Kungliga biblioteket (KB) tillsatte sommaren 2019 en arbetsgrupp med uppdrag att påbörja arbetet med nationella riktlinjer för gallring. Via tidigare nätverksmöten och konferenser samt i rapporter hade det framkommit en önskan om ett nationellt samarbete kring gallring och bevarande. 

Forskningsbiblioteken (lärosätesbibliotek och specialbibliotek) gallrar i dagsläget mycket tryckt material, men arbetet sker utan samordning. Viktigt material riskerar därför att gå förlorat. Tidigare svenska samarbeten kring bevarande och gallring visar på god vilja och goda intentioner. Dock har det funnits brister i långsiktighet och organisation, oklar finansiering på lång sikt och svag samordning och uppföljning. Flera pågående och framgångsrika internationella initiativ visar på behovet av samsyn kring grundläggande mål med arbetet och en långsiktigt hållbar lösning, såväl ideologiskt som finansiellt och organisatoriskt. 

Arbetsgruppen har genom omvärldsbevakning och avstämning med fältet tydliggjort kärnan i vad ett långsiktigt samarbete skulle innebära. Detta har konkretiserats i ett förslag till en vision och policy i form av ett ramverk. Visionen sammanfattas i att ”forskningsbiblioteken samverkar långsiktigt och tar ett gemensamt ansvar för att spara, bevara och tillgängliggöra material för dagens och framtidens behov för alla sina målgrupper”. 

Visionen konkretiseras i sex policy-punkter om samverkan, bevarande och tillgängliggörande. Samverkan bör ske genom en formaliserad organisationsstruktur och ge förutsättningar för att se samlingarna som en gemensam resurs, så att varje bibliotek inte behöver spara allt. Minst ett exemplar av det svenska trycket ska bevaras som "samhällets minne" och ett tillräckligt antal exemplar måste sparas för att även säkerställa nyttjande för framtiden. Material som sparas måste tillgängliggöras effektivt (genom till exempel digitalisering och fjärrlån) och god sökbarhet upprätthålls genom kvalitativ metadata. 

Ramverket har diskuterats med fältet på flertalet workshoppar, vid konferensen Samlingshantering i teori och praktik1 samt genom en enkät till berörda bibliotek. Dialogen visar på ett mycket stort intresse hos biblioteken för att samarbeta kring gallring och bevarande av lågfrekvent använt material och på så sätt säkra tillgången till forskningsmaterial. Ramverket är ett sätt att samordna resurser för att bygga relevanta tjänster och säkra tillgång till samlingar för framtiden. Det krävs ett tätt samarbete och gemensamt ansvarstagande mellan KB och forskningsbiblioteken för att ge tyngd och förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete. Behoven och möjligheterna för biblioteken att delta i ett samarbete ser dock olika ut. Därför är det viktigt att de kan delta efter sina specifika förutsättningar. 

Arbetsgruppens rekommendation är att KB i det första skedet bör leda arbetet med att fastställa ramverket och dess vision med intresserade forskningsbibliotek, genom exempelvis en avsiktsförklaring. Man behöver också skapa förutsättningar för implementering av ramverket genom att till exempel definiera roller och samordna med andra pågående utredningar. I nästa fas tas en organisation för samarbetet fram gemensamt av deltagande parter. Därefter kan det praktiska arbetet starta, till exempel i form av pilotprojekt som kan utgå från bibliotekens pågående eller planerade gallringsarbeten. Detta för att i mindre skala pröva ramverket, dess finansiering och organisation samt framtagna riktlinjer, innan det skalas upp. Slutligen kan projektet övergå till förvaltning, där organisation, roller, finansiering och riktlinjer fastställs. 

Agenda 2030 formulerar målen för en hållbar utveckling och en hållbar värld. Det är snart 2030 och mycket behöver göras för att nå målen och skapa ekonomisk stabilitet, samhällelig rättvisa och begränsa klimatförändringarna. Vi lägger bakom oss en onormalt het och torr sommar och en stark bekräftelse på att någonting inte står rätt till. Alla har ansvar för att bidra till att vända utvecklingen, inte minst universitet och högskolor som institutioner har en synnerligen viktig uppgift att i utbildning, forskning, samverkan och på campus fokusera på hållbar utveckling. För tio år sedan skedde en satsning vid Högskolan i Borås med målsättningen att bli bäst på hållbar utveckling och ett föredöme för andra, men framför allt att bidra, på det sätt en högskola måste, till en hållbar utveckling. I rapporten beskrivs utgångspunkter för utvecklingsarbetet, hur högskolan har gått tillväga, vilka resultat som uppnåtts, förklaringar till framgångar och motgångar och vad som är nästa steg för att bli det hållbara lärosätet. Ett fortsatt oförtrutet arbete behöver bedrivas, nya ambitiösa mål och strategier formuleras och alltfler studenter och medarbetare engageras. Rapporten är författad av Björn Brorström och Birgitta Påhlsson, som både varit aktiva i det förändringsarbete som har bedrivits.

This paper explains a growing function in today’s public organizations: the technostructure. It reports on the outcomes of an educational programme to develop teams comprising HR, financial and organizational development managers in a Swedish municipality in order to achieve joint support to line managers. The three groups emphasized the importance of their dissimilar work areas and their differences vis-a-vis other administrative occupations with presumably simpler tasks, and showed their indispensability. The groups’ relations were strengthened, but not their actual joint support to line managers. The paper contributes to the literature on professionalized technostructures and organizational change.

By exploring the perceptions of cooperation between technostructure experts and middle line managers of different departments in three Swedish municipalities in a qualitative study, this paper contributes to an understanding of how gendered norms inscribed in type of work influence expectations on cooperation. Theories of principal-agent, stewardship, and partnership, and a gender perspective are used. The comparative analysis shows that despite changes in work roles under the influence of NPM, traditional norms about gender appear to be reproduced in the expectations of cooperation. The results illustrate how cooperation is shaped in contexts associated with feminine respective masculine work. 

Den här boken handlar om chefer, experter och stödfunktioner i kommuner - och om deras administrativa arbete. Den kommunala sektorns administration har på några decennier förändrats genomgripande, både vad gäller omfattning, arbetsinnehåll och styrka. Inom flera områden har roller professionaliserats, och mer kraft och resurser har lagts på att styra organisationen med bakgrund i krav på granskningsbarhet, kommunövergripande policyer och mätbar måluppfyllelse. Det har kommit att påverka hela den kommunala organisationen. I den här boken redogör vi för hur samspel mellan olika administrativa funktioner (såsom chefer, stödverksamhet och staber) ser ut och förändras. Vi diskuterar också hur goda samspel kan se ut, och vad som krävs för att åstadkomma sådana. Boken riktar sig till alla med intresse för organisatoriskt samspel mellan chefer, experter av olika slag och servicefunktioner i dagens kommunala värld. Särskilt riktar den sig till studenter som läser utbildningar inom personal- och arbetsvetenskap, organisation och ledarskap, och offentlig förvaltning, samt till dem som arbetar med ledning och administration i kommuner.

Att vara bibliotekarie vid ett lärosätesbibliotek är ett spännande, varierande ochdynamiskt arbete. Arbetsuppgifterna och arbetssätt förändras i takt med tekniskutveckling, förändringar i det omgivande samhället så som öppen vetenskap,upphovsrätts- och datasäkerhetsfrågor och ökade möjligheter till distansarbete, iforsknings- och utbildningspolitik och inom lärosätet, och genom de satsningarsom görs på lärosätesbiblioteken. Dessutom utvecklas professionen. Bibliotekarierär inte de som vaktar och skyddar kunskapen längre, i stället lär de andra attanvända den, kritiskt granska den och tillgängliggör den. De bidrar även till attproducera kunskap.

Forbes, C. (ed.). Academic libraries and collaborative research services. London: Rowman & Littlefield, 2022. xiv, 298 p. ISBN 978-1-5381-5369-7 

A guide which will help you to review Open Access journals. 

Forskningsprocesser har blivit mer komplexa och konkurrensen om forskningsmedel har ökat under de senaste decennierna, vilket öppnat för möjligheter för universitetsbibliotekarier att ta plats i forskningsprocesser. Utifrån universitetsbibliotekariers perspektiv är bland annat tillgängliggörande av elektroniska informationsresurser och databaser, stöd i publiceringsprocessen av vetenskapliga publikationer samt framtagning av bibliometriska indikatorer för att mäta och värdera forskning arbetsuppgifter där universitetsbibliotekarier kan bidra med kunskaper för att förbättra forskningens kvalitet. Även andra förändringar såsom teknisk utveckling som öppnar möjligheter för digitalisering av bibliotekets fysiska informationsresurser, och öppen vetenskap-rörelsen (open science), har gjort att universitetsbibliotekarier har ökade möjligheter att stödja forskare och effektivisera forskningsprocesser.  

Syftet med föreliggande paper är att belysa de olika sätt på vilka universitetsbibliotekarier kan ta plats i forskningsprocesser. I analysen används begreppet jurisdiktion från Abbott (1988), som beskriver arbetsområde som en eller flera professioner verkar inom, samt rätten att bestämma som professioner har inom arbetsområdet. Det innebär att professionen som har huvudansvaret för ett arbetsområde bestämmer över t.ex. tillhörande arbetsuppgifter, och vilka kunskaper och kompetenser som behövs för att genomföra dessa arbetsuppgifter. I detta sammanhang anses forskningsprocesser vara forskares arbetsområde som universitetsbibliotekarier närmar sig. 

Detta paper baseras på empiriskt material från en avhandlingsstudie om universitetsbibliotekariers arbete med att utveckla bibliotekstjänster för forskare. Avhandlingsstudien genomfördes vid ett universitetsbibliotek med tre fakultetsbibliotek. Vid dessa bibliotek intervjuades tjugo universitetsbibliotekarier och fyra fakultetsbibliotekschefer. 36 observationer av olika typer av möten mellan deltagarna genomfördes. Det empiriska materialet bestod även av sju officiella biblioteksdokument som beskrev utvecklingsarbetet.  

Resultatet och analysen av det empiriska materialet visar att universitetsbibliotekarier närmar sig forskningsprocesser på olika sätt. Detta verkar delvis bero på att forskare inom olika discipliner behöver olika typer av bibliotekstjänster, vilket innebär att universitetsbibliotekarierna vid de tre olika fakultetsbiblioteken har skilda möjligheter och sätt att bidra med sin kompetens i t.ex. systematiska sökningar, val av tidskrifter, att ta ram och förklara bibliometriska indikatorer eller att ta fram datahanteringsplaner för en forskningsprocess. Dessutom verkar det finnas en glidande skala där universitetsbibliotekarierna i ena änden aktivt kan delta i forskningsprocesser och i andra änden kan agera som rådgivare. Abbott (1988) hävdar att rådgivning är ett svagt sätt för professioner att knyta till sig ett arbetsområde. Dock i detta sammanhang kan rådgivning ses som ett sätt att bygga upp kunskap om universitetsbibliotekariers kompetenser hos forskare, vilket potentiellt leder till att universitetsbibliotekarier bjuds in till mer aktivt deltagande i forskningsprocesser i framtiden. Med andra ord, universitetsbibliotekarierna kan dras in i forskningsprocesser av forskare som har behov av universitetsbibliotekariers kompetenser. Denna rörelse kan förstås som en pågående förhandling om jurisdiktion i forskningsprocessen mellan universitetsbibliotekarier som å ena sidan trycker på för att ta plats i forskningsprocessen och forskare som å andra sidan drar in universitetsbibliotekarier i forskningsprocesser och därmed ger plats åt universitetsbibliotekarierna i forskningsprocesser. 

The University of Borås offers a 2ECTS course in research data management designed specifically for doctoral students. According to feedback, the doctoral students appreciate learning practical skills applicable to their doctoral projects and developing a critical understanding of data management. The course has even attracted the interest of other university researchers. 

Data management plans are becoming increasingly ubiquitous, potentially providing a competitive advantage when included in research proposals. Researchers, aware of this, need the university to provide opportunities to acquire the necessary and relevant skills. 

To provide a responsive and targeted learning environment, the university library plans to offer four research data management workshops to researchers in the fall of 2023. One workshop will focus on the unique challenges of artistic research in the textile, fashion, and design fields. The other three will focus on the data management plan through the research process, from proposal to work in process to potentially publishing datasets at the end of the project. The university library coordinates the planning and execution of the educational effort, with input from other professional services such as Archive and IT, the Grants and Innovation Office, and the university's Research Ethics Committee.

Focal aspects: 

·        Collaborative planning for educational efforts

·        Researchers, including in artistic research, specifically textile and fashion design

Biblioteken vid de svenska universiteten och högskolorna representerar ett lika mångskiftande och brett spektrum som lärosätena själva. Ett bibliotek vid ett traditionsrikt bredduniversitet skiljer sig på många sätt från biblioteket vid en specialiserad högskola. Men dessa skillnader till trots är det samma behov av stöd i kärnverksamheterna som biblioteken arbetar med att bemöta. I Stöd för forskning och utbildning: lärosätesbiblioteken i Sverige samlas texter som beskriver både skillnaden mellan olika lärosätesbibliotek och de gemensamma utmaningar som biblioteken möter, inte minst genom de förändringar som digitaliseringen och omställningen till öppen vetenskap medför för forskning och högre utbildning. Även frågor om hur lärosätenas bibliotek ingår i det allmänna biblioteksväsendet tillsammans med folk-, skol- och specialbibliotek tas upp i antologin. Författarna representerar en bred erfarenhet av verksamheten vid lärosätesbibliotek, både i roller som personal och ledning vid biblioteken och som användare i form av forskare.

I denna rapport presenteras resultatet av den enkätundersökning som genomförts under januari 2023 avseende Högskolan i Borås doktoranders studiesituation. Undersökningen berör frågor kopplat till bland annat utbildningens upplägg, handledningssituationen, uppföljning, arbets- och studiemiljön och det stöd man anser sig få. Doktorandbarometern 2023 är den tredje undersökningen av sitt slag som högskolan genomför. Denna undersökning är en del av det systematiska kvalitetsarbete som högskolan bedriver för att kontinuerligt förbättra sin verksamhet.

Background

Sick leave due to stress-related ill-health is increasing and is often caused by occupational imbalance. These types of issues tend to affect both the ability to work and cope with everyday life, as well as the overall experience of health, negatively. There is still little knowledge on how to prepare people and workplaces for the return-to-work process after participation in a work rehabilitation program due to stress and occupational ill-health. Therefore, this study aimed to describe what is needed to achieve a balanced everyday life that includes paid work as experienced by individuals who had participated in a ReDO® intervention due to occupational imbalance and ill-health.

Methods

The concluding notes from 54 informants’ medical records were used for qualitative content analysis. The informants had participated in an occupational therapy group intervention to promote occupational health and regain full work capacity.

Results

The analysis resulted in one major theme and four categories describing how the informants perceive that they must take control of their everyday life as a whole. By doing so, they need to work with structurization and prioritization, social interaction, boundary setting, and occupational meaningfulness.

Conclusion

The study indicates a highly relational process, where it is impossible to divide life into private and work, and presupposes balance in everyday life in multiple dimensions. Its contribution includes the formulation of perceived needs in the transition between intervention and return to work and could, through further research, be used to generate a more effective and sustainable return- and rehabilitation models.

This work focuses on the optimization of heterogeneous Fenton-like removal of organic pollutant (dye) from water using newly developed fibrous catalysts based on a full factorial experimental design. This study aims to approximate the feasibility of heterogeneous Fenton-like removal process and optionally make predictions from this approximation in a form of statistical modeling. The fibrous catalysts were prepared by dispersing zerovalent iron nanoparticles on polyester fabrics (PET) before and after incorporation of either polyamidoamine (PAMAM, –NH2) dendrimer, 3-(aminopropyl) triethoxysilane (APTES, –Si–NH2) or thioglycerol (SH). The individual effect of two main factors [pH (X1) and concentration of hydrogen peroxide-[H2O2]μl (X2)] and their interactional effects on the removal process was determined at 95% confidence level by an L27 design. The results indicated that increasing the pH over 5 decreases the dye removal efficiency whereas the rise in [H2O2]μl until equilibrium point increases it. The principal effect of the type of catalysts (PET–NH2–Fe, PET–Si–NH2–Fe, and PET–SH–Fe) did not show any statistical significance. The factorial experiments demonstrated the existence of a significant synergistic interaction effect between the pH and [H2O2]μl as expressed by the values of the coefficient of interactions and analysis of variance (ANOVA). Finally, the functionalization of the resultant fibrous catalysts was validated by electrokinetic and X-ray photoelectron spectroscopy analysis. The optimization made from this study are of great importance for rational design and scaling up of fibrous catalyst for green chemistry and environmental applications.

Detta arbete har sin bakgrund i ett långtgående intresse för kvalitetsvärdering och bibliometriska indikatorers roll i forskningens praktiker samt mer generellt hur forskningens styrformer och genomförande samproduceras i den senmoderna perioden som karakteriserar vår tid. Dessutom hämtar det näring i intresset för bibliotekets och i synnerhet bibliotekariens roll i denna process. Inriktningen på denna studie initierades på uppdrag från rektor vid Högskolan i Borås som ett led i en omvärldsanalys och som underlag för internt utredningsarbete, men kom under arbetets gång att utvecklas till ett fördjupat arbete att mer generellt beskriva hur bibliometriska fördelningsmodeller används vid svenska lärosäten. Arbetet har också bidragit till vidare forskning i vilken fördelningsmodeller vid samtliga svenska lärosäten som innehar forskarutbildningsrättigheter studeras.

Förhållandet mellan politik och administration i kommuner har varit under diskussion i många decennier. Relationen har förändrats, till exempel som en effekt av olika reformer – inte sällan beskrivna i efterhand som en del i New Public Management (NPM). Även rollerna för de aktörer som främst arbetar i gränslandet mellan politik och förvaltning kan förväntas ha förändrats. I denna rapport fokuserar vi på utvecklingen av en ledande chefsroll i Sverige: kommundirektören. Huvudfrågan vi besvarar är: På vilka sätt har rollen som kommundirektör förändrats under de senaste 25 åren? Vi har genomfört undersökningar av svenska kommundirektörer vart femte år med början 1995. Den senaste som genomfördes var 2020. Våra resultat visar att förändringarna är mest framträdande när det gäller bakgrundsvariabler – här är tendenserna på flera sätt tydliga. Förändringar i rollens innehåll och utförande kan sammanfattas som att allt mer fokus läggs på att hantera linjeförhållanden, ekonomiska frågor, organisatoriska processer samt samhällets utveckling – och gärna tillsammans med kommunstyrelsens ordförande. Men i stort sett är mycket sig likt.

Detta är en guide till Harvardsystemet.