Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1527
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaberg, Alma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson Piittisjärvi, Patricia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna.

    Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

  • 2.
    Abdolahad, Sandy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergerling, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet händer - Unga kvinnors upplevelser att leva med genmutation BRCA1 eller BRCA2: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

  • 3.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cardiopulmonary resuscitation quality during CPR practice versus during a simulated life-saving event.2018Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, Vol. 24, nr 4, s. 652-655Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: As a part of the emergency medical services, the Swedish fire brigade can increase the survival rate in out-of-hospital cardiac arrests.

    AIM: To compare the quality of cardiopulmonary resuscitation (CPR) performed by firefighters at a routine CPR practice versus when involved in a simulated life-saving event.

    METHODS: In this study, 80 firefighters divided into two groups performed CPR according to guidelines: one group indoors during a routine training session; the other group outdoors during a smoke diving exercise wearing personal protective clothing and self-contained breathing apparatus. Descriptive and inferential statistics were used to analyze the data.

    RESULTS: The results showed a tendency for the outdoor group to perform CPR with better ventilation and compression quality, as compared to the indoor group. The ventilation of the manikin was not hampered by the firefighters wearing personal protective clothes and self-contained breathing apparatus, as the Swedish firefighters remove their facial mask and ventilate the patient with their mouth using a pocket mask.

    CONCLUSIONS: Overall, the results in both groups showed a high quality of CPR which can be related to the fire brigade training and education traditions. CPR training is regularly performed, which in turn helps to maintain CPR skills.

  • 4.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University .
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Simulation as a means to develop firefighters as emergency care professionals.2018Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, s. 1-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate the simulated emergency care performed by firefighters and their perception of simulation as an educational method.

    METHODS: This study had a mixed method with both a quantitative and a qualitative approach. Data were collected by simulation assessment, a questionnaire, and written comments. Descriptive analysis was conducted on the quantitative data whereas a qualitative content analysis was conducted on the qualitative data. Finally, a contingent analysis was used where a synthesis configured both the quantitative and the qualitative results into a narrative result.

    RESULTS: The cognitive workload that firefighters face during simulated emergency care is crucial for learning. In this study, the severity and complexity of the scenarios provided were higher than expected by the firefighters. Clearly stated conditions for the simulation and constructive feedback were considered positive for learning. Patient actors induced realism in the scenario, increasing the experience of stress, in comparison to a manikin.

    CONCLUSION: To simulate in a realistic on-scene environment increases firefighters' cognitive ability to critically analyze problems and manage emergency care. Simulation of emergency care developed the firefighters as professionals.

  • 5.
    Abelsson, Anna
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Trauma Simulation in Prehospital Emergency Care.2018Ingår i: Journal of trauma nursing : the official journal of the Society of Trauma Nurses, ISSN 1078-7496, Vol. 25, nr 3, s. 201-204Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Well-educated ambulance staff is a prerequisite for high-quality prehospital trauma care. The aim of this study was to examine how nurses in the ambulance service experienced participation in trauma simulation. Sixty-one nurses, working in an emergency ambulance service, performed simulated trauma care on four different occasions and afterward rated three statements on a 5-point Likert scale. A descriptive and inferential analysis was conducted. There are statistically significant increases between the pre- and posttests regarding all three statements: "I think simulation of severe trauma with manikins is realistic" (0.23 or 6% increase), "Simulation is a suitable method for learning severe trauma care" (1.3 or 38% increase), and "I am comfortable in the situation learning severe trauma care through simulation" (0.74 or 19% increase). With the experience of realism in simulation, participants become more motivated to learn and prepare for future events. If the participants instead feel uncomfortable during simulation training, they focus on their own feelings instead of learning. In a realistic simulated environment, participants are prepared to understand and manage the emergency care situation in clinical work. Participants learn during simulation when they are outside their comfort zone but without being uncomfortable or experiencing anxiety.

  • 6.
    Abika, Angela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jönsson, Evakajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur gör jag för att orka?: Stöd till närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag i Sverige många personer som har drabbats av en demenssjukdom. Att drabbas av demenssjukdom påverkar hela familjen och de närstående får ofta dra ett tungt lass vid vården av den sjuke. Många närstående sliter dygnet runt och löper därför stor risk att drabbas av hög stressbelastning och depression som följd. Demenssjukdom kan delas in i olika typer så som frontotemporal demens, Alzheimers sjukdom, vaskulärdemens. Olika typer av demens ger olika symtom men gemensamt är att de alla ger en kognitiv och känslomässig påverkan med bland annat nedsatt minnesfunktion, rastlöshet och oro. Syftet med studien var att undersöka vilka behov närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet kan ha för att som sjuksköterska kunna stödja på bästa sätt. I denna studie har det använts elva artiklar varav sex är kvalitativa och tre kvantitativa samt två artiklar som var blandstudier med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Analysen av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka är kunskap om sjukdomen och kunskap om stöd som kan erbjudas, samt sex underkategorier.

    Resultatet visar att närstående har ett stort behov av utbildning och information, vilket de i dag inte tycker att de får tillräckligt av. De behöver dels kunskap om sjukdomen för att kunna förstå och ge en god vård, samt kunskap om sjukdomens utveckling för att kunna planera för framtiden. Det visar sig också att många närstående inte får tillräckligt information om hur de skall få kontakt med olika instanser, samt hur de kan söka olika stödåtgärder så som korttidsplats, dagverksamhet och avlösning i hemmet. För att närstående skall orka sköta den dagliga vården av den sjuke är det viktigt att han eller hon får tid att ta hand om sig själv. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur närstående och sjuka upplever sjukdomen, för att kunna ge en korrekt information samt att kunna stödja på bästa sätt.

  • 7. Abrahamsson, Birgitta
    et al.
    Berg, Marie-Louise U.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Annikki
    To recommend the local primary health-care centre or not: What importance do patients attach to initial contact quality, staff continuity and responsive staff encounters?2015Ingår i: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, Vol. 27, nr 3, s. 196-200Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objective: This study aims to examine the circumstances associated with patients’ tendencies to recommend a primary care centre, based on four hypotheses, the initial contact’s quality, care relationship continuity, treatment encounter responsiveness and whether the significance of encounter responsiveness differs depending on whether the patient has been seeing a nurse or physician. Design: The study is based on the patient’ self-reported responses, retrieved from the Swedish National Patient Survey. The design is cross-sectional, and data were analysed using a binary logistic regression. Setting: Data were collected from three primary healthcare centres in the region of Västra Götaland, Sweden. Participants: A total of 362 patients (62% females) having visited any of three publicly run healthcare centres in September 2010 constitute the analytical sample. Participants were fairly evenly distributed across all age groups. Main Outcome Measures: Recommendation was captured by patients’ binary responses to the question: Would you recommend the visited primary healthcare centre? Results: The hypotheses involving initial contact quality, care relationship continuity and treatment encounter responsiveness were supported by the analyses. The latter was strongly associated with patient tendency to recommend the primary healthcare centre. However, the profession (nurse or physician) involved in the treatment encounter made no difference for the predictive significance of encounter responsiveness for a patient’s tendency to recommend the healthcare centre. Conclusions: Striving for stable and responsive patient/staff relationships and an open approach towards patients are potentially successful strategies for primary healthcare centres seeking to attract new patients and maintain current ones. (PsycINFO Database Record (c) 2015 APA, all rights reserved)(journal abstract)

  • 8.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Thomée, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När sjuksköterskan möter transpersoner i vårdande kontext: Sjuksköterskans bemötande – en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.

  • 9.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wiland, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av smärta hos patienter med obotlig cancersjukdom2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet till följd av obotlig cancersjukdom och inverkar på patientens livskvalité och välbefinnande i livets slutskede. Smärtan kan upplevas både som fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. En god palliativ vård har som mål att lindra patientens lidande utefter dennes individuella behov och därigenom förbättra patientens livskvalité. Många sjuksköterskor upplever att cancersmärtan är svårbehandlad och kan känna en hjälplöshet när de inte lyckas lindra patientens smärta och lidande. En sammanställning av tidigare kvalitativa artiklar analyserades utefter Fribergs modell.

    Studiens resultat redogörs i ett huvudtema, Att leva med smärta, med fyra underteman. Patienter upplever smärtan till följd av cancer som ett hinder för vardagliga aktiviteter såväl som upplevelsen av beteende- och relationsförändringar. Dessutom framkommer det att cancersmärtan påminner patienten om sin obotliga cancersjukdom vilket skapar tankar kring livet, framtiden och döden. Sjuksköterskan har en betydande roll för upplevelsen av smärta hos patienten i sitt förhållningssätt och bemötande. Med hjälp av denna studie kan patienters upplevelse av smärta vid obotlig cancer i ett palliativt skede studeras och därmed bidra till ökad kunskap om fenomenet. Denna kunskap kan således användas till att lindra dessa patienters smärta och lidande vilket kan förbättra deras livskvalité i livets slutskede.

  • 10.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Anund, Anna
    Fors, Carina
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Karolinska Institutet.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi. Karolinska Institutet.
    Association of Drivers’ sleepiness with heart rate variability. A Pilot Study with Drivers on Real Road2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Ji, Guangchao
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Björlin, Anders
    Kiwok AB.
    Östlund, Anders
    Kiwok AB.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH-School of Technology and Health.
    Textile-Electronic Integration in Wearable Measurement Garments for Pervasive Healthcare Monitoring2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Ji, Guangchao
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    A knitted garment using intarsia technique for Heart Rate Variability biofeedback: Evaluation of initial prototype2015Ingår i: Proceedings of the 2015 37th Annual International Conference of the IEEE Engineering in Medicine and Biology Society (EMBC), 2015, s. 3121-3124Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 13.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Dizon, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Johansson, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Evaluating Atrial Fibrillation Detection Algorithm based on Heart Rate Variability analysis2015Ingår i: Medicinteknikdagarna, Uppsala: Svensk förening för medicinsk teknik och fysik , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Dizon, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Johansson, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Evaluation of Atrial Fibrillation Detection by using Heart Rate Variability analysis2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Guangchao, Li
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    A Knitted Garment using Intarsia Technique for Heart Rate Variability Biofeedback: Evaluation of Initial Prototype.2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16. Abtahi, Farhad
    et al.
    Snäll, Jonathan
    Aslamy, Benjamin
    Abtahi, Shirin
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Biosignal PI, an Affordable Open-Source ECG and Respiration Measurement System2015Ingår i: Sensors, ISSN 1424-8220, E-ISSN 1424-8220, Vol. 15, nr 1, s. 93-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bioimedical pilot projects e.g., telemedicine, homecare, animal and human trials usually involve several physiological measurements. Technical development of these projects is time consuming and in particular costly. A versatile but affordable biosignal measurement platform can help to reduce time and risk while keeping the focus on the important goal and making an efficient use of resources. In this work, an affordable and open source platform for development of physiological signals is proposed. As a first step an 8–12 leads electrocardiogram (ECG) and respiration monitoring system is developed. Chips based on iCoupler technology have been used to achieve electrical isolation as required by IEC 60601 for patient safety. The result shows the potential of this platform as a base for prototyping compact, affordable, and medically safe measurement systems. Further work involves both hardware and software development to develop modules. These modules may require development of front-ends for other biosignals or just collect data wirelessly from different devices e.g., blood pressure, weight, bioimpedance spectrum, blood glucose, e.g., through Bluetooth. All design and development documents, files and source codes will be available for non-commercial use through project website, BiosignalPI.org.

  • 17.
    Adelzadeh, Nilofarr
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjorth, Klara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När det prehospitala uppdraget blir övermäktigt: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med hjärtstopp2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms.

    Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.

  • 18.
    Aderstedt, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Organdonation: Anestesisjuksköterskans uppfattningar av att delta vid organdonation från avlidna2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering

    Forskning rörande perioperativa sjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen är ganska begränsad. De flesta studier är internationella och det kan vara svårt att applicera till svenska förhållanden. Studier som gjorts särskiljer inte perioperativ personal som grupp. Därmed blir det svårt att identifiera de olika personalkategoriernas uppfattningar från varandra.

    Syfte

    Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen från avlidna patienter.

    Metod

    Författarna har valt att göra en kvalitativ studie. Författarna intervjuade sex anestesisjuksköterskor på tre olika sjukhus, på olika sjukhusnivåer. Datainsamlingen har skett med öppna intervjuer som skrivits ut ordagrant och sedan analyserats med fenomenografi utifrån Alexanderssons modell.

    Resultat

    Resultatet presenteras i tre beskrivningskategorier. Uppfattningar i relation till professionen, uppfattningar i relation till ingående organdonationsteam och uppfattningar i relation till existentiella perspektiv.

    Diskussion

    Resultatet visar att anestesisjuksköterskan vill göra det lilla extra under operationen av respekt för donatorn men även för mottagarna av de olika organen. Anestesisjuksköterskan är av uppfattningen att det gästande uttagsteamet är lätt att samarbeta med, att de gärna informerar och berättar och att en positiv utveckling i samarbetet har skett över tid. Vid avstängning av ventilatorn under en organdonation upplever de att de tappar sin roll i teamet och att de som anestesisjuksköterskor inte har en tydlig funktion. Samtidigt vill de vara med hela vägen tills operationen är färdig. Stöd och support från sin egen organisation efter en organdonation uppfattas som bristfällig. De samtalar ibland sinsemellan i det team som varit engagerade i ingreppet ofta i samband med att operationssalen iordningställs efteråt. Någon organiserad debriefing inom organisationen verkar inte finnas.

  • 19.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Measurements of time intervals after in-hospital cardiac arrest give important information but can be further improved.2016Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 20.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Karlsson, Thomas
    University of Gothenburg.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Lundin, Stefan
    Sahlgrenska University Hospital.
    Hirlekar, Geir
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    A 20-year perspective of in hospital cardiac arrest: Experiences from a university hospital with focus on wards with and without monitoring facilities.2016Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 216, s. 194-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Knowledge about change in the characteristics and outcome of in hospital cardiac arrests (IHCAs) is insufficient.

    AIM: To describe a 20year perspective of in hospital cardiac arrest (IHCA) in wards with and without monitoring capabilities.

    SETTINGS: Sahlgrenska University Hospital (800 beds). The number of beds varied during the time of survey from 850-746 TIME: 1994-2013.

    METHODS: Retrospective registry study. Patients were assessed in four fiveyear intervals.

    INCLUSION CRITERIA: Witnessed and nonwitnessed IHCAs when cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted.

    EXCLUSION CRITERIA: Age below 18years.

    RESULTS: In all, there were 2340 patients with IHCA during the time of the survey. 30-Day survival increased significantly in wards with monitoring facilities from 43.5% to 55.6% (p=0.002) for trend but not in wards without such facilities (p=0.003 for interaction between wards with/without monitoring facilities and time period). The CPC-score among survivors did not change significantly in any of the two types of wards. In wards with monitoring facilities there was a significant reduction of the delay time from collapse to start of CPR and an increase in the proportion of patients who were defibrillated before the arrival of the rescue team. In wards without such facilities there was a significant reduction of the delay from collapse to defibrillation. However, the latter observation corresponds to a marked decrease in the proportion of patients found in ventricular fibrillation.

    CONCLUSION: In a 20year perspective the treatment of in hospital cardiac arrest was characterised by a more rapid start of treatment. This was reflected in a significant increase in 30-day survival in wards with monitoring facilities. In wards without such facilities there was a decrease in patients found in ventricular fibrillation.

  • 21.
    Adolfsson, Kristin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patriksson, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbete utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

  • 22.
    Adriansson, Sophie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Hillevi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förstföderskors upplevelser kring telefonkontakt med barnmorska på förlossningsavdelning inför förestående förlossning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt.

    Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.

  • 23.
    Adrovic, Ninella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fasth Nilsson, My
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet med en påse på magen: Upplevelser av att leva med en tarmstomi2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2015 uppskattades det finnas 43 000 individer med stomi i Sverige och denna siffra har sedan 2006 ökat successivt i hela landet. Stomin inverkar på individens sociala och intima liv och påverkar vardagliga aktiviteter och dagliga rutiner. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi. Resultatet presenteras utifrån tre teman: upplevelser av stöd och information, upplevelser av att vara annorlunda och upplevelser av en ny livssituation. Nio underteman bildades utifrån dessa rubriker. Resultatet visar att tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Det konstateras att tarmstomi har en negativ inverkan i de flesta fall. Familj, närstående och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för att individerna ska uppnå hälsa och välbefinnande.

  • 24.
    af Ekenstam, Albert
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindström, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av stressrelaterad ohälsa: En rörelse mellan balans och obalans2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

  • 25.
    Affland, Susanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jernberg Åkerstein, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med funktionsnedsättningar efter en strokediagnos: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

  • 26.
    Ahl, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svenningsson, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett tack räcker långt: En kvalitativ studie om arbetsmotivation på ettserviceföretag2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsmotivation är ett ämne inom arbetsvetenskapen som vi anser intressant att få en djupare förståelse kring. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Syftet var att ta del av respondenternas subjektiva livsvärldar och undersöka hur medarbetare på ett serviceföretag motiveras i sitt dagliga arbete samt att fånga upp ifall det finns motiverande omständigheter som saknas. Vi valde att använda oss av ett hälso- och skönhetsföretag som utmärks av arbetsförhållanden som långa arbetsdagar, obekväma arbetstider och en stressig arbetsmiljö.

    Vi samlade in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare på vårt aktuella företag. Resultaten visar att medarbetarna ser faktorer som samhörighet mellan kollegor, meningsfulla arbetsuppgifter, personligt intresse i yrket samt ledarskapet på företaget som mycket viktiga för arbetsmotivationen. De faktorer som medarbetarna saknade i sitt dagliga arbete var uppskattning, både personlig och materiell, delaktighet i arbetet, kollektiva prestationsmål och kompetensutveckling.

    Vi diskuterar vårt resultat utifrån; Herzbergs tvåfaktorsteori, Maslows behovshierarki, Hackman & Oldhams motivationsteori, samt Deci och Ryans Self Determination Theory. Vi använder oss även av tidigare forskning ut förd av Wiley, Achim, Dragolea, Bălan, Grant, Basford och Offermann.

    Slutsatsen från vår studie är bland annat att det inte är stora och kostsamma belöningar som motiverar medarbetarna i det dagliga arbetet, utan ett enkelt tack räcker långt.

  • 27.
    Ahlborg, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nordgren, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress.

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

  • 28.
    Ahlgren, Ellinore
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjalmarsson, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av vården på BB vid första barnets födelse: Intervjuer med icke-bärande kvinnor i samkönade relationer2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I barnmorskans kunskapsområde ingår att vårda kvinnor före, under och efter förlossning samt att ge stöd i föräldraskapet. Oftast sker vården efter ett barns födelse på BB. Enligt WHO ska vården innefatta hela familjen. Tidigare forskning visar att kvinnor som får barn i en samkönad relation önskar att båda kvinnorna blir bekräftade som likvärdiga föräldrar av vårdpersonal, samt att ett öppet, intresserat och kompetent förhållningssätt som utgår ifrån den enskilda familjens behov är betydelsefullt. Det finns begränsat med forskning som enbart handlar om den icke-bärande kvinnan i samband med barnafödande. I den forskning som finns framkommer dock att det finns en bristande kunskap hos barnmorskor för den icke-bärande kvinnans roll, och att kvinnorna ibland bemöts utifrån ett heteronormativt synsätt genom att ses som pappan i relationen.

    Syftet med studien är att beskriva hur vården på BB upplevs vid första barnets födelse av den icke-bärande kvinnan i en samkönad relation. Kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts där datainsamlingen gjorts genom intervjuer med 14 kvinnor. Datan har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i temat Att bli stärkt eller begränsad i föräldrarollen. Under temat har de två kategorierna Vikten av att bli inkluderad i vården och Att möta vården utifrån att inte tillhöra heteronormen samt sju underkategorier presenterats. Studiens resultat påvisar vikten av att den icke- bärande kvinnan inkluderas i vården. För att den icke-bärande kvinnan ska uppleva en god vård krävs kunskaper om barnafödande i samkönade relationer samt ett öppet förhållningssätt för olika familjekonstellationer hos vårdpersonalen. Barnmorskan på BB har möjlighet att stärka den icke-bärande kvinnan i sin föräldraroll, samtidigt som negativa upplevelser i vården kan resultera i att kvinnan upplever sig begränsad i sin föräldraroll.

  • 29.
    Ahlgren, Mathilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård: en enkätstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor är nödvändigt för att främja vårdens kvalitet och därigenom patientens livskvalitet. Det är dock oklart hur kompetensen om palliativ vård ser ut bland sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kompetensen om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård.

    Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som skickades ut till 256 sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården i Jönköpings kommun. Av dessa svarade 63 på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 25 %. Enkäten undersökte sjuksköterskors kompetens i palliativ vård utifrån kunskap om symtomlindring, systematisk användning av skattningsinstrument, kompetens i teamarbete, att samtala och att möta människor i livets slutskede.

    Resultatet visade att kompetensen var lägre gällande systematisk användning av skattningsinstrument vid vanligt förekommande symtom jämfört med övriga kompetensområden. Kompetens gällande symtomlindring, skattning och teamarbete var samtliga lägst vid fatigue i jämförelse med smärta, illamående, oro och munhälsa. Det fanns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors kompetens, där de specialistutbildades kompetens var högre vad gäller kunskap om symtomlindring respektive kompetens i teamarbete vid fatigue och vid problem i munhålan. Kompetens i att samtala med unga anhöriga var låg hos både grund - och specialistutbildade sjuksköterskor.

    Resultatet ska tolkas med stor försiktighet med tanke på den låga svarsfrekvensen och att enkäten/instrumentet inte är psykometriskt testat. Givet dessa svagheter kan det dock finnas utvecklingspotential gällande systematisk användning av skattningsinstrument. Fatigue behöver uppmärksammas och kompetensen öka både vad gäller symtomlindring, skattning och teamarbete vid fatigue. Kompetens i att samtala med barn och ungdomar som är anhöriga var låg, vilket tyder på behov av stöd och handledning till sjuksköterskor samt tillgång till riktlinjer vid möte med unga anhöriga.

  • 30.
    Ahlin, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kullander Rosenberg, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Trivs du på jobbet?: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande och om detta påverkar omvårdnaden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande.

    Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

  • 31.
    Ahlqvist, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Koitrand, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier.

    Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

  • 32.
    Ahlstrand, Ludvig
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nguyen, Thanh
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur bör kvalitet definieras?: En tvärsnittsstudie om kvalitetstolkning inom offentlig respektive privat sektor2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda hur personalen på offentliga och privata vårdcentraler i Borås Stad definierar begreppet kvalitet efter studiens ramar. Datamaterialet samlades in genom att dela ut enkäter, både i pappersform och digitalt. Enkäten delades ut till personalen på vårdcentraler i offentlig- och privat sektor, inom Borås Stad. Tolkningen av kvalitet anses enligt många som mångfacetterad. Det innebär att det finns en svårighet i att hitta en direkt definition till begreppet kvalitet som kan verka generellt. Teorin och tidigare studier är också enade om denna svårighet. Med undantag för begreppet kvalitet, behandlar studien andra begrepp och aspekter som kan gynna tolkningen av kvalitet. Dessa begrepp behandlas i studien som service och effektivitet, men även tidigare forskning behandlar konkurrens som vi tror kan verka som en extern faktor som kan förtydliga kvalitetsbegreppets innebörd. Respondenterna inom offentlig och privat sektor svarar i flertalet frågor liknande eller i genomsnitt likartat, och framhäver även andra aspekter som de anser kan ha en påverkan på kvalitet. Dessa aspekter togs fram genom att respondenten fritt skrev vilken eller vilka faktorer de ansåg kunde påverka kvalitet.

    Studiens slutsats ligger i linje med tidigare forskning, att kvalitet verkar vara mångfacetterat men att väldigt många är bekanta med begreppet. Det vill säga att många känner till begreppet men är inte helt säkra på definitionen av begreppet. Vi rekommenderar vidare studier kring ämnet inom vårdområdet för att kunna tydliggöra begreppet kvalitet i syfte att använda det mer frekvent i bland annat internundersökningar, som vårdorganisationerna själva ska ha möjlighet att genomföra.

  • 33.
    Ahlvik, Isak
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berg, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att inte sminka en gris: En kvalitativ studie om hur en kommun i Västsverige tolkar och förhåller sig till employer branding2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Behovet av arbetskraft förväntas öka inom offentlig sektor och samtidigt som detta ökar upplevs tillgången till rätt arbetskraft minska. Genom att aktivt arbeta med employer branding sägs arbetsgivare kunna skapa attraktionskraft gentemot nya arbetstagare. Men frågan är om employer branding är en övergående trend bland dagens arbetsorganisationer, eller om yrkesverksamma inom området kommit att se det som en naturlig del i HR-arbetet. Med detta som utgångspunkt är studiens syfte att undersöka hur anställda inom en kommun i Västsverige tolkar och förhåller sig till begreppet employer branding. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och data hämtades in genom en semistrukturerad intervjumetod.

    Resultatet visar att en stor orsak till att respondenterna anser det viktigt att arbeta med employer branding hänger samman med kommunens förmåga att rekrytera kompetent arbetskraft. Genomgående finns en enhetlig bild av begreppet. Dock belyser respondenterna på central nivå vikten av att ha etablerade värdeord i organisationen medan de på lokal nivå riktar större fokus på de anställdas situation. På central nivå har de tagit fram en kompetensförsörjningsplan som samtliga verksamheter till viss del måste förhålla sig till när det gäller insatser kopplade till employer branding. Samtidigt har också varje enskild förvaltning stor frihet att själva välja hur de vill arbeta med dessa frågor. Att arbeta med employer branding både externt och internt är något som upplevs som viktigt. De externa insatserna kopplas till marknadsföring, främst i form av icke-produktrelaterad sådan. Medan de interna insatserna som framhävs är vikten att skapa goda arbetsförhållanden.

  • 34.
    Ahlvin Govenius, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundgren, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienter med HIV: Upplevelser av vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts.

    Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.

  • 35.
    Ahmed, Xawo
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Källqvist, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Traumatisk amputation: Upplevelsen av en förändrad livssituation efter trauma2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande.

    Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter.

    Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor.

    Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité.

    Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

  • 36.
    Ahmetovic, Minela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Somi, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Uddh, Gabriella
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Inkludering är A och O...": Medarbetares erfarenheter av ledarskap på ett telekomföretag2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Telekombranschen är präglad av ett stressigt arbetsklimat och hög personalomsättning. Personalomsättningen bidrar inte bara till höga ekonomiska personalkostnader, utan också till låg arbetsmoral och engagemang hos de anställda. Vi fann det därav intressant att undersöka hur medarbetarna på ett telekomföretag upplever ledarskapet i organisationen. Vidare syftade studien till att undersöka de krav, kontroll och stöd medarbetarna upplever samt hur medarbetarna på telekomföretaget förhåller sig till personalomsättningen. Studien är av empirisk karaktär och den metodologiska utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Den använda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att medarbetarna på telekomföretaget upplever och identifierar flera olika typer av ledarskap, varav den demokratiska ledarskapsstilen mest uppskattad. Att inkludera, stötta och visa empati är tre centrala egenskaper som eftersöks av medarbetarna. Vidare upplever respondenterna att arbetet karaktäriseras av höga krav, låg kontroll samt lågt socialt stöd från chefer och organisation.

  • 37.
    Ahrén, Josefine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Flütsch, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förlossningsbrevet: en tillgång eller belastning för barnmorskor?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förlossningsbrev började användas under slutet av 1970-talet som en motreaktion för den allt mer medicinskt inriktade förlossningen och blev ett sätt för kvinnorna att hävda sin rätt. Det är vetenskapligt bevisat att förlossningsbrev hjälper kvinnan och hennes partner att förbereda sig inför förlossningen genom att reflektera över känslor och önskemål. På förlossningsavdelningen förekommer brevet relativt ofta och det är av största vikt att barnmorskan bemöter innehållet med respekt. Majoriteten av den forskning som gjorts fokuserar på kvinnans upplevelser av förlossningsbrev, därav uppstod intresse att undersöka förlossningsbrevets betydelse ur barnmorskans perspektiv. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors inställning till och tankar kring förlossningsbrev. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod och intervjuer genomfördes med sju barnmorskor verksamma inom förlossningsvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Under analysen framkom tre huvudkategorier:

    Skapa en förtroendefull relation, Orealistiska önskemål och Förlossningsbrevets roll i praktiken. Resultatet visar att barnmorskornas mål var att stötta kvinnan under förlossningsförloppet oavsett om de hade ett brev med sig eller inte. Förlossningsbrevet sågs som ett snabbt sätt att få information om kvinnans behov och önskningar, samt var till nytta i de fall barnmorskorna ansåg att det var adekvat utformat och skrivet. Vidare visade resultatet att flera barnmorskor kände sig provocerade av innehållet i breven som härleds till kvinnans osäkerhet. Förlossningsbrevet ger kvinnan en möjlighet att förbereda sig och barnmorskan får ett redskap att tillmötesgå kvinnan med för att uppnå en god förlossningsupplevelse.

  • 38. Albertsson, P
    et al.
    Emanuelsson, H
    Karlsson, T
    Lamm, C
    Sandén, W
    Lagerberg, G
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Morbidity and use of medical resources in patients with chest pain and normal or near normal coronary arteries. Influences of the diagnostic angiogram1997Ingår i: American Journal of Cardiology, ISSN 0002-9149, E-ISSN 1879-1913, Vol. 79, nr 3, s. 299-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To evaluate morbidity and use of medical resources in patients with chest pain and normal or near-normal coronary angiograms: 2,639 consecutive patients who underwent coronary angiograms due to chest pain were registered. Two years thereafter all patients who showed normal or near-normal coronary angiograms were approached with a questionnaire regarding hospitalization during the last 4 years (2 years before and 2 years after angiography). All medical files were also examined. Of the patients who underwent angiography, 163 (6%) had no significant stenoses, and of these, 113 showed complete normal angiograms and 50 showed mild (i.e. <50%) stenoses. During the 2 years before diagnostic angiogram, 66% of the patients were hospitalized compared with only 35% during 2 years after angiography (p <0.001). The reduction in hospitalization was due to curtailed utilization of medical resources for cardiac reasons; mean days in hospital was 6.6 days before angiography versus 2.8 days after (p <0.001). There were no significant differences in hospitalization when comparing patients with mild stenoses and completely normal angiograms. There were, furthermore, no differences between patients with positive or negative exercise tests. Thus, the need for hospitalization is significantly reduced after a diagnostic angiogram reveals normal or near-normal coronary arteries.

  • 39.
    Al-Dury, Nooraldeen
    et al.
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Rawshani, Araz
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Israelsson, Johan
    Linnaeus University.
    Strömsöe, Anneli
    School of Health, Care and Social Welfare, Västerås.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Agerström, Jens
    Linnaeus University.
    Karlsson, Thomas
    Sahlgrenska Academy.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital, University of Gothenburg.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Characteristics and outcome among 14,933 adult cases of in-hospital cardiac arrest: A nationwide study with the emphasis on gender and age.2017Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 35, nr 12, s. 1839-1844, artikel-id S0735-6757(17)30451-5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To investigate characteristics and outcome among patients suffering in-hospital cardiac arrest (IHCA) with the emphasis on gender and age.

    METHODS: Using the Swedish Register of Cardiopulmonary Resuscitation, we analyzed associations between gender, age and co-morbidities, etiology, management, 30-day survival and cerebral function among survivors in 14,933 cases of IHCA. Age was divided into three ordered categories: young (18-49years), middle-aged (50-64years) and older (65years and above). Comparisons between men and women were age adjusted.

    RESULTS: The mean age was 72.7years and women were significantly older than men. Renal dysfunction was the most prevalent co-morbidity. Myocardial infarction/ischemia was the most common condition preceding IHCA, with men having 27% higher odds of having MI as the underlying etiology. A shockable rhythm was found in 31.8% of patients, with men having 52% higher odds of being found in VT/VF. After adjusting for various confounders, it was found that men had a 10% lower chance than women of surviving to 30days. Older individuals were managed less aggressively than younger patients. Increasing age was associated with lower 30-day survival but not with poorer cerebral function among survivors.

    CONCLUSION: When adjusting for various confounders, it was found that men had a 10% lower chance than women of surviving to 30days after in-hospital cardiac arrest. Older individuals were managed less aggressively than younger patients, despite a lower chance of survival. Higher age was, however, not associated with poorer cerebral function among survivors.

  • 40.
    Alexandersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wallentin, Ylva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Hur ska jag möta dig så att du vill möta mig igen?”: Distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med personer med demenssjukdom2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld.

    Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

  • 41.
    Alexandersson, Hannes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att möta det oväntade: Anestesisjuksköterskors upplevelse av att ställas inför en svårhanterad luftväg2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien kom till som en produkt av en kunskapslucka som existerar om anestesisjuksköterskornas upplevelser i kontexten av en svårhanterad luftväg. Inför en anestesi behöver anestesisjuksköterskan bedöma patientens luftvägar för att skapa sig en uppfattning av eventuella risker inför luftvägshanteringen. Dock händer det att en anestesisjuksköterska ställs inför en situation där luftvägshanteringen inte går som planerat trots en korrekt utförd bedömning av patientens luftvägar. En sådan situation benämns som en ”svår luftväg”. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg för att på det viset klä deras erfarenheter med ord och skapa en förståelse för vad det är som är viktigt att fokusera på i samband med hanteringen av en svår luftväg. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor som varit med om situationer där patientens luftvägshantering varit problematisk.

    Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplever känslor av stress i dessa situationer, de känner även en ansvarskänsla och upplever samarbetet med sina kollegor som avgörande för att reda upp situationen. De upplever det även som att förberedelserna inför anestesin var väldigt viktigt för hur situationen sedan utspelade sig. I samband med detta upplevde de även att reflekterande samtal efter en situation där luftvägshanteringen krånglat var mycket viktigt för hur de kunde hantera den stress de känt i samband med att luftvägshanteringen varit svår. I diskussionen framkommer att vissa områden inom verksamheten borde utvecklas utifrån vad resultatet visade. Det borde skapas mer tid tillgängligt för anestesisjuksköterskan inför en anestesi för att lära känna sin patient bättre. Det borde även utarbetas rutiner för strukturerade reflekterande samtal för anestesisjuksköterskan när de har varit med om svåra luftvägar eftersom det utifrån resultatet att döma är detta som gör att anestesisjuksköterskorna kan hantera den stress de känt i samband med situationen.

  • 42.
    Alexandersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cavrak, Ellinor
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall: Litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat.

    Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

  • 43.
    Alexandersson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Billerfors, Christine
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga blivande mödrars tankar kring amning: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning.

    Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

  • 44.
    Alexandersson, Tom
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nordqvist, Sanne
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ständig tillsyn: Vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård är ofta i behov av ständig tillsyn, eller extravak, utifrån exempelvis förhöjd suicidrisk. Rutiner för ständig tillsyn är olika över landet men det finns exempel där vuxenpsykiatrin ombesörjer ständig tillsyn även på somatisk vårdavdelning. Det ställer krav på samarbete och kompetens. Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa under ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer varav två fokusgruppintervjuer och två individuella intervjuer med vårdpersonal från vuxenpsykiatrisk och somatisk vårdavdelning. Av de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys som resulterade i fyra teman med totalt tolv kategorier. Resultatet visade att vårdpersonal från somatisk vård känner en trygghet av att ha vårdpersonal med rätt kompetens som utför ständig tillsyn. Samtidigt beskriver vårdpersonal från psykiatrisk vårdavdelning att de känner en otrygghet av att vårda patienter i en okänd vårdmiljö. Båda grupper såg gynnsamma effekter av ett gott samarbete samtidigt som de upplevde oklarheter kring varandras roller i omvårdnaden. Det finns en otydlighet kring syftet med ständig tillsyn och vårdpersonalen från psykiatrisk vård upplevde att de ofta inte fick tillräcklig information om patienten. Ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning beskrevs ofta som en tveksam åtgärd. Studien visar att det finns behov av att se över rutiner för ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning och att det finns behov av ökade utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård.

  • 45.
    Alfredsson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Jeanette
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.

    Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta.

    Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

  • 46.
    Alfredsson, Ola
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Jennie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital Psykiatrisk Resurs - Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt: En kvantitativ studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Ångestsyndrom drabbar cirka 25% av befolkningen och årligen begår cirka 1100 personer suicid. Ambulanssjuksköterska har en bred kompetens gällande somatiska åkommor men i grund- och specialistutbildningen läggs liten vikt på psykisk ohälsa. Detta kan medföra att patienter med psykisk ohälsa ej bedöms och vårdas optimalt. Sahlgrenska Universitetssjukhus genomförde 1 oktober – 31 december 2015 ett projekt, Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). Projektet innebar att en bedömningsbil, normalt enkelbemannad av en ambulanssjuksköterska, bemannades med en psykiatrisjuksköterska och en ambulanssjuksköterska. Psykiatrisjuksköterskan har triagerat patienterna med hjälp av psykRETTS och alla patienter inom projektet har sorterats utifrån symtom enigt Emergency Symtoms and Signs (ESS) och vitalparametrar. Denna enhet tilldelades ärenden där larmcentralen misstänkte att det förekom  psykisk ohälsa.

    Syftet var att beskriva de psykiatriuppdrag enheten larmades ut på utifrån patientkarakteristiska, symtom och diagnos samt beskriva omhändertagandet som gavs av PPRsjuksköterskan. Under studiens period bedömdes 91 patienter, 46% lämnades hemma, med eller utan hänvisning till annan vårdinstans, och 54% transporterades till slutenvården.  Det är en relativ ung population i denna patientgrupp och majoriteten av patienterna var kvinnor. Flertalet har haft kontakt med psykiatrin tidigare och hälften har en psykiatrisk diagnos.  Ångest, suicidbedömning och missbruk var de vanligaste ESSkoderna. En minoritet av patienterna fick en fullständig bedömning av sitt somatiska tillstånd. Resultatet tyder på att ångest är en vanlig anledning till att söka akut hjälp. Förslag på utbildningsinsatser inom prehospital akutsjukvård gällande psykisk ohälsa kan bestå av utökade behandlingsriktlinjer (läkemedel), introduktion av bedömningsinstrument, t.ex. suicidstegen, samt införande av vårdkedjor för att slussa patienterna till rätt hjälp.

  • 47.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rydén, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

  • 48.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Verheul, Joeri
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förekomsten av prehospital spinal immobilisering: En pilotstudie med fokus på den äldre patienten2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas ett stort antal patienter av traumatiska händelser och anses vara i behov av prehospital spinal immobilisering. Den spinala immobiliseringen betraktas som en skyddande åtgärd för misstänkta frakturer i kotpelaren. Evidensen för behandlingsmetoden är svag och det finns risker med behandlingsmetoden. Dessutom är riktlinjerna kring när spinal immobilisering är tillämpbar omfattande och lämnar utrymme för egna tolkningar.

    Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av prehospital spinal immobilisering utifrån ålder och i relation till trauma enligt Prehospital Trauma Life Supports (PHTLS) kriterier samt hur den prehospitala immobiliseringen påverkar förekomsten av vårdkomplikationer hos äldre.

    Metod: Studien är en deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet som undersöktes var de 1000 första primära ambulansuppdragen inom Sahlgrenskas upptagningsområde för varje kalendermånad under 2016. Patienterna som inkluderades bedömdes i enlighet med ESS 30 (skada nacke/hals), ESS 31 (Skada buk/bäcken; thorax/rygg) eller ESS 39 (Traumaalgoritm).

    Resultat: Falltrauman har visat sig utgöra det vanligaste traumat och dessutom traumat med störst  andel kotpelarfrakturer. Andelen kotpelarfrakturer var lägst i gruppen som varit med om en trafikolycka i skyddat fordon såsom bil, buss eller spårvagn. Män i alla åldrar var mest benägna att drabbas av en kotpelarfraktur. Oavsett om den äldre patienten fått en kotpelarfraktur eller ej så visar studien att äldre generellt har en betydligt längre vårdtid. Trots den lägsta andelen spinala skador blev majoriteten av patienterna som sökte, relaterat till en trafikolycka i skyddat fordon prehospitalt spinalt immobiliserade. Trots högre andel skador blev patienter som råkat ut för ett falltrauma mer sällan spinalt immobiliserade. Hälften av samtliga konstaterade kotpelarfrakturer blev prehospitalt spinalt immobiliserade.

    Slutsats: Falltrauman bör spinalt immobiliseras betydligt oftare än vad som görs. Patienter >65 år som utsatts för ett trauma har betydligt fler vårddagar än de yngre. Större studier behöver genomföras för att kunna generalisera skadepanorama samt komplikationer till följd av spinala immobiliseringsförfaranden prehospitalt.

  • 49.
    Ali, Ayan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Moreno Johansson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför.

    Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

  • 50.
    Ali, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anjam, Noshin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Utmaningar och möjligheter med livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård.

    Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

1234567 1 - 50 av 1527
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf