi tittar på e-handeln och hur de arbetar med relationer och lojalitet, inser vi att de har samma problem med flyktigt beteende. Deras kunder är heller inte lojala, trots att företagen har möjlighet att arbeta ännu mer med data som samlas in.

    Företagen har stenkoll på vilka sökord som kunden använder på Google eller Youtube, de vet hur kundernas surfbeteende ser ut, när köpet sker och hur tidigare köp har sett ut. Det verkar som att ”digital lojalitet” är lika mycket en bristvara som ”vanlig lojalitet”. Och vad kan det bero på?

    ​För ett tag sedan läste jag min kollega Jenny Balkows forskningstext om lojalitet (Dataanalys för ökad kundförståelse, Handelsrådet, 2016) och slogs av en sak: Företag kan inte få lojala kunder om de inte ser till att uppfylla de mest basala kraven för att en relation ska kunna uppstå. En lojal kund måste känna sig trygg och uppskatta den hjälp som den part man har en relation till erbjuder.

    Det innebär i praktiken att kunden först och främst måste känna till vilka ”hemligheter” man valt att dela med sin partner (läs företag) och dessutom tycka det är värdefullt att dessa hemligheter används för att göra hen nöjd och ge hen lösningar som är skräddarsydda. I de allra flesta fall får inte kunden veta vilken typ av data som företaget har och kan därför känna sig obehaglig till mods när det kommer riktade erbjudanden som är allt för personliga.

    Det blir i princip som om ena parten i ett äktenskap plötsligt avslöjar att man känner till något ytterst privat om den andra och som denne aldrig delat med sig av. Är jag avlyssnad? Är mina privata mail övervakade? Den känslan tar död på en relation.

    ​Det finns en kittlande tanke i Jenny Balkows förslag att företag borde involvera kunden i datainsamlingen i stället för att hitta fler sätt att samla in dold information på. Kanske är det så handeln ska arbeta för att utveckla bättre kundrelationer och erhålla mer lojala kunder?

  • 32.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det finns mycket kvar att lära2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För drygt ett år sedan pratade jag med en portugisisk detaljhandlare som är forsknings- och utvecklingschef på en av de största dagligvarukedjorna i landet. Han menade då att det lär dröja innan vi får någon dagligvaruhandelsaktör som kommer att hitta en lönsam affärsmodell för e-handel. Det är ett samtal som har etsat sig fast hos mig. Och som väckt många tankar. Särskilt om e-handel och lönsamhet. Det finns mycket kvar att lära.  Så gick också mina tankar när jag för ett tag sedan konfronterades med analysen av en detaljhandelskedjas e-handelsaffär. Det är inte med automatik så att en duktig detaljhandlare också är en duktig e-handlare. Och det är definitivt inte lätt att vara bra om man har en tredjepartslogistiker som tar hutlöst betalt och har en fyrkantig verksamhet där ordet flexibilitet är ett okänt fenomen. Modern svensk handel står just nu inför stora utmaningar där konsumentens digitaliserade beteende driver omnikanalslösningar för den moderna kunden. Och i ett sådant förändringsarbete är det centralt att respektera olika handelsaktörers kompetens och erfarenheter. ”E-handelsaktörer” är duktiga på logistik och har för länge sedan insett att leverantörerna av sådana tjänster har möjlighet att pressa kostnader. Samarbetet mellan e-handelsföretag och logistikföretag har historiskt varit relativt gnisselfritt eftersom båda parter insett att ömsesidigt utbyte är bästa receptet för bra affärer. För båda parter.

    Detaljhandelsföretag som inte har samma erfarenhet riskerar att gå in i partnerskap med logistikföretag som inte har ”ömsesidighet” som ledstjärna. Och om det är en sådan utveckling vi kommer att få se framöver så kommer det att bli många detaljhandelsaktörer som slutar erbjuda e-handel. Antingen relativt snart eller så snart som en riktig analys av e-businessen görs. För det kan inte vara rimligt att e-handelskanalen skall bli det viktigaste skälet till att lönsamheten totalt minskar i detaljhandelsledet. Och ur ett konsumentperspektiv är det oroväckande. I brittiska undersökningar är resultaten nämligen tydliga: ungdomar är inte intresserade av att besöka butiker. De vill hämta varor på utlämningsställen utanför butiken, vid tunnelbanan eller liknande (Lee Paterson, WD partner). Och erbjuder inte handeln komplement med e-handel så fortsätter kanske trenden med brown-paper-samhällen, där förlorarna är många. Både företag, konsumenter/medborgare, samhälle och välfärd.

    I den här bloggen är det inte min mening att ställa e-handel mot fysisk handel, men jag vill påtala att det som vanligt i en förändringsfas, alltid finns aktörer som försöker skära emellan och ta mer betalt än vad som är rimligt. Och ibland tror jag att den parten är logistikföretagen. För en utvecklad handel där kanalen i sig inte är avgörande för framgång, kräver att samtliga parter i värdekedjan arbetar åt samma håll. Det är viktigt att erbjuda slutkonsumenten riktigt värdefulla upplevelser.

    En utvecklad handel kräver också att parterna i värdekedjan arbetar med gemensamma mål. Där samarbete prioriteras framför kortsiktiga affärer. Där förståelse för varandras verksamheter är grunden för samarbetsavtalen. Men som sagt, ibland känns det som att det finns mycket kvar att lära.

  • 33.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det har inte blivit enklare med lojalitet2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lojalitet är inte enkelt, och särskilt inte nu. Det finns starka skäl att misstänka att flera nya spelregler börjar uppkomma vad gäller erbjudanden och digitalisering och det tar utgångspunkt i att begreppet ”lojalitet” börjar förändras. I samtal med detaljhandelskedjor har vi t.ex. förstått att utfall och respons via t.ex. sms skiljer sig från t.ex. mer traditionella och analoga verktyg. Fenomenet med ”avregistreringar” vad gäller sms-utskick har tillkommit i den digitala världen. Kunder säger ifrån att de inte vill ha erbjudanden i sina mobiler. Andra erfarenheter som företag delat med oss forskare är att kunders respons på sms-utskick blir bättre om företaget skickar breda erbjudanden istället för smala. Även detta utfall skiljer sig från traditionella och mer analoga kampanjer.

    Kundlojalitet har vi under lång tid betraktat som den långsiktiga relation som kan skapas mellan kunden och ett företag och det personliga kundmötet med företagets personal har ofta betecknats som en viktig del i skapandet av en relation med kunden. Lojalitet har av många betraktats som en relation som kan definieras i termer av förtroende och kärlek. Digitaliseringen har dock medfört svårigheter att skapa dessa relationer då mötena är just digitala. Det finns även tydliga praktiska signaler som säger att det börjar uppstå nya spelregler vad gäller lojalitet och digitalisering. Via våra egna studier i samarbete med detaljhandelskedjor har vi sett att kunder lättare glömmer bort sms-erbjudanden och måste påminnas oftare. Det i sin tur skapar irritation bland kunderna och då ökar risken att kunden avregistrerar sig från sms-utskick, vilket gör att relationen påverkas negativt. Kunder uppfattar också digitala verktyg som onödiga och vill inte använda dem om de inte ger en konkret fördel i form av en rabatt. Dessa förändrade kundbeteenden gör att vi ser att kunskapen om hur en nära relation skapas och underhålls digitalt är undermålig. I takt med ett mer digitalt handelslandskap och en uppkopplad konsument ser vi att det skapas nya kundupplevda värden både i butik och virtuellt. De digitala tjänsterna som börjar utvecklas erbjuder mervärde till kund men skapar samtidigt affärsmöjligheter för företagen genom att de kan kapitalisera på kundernas data (affärstransaktioner och sökbeteenden). I de stora datamängder som skapas finns stor potential till affärsutveckling men samtidigt saknas insikt och kunskap om hur konsumenter resonerar kring vad som är ett bra erbjudande när det bygger på kundens egen tidigare historik. Behovet och förmågan att självförverkliga genom handel begränsas därmed för kunden då den endast får upp erbjudanden om varor den eftersökte och/eller handlade historiskt och inte kan inspireras av något nytt och oväntat. Den digitala miljön erbjuder företag möjligheten att övervaka sina kunder till den grad att kunden kan uppleva att den egna fria viljan och möjligheten att förstärka den egna identiteten genom handel begränsas. Den tjänstvillighet som företagen vill erbjuda med kundanpassade erbjudanden kan därmed betraktas som en sorts censur i ett ojämlikt maktförhållande och förmedla en nedlåtande människosyn. Det informationsövertag företagen kan ha och utnyttja i den digitala miljön kan därmed skada relationen med kunden och därmed också lojaliteten. //Malin Sundström

  • 34.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det här med betalningar2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Mycket av diskussionerna på den här bloggen handlar som bekant om handelns digitalisering, men vi har faktiskt inte pratat särskilt mycket om betalningar. Att kliva över från en analog till en digital värld är ju särskilt tydligt när det gäller just betalningar. Vi lämnar kontanternas värld med sedlar och mynt och ersätter dem med digitala transaktioner. Vi har börjat "swisha" pengar mellan privatpersoner i Sverige. Över 80% av alla betalningar idag i detaljhandeln sker med kort. Men den kurvan kan komma att minska dramatiskt om bankerna bestämmer sig för att ta ut högre avgifter av konsumenterna framöver.  För er som inte känner till det så har EU.s finansmarknadsministrar beslutat om en begränsning av mellanbanksavgifterna. Vilket innebär att bankerna måste minska på kortavgifterna som de tar av t.ex. handeln när konsumenten betalar med kort. 

     Det här gör att forskning om digitala och innovativa betalningslösningar kommer att bli mycket efterfrågad. Vi kommer att behöva veta mer om mervärdestjänster i en betalning och vi kommer att behöva veta mer om hur villiga konsumenter är att pröva nya betalningslösningar (annat än kort) i framtiden.  Men digitala betalningar kommer också att påverka handelns fysiska rum. Kommer vi överhuvudtaget att behöva ha kassadiskar i framtiden? Kommer kassadiskarna att ersättas med något annat och i så fall av vad? Och hur ska vi garantera en driftsäker verksamhet? Vad kommer att hända med de konsumenter som kanske inte kan eller vill betala digitalt? Frågorna är många. De konkreta tekniska lösningarna är också många. Ett bevis på det är att det fullständigt kryllade av betalningsaktörer på Butiksleverantörsmässan i Kista. 

    Jag har två kollegor som är mycket intresserade av sådana här frågeställningar och när jag pratar med dem så går jag också igång. Jag börjar inse att frågan om betalningar är komplex och att olika framtida lösningar kan komma att få stora konsekvenser för handeln. Men jag tror, precis som mina kollegor, att det är centralt att utgå från konsumenternas perspektiv om man vill gräva djupare i den här typen av frågeställningar. Hur gör konsumenter idag när de betalar? Varför väljer man en viss betalningslösning framför en annan?

  • 35.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det kommer att krävas mycket mer handelsforskning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Just nu pågår ett omfattande arbete initierat av Handelns utvecklingsråd (HUR). Det handlar om att samla krafter för att boosta handelsforskning och gemensamt ta fram en strategi som gör att den svenska handelsforskningen får en ökad status, uppmärksammas av statliga forskningsfinansiärer, att vi får fler excellenta handelsforskare, att handelsforskningen engagerar handelsföretagen och handelns alla medarbetare samt att resultaten kommer till nytta för sektorn.

    För en del låter kanske det här som ganska självklara mål och någon kanske till och med förvånat lyfter på ögonbrynet och säger "Men vadå, har inte alla förstått att handelssektorn är central för samhällsekonomin, att handeln är en av de största privata arbetsgivarna och att man måste lägga resurser på forskning och utveckling?". Och svaret är tyvärr "nej, det har långt ifrån alla förstått." Allra minst våra beslutsfattare, som fortfarande verkar tro att Sveriges tillväxt drivs av tillverkningsindustrin. Men tänk så fel det är! I en rapport från Tillväxtverket (2013) kan vi konstatera att tonvikten i ekonomin har förskjutits mot ett ökat tjänsteinnehåll. Och i flera andra rapporter framstår det mycket tydligt att produktivitet och innovation numera kommer från tjänstesektorn, där handeln är en stor aktör.Ibland undrar jag varför den här felaktiga föreställningen fortfarande får råda. För det kan ju inte handla om okunskap. En förklaring kanske kan vara att vi under lång tid betraktat handelsmannaskapet som något enkelt och där vi sett ner på handelssektorn. En framgångsrik handlare köper in billigt och säljer dyrt. Och skor sig på de stackars konsumenterna som får betala överpriser. Och inom akademin har handelsforskning under lång betraktats som ett tvivelaktigt forskningsområde där forskarna är medelmåttor. Men jag tror att det är dags att ändra på den uppfattningen nu.

    För historiskt så har det varit handeln som byggt upp städerna, som skapat naturliga mötesplatser för människor och som bidragit till välfärd och hög levnadsstandard. Handeln är en av de största privata arbetsgivarna i Sverige och ett av tio svenska företag är verksamt inom parti- och detaljhandeln. Handeln är en tjänsteproducerande sektor som anställer många unga människor och som står för nästan 11 procent av Sveriges BNP.  Utan en fungerande handel är det svårt att ha ett fungerande samhälle. Och utan handelsforskning av hög kvalitet kommer vi inte att kunna öka innovationstakten och utbildningarna vid statliga lärosäten kommer att vara medelmåttiga. Handelsforskning är centralt för samhället, medborgarna, arbetstagare och näringsliv.

    För att öka mängden handelsforskning och kvaliteten i det som görs krävs - finansiering. Och det krävs en hög andel statliga forskningsmedel för att sparka igång en långsiktig satsning. Idag är det en ytterst begränsad andel av de statliga/offentliga forskningsmedlen som går till handelsforskning. Av totalt 50 miljarder offentliga/statliga forskningsmedel går cirka 200 miljoner till handelsforskning – det vill säga runt 0,4 procent. Det är på tok för lite, tycker ni inte det?

  • 36.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det stora detaljhandelsskiftet - startade för länge sen!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För några dagar sedan höll Svensk Handel ett lunchseminarium med rubriken ”Det stora detaljhandelsskiftet” där Jonas Arnberg (chefsekonom på Svensk Handel) presenterar resultaten från en rapport beställd från HuI Research. Fokus ligger på hur digitaliseringen påverkar och transformerar den svenska detaljhandeln. Hela seminariet kan ni se på YouTube (bläddra fram ca 6 min så kommer ni till själva presentationen).

            

    Något som slår mig när jag lyssnade på seminariet och Jonas Arnberg är hans citat ”Vi måste komma ihåg att digitalisering inte bara är e-handel”, samtidigt som han i nästa andetag menar att ett mått på digitalisering är andelen e-handel i förhållande till den totala detaljhandelns omsättning. Jämförelser när det t.ex. gäller lönsamhet görs också uppdelat på e-handel och ”vanlig” handel och man presenterar siffror på hur de utländska e-handelsaktörerna pressar priser och tar marknadsandelar i Sverige. ”Läskiga scenarios” är också något som Jonas pratar om och nämner t.ex. Zalando som är på tok för effektiva och kan utnyttja sina skalfördelar. Om några år så kommer vi att se en e-handelstillväxt som vida överstiger butikstillväxten, vilket i sin tur kommer att medföra färre handelsanställda och färre butiker. Logiken bakom det uttalandet är att omsättningen per anställd i ”e-handelsbranschen” är mycket högre än omsättningen per anställd i ”butiksbranschen”. Ungefär där börjar jag tröttna på Jonas. Skälet är att de här insikterna inte är nya. Det finns många forskare som identifierat dessa problem för länge sedan. Att ökad tillgänglighet och en global marknad leder till prispress och försämrade marginaler är old news. Det faktum att svensk detaljhandel måste hitta nya affärsmodeller är heller inget nytt. Inte minst undertecknad har pratat om det här i många år. En insikt som jag och fler med mig också lyft fram är att handeln måste sluta ha så stort fokus på PRODUKTER och SORTIMENT. Att sälja produkter idag kan bevisligen väldigt många göra och konsumenten har ett enormt utbud av leverantörer. Väldigt många handelsaktörer är också duktiga på att utnyttja skalfördelar och av det skälet blir det också svårare att konkurrera med pris.

    Jag tror att en lösning för att möta den stora förändringen handlar om att hitta andra konkurrensfördelar än pris. Av det skälet tror jag också att vi måste sluta fokusera på de saker som säljs och istället ställa oss frågan: vad är det egentligen vi säljer? varför väljer våra kunder att komma till just oss och hur ser deras olika köpresor ut? Ibland gör vi som konsumenter ”tråkiga köp”, ni vet de där måste-köpen som ska vara smidiga och enkla. Och ibland gör vi ”glädje köp”, de köpen som ska vara roliga, sociala och stimulerande. Förändring utifrån den insikten tror jag kommer snabbare än förändring driven av rädsla och skräckscenarios med globala aktörer som tar över handeln fullständigt.

    Det är ingen slump att vi författare till boken Handelns digitalisering – Undran inför framtidens affärer valt ut fem områden som särskilt centrala att behandla i förhållande till detaljhandelns digitalisering och att inget av dessa områden är PRODUKT. Istället pekar vi ut: konsumenten, format, varuflöden, transparens och organisering. Det stora detaljhandelsskiftet startade för länge sedan – inte nu. Det stora detaljhandelsskiftet ställer helt andra krav på de aktörer som befinner sig i handelsbranschen och den smärtsamma sanningen är att det kommer att krävas stora förändringar vad gäller ledarskap och investeringsstrategier framöver. Något annat som gör ont att erkänna är också att det värdenät som omger detaljhandel är i stark transformation. Gamla aktörer försvinner och nya tillkommer. Företag som tidigare var leverantörer till handeln är idag också en detaljist. Producenter väljer ibland att sälja direkt till slutkonsument. Svensk Handels VD, Karin Johansson, säger i samma seminarium att ”allt handlar om teknik” och hon undrar också om den svenska handeln har rätt kompetens. Hon säger också att handeln kanske behöver ha en större lönespridning. Då blir jag glad! Men samtidigt bekymrad. För när Karin Johansson pratar rätt kompetens, så menar hon fler YH-utbildningar. När hon pratar lönespridning vill hon ha fler möjligheter att riva upp avtal och sänka löner bl.a bland dem som arbetar med lager och transport.

     

    Jag tror personligen att svensk handel måste sluta slå sig för bröstet och utmåla sig som en av de viktigaste privata arbetsgivarna i Sverige och att de anställer människor utan krav på utbildning. Framtidens handel kommer att kräva välutbildade medarbetare, vilket kommer att leda till en enorm kompetensförskjutning. Det kompetensbehov som finns ligger på högre nivå än eftergymnasial. Det behövs fler universitetsutbildningar anpassade till handelns förändrade förutsättningar att bedriva affärer. Fler anställda som pluggar innovation och affärsstrategi, fler anställda som har avancerade kunskaper inom data mining, affärsanalys, supply chain, teknologi, design och psykologi. Framtidens handel kommer också att kräva djupare insikter och en tydligare samverkan med forskningen. Handeln behöver också, precis som alla andra stor branscher, investera i forskning. DET är inget som nämns under seminariet som Svensk Handel höll i. Något annat som heller inte nämns är frågan om ”detaljhandel” som begrepp kommer att finnas kvar om några år. Det finns goda skäl att tro att detaljhandelsbegreppet börjar spela ut sin roll och borde ersättas av ett nytt namn som bättre återspeglar det värdenät av handelsaktörer som växer fram.

     

  • 37.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Detaljhandelsskiftet - och vad som är viktigt: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag är överens med Svensk Handel om mycket. Strukturomvandling är inget nytt och just nu bidrar den digitala transformationen till att omvandlingstakten går rasande fort. Det vi däremot INTE är överens om är synen på e-handel samt lösningsförslagen som branschorganisationen föreslår för att möta utmaningarna.

    Synen på e-handel: I Jonas Arnbergs replik på mitt första blogginlägg inleder han med att säga ”Handeln genomgår en kraftfull förändring till följd av digitalisering, e-handel, konkurrens från utlandet samt pressade priser och marginaler.” Det är självklart och uppenbart för de flesta att handelns förändring sker p.g.a. digitalisering och konkurrens från utlandet. Men det är svårare att förstå hur e-handeln kan vara en orsak till handelns förändring. E-handel är ju också handel. Hur kan handelns förändring orsakas av handel? Det förstår jag inte. Det är däremot uppenbart att handelsbranschen befinner sig i en digital transformation som förändrar förutsättningarna för hur handel ska/kan bedrivas. Principerna för detaljhandel har alltid varit plats och närhet till den lokala marknaden och handelns funktion har varit att tillhandahålla varor, dvs. vara en länk mellan tillverkning och konsument. Nu förändras principerna och handeln har blivit global, tack vare bl.a. Internet. Konsumenter kan idag handla vad som helst, varifrån som helst, när som helst och kan också jämföra priser på ett annat sätt än tidigare. Det där skakar givetvis om handelsbranschen i grunden eftersom den inte längre kan förlita sig på plats och tillgänglighet som de viktigaste försäljningsargumenten. Många fysiska butiker kommer att försvinna, men andra försäljningskanaler kommer istället att utvecklas. ”Butiksdöden” kommer att ersättas med en pånyttfödelse av nya handelsformat, och precis som Mia Brunell Livfors säger på seminariet, så kommer många handelsföretag att förändra sin verksamhet och sina affärsmodeller dramatiskt de närmaste åren. En sådan utveckling är nödvändig och välkommen och jag hoppas verkligen inte att Svensk Handel kommer att betrakta innovativa nya idéer vad gäller format från exempelvis Axel Johnsson koncernen på samma sätt som de hittills valt att betrakta e-handel: som ett hot.

    Lösningsförslagen: Jag är medveten om att Svensk Handel precis gått in i årets avtalsrörelse. Jag är medveten om att det är viktigt för svenska handelsföretag att få till bra avtal. Men jag kan inte förstå varför Svensk Handel klamrar sig fast vid traditionella lösningar som kostnadsfokusering när de själva har identifierat orsakerna till transformationen. Sänkta ingångslöner och måttliga lönehöjningar är inte det bästa receptet för att möta en digital transformation. Vad sägs istället om ökade investeringar, framförallt vad gäller medarbetarkompetens, utbildning och forskning? Jag säger som Sally Santesson (alias Maria Lundqvist): Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!

            

    Forskare med ett utifrånperspektiv kan vara en del av lösningarna. En väl genomtänkt plan för hur kompetensutveckling ska ske kan vara en annan del av lösningarna. Fler och fler handelsföretag börjar inse att kunskapsutveckling är en nyckel för överlevnad. Ett konkret exempel på lokal nivå är Ellos som har valt att samverka med Högskolan i Borås och SIIR vad gäller uppdragsbaserad forskning. E-handelsstaden Borås, en ekonomisk förening, har också varit en aktiv part som tillsammans med högskolan sett till att starta en masterutbildning i digital handel. Den typen av lösningar bådar gott inför framtiden tror jag.

    Den 9 mars går D-Congress av stapeln i Göteborg. Ryktesvägen har jag hört att VD på Svensk Handel, Karin Johansson, också kommer att delta. Det ska bli spännande att lyssna på henne och hur hennes perspektiv på e-handel ser ut, men även hur hon formulerar lösningsförslagen på den digitala transformationen inom handel.

  • 38.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Digitalisering och butiker2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland spelar det ingen roll hur många gånger man säger något. Som det här med att vi just nu är inne i ett detaljhandelsskifte där digitaliseringen sveper in och transformerar hela handelslandskapet. Och som jag sagt otaliga gånger - digitalisering av detaljhandel handlar inte bara om en växande e-handel. Den handlar t.ex. om mobiltelefonen och för många konsumenter börjar smarta telefoner bli ett viktigt shoppingverktyg. Det är i telefonen vi har våra shoppinglistor, det är i telefonen vi har våra favoritappar, våra kommunikationskanaler och mötesplatser. I rapporten "Mobila shoppinglösningar och mobilitet i detaljhandeln" kan man läsa mer om det mobila beteendet som konsumenter har och som med all sannolikhet också kommer att driva på butikernas digitalisering.

    Något som är intressant är att användningsområdena för mobilen ökar. Idag kan man använda mobilen för att ta emot erbjudanden från butiker som man befinner sig i eller passerar. Man kan också använda mobilen för att planera sina inköp, för att betala för sina varor och därmed slippa slösa tid i köer. En del butiker börjar också (äntligen) att använda digitala skärmar, interaktiva lösningar och annan teknik som ger kundvärde.  För bara några dagar sedan pratade jag med en stor svensk detaljhandelsaktör som ligger i startgroparna för att bygga upp ett forskningslabb där man bl.a. skall testa den här typen av digitala butiksverktyg. Vi på SIIR tycker det här är vansinnigt spännande och ser fram mot att kunna hjälpa till i detta arbete framöver.  //Föreståndar'n 

  • 39.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ditt ansikte säger mer än tusen ord2016In: MarketArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    KRÖNIKA

    Nu är det några år sedan som svenska dagligvarubutiker ­introducerade självskanningen. Argumentet var (och är) tidsbesparing – slipp kötiden! I somliga butiker är det över 40 procent av kunderna som väljer att göra det när de handlar. Men det är inte bara saker som skannas – utan även människor.

    I Löplabbet erbjuds kunder att skanna sitt löparsteg för att kunna köpa skräddarsydda sulor. I början av 2000-talet var Brooks Brothers en av de första detaljisterna som erbjöd 3D- kroppsskanning. Tillsammans med information om vilket märke kunden tyckte om, vilken stil och hur hen ville att kläderna skulle sitta, fick man enormt nöjda kunder. Människors kroppsdelar skannas också; Ta till exempel fingerprint-tekniken som många tar för självklar när vi loggar in i mobilen.

    Men skanning kan användas på fler områden och något som blivit riktigt hett inom marknadsföring det senaste året är att skanna människoansikten. Och skälet är att det går att läsa så mycket från våra ansiktsuttryck.

    I Mexiko testades detta i politiska sammanhang då man lät politiska kandidater göra reklam på riktigt stora displayskärmar. Kameror som skannade förbipasserande människors ansiktsuttryck när de tittade på skärmarna sattes upp och informationen analyserades för att förstå effekten av ett budskap, eller hur en persons tal berörde mottagare. 

    ​Neurovetenskap innebär att hjärnforskare tar reda på hur människor fattar beslut. I dag är det fullt möjligt att spåra hjärnfunktionerna och mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan samt identifiera var i hjärnan som de kraftigaste aktiviteterna äger rum.

    Sådan vetenskap börjar nu användas inom kommunikation och skyltning. Skälet är enkelt – med hjälp av konsument-neurovetenskap kan vi ta reda på hur människors beslutsfattande ser ut och hur känslor är med i beslutsfattandet.

    För de av er som kanske triggats av tanken att förstå varför människor beter sig på ett visst sätt är den nya konsument-neurovetenskapen lockande med alla sina möjligheter. Kanske är det de 
neurologiska processerna som kan förklara för en säljare varför en person väljer A och inte B.

    ​Just nu fördjupas kunskapen kring beslutsfattande enormt och vår kunskap om mer ”osynliga” förklaringsvariabler ökar dramatiskt. Jag är övertygad om att forskning om hur beslut fattas kommer att öka markant och kanske få en nyckelroll när det gäller att förstå konsumenters köpbeteenden. Jag är också säker på att ett bra investeringstips är att satsa i de företag som utvecklar biometri och tillhörande algoritmer.

  • 40.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Don’t Forget Consumer Value – Investigating consumer Attitudes toward QR-codes2015Conference paper (Refereed)
  • 41.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Effektivitet och KPI.er: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    När jag var ung och student blev jag på allvar intresserad av organisationsfrågor när en av kursledarna pratade om skillnaden mellan effectiveness och efficiency. Det klassiska citatet från P Drucker ”Efficiency is doing the thing right. Effectiveness is doing the right thing” var något vi studenter pratade mycket om. Det lät så klokt, det där att företaget måste göra rätt saker, och att dessa saker ständigt måste utvärderas och mätas. I teorin verkar det så lätt. I verkligheten är det svårt. Så oerhört svårt.

    Ju äldre jag blivit desto mer börjar jag tro att balansen mellan efficiency och effectiveness är själva nyckeln till framgångsrikt företagande. Och särskilt i dessa tider när komplexiteten i handelsbranschen ökat, när fler konkurrerar om samma kunder, när stora aktörer hotar att slå ut mindre aktörer och när kunder kan köpa varifrån som helst i hela världen, enbart med några knapptryck. Att ställa sig frågan om företaget verkligen gör rätt saker är en svår och ibland nästan smärtsam process. Den gör ont därför att svaret riskerar att bli ”nej, vi gör inte rätt saker, vi måste tänka om”. Och vad ska vi göra då? Det där kan bli riktigt jobbigt.

    Av det skälet tror jag också att många väljer att allt för sällan ställa sig den frågan. Det är lättare att fokusera på nästa fråga, den som handlar om ifall vi gör sakerna bra (efficiensy). För där behöver vi inte tappa fotfästet. En sådan frågeställning leder till att vi kan fokusera på siffror, vi kan t.ex. redogöra i detalj för hur bra kampanjen har gått, hur många kunder som nappat på erbjudandet, och hur mycket själva insatsen kostat. Principen att i förväg bestämma sig för vilket utfall man vill se i framtiden är byggd på logiska antaganden, eftersom att svaret på en sådan fråga hjälper oss att identifiera vilka beteenden eller aktiviteter som kommer att driva utfallet i önskad riktning. Och varje gång som utfallet (måttet) går i rätt riktning så kan man repetera aktiviteten och mäta igen. Och snart blir det som ett självspelande piano. Vi mäter och mäter, sliter vårt hår om mätningsresultaten inte blir som vi önskat, skruvar om i aktiviteterna osv i en ständigt pågående process. Men de nyckeltal vi en gång satt upp (våra KPI.er) ändrar vi inte på. De har blivit den enda trygghet vi har i en snabbt föränderlig värld. KPI.erna kan vi inte ifrågasätta. De har blivit som budorden är för kristendomen.

     

    Men kanske är det så att våra KPI.er är det som vi ska ifrågasätta, och kanske är det så att KPI.erna också har en stark koppling till den där jobbiga frågan om vi verkligen gör rätt saker? Det där var mina grubblerier under helgen som gick. Några tydliga svar har jag dock inte. Men jag har en känsla av att mina tankar delas med fler i näringslivet. Och jag har en känsla av att vi snart kommer att få se nya sätt att mäta effektivitet på. Det ser jag fram emot.

  • 42.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Effektivitet och produktivitet kan bli för mycket2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det finns många kloka handelsforskare i Sverige. En av dessa heter Mats Abrahamsson och är professor på Linköpings universitet. Häromdagen hade jag förmånen att lyssna på Mats när han pratade om skalfördelar och konsolidering av marknader. Han pratade också om stora och små företag. Och han pratade om ett grisprojekt – Vreta Kluster.

    Och det där grisprojektet blev för många som lyssnade en riktig aha-upplevelse. För där visade Mats problematiken med att vara ett litet företag utan möjlighet att utnyttja skalfördelar eller samla sina resurser på ett effektivt/optimalt sätt. Han tydliggjorde också att det finns en problematik med att vi i Sverige har några riktigt stora handelsföretag, som hela tiden blir större och större. I takt med att de stora växer så blir det problematiskt för de riktigt små företagen att överleva. Och skälet handlar om att de stora företagen är duktiga på att utnyttja skalfördelar. Stora volymer ger lägre kostnader (economy of scale) när det t.ex. gäller transporter. Många resurser samlade på ett ställe ger också lägre kostnader (economy of scope). De klassiska förklaringarna till effektivitet och produktivitet fungerar, det vet vi. Men är vi säkra på att det fungerar bra på marknader som inte är så stora? Det är en kritisk fråga vi i Sverige måste ställa oss.Troligen är det så att förklaringen till ett ganska enkelspårigt handelslandskap är därför att svenskarna varit extremt duktiga på produktivitet och effektivitet.  Det har lett till att de stora handelsföretagen blir större, att butikerna ser likadana ut i våra köpcentra och att mångfalden minskar. Och i denna ”framgång” har vi någonstans tappat bort värdet av att kunna behålla de små spelarna. De som kan vara riktigt nischade. De som kan erbjuda något annat än det masstillverkade. I oligopolbranscher är efterfrågan till stor del konjunktur-oberoende (livsmedel, banker, snart apotek). Kan det vara så att oligopolmarknader också förstör våra destinationer? Att inget längre är unikt och att allt ser likadant ut? Kan det vara oligopolmarknader som gjort att kvalitet och kunskap om varorna försvinner och inte längre en differentieringsfaktor? Varför kan vi inte längre köpa styckat kött direkt från slaktaren? Sådana frågor är intressanta att ställa sig i ett föränderligt handelslandskap.Oligopolet gör också att det inte finns någon drivkraft till differentiering eftersom det minskar effektiviteten och lönsamheten. Alla ska se likadana ut. Utnyttja sin storskalighet. Då finns inget utrymme för undantagen. Och på den svenska marknaden är det uppenbart att vi är på väg in i likriktningens tid. Leverantörerna ser likadana ut. Ett exempel är de gamla bonde-kooperationer med storskalighet i fokus – Arla, Scan , Lantmännen, Bryggerierna. En liten producent som vill satsa på hög kvalitet kan inte platsa i detta lag utan blir tvungen att sköta hela kedjan själv, Vill vi förändra en sådan struktur så kanske nyckeln till förändring ligger hos konsumenterna. Men än så länge verkar de svenska konsumenterna inte vilja ha förändring. De är fogliga och anonyma. Om vi tror på småskalighet så måste nog forskare hjälpa till och hitta nya alternativ. För segmenten som blir över när de stora tagit sin del, de är för små för att kunna utveckla någon business kring. Det finns inget underlag för kvalitetsdifferentiering och heller ingen efterfrågan. De alternativa marknadskanalerna lyser med sin frånvaro. Det finns INGEN i dagens system som kan hjälpa den lilla grisbonden ut på en internationell marknad, ej heller på en inhemsk marknad. Vad som skulle kunna göra skillnad, som skulle göra att grisbonden kommer ut på marknaden och kan sälja sina varor i köttaffären, är om vi i kedjan kan fånga upp och hjälpa en grupp av mindre producenter. Kanske med hjälp av mobila slakterier? Slutsatsen är dock att för att kunna hjälpa till med marknadskanaler för de små aktörerna så måste vi se till att inte vara beroende av dagens system. Det gamla måste ersättas med något nytt.  Malin Sundström

  • 43.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Elcykeln är Årets julklapp: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag har tidigare bloggat om elcykeln men måste göra det igen, eftersom denna underbara produkt har blivit utsedd till Årets julklapp. Den är fantastisk!

    Har ni prövat en elcykel någon gång? Om ni svarar ”ja” så är det säkert ett rungande ja, för när man väl prövat så är man fast. I vart fall om man gillar att ta sig fram utan särskilt mycket ansträngning och utan att påverka miljön negativt. Jag skaffade en elcykel hösten 2016 och fullkomligt älskar den. Skälet till att jag skaffade en elcykel var ett enda – jag blev övertalad att pröva en när jag träffade Tony Grimaldi, ägare till bl.a. Cycleurope, och engagerad i folkhälsan.

            

    Och när jag väl satt mig på cykeln och tagit ett par tramptag var jag fast. Vilken känsla! Så kul och så smidigt! Och nu under vintern har cykeln fått vinterdäck, även om jag måste erkänna att jag inte har provat däcken än. Har haft lite för långt till jobbet för att cykla just nu.

    Vi har tom gått så långt här hemma så vi pratar om att göra oss av med en av bilarna. Varför ska vi ha två bilar när vi har våra elcyklar och åtminstone en av oss har cykelavstånd till sitt arbete. Det är mycket smidigare att cykla till jobbet än att behöva cirkla runt och leta efter parkeringsplats.

    Det finns också forskarstudier vid högskolan i Braunschweig som visar att intresset för att lämna bilen i garaget och pendla med elcykel är stort och ökar. Och kanske är det inte så konstigt att forskningen som finns om elcykelns betydelse kommer från Tyskland för det finns inget land i Europa som säljer så många elcyklar som i Tyskland. Per invånare så säljs det tre gånger så många elcyklar i Tyskland som i Sverige. Fundera på den igen – Tyskland! Som är det land som gjort sig känt för bilproduktion och bilkonsumtion.

    Jag är övertygad om att elcykeln kommer att påverka hur städer i framtiden utformas och jag är också säker på att infrastrukturen kommer att planeras mycket tydligare utifrån hur och var vi väljer att cykla. Med tanke på hur utvecklingen av elbilar ser ut, samt även hur de utvecklas till att bli självkörande, så uppstår givetvis frågan – Vad ska vi göra med allt utrymme i städerna om bilarna försvinner? Och svaret kan vara – Skapa mötesplatser för människor! Och till sådana mötesplatser tar vi oss till fots eller på elcykel. Cykeln är snabbare än bil (i vart fall i större städer), du behöver inte leta parkeringsplats, är mycket billigare än bil och med hjälp av en elcykel tar du dig fram utan att bli svettig.

    Men det återstår givetvis en hel del produktutveckling. De måste t.ex. också anpassas bättre för konsumenttransporter (matkassar, barn och träningskläder ska rymmas på cykeln). Vad gäller priset på en elcykel så är det kanske lite häftigt om man ska köpa en cykel med kvalitet. Men fr.o.m. nästa år så får alla smarta elcykelägare en skatterabatt (25% på inköpspriset) vilket gör inköpet mycket mer överkomligt. Och ett råd från min sida om du ska köpa en elcykel är – satsa på kvalitet! Jag älskar min röda elcykel!

  • 44.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ellos Group och Innovation Lab: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu äntligen får jag berätta en hemlis!

    Imorgon börjar jag mitt nya jobb på Ellos Group, ett arbete som innebär att jag ska bli jägare. Jag ska jaga goda tankar och idéer, jag ska fånga upp mer av den kompetens som finns i koncernen och dammsuga varenda vrå på kreativa människor och galna och briljanta idéer. Och när jag väl hittar vad jag söker, ska jag se till att människorna med idéerna får en chans att utveckla dem. Och inte bara utveckla dem. Det ska skapas möjligheter att berätta för andra om sina idéer och diskutera dem, revidera dem, anpassa dem och se till att de flyger. För när bolag växer händer det förr eller senare något problematiskt, nämligen att specialistkunskapen tenderar att stanna bland ett fåtal människor och ibland inte når ända fram till ledningen. Sådant är inte bra för någon verksamhet. Det kan leda till att framgångsrika förslag aldrig når fram till sina drömmars gräns.

    Det kan också leda till att grundläggande färdigheter glöms bort, man kanske tänker att ”det där som jag kan och vet är nog inget som andra vare sig uppskattar eller skulle ha nytta av”. Det kan också innebära att den djupa men smala kunskapen tappar verklighetsförankring med affärsmodellen, man gör sitt jobb väldigt bra men det finns inget samband mellan arbetet som görs, affärsprocesserna och de centrala KPI.erna. Ibland om man blir för stor eller utvecklas för snabbt uppstår risken att medarbetarna inte ser skogen för alla träd som är i vägen. Så där ska jag finnas som någon slags guide, och peka ut markerna så att alla ser. Så vill jag beskriva mitt nya arbete; som en jaktmetafor där kontexten är skogen och jag är guiden:-)

            

    Mer konkret ska jag som ansvarig för Ellos Group Innovation Lab göra följande:

    Malin kommer ansvara för att bygga upp koncernens ”Innovation Lab” som syftar till att skapa en innovationsmiljö för att vi bättre skall kunna tillvarata idéer, utveckla, utvärdera och genomföra dem så att innovationstakten ökar på Ellos Group. Tillsammans med CMO-office teamet så kommmer Malin starkt att bidra till att vi får den bästa konsumentinsikten. Malin kommer jobba hos oss 50% och fortsätta jobba som forskare på Högskolan i Borås resterande 50%. Vi välkomnar Malin till Ellos Group!

    Mathias Ekström, Chief Marketing Officer, Ellos Group

  • 45.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Europeisk handelsforskning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Onsdag, torsdag och fredag den här veckan ägnas åt att delta på en riktig höjdpunkt om man är handelsforskare: EAERCD 2015. Det är en krånglig förkortning på ett ännu krångligare namn som en av mina brittiska kollegor brukar kalla "ear ache". Men det står för: The International Conference on Research in the Distributive Trades of the European Association for Edcuation and Research in Commercial Distribution. Pust. Och dessutom - den 18:e konferensen i ordningen. 

    Första dagen deltog jag på seminarier under temat e-commerce & m-commerce och fick några insikter som jag vill dela med mig av. Det första som är tydligt är att det görs många studier om online shopping. En del forskare försöker förstå varumärkets betydelse och roll i en ökad digital handelskontext.  En annan studie som jag ska dyka lite djupare i har rubriken "The role of mobile devices within the customers’ shopping journey in the omnichannelenvironment of UK fashion high-street retailers". Den är gjord av Yanina Deeva, Eva Helberger, Marta Blázquez Cano och Anthony Kent. De har undersökt hur digitala verktyg används i de fysiska butikerna i London och gjort observationer i butiker på Bond Street, Oxford Street och Regent Street. De allra flesta butikerna i London har börjat använda streckkoder så att kunderna kan söka mer information om produkter via sin mobil. Av det skälet fick studien ett stort fokus på just den typen av fenomen. Forskarna har också kompletterat studien med konsumentintervjuer och kan konstatera följande: 

    • Kunder tycker om funktioner där de själva kan se om varorna finns i lager. 
    • En gillar click-and-collect eftersom det ger individen frihet och en känsla av att man sparar tid. 
    • När det gäller modeföretag så är det centralt att de erbjuder kunden möjligheten att titta på film och att det finns massor med bilder på produkterna.
    • Andra funktioner som konsumenterna värdesatte var navigatortjänster, ”spara till senare”, önskelistor, information om bytesrätt och storleksguider. 

    Studien konkluderade med följande:The main benefits of channel integration are saving time and making the shopping process more convenient and accessible, as a result of the ability to choose their preferred channel. Imorgon presenterar min kollega Johan Hagberg och jag ett konferensbidrag med titeln "Digitalization of retailing: A review and framework". Det är en text som tankemässigt föddes på vårt forskarcamp i Italien 2014 men som utvecklats rejält sedan dess. Mycket tack vare Johans och Niklas (Egels-Zandéns) intresse för teoretiska resonemang. Vårt vetenskapliga bidrag kan sammanfattas i följande:  In conclusion, there are three particular consequences of this transformation for retailing practice and research. First, the digitalization of retailing is an ongoing transformation that creates certain challenges, as there are differences in what digitalization means over time as well as differences between different places, different sectors, different parts of companies, etc. There is often a call for proper and solid definitions that can be used over time and shared by everyone, especially in times of great transition and high uncertainty. The working definition of digitalization used in this paper, i.e. ‘Integration of digital technologies into everyday life by the digitization of everything that can be digitized,’ deserves further refinement and development. However, there is a danger in being too rigid and detailed in the ambition to define and decide what digitalization is and what it entails once and for all, as it is in emergence and continuous transition. For research purposes, this can create particular challenges when it comes to consistency and comparability that are usually desirable for academic investigation of phenomena. Second (and related to the first), the clear-cut division between different categories becomes increasingly problematic, as the transformations to a great extent consist of the blurring of boundaries. As Denegri-Knott and Molesworth convincingly show, there are ‘conceptual pitfalls of reproducing a duality between what is physical or material consumption and what is digital virtual’ (2012:6). The same conceptual pitfall should be avoided in the analysis of retailing’s digitalization: the dualistic separation between online/offline, digital/analogue, material/virtual should be resisted in favour of more hybrid notions that combine and integrate these aspects in various ways. Third and finally, retailing’s digitalization may lead to a transformation of the very definition of retailing (cf. Peterson and Balasubramanian 2002). As digitalization has consequences for the exchange, settings, actors, and offerings, it will transform much of what constitutes retailing independent of which definition of retailing one employs. Just as much as digitalization is not something achieved and already made but rather something continuous and ongoing, so is retailing. The possibility to define retailing once and for all and at the same time believe that this definition should remain static despite how retailing evolves in practice is an illusion. Retailing is continuously in transformation, and among the current transformations, digitalization constitutes one of the most important and will probably have broad and significant effects on the field as a whole. The current digitalization of retailing and the changes it entails will probably also have consequences for the role retailing will play in our future society. (p. 11)

  • 46.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Exponentiell tillväxt, Einstein och Tage Danielsson: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag brukar ofta prata om exponentiell tillväxt när jag föreläser om handelns digitalisering och dess konsekvenser. Skälet är att jag gillar exponentiella kurvor. De visar så tydligt hur snabb förändringen är och man kan illustrera hur det man tror ska komma imorgon faktiskt kom redan igår. Och någonstans där i bakgrunden finns självklart Ray Kurzweil, forskaren på Singularity University i Kalifornien och viskar på min axel. Och jag måste erkänna att jag är lite kär i hans kusliga prediktioner om framtiden.

     

    Att vi under 2030-talet kommer att kunna ladda upp vårt eget medvetande på Internet, är en sådan favorit. Att vi kommer att tillbringa större delen av vår tid i The Matrix-liknande virtuella världar redan under 2040-talet och att 2045 är brytpunkten i den tekniska evolutionen. En brytpunkt som innebär enorma förändringar för världen och människan, där vi kommer att vänja oss vid artificiell superintelligens och ha ett universum omvandlat till en sammanlänkad dator, där odödligheten blir en av flera nya konsekvenser. I en av Kurzweils senaste böcker (How to Create a Mind) får man t.ex. veta hur det teoretiskt är möjligt att en dator kan programmeras att känna kärlek, minnas, fatta logiska beslut, bli passionerad och nedstämd. Kurzweil har också sagt om AI och människor:

            

    ‘That leads to computers having human intelligence, our putting them inside our brains, connecting them to the cloud, expanding who we are. Today, that’s not just a future scenario, It’s here, in part, and it’s going to accelerate”

    Men någonstans i alla dessa svindlande tankar finns också en oro som börjat gnaga i mig. Jag oroas över att det går för fort, att så många inte hänger med, och att de som verkligen hänger med agerar i självintresse och inte för de mångas bästa. Och ibland påminns jag om detta när jag tänker på Albert Einstein och hans citat:

    ”Omsorg om människan själv och hennes öde måste alltid utgöra huvudintresset vid alla tekniska strävanden…Glöm aldrig det, mitt ibland era diagram och ekvationer.”

    Det där får vi aldrig glömma! För om utveckling prioriteras framför omsorg om människan, blir resultatet dystert. Det blir hårt och kallt. Einsteins uttalande är inte på något sätt framstegsfientligt men en påminnelse om att vi människor inte får tappa samvetet i jakten på framtiden.

     

    Eller som Tage Danielsson menar, nämligen att det är centralt att inte naturvetenskapen och humanismen hamnar ur fas med varandra. Här kan ni lyssna på Tage Danielsson då han håller sitt sista offentliga framträdande strax före sin död 1985 och då belyser precis det som jag vill få fram, dock i lite mindre eleganta formuleringar än Danielsson själv. Och visst är det tänkvärt, frågan om det moraliska och humanistiska ansvaret i relation till naturvetenskapen och teknologisk utveckling?

  • 47.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Forskning och affärsutveckling2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Varför är det inte självklart och naturligt för handelsföretag att investera i forskning? Det är en fråga som återkommer i olika sammanhang. Men är frågan rätt ställd? Det tänkte jag reflektera en del över i den här bloggen.Det är inte enkelt att bedriva handel idag och de som lyckas gör det därför att de är skickliga på att hantera förändring. De är också oerhört skickliga på att utveckla och förfina sina affärsmodeller, de är mycket produktiva och har utvecklat en stor talang för att effektivisera och hålla nere kostnader. Men ändå har handelsnäringen låg forskningsintensitet och det är få företag som har en egen forsknings- och utvecklingsavdelning. I det övriga svenska näringslivet, företrädesvis inom industrin, så skämtas det nästan om den omöjliga ekvationen: att handeln inte går sämre än den gör, när den investerar så få kronor i forskning. 

    Men visst satsar handelsföretag på forskning! De kallar det dock inte för forskning. De benämner det "affärsutveckling". Skälet till att man undviker ordet forskning är omtvistat, men jag tror det kan bero på att handelsnäringen har låg kännedom om forskning och inte tror att det de själva gör i form av affärsutveckling, faktiskt också är forskning. De har heller ingen tradition av att samarbeta med akademin, alternativt har deras få erfarenheter lett till missnöjdhet. De riktigt stora svenska företagen arbetar istället med strategisk affärsutveckling av olika slag och är mycket kompetenta när det gäller att utveckla affärsmöjligheter. Det här är kännetecken för branschen som också stämmer mot övrig europeisk detaljhandel - "handeln forskar inte - den affärsutvecklar". Det förekommer självklart en del forskning i privata företag men den är blygsam. Inom handelssektorn saknas en tradition av att anlita akademiska forskare när det gäller forskning, vilket står i direkt kontrast till branscher inom den tillverkande industrin. Företag i producentledet har länge arbetat nära akademin när det gäller forskning. Det är en viktig förklaring till att vissa företag i det svenska näringslivet är innovationsdrivna och kan utveckla attraktiva erbjudanden. Där finns ett gott samarbete mellan den offentliga och privata sektorn och mellan forskningsinstitutioner och företag. Men detta saknas således bland svenska handelsföretag. Det är ganska problematiskt. //Malin Sundström

  • 48.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Forskningsresultat måste nå ut - på olika sätt2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I det pågående forskningsprojektet om "Handelns digitalisering och förändrade affärsmodeller: Möjligheter och utmaningar för den fysiska butiken" har det hänt massor. Och ändå har vi knappt hållit på i ett år. Projektet löper under två år och av det skälet är det extra roligt att kunna konstatera att det var länge sedan som jag var med i ett sådant produktivt lag. Centre for Retailing vid Handelshögskolan i Göteborg är en effektiv plats för forskning. Kanske sitter det i väggarna?Eller så beror det på personerna i projektet?

    Mycket beror på vår projektledare, Anna Jonsson, men självklart spelar det roll att vi är ett gäng forskare som brinner för handelsfältet och viljan att förstå vad digitalisering betyder och innebär – i praktiken. Vi kompletterar varandra och så har vi kul ihop. Eller som ordmakerskan Anna brukar kalla det: StruKULtur för att lyfta fram betydelsen av kultur och struktur balanseras av sådant som är kul. I projektet ingår förutom Anna och jag, också Niklas Egels-Zandén, Johan Hagberg och Catrin Lammgård.För några dagar sedan bjöd vi ner våra finansiärer från Stockholm (Handelns utvecklingsråd) för att berätta mer för dem om hur långt vi kommit och hur vi ser på nästa projektår. Det blev en trevlig tillställning som på ett lite mer skämtsamt plan kan sammanfattas med: ”Tänk om SJ kunde leverera på er nivå och med er energi” (tack Lena Strålfors på HUR för det underbara citatet)! På ett mer allvarsamt plan handlade mötet om att på ett tidigt stadium förbereda vårt arbete så att det verkligen kan komma företag och samhället till nytta. Det finns ett tydligt behov av att utveckla formerna för kunskapsöverföring och alla nya sätt är välkomna. Vi valde därför att inleda dagen med att ta finansiärerna till Handelslabbet på Högskolan i Borås för att konkret visa exempel på hur digitalisering i butik kan se ut.

    Handelns utvecklingsråd har under lång tid varit en stark förespråkare för att överbrygga eventuella gap mellan akademi och praktik och det är bra tycker vi. Särskilt när det gäller handelsnäringen som ofta är ovan vid forskningsverksamhet och som behöver tillgodogöra sig forskningsresultat på ett sätt som stimulerar fortsatt engagemang, som påverkar och driver förändringsarbete och fortsatt bygger broar.

    Avståndet som kännetecknar akademi och näringsliv handlar i hög grad om att det saknas förståelse för varandras arbetssätt. Det är vanligt att företrädare från näringslivet tycker att forskare har ett arbetssätt och en timing som stämmer dåligt med näringslivet. De menar att forskningen tar för lång tid, att resultaten är svåra att använda och att det är problematiskt att bedöma om insatserna som görs leder till ett tillräckligt gott utfall. Det finns samtidigt en vilja att försöka överbrygga ett sådant gap. Å andra sidan kan en del forskare ha svårt för att närma sig näringslivet. Ett skäl kan vara att forskarna tycker att näringslivets frågor är för enkelt formulerade, ett annat skäl kanske kan vara att akademin inte talar samma språk som praktikerna. För att minska gapet är det viktigt att på ett tidigt stadie inleda samtal och skapa förståelse för varandra, och inte bara se till den färdiga slutprodukten utan hur vi genom samtal tillsammans integrerar och utvecklar ny kunskap. Det har också varit en viktig utgångspunkt i vårt forskningsprojekt och för de praktiknära studier vi har genomfört inom ramarna för vårt projekt. Klicka gärna på nedanfående länkar för en inblick i hur detta visar sig i Niklas forskning eller om hur Anna ser på samverkan. Niklas Egels-Zandén

  • 49.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Framtidens betalningslösningar2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    På SIIR har vi just nu ett projekt tillsammans med en betalningsaktör som handlar om framtidens betalningslösningar. Det är ett utmanande område, inte minst när man ska prata med dagens konsumenter om morgondagens lösningar. För när det gäller betalningar så har vi lite dålig fantasi. Ofta betraktar vi bara betalningen som ett enkelt moment, i många fall självklart. Antingen använder vi kortet eller kontanter. Men samtidigt inser vi ju att det finns så många fler alternativ. Det är relativt många idag som använder någon form av app för betalning. T.ex. min egen favoritapp: Espresso House. 

    Senast igår imponerades jag över hur smidig den är. När "kontot" väl är laddat går det så mycket enklare och snabbare att betala för din favoritkaffe (Caramell Latte) vid kassadisken. Du bara lägger mobilen under scannern och vips, så har du betalat. Men inte nog med det. Dina transaktioner sparas och appen har koll på vad du brukar köpa. Ibland leder det till bra erbjudanden på just din favvo kaffe.  Såg ett roligt filmklipp från Klarna häromdagen. De har frågat ett antal 10-åringar om hur de tror att vi konsumenter kommer att betala i framtiden. De här ungarna har verkligen ingen dålig fantasi! Kolla in den filmen! Hur rolig som helst. Och faktiskt inte helt osannolik. Kanske. Här är länken. 

  • 50.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Framtidens showroom är digitala och fysiska2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det pågående forskningsprojektet som Centre for Retailing driver med namnet "Handelns digitalisering och förändrade affärsmodeller - Möjligheter och utmaningar för den fysiska butiken" har nu gått in i sitt andra projektår. Och det är en spännande tid vi har framför oss där vi (Anna Jonsson, Catrin Lammgård, Niklas Egels-Zandén, Johan Hagberg och undertecknad) nu börjar analysera och publicera resultat från våra studier. Samtidigt som vi forskare arbetar så händer också vansinnigt mycket ute på fältet. Det dyker upp nyheter nästan varje dag och många av dessa nyheter är direkta konsekvenser av den pågående digitaliseringen inom handeln. Det har talats länge om "showroom" men kanske är det först nu som vi börjar se att formatet fylls med ett konkret innehåll baserat på nya tankegångar. För ett tag sedan tipsade en vän mig om ShopWithMe. Kanske har ni redan sett eller hört talas om fenomenet men jag blev fullständigt såld. Det är en helt flyttbar butik som innehåller mycket av det som vi också presenterar i Handelslabbet. Check-out diskar där kunden enkelt betalar själv, digitala "väggar", interaktiva skärmar där kunden provar virtuellt det som inte återfinns fysiskt i butiken, smarta appar som guidar kunden under butiksbesöket m.m. 

    Det här formatet verkar lämpligt i förtätade stadskärnor och kan erbjuda kunder hög servicegrad och individualiserade råd i samband med köp samtidigt som det förutsätter att kunden är bekväm med att göra vissa saker själv, t.ex. att betala. Leveranserna sker heller inte alltid direkt utan kunden kan välja om man vill hämta sin köpta vara, få den hemlevererad eller i vissa fall, ta den med sig direkt efter köp. Den tydliga kopplingen mellan digital och fysiskt tilltalar. Det känns som att det här är ett framtidsformat. Det förefaller också vara ett format som passar mode- och konfektionsbranschen väl.

    Samtidigt ställer jag mig en massa frågor som främst fokuserar leveranssätten. Jag undrar om man tänkt till ordentligt när det gäller leveranser och hållbarhet? Jag tror nämligen att vi i framtiden kommer att få en mycket större efterfråga på hållbara och miljövänliga leveranser och då är det viktigt att detta också är genomtänkt inom ramen för de nya butiksformaten. Människor vill inte ha bullriga stadsmiljöer med lastbilar som ständigt trafikerar gatorna och trängs med bilister, cyklister och fotgängare. 

    Tankar om mer hållbara butikskoncept med mer hållbara försörjningskedjor finns idag hos ett fåtal modeaktörer men innovationerna är få och sker i långsamt tempo, trots viljan att tänka nytt. Därför tror jag att det behövs forskningsprojekt som kan samla flera aktörer och skapa förutsättningar för nytänkande, innovation och utveckling i en öppen innovationsmiljö som leds av forskare. Då tror jag också att det skulle kunna resultera i nya showrooms-koncept för modehandeln som är anpassat för storstad och/eller förtätade stadskärnor. Formatet ska erbjuda högt kundupplevt värde samtidigt som det ska bidra till en mer hållbar stad för medborgarna. Sådant känns som relevant framtidsforskning.   //Malin Sundström

1234 1 - 50 of 165
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf