Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.
Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför årligen en granskning av de kommunala årsredovisningarna inom medlemssfären som sedan ligger till grund för utnämning av bästa årsredovisning och hedersomnämnde. Syftet med tävlingen är att stimulera en fortsatt gynnsam utveckling avseende kvaliteten på årsredovisningar i kommuner, landsting och regioner. Att lyfta fram goda exempel som andra kan inspireras av och samtidigt visa uppskattning för goda insatser tror vi är rätt angreppssätt för att stimulera en sådan utveckling. I samband med att juryn sammanträder före KFi-dagen, där juryns genomgång redovisas, genomförs också en studie där ett särskilt problem inom redovisningsområdet uppmärksammas. Studien avrapporteras årligen i en juryrapport där också juryutlåtandet återfinns. Föreliggande KFi-rapport utgör tillika den tionde juryrapporten. Problemen som uppmärksammas den här gången är relaterade till begränsningarna som följer av den bokföringsmässiga redovisningsmodell som tillämpas. I rapporten behandlas tre angelägna omständigheter. Först och främst argumenteras för vikten av ett teoretiskt ramverk som den kommunala redovisningen bör vila på. Därefter redovisas en empirisk studie av den finansiella analysen i ett urval av årsredovisningar, och utifrån framkomna resultat argumenteras för betydelsen av en annorlunda redovisningen som åskådliggör redovisningsenhetens motståndskraft.
En utgångspunkt för föreliggande rapport är frågan varför går det så bra för företagen i Sjuhäradsbygden? I rapporten sker en belysning av innebörden och effekterna av de särskilda värden som antas finnas i Sjuhäradsbygden och som går under benämningen knalleandan. I vilken utsträckning utgör knalleandan en drivkraft för utveckling och i vilken utsträckning kan den vara begränsande och hämma gynnsam tillväxt. Rapporten baseras på ett stort antal personliga intervjuer med företagsledare och företrädare för olika typer av samhällsorganisationer i Sjuhäradsbygden.
Vi påverkas alla av mode; mest uppenbart som konsumenter, men till exempel också genom näringens betydelse för den nationella ekonomin; genom modereklamens framträdande plats i städernas offentliga miljöer eller när vi tar del av samhällsdebatt om textilproduktion och ekologi. Mode är ett fenomen med bäring på stora delar av samhället och som griper in i våra liv, och därmed ett område väl lämpat för flervetenskaplig forskning. I denna rapport ger professor Björn Brorström och fil. dr. Johan Sundeen en första presentation av forskningsprogrammet M3 – mode, miljö och marknad. De pekar på möjligheten av en FoU-driven utveckling – med samproduktion mellan Högskolan i Borås och det omgivande samhället som en bärande del – som skulle stärka Sjuhäradsregionens ställning som textilt centrum.
Bildningsbegreppet har åter blivit föremål för livlig debatt. I denna rapport finns fem föreläsningar om ett bildningbegrepp för vår tid dokumenterade. Janken Myrdal skriver om de två kulturerna – humanvetenskap och naturvetenskap; Lars Calmfors diskuterar bildningsbegreppets plats i den nationalekonomiska disciplinen; Hans Ruin analyserar förhållandet mellan Wilhelm von Humboldts förståelse av översättandets problem och dennes bildningssyn; Jörgen Tholin redogör för hur Högskolan på Gotland ska bli Sveriges främsta lärosäte för modern bildning och avslutningsvis reflekterar Jan Nolin över vilka följder som övergången från tryckt till digital publicering kan få för vetenskapssamhället.
Presence in a space has own rhythm of change; it is organic,but it can be expressed structurally by the textile forms. The textile acts as a mirror between spaces that have been separated; the textile collects and spreads information through changes in structure. Motion sensors embedded in the textile are tracking the movement in one space, after a short time the textile starts to rotate the knitted modules in a slow pace repositioning its patterns.
I föreliggande rapport författad av Aant Elzinga behandlas en rad av de centrala frågeställningar som förhållningssättet som benämns integrerad design tangerar. Rapporten försöker besvara frågan vad vetenskap är och uppmärksammar i resonemangen viktiga avvägningar och utmaningar. Som en utgångspunkt för resonemangen definierar Elzinga forskning respektive vetenskap. Forskning är en förening mellan nytta, nöje och kritik medan vetenskap handlar om resultat, systematik och artikulering. Distinktionen är grundläggande och relevant i högsta grad för ett professionslärosäte. Forskning kan vi bedriva med olika utgångspunkter. Betoningen av graden av nytta och graden av nöje kan variera. Med nöje avses då i vilken utsträckning forskningen tar sin utgångspunkt i forskarens egen nyfikenhet och behov av att stilla nyfikenheten. Forskningens inriktning kan också variera med avseende på i vilken utsträckning det finns inslag av kritiskt tänkande. Oberoende av vilken betoningen är i forskningsansatsen, rimligtvis är nyttoaspekten central vid Högskolan i Borås, så ställs samma stränga krav på att tillämpa vetenskapliga metoder. Ett systematiskt och transparent arbetssätt är en självklarhet. Emellertid gäller, framhåller Elzinga, att i nyare forskning kan finnas oklarheter rörande hur utfall ska tolkas. Elzinga resonerar om förekomsten av tolkningsflexibilitet när oklarheter föreligger. Tolkningsflexibilitet är ett intressant begrepp och omständighet som gör att sättet att tolka noga måste beskrivas för att forskarens slutsatser inte ska uppfattas som ytliga och eller mystiska. Elzinga uppmärksammar att forskare precis som alla andra professionella över tid tillskansar sig förtrogenhetskunskap. En fråga som kan ställas är om tolkningarna blir bättre i takt med ökad erfarenhet och förtrogenhetskunskap eller om utrymmet för att upptäcka nya saker och perspektiv över tid blir allt mer begränsat. Förtrogenhetskunskap hämmar kreativiteten. Ett annat centralt resonemang som återkommer på flera ställen i den föreliggande rapporten behandlar vikten av falsifieringsförsök och kritiskt tänkande. Falsifieringsförsök bevisar det kritiska tänkandet som är vetenskapens adelsmärke framhåller Elzinga. I utvecklingen av nya kunskaper kring nya praktiker och professioner fordras ett kritiskt tänkande och reflektion kring framkomna resultat. Den kritiska reflektionen menar Elzinga ska dels vara inom den egna professionen och dess praktik, dels handla om hur framkomna resultat påverkas av det omgivande samhället och påverkar det omgivande samhället. Ett ytterligare särskilt viktigt resonemang för vår del behandlar frågan om vad som är forskningsbart. Alla praktiska problem är inte forskningsbara framhåller Elzinga med rätta. De måste översättas och en sådan översättning är inte alltid möjlig eller kan misslyckas och då blir det ingen bra forskning. Forskare måste äga frågan om huruvida praktiska problem är forskningsbara och på vilket sätt. Borås090610 Björn Brorström
The Swedish School for Library and Information Studies in Boras - changes and developments The change and development from a library school to a fully-fledged academic institute for teaching and research has been a major challenge for the Boras school during the 1990's. The Swedish School for Library and Information Studies in Boras now encompasses the Department for Library and Information Studies at Göteborg University including the Ph.D.-programme, which started there in 1993. The change entailed a revision of the curriculum and a new Master's programme that is currently producing more than 100 Master's theses a year. The new Ph.D. programme has already resulted in six Ph.D.s and a recent expansion from one to five chairs paves the way for future developments. The research profile and organization of the programme in four subdivisions cover the major areas of the field with some emphasis on information seeking and related areas. However there are still some areas where research activities are limited and many challenges are still awaiting. Areas under development within the school are information management, bibliometrics and knowledge organization. The labour market is quite good and a shortage of librarians and information specialists may well lie ahead, as retirements will increase during the next two decades.
Background: Musculoskeletal disorders are a major burden on individuals, health systems and social care systems and rehabilitation efforts in these disorders are considerable. Self-care is often considered a cost effective treatment alternative owing to limited health care resources. But what are the expectations and attitudes in this question in the general population? The purpose of this study was to describe general attitudes to responsibility for the management of musculoskeletal disorders and to explore associations between attitudes and background variables. Methods: A cross-sectional, postal questionnaire survey was carried out with a random sample of a general adult Swedish population of 1770 persons. Sixty-one percent (n = 1082) responded to the questionnaire and was included for the description of general attitudes towards responsibility for the management of musculoskeletal disorders. For the further analyses of associations to background variables 683–693 individuals could be included. Attitudes were measured by the "Attitudes regarding Responsibility for Musculoskeletal disorders" (ARM) instrument, where responsibility is attributed on four dimensions; to myself, as being out of my hands, to employers or to (medical) professionals. Multiple logistic regression was used to explore associations between attitudes to musculoskeletal disorders and the background variables age, sex, education, physical activity, presence of musculoskeletal disorders, sick leave and whether the person had visited a care provider. Results: A majority of participants had internal views, i.e. showed an attitude of taking personal responsibility for musculoskeletal disorders, and did not place responsibility for the management out of their own hands or to employers. However, attributing shared responsibility between self and medical professionals was also found. The main associations found between attitude towards responsibility for musculoskeletal disorders and investigated background variables were that physical inactivity (OR 2.92–9.20), musculoskeletal disorder related sick leave (OR 2.31–3.07) and no education beyond the compulsory level (OR 3.12–4.76) increased the odds of attributing responsibility externally, i.e placing responsibility on someone or something else. Conclusion: Respondents in this study mainly saw themselves as responsible for managing musculoskeletal disorders. The associated background variables refined this finding and one conclusion is that, to optimise outcome when planning the prevention, treatment and management of these disorders, people's attitudes should be taken into account.
Högskolan i Borås har ambitionen att bli ett komplett professionslärosäte med såväl rättigheter att examinera akademiska doktorer som att utveckla en nära och långsiktig relation med de professioner som är aktuella med aktuella forskningsoch utbildningsinriktningar. Omvärldssamverkan är en förutsättning för förverkligande av professionslärosätets verksamhetsidé Vetenskap för profession. Den kan ske regionalt, nationellt eller internationellt. Genom öppenhet gentemot det omgivande samhället och lyhördhet läggs grunden för partnerskap. Det ska vara lätt för externa aktörer att få kontakt med högskolans utbildning och forskning. Samverkan skall fullt ut genomsyra professionslärosätet och vi är många som på flera plan måste svara på förväntningarna. Högskolan i Borås är uppbyggd på institutioner som är inriktade mot olika professioner. En tätare relation mellan högskolans utbildning och forskning och den praktik som utövas inom professionerna kommer att ge ömsesidig styrka.
Background: Musculoskeletal disorders are very common and almost inevitable in an individual's lifetime. Enabling self-management and allowing the individual to take responsibility for care is stated as desired in the management of these disorders, but this may be asking more than people can generally manage. A willingness among people to take responsibility for musculoskeletal disorders and not place responsibility out of their hands or on employers but to be shared with medical professionals has been shown. The aim of the present study was to describe how people with musculoskeletal disorders think and reason regarding responsibility for prevention, treatment and management of the disorder. Methods: Individual interviews with a strategic sample of 20 individuals with musculoskeletal disorders were performed. The interviews were tape-recorded, transcribed verbatim and analysed according to qualitative content analysis. Results: From the interviews an overarching theme was identified: own responsibility needs to be met. The analysis revealed six interrelated categories: Taking on responsibility, Ambiguity about responsibility, Collaborating responsibility, Complying with recommendations, Disclaiming responsibility, and Responsibility irrelevant. These categories described different thoughts and reasoning regarding the responsibility for managing musculoskeletal disorders. Generally the responsibility for prevention of musculoskeletal disorders was described to lie primarily on society/authorities as they have knowledge of what to prevent and how to prevent it. When musculoskeletal disorders have occurred, health care should provide fast accessibility, diagnosis, prognosis and support for recovery. For long-term management, the individuals themselves are responsible for making the most out of life despite disorders. Conclusion: No matter what the expressions of responsibility for musculoskeletal disorders are, own responsibility needs to be met by society, health care, employers and family in an appropriate way, with as much or as little of the "right type" of support needed, based on the individual's expectations.
Aim: 1) To assess the reliability and validity of the Swedish version of the Child Health Questionnaire (CHQ), 2) to determine the correlation between children's and parents’ responses to the CHQ, and 3) to describe and compare responses to the CHQ of four diagnostic groups. Methods: A total of 199 Swedish children aged 9–16 with diagnoses of asthma ( n =53), diabetes ( n =48), short stature ( n =51) and juvenile chronic arthritis (JCA, n =47) and their parents answered the CHQ and relevant validation instruments at a clinic check-up. Coefficient alphas were determined for all dimensions of the instrument, and all but four had acceptable to very good reliability (0.75–0.94). Results: Concerning construct validity, the CHQ correlated significantly with appropriate dimensions of the validation instruments. In general, there were significant correlations between the children's and parents’ responses. Comparisons between the diagnostic groups showed several significant differences. The short stature group had the highest quality of life and the JCA group the lowest. There were no sex differences, but children who had not reached puberty scored better on the dimensions of mental health and self-esteem. Conclusion: The Swedish version of the CHQ is a reliable and valid instrument. Furthermore, it is recommended to ask children themselves about their health-related quality of life.
The purpose of this thesis is to study the formation of opinions in issues related to the problem area of Christianity and culture of Public Theologian J A Eklund (1863-1945). The concept of Public Theologian refers to a theologian, who by participating in the cultural debate, strives to convince the public that Christianity is a superior theory of life even in modern society, and of Christianity’s relevance in every area of society. The thesis demonstrates that the issue of the relationship between Christianity and culture is visible throughout most of Eklund’s rich and multifaceted authorship, and can be said to pose a life long problem for him. Many other theologians in his time were also engaged in the issue of Christianity and culture. It was a problem characteristic of the generation. For more than thirty years Spiritual Life (Geistesleben, in german) was Eklund’s ideological signature. To him the concept carries humanistic, idealistic and Christian implications. Spiritual life is a denotation for the superior, free human life as opposed to nature, guided by laws and/or instincts. At times Eklund constrains the concept and gives it a more distinct religious meaning as he, for example, speaks of spiritual life in terms of “human life from above”. One must not thereby be led to believe that Eklund limits spiritual life to the sphere of the church; rather, in contrast he stresses that spiritual life also applies to science and learning, art and literature, customs and traditions, working life etc. Eklund’s use of the concept is highly connected to his interest in the problems pertaining to Christianity and culture. The title of this thesis – Agitator of the Spiritual Life – is explained by Eklund perceiving himself as a cross between a priest and an agitator. It is characteristic to his often unconventional approach and actions in his functions as priest and bishop that he perceived himself as an agitator, a political character who in his time was commonly referred to as the demagogue. The combination of a vehement temper, frequent controversial initiatives and an intensive will to take part in the cultural struggle earned him the name “the polemical Bishop of Karlstad”. The character of Eklund’s public theology, its agitating and often highly polemical mark, has to be put in relation to the intensive debates of the late 19:th century and the early 20:the century, between proponents of different theories of life. The issue of Christianity’s relationship to culture is treated as a group of problems in the thesis. Based on the occurrence of distinct themes in Eklund’s bibliography, a number of sub-problems have been identified. The thesis discusses Eklund’s view of the relationship between: 1) Christianity and science 2) Christianity and humanities 3) Christianity and philosophy 4) Christianity and fiction 5) Christianity and politics/state 6) Christianity and nationalism/ethnicity 7) Christianity and history. Finally it discusses Eklund’s view of Christianity’s standpoint in the issue of war and peace.
Artikeln diskuterar humanioras integrering i professionsutbildningar med koppling till den amerikanska diskussion om Liberal arts Education och med särskilt fokus på utbildning av ekonomer.
Hur kan vetenskapsområdet humaniora stärkas? Hur kan humanistiska discipliner interagera med andra områden? Hur kan humanioras bildningsuppdrag relevansgöras? Det är frågor som belyses i denna på 30-talet timslånga intervju byggda rappport.
Recensionsessä om Per Höjebergs avhandling i historia Utmanad av ondskan: Den svenska lärarkåren och nazismen 1933-1945. Artikeln diskuterar tematiker som nationalsocialism och pedagogik, kulturellt försvar mot totalitära synsätt, den bildade klassens förhållande till nazistiska partier och protonazistiska kulturella organisationer samt behovet av ett kritiskt förhållningssätt till historiemoralistiska synsätt.
Johan Sundeen har i Reflektioner från periferin samlat krönikor, kulturartiklar och populärvetenskapliga essäer om böcker, bildning och idépolitik.
Textile can be more than just patterns and washability. Today it can have other functions, visible or hidden and they can be interactive. Textile has simply become high-tech. What used to be considered science fiction is today reality. The exhibition TEXTILE POSSIBILITIES focuses on experiments that explores the possibilities that modern textile materials offers. There are no actual products on display in the exhibition, instead the latest research from textile is shown. For instance, visitors can experience how electricity, heat and movements alter colours and structures within the textiles. The exhibition shows the research process and lets the visitor interact with the different textile prototypes. The exhibition TEXTILE POSSIBILITIES aims to inspire, convey knowledge and to visualise a possible textile development. It shows a way for how experimental design research through collaboration with the commercial community can affect and build it’s own future here in Sweden.