Följande paper beskriver hur personametodik har använts vid ett förändringsarbete gällande bibliotekslokaler vid Högskolan i Borås. Det konkreta arbetet med lokalöversynen innehöll även andra metoder och moment, men i detta paper beskrivs i huvudsak hur ovanstående metodik har använts.

Den vetenskapliga forskningen inom konst och konsthantverk samt inom den praktikbaserade designforskningen presenterar i stor utsträckning resultat i visuell form vid sidan av det tryckta ordet. I dessa sammanhang är det visuella objektet eller det konstnärliga uttrycket ofta det avgörande för forskningsresultatet och en eventuell tillhörande text ses som ett komplement. Projektet ”Modell för att hantera komplexa digitala objekt i öppna arkiv – med utgångspunkt i konst och design” har sin upprinnelse i en önskan från Textilhögskolan att bättre kunna representera och publicera sin forskning på högskolans webbplats samt erfarenheter från Textilhögskolan och Bibliotek & läranderesurser i samband med registreringen av forskningsresultat från Textilhögskolan i högskolans öppna digitala arkiv BADA (Borås akademiska Digitala Arkiv). Vi blev då varse begränsningar i möjligheten att beskriva forskningsresultat från Textilhögskolan med hjälp av systemets befintliga metadataschema (Dublin Core). Utifrån detta konkreta lokala behov och mot bakgrund av att motsvarande behov finns generellt inom det akademiska fältet konst och design, sökte och fick Bibliotek & läranderesurser i samarbete med Textilhögskolan medel från Kungliga Bibliotekets OpenAccess.se-program till en pilotstudie.

De flesta lärosäten i Sverige har under de senaste åren inrättat öppna digitala arkiv, även så kallade publikationsdatabaser, för att möjliggöra registrering, lagring och fritt tillgänglig presentation av lärosätets vetenskapliga publicering.

Bildningsbegreppet har åter blivit föremål för livlig debatt. I denna rapport finns fem föreläsningar om ett bildningbegrepp för vår tid dokumenterade. Janken Myrdal skriver om de två kulturerna – humanvetenskap och naturvetenskap; Lars Calmfors diskuterar bildningsbegreppets plats i den nationalekonomiska disciplinen; Hans Ruin analyserar förhållandet mellan Wilhelm von Humboldts förståelse av översättandets problem och dennes bildningssyn; Jörgen Tholin redogör för hur Högskolan på Gotland ska bli Sveriges främsta lärosäte för modern bildning och avslutningsvis reflekterar Jan Nolin över vilka följder som övergången från tryckt till digital publicering kan få för vetenskapssamhället.

Bolognadeklarationen och de allmänna målen i Högskolelagen betonar kunskaper och färdigheter som leder till anställningsbarhet. I Högskolans forsknings- och utbildningsstrategi för åren 2009-2012 slås det fast att studenten ska ges möjlighet att utveckla sin informationskompetens under studietiden (Högskolan 2007a). Högskolan i Borås planerar professionsinriktade masterutbildningar som dels ska möjliggöra egen forskning men framför allt riktas blicken mot professionen och behovet av kompetenta medarbetare som kan utveckla verksamheter med stöd i vetenskapliga rön (Högskolan 2007b). Då blir det viktigt att studenten utöver ämnesspecifika kunskaper och färdigheter, undervisas i och får tillfälle att träna generella, icke ämnesspecifika kompetenser som till exempel informationskompetens.

Information literacy development among students has been a subject of interest among researchers and librarians for many years. A unanimous understanding, as a result of research and professional experience, is the importance of a contextualized approach and sustainable collaboration between faculty and librarians. The Borås Model, a collaborative model for the development of information literacy among students, describes how responsibilities can be divided and how actions can be shared to create embedded Information Literacy (IL) modules in university programmes. At the University of Boras, faculty and librarians collaborate according to this model since 2009. As a starting point the librarians discussed how to design IL elements to enable the students’ development of information literacy gradually during their time of study. The suggested recommendations are based on the experience from teaching information searching, from observations of how students behave in these situations and from reference work in the library. The focus will be on learning and understanding to help the students to develop an analytic and reflective attitude to information, to information sources and to search results, enabling them to adopt their search behaviour to the changing environment of information sources and information publications. They will also be introduced to important information resources that they will need in their profession. The implementation of the model is still in its cradle. This paper describes the implementation process at the Registered Nurse Programme and the Systems and Computer Science Programme, showing how the suggested recommendations were adopted to the actual needs of the programmes. At the Textile Design Bachelor Programme, the overall planning of the IL modules is presented, and the first module will start from autumn semester 2010.

Under hösten 2012 tillsattes en arbetsgrupp för att undersöka forskares och forskarstuderandes behov av tjänster och stöd från Bibliotek & läranderesurser (BLR). Denna rapport är resultatet av gruppens arbete. BLR vill vara ett aktivt och proaktivt stöd för forskare i forskningsprocessen och BLR vill genom sina forskningsnära tjänster stödja högskolans strävan att öka andelen forskning samt andelen externt finansierad forskning. BLR vill även utveckla ett fungerande och anpassat forskarstöd. Syftet med den här undersökningen har varit att utreda forskares och forskarstuderandes behov av stöd i forskningsprocessen för att kunna fortsätta utveckla och prioritera BLR:s forskarstöd. Undersökningen har bestått av en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer som har genomförts bland forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås. Utifrån det analyserade materialet har arbetsgruppen kommit fram till att följande områden är viktiga för BLR att utveckla för att kunna erbjuda kvalitativt forskarstöd för forskare och forskarstuderande på Högskolan i Borås: • BLR behöver erbjuda mer stöd i informationssökning • BLR bör se till att informationsresurserna överensstämmer med behoven. • Publiceringsstöd bör erbjudas så att forskare får kompetensen att välja den bästa publiceringskanalen. • Forskningsresultat- och data bör synliggöras och tillgängliggöras och BLR bör omvärldsbevaka bl.a. finansiärer och utlysningar i samråd med andra delar av Högskolan i Borås. • BLR:s medarbetares kompetens bör synliggöras och BLR bör verka för samarbete mellan forskare och BLR och samverkan mellan BLR och andra delar av högskolan. • Det behövs även ökat handledarstöd och annat generellt stöd i bl.a. tekniska verktyg. Förslag till utveckling av BLR:s forskningsstöd redovisas i detalj i kapitel 6. Rapporten behandlar inte frågan om hur forskningsstödet vid BLR skulle kunna organiseras. Det bör diskuteras i samband med verksamhetsstödet i den kommande organisationsförändringen och är i förlängningen något för BLR:s och högskolans ledning att ta ställning till.

Projektidén var att utarbeta kostnadseffektiva arbetssätt för digitalisering och publicering samt tillgängliggörande i högskolans öppna arkiv av svårtillgängligt svenskpublicerat HumSam-material. I detta ingick också att utreda upphovsrätten kring detta redan publicerade material. Målet var även att hitta en logistiskt enkel och kostnadseffektiv kedja för hela processen som måste vara skalbar för att kunna ta hand om material från ett större antal forskare.

Projektet Modell för ökad användning av öppna digitala lärresurser har syftat till att skapa en modell för spridning av öppna digitala lärresurser på högskolan, för information och utbildning på alla nivåer samt en teknisk undersökning av förutsättningarna för kopplingar mellan lärplattform och institutionellt arkiv.

All articles in fulltext.

Detta specialarbete syftar till att söka utröna den syn på språk och kunskap, som ligger bakom det sätt på vilket biblioteken strukturerar sitt arbetsmaterial, dvs media, för att kunna återvinna dem. Jag följer en tradition från Platon via skolastiken, Leibniz och positivismen fram till våra dagars forskning om artificiell intelligens, som gör gällande att all kunskap är möjlig att fånga med ett exakt språk och en universell metod. Uppsatsen avslutas med en kritisk diskussionom detta systemtänkande.

Kurslitteratur tillhandahålls vid många svenska universitets- och högskolebibliotek och är en fråga som ständigt är uppe till diskussion, både inom förlagsvärlden, bland lärare och bibliotekarier samt vid landets studentkårer. För det är en fråga som engagerar och där rutiner och prioriteringar vid landets bibliotek ser väldigt olika ut. Samtidigt är en del studenter beroende av att biblioteken faktiskt tillhandahåller kurslitteratur. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås (HB)1 är inget undantag, även här diskuteras kurslitteraturen ofta, både bland studenter och bland personal. Mot bakgrund av detta har vi sett ett behov av att se över och effektivisera våra rutiner och flöden för att på så sätt bättre stödja studenterna i deras studier. Samtidigt vill vi försöka förankra kurslitteraturen i bibliotekets uppdrag och försöka svara på frågan varför vi tillhandahåller kurslitteratur.

Kungliga biblioteket (KB) beslutade 2008 att sluta klassificera enligt SAB-systemet och istället gå över till Dewey decimalklassifikationssystem. Målen med övergången var att: 1. rationalisera bibliotekens arbete med klassifikation genom att Deweykoder i poster för internationellt material kan återanvändas 2. göra svenskt material mer synligt för omvärlden genom att använda ett internationellt klassifikationssystem 3. kvalitetssäkra klassifikationsarbetet genom att använda ett väl underhållet system Flertalet forskningsbibliotek följde efter. Här vid Bibliotek & läranderesurser (BLR), Högskolan i Borås (HB) beslutades i juni 2010 att en övergång till Dewey skulle ske.

This study concerned first-year students failing in being successful in their academic studies and the reasons behind this. We were also presenting some suggestions, when it came to student support services, to help them succeed in their academic endeavours. We studied a group of 148 first-year students, who were unsuccessful in gaining 20 credits out of 40 requested, during their first year of academic studies at the University College of Borås. The rate of respondents from the six different schools of the UCB was 72 students. The study gave an overview of both organizational and personal reasons for failure. The study was dealing with study hours, students who work extra alongside their studies and the effects this had on study results. We were also discussing whether the available student support services at the UCB were known to the students, used by them or if they were in need of additional study-related support. The most striking results were the dominating numbers of young students under the age of 25, and the fact that most of the respondents had Swedish as their mother tongue. The most significant conclusion of our study was that Student Support Services can play an important part in helping students to succeed in their academic studies.

This study concerned first-year students failing in being successful in their academic studies and the reasons behind this. We were also presenting some suggestions, when it came to Student Support Services (SSS), to help the students succeed in their academic endeavours. We studied a group of 148 first-year students, who were unsuccessful in gaining 20 credits out of 40 requested, during their first year of academic studies at the University College of Borås (UCB). The rate of respondents from the six different schools of UCB was 72 students. The study gave an overview of both organisational and personal reasons for failure. The study was dealing with study hours, students who work extra alongside their studies and the effects this had on study results. We were also discussing whether the available student support services at UCB were known to the students, used by them or if they were in need of additional study-related support. The most striking results were the dominating numbers of young, male students under the age of 25, and the fact that most of the respondents had Swedish as their mother tongue. The most significant conclusion of our study was that Student Support Services plays an important part in helping students to succeed in their academic studies.

Under våren 2010 genomfördes en serie om fyra seminarier med namnet ”Från Högskolan i Borås till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år”. Det primära syftet var att diskutera den svenska högskolans roller i en tid präglad av stora förväntningar och motsägelsefulla krav på akademin. Denna rapport utgör en dokumentation av seminarieseriens innehåll. Professor Sven-Eric Liedman skriver med samtidskritisk udd om universitetens historia; professor Mats Benner beskriver och analyserar fyra historiska idealtyper av universitet samt belyser det förändringstryck som högskolesektorn verkar under; professor Kerstin Sahlin riktar intresset mot hur universitet skiljer sig från andra organisationer och ger sin bild av hur detta faktum bör återspegla sig i besluts- och ledningsstrukturer. Seminarieserien och rapporten är ett led i Högskolan i Borås kontinuerligt pågående självreflektion och arbete med frågor som rör professionslärosätets identitet och profil. I rapportens senare del presenteras sex korta reflektioner om och/eller seminarieseriens teman utifrån Högskolan i Borås horisont. Reflektionerna är skrivna av professorer från alla högskolans sex institutioner.

Informationskompetens framställs i många sammanhang som viktig i dagens informationsintensiva samhälle. Informationskompetens är dock inte ett enhetligt, väl definierat begrepp, utan används med olika innebörd i olika sammanhang. Detta gör också litteraturöversikter över ämnet klart genom att peka på den rad av innebörder och terminologier som använts och används (se t.ex. Bawden, 2001). Oavsett hur man definierar informationskompetens tycks det dock förhålla sig på så vis att bibliotekarieprofessionen anser sig ha något att tillföra användaren för att göra denne mer informationskompetent, och på så vis bland annat öka förutsättningarna för användarens möjligheter till demokratiskt deltagande i samhället (se t.ex. Pawley 2003, s. 422). Men att bibliotekarierna ger sig själv definitionsrätten över vad det innebär att var informationskompetent kan också förstås som ett maktförhållande mellan bibliotekarier och användare.

I år firar Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås fem år. Lokalerna invigdes hösten 2004 efter många år av planerings- och byggnadsarbete. Vid öppnandet ansågs både lokalerna och verksamheten spegla det moderna biblioteket för 2000-talet. Vad har då hänt under dessa fem år? På vilket sätt har lokalerna och verksamheten motsvarat förväntningarna från besökare och personal? Hur har de bakomliggande tankarna som var ledstjärnor under planeringsarbetet fungerat i praktiken? Vad har hänt i bibliotekssverige och i övriga världen under dessa fem år och hur har detta påverkat lokalerna och de tjänster som erbjudits vid BLR? Vilka kommande trender kan vi nu se och på vilket sätt behöver BLR anpassa sina lokaler och sin verksamhet till dessa?

De utvecklingsarbeten som presenteras i denna rapport är en del av den högskolepedagogiska grundutbildningen som finns vid Högskolan i Borås. Syftet med utbildningen är att stödja universitetslärare att utveckla ett reflekterande och kritiskt undersökande förhållningssätt till sin praktik samt att stimulera till en pedagogisk diskussion. Att forska i egen praktik (aktionsforskning), utvecklar såväl undervisning som utbildning samt bidrar till individens utveckling mot ’Scholarship of Teaching and Learning’.

I början av september 2010 publicerade Sydsvenska Dagbladet en intervju med den då nytillträdde universitetskanslern Lars Haikola. Ställd inför frågan om betydelsen av stora förändringar inom högskolesektorn – såsom ökat självstyre för lärosätena, kårobligatoriets avskaffande och införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter – svarade Lars Haikola att reformer som dessa kommer att leda till en mer ”adekvat högskola” – till en högre utbildning och forskning som är ”bättre anpassad till tidens krav”.

The arrival of e-books in Swedish libraries has been influenced by the ideas of provisions of equal access to all media and all Swedish citizens as well as by librarians’ wish to provide best service to their users within the library’s area of responsibility. They saw this new resource and service in the light of fulfilling their specific function in a democratic society that is usually expressed in Sweden as mediation (or transfer) of knowledge and culture to all. This is a common foundation, on which new media and information resources (including e-books) are incorporated into Swedish academic and public libraries. Apart from this common basis we see other similarities in work with e-books in both types of libraries, but also a number of differences. Most of them relate to the situation of libraries within their respective context and in relation to their specific role. Academic libraries are quite influential players in the global scholarly communication and supporters of both research and study processes. As such they are embedded in mainly international market of scientific information and scholarly materials. They have significant resources provided by parent universities for acquisition and a wide choice of commercially available material from different producers and vendors. They are organized into a national library consortium that has increased negotiation power. Thus, they have more freedom to experiment with a variety of business and pricing models offered on the international market. They also have high competence in the area of publishing and often play a role of a publisher themselves. Their involvement in research process and in open access initiatives puts them in a position to provide expertise to researchers in publishing and intellectual property areas. Public libraries are part of local cultural and educational landscape. As such they depend on the production of media and content in national languages that helps to cater to the needs and demands of the local population. They also are customers on a relatively small market of publishing, entertainment and education-related materials that help to fulfil their function in the enlightenment of the people. As public libraries offer open and free-of-charge access to their resources to the totality of the population in a particular territory, eventually covering the whole country, they are regarded as a disruptive player in the market economy. This perceived threat from public libraries was reborn in the emerging market of e-books. Despite these differences both academic and public libraries face similar challenges and problems in management of their collections, creating metadata, and providing access to them. So far, no such solutions that could satisfy all involved parties have been found.

Introducing e-books into Swedish libraries has been influenced by the idea of equal access to all media for all Swedish citizens as well as by librarians’ wish to provide the best possible service to their users. Libraries perceived this new resource and service as a way of fulfilling their specific function in a democratic society, which is usually described as mediation (or transfer) of knowledge and culture to all. This is a common basis for the incorporation of new media and information resources (including e-books) into Swedish academic and public libraries. Apart from this common platform, we see other similarities in working with e-books in both types of libraries, but also a number of differences. Most of them relate to the position of libraries within their respective context and in relation to their specific role. Academic libraries are quite influential players in the global scholarly communication and supporters of both research and study processes. As such they are embedded in a mainly international market of scientific information and scholarly materials. They have significant resources provided by their parent universities for the acquisition of scholarly material and a wide choice of commercially available material from different providers. They are also incorporated into a national library consortium with great negotiation power. Thus, they have more freedom to experiment with a variety of business and pricing models offered on the international market. They also have a high competence in publishing and are often publishers themselves. Their involvement in research processes and in open access initiatives puts them in a position to provide expertise to researchers in the areas of publishing and intellectual property protection. Public libraries are part of the local cultural and educational landscape. As such, they depend on the production of media and content in national languages which helps cater to the needs and demands of the local population. They are also customers on the limited market of publishing, entertainment and education-related materials which help fulfil their function as educators. As public libraries offer open and free access to their resources to the entire population of a certain area, eventually covering the whole country, 14 they are regarded as a disruptive element in the market economy. This perceived threat from public libraries was reborn with the emergence of e-books. Despite their differences, both academic and public libraries face similar challenges and problems relating to the management of their collections, creating metadata, and providing access to their content. So far, there haven’t been any mutually satisfactory solutions.

Introduction. Our aim is to compare the advantages and problems of e-book acquisition identified in research literature to those experienced by two Swedish university libraries. Method. A literature review was used to identify the main issues related to acquisition of e-books by academic libraries. The data for comparison were collected through case studies in two Swedish universities. Document analysis, interviews and personal experience were used for data collection. Results. The main drivers of e-book acquisition by Swedish academic libraries are the perceived needs of the users. E-books are regarded as potentially useful for solving some of the problems of library service. A number of challenges and problems identified by the participants in the case studies coincide with those that were derived from the literature review. Conclusions. The problems of e-book acquisition in academic libraries seem to be common to the economically strong Western countries. University librarians see certain advantages of e-books for their users and libraries. Publishers and academic librarians expect that e-books would not lose the advantages that printed books offered to them. Hence, publishers restrict the usage of e-books to ensure revenues as if from selling individual copies. Librarians try to regain the same level of control over e-book collections as for printed materials.

För att bereda studenterna möjlighet att utveckla färdigheter inom informationssökning och akademiskt skrivande för att underlätta deras uppsatsskrivande så ges kurser i detta i BLR:s regi. Hittills har dessa erbjudits separat. Bibliotekarierna har bedrivit undervisningen i informationssökning och Språkverkstadens språkpedagog har koncentrerat sig på att utveckla studenternas rapportskrivande. När så en förfrågan om samarbete kring studenternas uppsatser ställdes från en institution på HB så blev det en lämplig startpunkt för att vidareutveckla BLR:s kursverksamhet. Det ledde till att Språkverkstaden och undervisningsavdelningen inom biblioteksdelen utarbetade ett gemensamt kurskoncept. Det är planerandet och genomförandet av detta kursmoment som kommer att beskrivas.

Syftet med specialarbetet är att presentera genren allåldersböcker samt att ge litteraturtips till den intresserade läsaren. Med en kortfattad definition innebär begreppet allåldersböcker böcker som kan läsas med lika stor behållning av såväl barn och ungdom som vuxna läsare. Specialarbetet inleds med utdrag ur olika intervjuer som jag gjort med fackmänniskor i bokvärlden. Sedan följer ett fyrtiotal annotationer som jag skrivit efter att ha läst dessa allåldersböcker. Bokurvalet har gjorts efter rekommendationer av ovannämnda personer. Slutligen följer en förteckning över icke-annoterad allålderslitteratur som valts ut enligt samma principer som de övriga verken.

I föreliggande (pilotstudie)/rapport redovisas behovet av studentbostäder i Borås samt vilken standard på boendet som är önskvärt. Som de flesta högskoleorter saknas även Borås studentbostäder i den omfattning som studenter önskar. Sveriges studentkårers förening (SFS) anser att studentbostäder skall följa en viss standard en s.k. klassad bostadsgaranti som då innebär en hyresrätt i form av korridorrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (t.ex. dubblett eller triplett). För Borås del finns cirka 1 000 sådana studentbostäder (med SFS klassad bostadsgaranti) – behovet är dock högre – hur stort beror något på beräkningssättet.

The project "A model for managing complex, digital objects in open archives within the field of art and design" is primarily a pilot study. The background is the challenges connected with digital publishing and accessibility of artistic research and research findings in visualized forms. The purpose is to make a survey of existing Open Access initiatives handling this kind of objects within the academic field of art and design as well as a draft to a model with the School of Textiles, a department at the University College of Borås, as an example. The School of Textiles educates, among others, fashion designers and textile designers. The material that will be analyzed in the project includes theses, exhibitions, material descriptions as well as videos, photography and multimedia. When designing the model the open archive BADA (Borås Academic Digital Archive) is to be used. The technical platform for BADA is DSpace. Contacts will be taken with the Digital Library Department within the National Library of Sweden to discuss issues of metadata format in view of future digital deliveries to the National Library.

Vad är en organisation? Hur kan likartad verksamhet vara organiserad på så olika sätt? Hur kan verksamheter som är organiserade på samma sätt fungera så olika? Detta är inte frågor som kommer att besvaras här, utan snarare frågor som väcktes i samband med den organisationsöversyn som gjordes vid Bibliotek & läranderesurser (BLR) under 2008. Frågorna speglar också den erfarenhet som vi fick genom arbetet med organisationsöversynen som kan sammanfattas i att det är inte själva organisationen som är viktigast utan vägen dit.