Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 978
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abika, Angela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jönsson, Evakajsa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Hur gör jag för att orka?: Stöd till närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns idag i Sverige många personer som har drabbats av en demenssjukdom. Att drabbas av demenssjukdom påverkar hela familjen och de närstående får ofta dra ett tungt lass vid vården av den sjuke. Många närstående sliter dygnet runt och löper därför stor risk att drabbas av hög stressbelastning och depression som följd. Demenssjukdom kan delas in i olika typer så som frontotemporal demens, Alzheimers sjukdom, vaskulärdemens. Olika typer av demens ger olika symtom men gemensamt är att de alla ger en kognitiv och känslomässig påverkan med bland annat nedsatt minnesfunktion, rastlöshet och oro. Syftet med studien var att undersöka vilka behov närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet kan ha för att som sjuksköterska kunna stödja på bästa sätt. I denna studie har det använts elva artiklar varav sex är kvalitativa och tre kvantitativa samt två artiklar som var blandstudier med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Analysen av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka är kunskap om sjukdomen och kunskap om stöd som kan erbjudas, samt sex underkategorier.

    Resultatet visar att närstående har ett stort behov av utbildning och information, vilket de i dag inte tycker att de får tillräckligt av. De behöver dels kunskap om sjukdomen för att kunna förstå och ge en god vård, samt kunskap om sjukdomens utveckling för att kunna planera för framtiden. Det visar sig också att många närstående inte får tillräckligt information om hur de skall få kontakt med olika instanser, samt hur de kan söka olika stödåtgärder så som korttidsplats, dagverksamhet och avlösning i hemmet. För att närstående skall orka sköta den dagliga vården av den sjuke är det viktigt att han eller hon får tid att ta hand om sig själv. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur närstående och sjuka upplever sjukdomen, för att kunna ge en korrekt information samt att kunna stödja på bästa sätt.

  • 2. Abrahamsson, Birgitta
    et al.
    Berg, Marie-Louise U.
    Jutengren, Göran
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jonsson, Annikki
    To recommend the local primary health-care centre or not: What importance do patients attach to initial contact quality, staff continuity and responsive staff encounters?2015In: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, Vol. 27, no 3, 196-200 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Objective: This study aims to examine the circumstances associated with patients’ tendencies to recommend a primary care centre, based on four hypotheses, the initial contact’s quality, care relationship continuity, treatment encounter responsiveness and whether the significance of encounter responsiveness differs depending on whether the patient has been seeing a nurse or physician. Design: The study is based on the patient’ self-reported responses, retrieved from the Swedish National Patient Survey. The design is cross-sectional, and data were analysed using a binary logistic regression. Setting: Data were collected from three primary healthcare centres in the region of Västra Götaland, Sweden. Participants: A total of 362 patients (62% females) having visited any of three publicly run healthcare centres in September 2010 constitute the analytical sample. Participants were fairly evenly distributed across all age groups. Main Outcome Measures: Recommendation was captured by patients’ binary responses to the question: Would you recommend the visited primary healthcare centre? Results: The hypotheses involving initial contact quality, care relationship continuity and treatment encounter responsiveness were supported by the analyses. The latter was strongly associated with patient tendency to recommend the primary healthcare centre. However, the profession (nurse or physician) involved in the treatment encounter made no difference for the predictive significance of encounter responsiveness for a patient’s tendency to recommend the healthcare centre. Conclusions: Striving for stable and responsive patient/staff relationships and an open approach towards patients are potentially successful strategies for primary healthcare centres seeking to attract new patients and maintain current ones. (PsycINFO Database Record (c) 2015 APA, all rights reserved)(journal abstract)

  • 3.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Ji, Guangchao
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Björlin, Anders
    Kiwok AB.
    Östlund, Anders
    Kiwok AB.
    Seoane, Fernando
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH-School of Technology and Health.
    Textile-Electronic Integration in Wearable Measurement Garments for Pervasive Healthcare Monitoring2015Conference paper (Other academic)
  • 4.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Ji, Guangchao
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Seoane, Fernando
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    A knitted garment using intarsia technique for Heart Rate Variability biofeedback: Evaluation of initial prototype2015Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Dizon, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Johansson, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Seoane, Fernando
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    Evaluating Atrial Fibrillation Detection Algorithm based on Heart Rate Variability analysis2015In: Medicinteknikdagarna, Uppsala: Svensk förening för medicinsk teknik och fysik , 2015Conference paper (Refereed)
  • 6.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Dizon, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Johansson, M
    KTH-School of Technology and Health.
    Seoane, Fernando
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    Evaluation of Atrial Fibrillation Detection by using Heart Rate Variability analysis2015Conference paper (Other academic)
  • 7.
    Abtahi, Farhad
    et al.
    KTH-School of Technology and Health.
    Lu, Ke
    KTH-School of Technology and Health.
    Guangchao, Li
    KTH-School of Technology and Health.
    Rödby, Kristian
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Seoane, Fernando
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    A Knitted Garment using Intarsia Technique for Heart Rate Variability Biofeedback: Evaluation of Initial Prototype.2015Conference paper (Other academic)
  • 8. Abtahi, Farhad
    et al.
    Snäll, Jonathan
    Aslamy, Benjamin
    Abtahi, Shirin
    Seoane, Fernando
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare. KTH-School of Technology and Health.
    Biosignal PI, an Affordable Open-Source ECG and Respiration Measurement System2015In: Sensors, Vol. 15, no 1, 93-109 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Bioimedical pilot projects e.g., telemedicine, homecare, animal and human trials usually involve several physiological measurements. Technical development of these projects is time consuming and in particular costly. A versatile but affordable biosignal measurement platform can help to reduce time and risk while keeping the focus on the important goal and making an efficient use of resources. In this work, an affordable and open source platform for development of physiological signals is proposed. As a first step an 8–12 leads electrocardiogram (ECG) and respiration monitoring system is developed. Chips based on iCoupler technology have been used to achieve electrical isolation as required by IEC 60601 for patient safety. The result shows the potential of this platform as a base for prototyping compact, affordable, and medically safe measurement systems. Further work involves both hardware and software development to develop modules. These modules may require development of front-ends for other biosignals or just collect data wirelessly from different devices e.g., blood pressure, weight, bioimpedance spectrum, blood glucose, e.g., through Bluetooth. All design and development documents, files and source codes will be available for non-commercial use through project website, BiosignalPI.org.

  • 9. Abtahi, Farhad
    et al.
    Snäll, Jonathan
    Aslamy, Benjamin
    Abtahi, Shirin
    Seoane, Fernando
    University of Borås, School of Health Science.
    Lindecrantz, Kaj
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Biosignal PI, an Affordable Open-Source ECG and Respiration Measurement System2014In: Sensors, ISSN 1424-8220, E-ISSN 1424-8220, Vol. 15, no 1, 93-109 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Bioimedical pilot projects e.g., telemedicine, homecare, animal and human trials usually involve several physiological measurements. Technical development of these projects is time consuming and in particular costly. A versatile but affordable biosignal measurement platform can help to reduce time and risk while keeping the focus on the important goal and making an efficient use of resources. In this work, an affordable and open source platform for development of physiological signals is proposed. As a first step an 8–12 leads electrocardiogram (ECG) and respiration monitoring system is developed. Chips based on iCoupler technology have been used to achieve electrical isolation as required by IEC 60601 for patient safety. The result shows the potential of this platform as a base for prototyping compact, affordable, and medically safe measurement systems. Further work involves both hardware and software development to develop modules. These modules may require development of front-ends for other biosignals or just collect data wirelessly from different devices e.g., blood pressure, weight, bioimpedance spectrum, blood glucose, e.g., through Bluetooth. All design and development documents, files and source codes will be available for non-commercial use through project website, BiosignalPI.org.

  • 10.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Measurements of time intervals after in-hospital cardiac arrest give important information but can be further improved.2016In: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754Article in journal (Refereed)
  • 11.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Karlsson, Thomas
    University of Gothenburg.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Lundin, Stefan
    Sahlgrenska University Hospital.
    Hirlekar, Geir
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    A 20-year perspective of in hospital cardiac arrest: Experiences from a university hospital with focus on wards with and without monitoring facilities.2016In: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 216, 194-199 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Knowledge about change in the characteristics and outcome of in hospital cardiac arrests (IHCAs) is insufficient.

    AIM: To describe a 20year perspective of in hospital cardiac arrest (IHCA) in wards with and without monitoring capabilities.

    SETTINGS: Sahlgrenska University Hospital (800 beds). The number of beds varied during the time of survey from 850-746 TIME: 1994-2013.

    METHODS: Retrospective registry study. Patients were assessed in four fiveyear intervals.

    INCLUSION CRITERIA: Witnessed and nonwitnessed IHCAs when cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted.

    EXCLUSION CRITERIA: Age below 18years.

    RESULTS: In all, there were 2340 patients with IHCA during the time of the survey. 30-Day survival increased significantly in wards with monitoring facilities from 43.5% to 55.6% (p=0.002) for trend but not in wards without such facilities (p=0.003 for interaction between wards with/without monitoring facilities and time period). The CPC-score among survivors did not change significantly in any of the two types of wards. In wards with monitoring facilities there was a significant reduction of the delay time from collapse to start of CPR and an increase in the proportion of patients who were defibrillated before the arrival of the rescue team. In wards without such facilities there was a significant reduction of the delay from collapse to defibrillation. However, the latter observation corresponds to a marked decrease in the proportion of patients found in ventricular fibrillation.

    CONCLUSION: In a 20year perspective the treatment of in hospital cardiac arrest was characterised by a more rapid start of treatment. This was reflected in a significant increase in 30-day survival in wards with monitoring facilities. In wards without such facilities there was a decrease in patients found in ventricular fibrillation.

  • 12.
    Adriansson, Sophie
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Gustafsson, Hillevi
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Förstföderskors upplevelser kring telefonkontakt med barnmorska på förlossningsavdelning inför förestående förlossning2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt.

    Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.

  • 13.
    af Ekenstam, Albert
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lindström, Erik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Upplevelsen av stressrelaterad ohälsa: En rörelse mellan balans och obalans2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

  • 14.
    Ahl, Karin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Svenningsson, Frida
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ett tack räcker långt: En kvalitativ studie om arbetsmotivation på ettserviceföretag2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetsmotivation är ett ämne inom arbetsvetenskapen som vi anser intressant att få en djupare förståelse kring. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Syftet var att ta del av respondenternas subjektiva livsvärldar och undersöka hur medarbetare på ett serviceföretag motiveras i sitt dagliga arbete samt att fånga upp ifall det finns motiverande omständigheter som saknas. Vi valde att använda oss av ett hälso- och skönhetsföretag som utmärks av arbetsförhållanden som långa arbetsdagar, obekväma arbetstider och en stressig arbetsmiljö.

    Vi samlade in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare på vårt aktuella företag. Resultaten visar att medarbetarna ser faktorer som samhörighet mellan kollegor, meningsfulla arbetsuppgifter, personligt intresse i yrket samt ledarskapet på företaget som mycket viktiga för arbetsmotivationen. De faktorer som medarbetarna saknade i sitt dagliga arbete var uppskattning, både personlig och materiell, delaktighet i arbetet, kollektiva prestationsmål och kompetensutveckling.

    Vi diskuterar vårt resultat utifrån; Herzbergs tvåfaktorsteori, Maslows behovshierarki, Hackman & Oldhams motivationsteori, samt Deci och Ryans Self Determination Theory. Vi använder oss även av tidigare forskning ut förd av Wiley, Achim, Dragolea, Bălan, Grant, Basford och Offermann.

    Slutsatsen från vår studie är bland annat att det inte är stora och kostsamma belöningar som motiverar medarbetarna i det dagliga arbetet, utan ett enkelt tack räcker långt.

  • 15.
    Ahlborg, Ulrika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nordgren, Pernilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress.

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

  • 16.
    Ahlgren, Mathilda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor är nödvändigt för att främja vårdens kvalitet och därigenom patientens livskvalitet. Det är dock oklart hur kompetensen om palliativ vård ser ut bland sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kompetensen om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård.

    Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som skickades ut till 256 sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården i Jönköpings kommun. Av dessa svarade 63 på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 25 %. Enkäten undersökte sjuksköterskors kompetens i palliativ vård utifrån kunskap om symtomlindring, systematisk användning av skattningsinstrument, kompetens i teamarbete, att samtala och att möta människor i livets slutskede.

    Resultatet visade att kompetensen var lägre gällande systematisk användning av skattningsinstrument vid vanligt förekommande symtom jämfört med övriga kompetensområden. Kompetens gällande symtomlindring, skattning och teamarbete var samtliga lägst vid fatigue i jämförelse med smärta, illamående, oro och munhälsa. Det fanns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors kompetens, där de specialistutbildades kompetens var högre vad gäller kunskap om symtomlindring respektive kompetens i teamarbete vid fatigue och vid problem i munhålan. Kompetens i att samtala med unga anhöriga var låg hos både grund - och specialistutbildade sjuksköterskor.

    Resultatet ska tolkas med stor försiktighet med tanke på den låga svarsfrekvensen och att enkäten/instrumentet inte är psykometriskt testat. Givet dessa svagheter kan det dock finnas utvecklingspotential gällande systematisk användning av skattningsinstrument. Fatigue behöver uppmärksammas och kompetensen öka både vad gäller symtomlindring, skattning och teamarbete vid fatigue. Kompetens i att samtala med barn och ungdomar som är anhöriga var låg, vilket tyder på behov av stöd och handledning till sjuksköterskor samt tillgång till riktlinjer vid möte med unga anhöriga.

  • 17.
    Ahlqvist, Elisabeth
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Koitrand, Malin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier.

    Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

  • 18.
    Ahlvin Govenius, Emelie
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lundgren, Lina
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienter med HIV: Upplevelser av vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts.

    Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.

  • 19.
    Ahmed, Xawo
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Källqvist, Pontus
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Traumatisk amputation: Upplevelsen av en förändrad livssituation efter trauma2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande.

    Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter.

    Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor.

    Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité.

    Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

  • 20.
    Ahrén, Josefine
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Flütsch, Johanna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Förlossningsbrevet: en tillgång eller belastning för barnmorskor?2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Birth plans were introduced in the late 1970s in response to the increasing medicalisation of childbirth and became a way for women to assert their rights. It is scientifically proven that a birth plan helps women and their partner to prepare for childbirth by reflecting over feelings and desires. On the labour ward the birth plan occurs frequently and the midwife must respect it´s content. The majority of the research done is reflected from a woman´s point of view which awoke the interest to explore the birth plan from the midwife´s perspective. The aim of this study was to describe the midwives approach and thoughts towards the birth plan. The study design is qualitative; data has been collected through individual interviews analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. The analysis revealed three main catagories:

    Create a trusting relationship, Unrealistic requests and The role of the birth plan in practice. The result shows that the midwives purpose was to support the women during labor regardless of whether they had a birth plan or not. Birth plans was seen as a quick way to get information about the woman´s needs and desires and was useful in cases where midwives felt that it was adequately designed and written. The results also showed that several midwifes felt provoked by the content of the birth plan which could be derived to women´s uncertainty. The birth plan gives the woman an opportunity to prepare and the midwife gets a tool to meet the woman to achieve a good birth experience.

  • 21. Albertsson, P
    et al.
    Emanuelsson, H
    Karlsson, T
    Lamm, C
    Sandén, W
    Lagerberg, G
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Morbidity and use of medical resources in patients with chest pain and normal or near normal coronary arteries. Influences of the diagnostic angiogram1997In: American Journal of Cardiology, ISSN 0002-9149, E-ISSN 1879-1913, Vol. 79, no 3, 299-304 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To evaluate morbidity and use of medical resources in patients with chest pain and normal or near-normal coronary angiograms: 2,639 consecutive patients who underwent coronary angiograms due to chest pain were registered. Two years thereafter all patients who showed normal or near-normal coronary angiograms were approached with a questionnaire regarding hospitalization during the last 4 years (2 years before and 2 years after angiography). All medical files were also examined. Of the patients who underwent angiography, 163 (6%) had no significant stenoses, and of these, 113 showed complete normal angiograms and 50 showed mild (i.e. <50%) stenoses. During the 2 years before diagnostic angiogram, 66% of the patients were hospitalized compared with only 35% during 2 years after angiography (p <0.001). The reduction in hospitalization was due to curtailed utilization of medical resources for cardiac reasons; mean days in hospital was 6.6 days before angiography versus 2.8 days after (p <0.001). There were no significant differences in hospitalization when comparing patients with mild stenoses and completely normal angiograms. There were, furthermore, no differences between patients with positive or negative exercise tests. Thus, the need for hospitalization is significantly reduced after a diagnostic angiogram reveals normal or near-normal coronary arteries.

  • 22.
    Alexandersson, Annika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Wallentin, Ylva
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    ”Hur ska jag möta dig så att du vill möta mig igen?”: Distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med personer med demenssjukdom2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld.

    Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

  • 23.
    Alexandersson, Hannes
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Att möta det oväntade: Anestesisjuksköterskors upplevelse av att ställas inför en svårhanterad luftväg2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien kom till som en produkt av en kunskapslucka som existerar om anestesisjuksköterskornas upplevelser i kontexten av en svårhanterad luftväg. Inför en anestesi behöver anestesisjuksköterskan bedöma patientens luftvägar för att skapa sig en uppfattning av eventuella risker inför luftvägshanteringen. Dock händer det att en anestesisjuksköterska ställs inför en situation där luftvägshanteringen inte går som planerat trots en korrekt utförd bedömning av patientens luftvägar. En sådan situation benämns som en ”svår luftväg”. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg för att på det viset klä deras erfarenheter med ord och skapa en förståelse för vad det är som är viktigt att fokusera på i samband med hanteringen av en svår luftväg. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor som varit med om situationer där patientens luftvägshantering varit problematisk.

    Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplever känslor av stress i dessa situationer, de känner även en ansvarskänsla och upplever samarbetet med sina kollegor som avgörande för att reda upp situationen. De upplever det även som att förberedelserna inför anestesin var väldigt viktigt för hur situationen sedan utspelade sig. I samband med detta upplevde de även att reflekterande samtal efter en situation där luftvägshanteringen krånglat var mycket viktigt för hur de kunde hantera den stress de känt i samband med att luftvägshanteringen varit svår. I diskussionen framkommer att vissa områden inom verksamheten borde utvecklas utifrån vad resultatet visade. Det borde skapas mer tid tillgängligt för anestesisjuksköterskan inför en anestesi för att lära känna sin patient bättre. Det borde även utarbetas rutiner för strukturerade reflekterande samtal för anestesisjuksköterskan när de har varit med om svåra luftvägar eftersom det utifrån resultatet att döma är detta som gör att anestesisjuksköterskorna kan hantera den stress de känt i samband med situationen.

  • 24.
    Alexandersson, Rebecka
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Cavrak, Ellinor
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall: Litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat.

    Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

  • 25.
    Alexandersson, Sanna
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Billerfors, Christine
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Unga blivande mödrars tankar kring amning: En intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning.

    Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

  • 26.
    Alfredsson, Caroline
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Karlsson, Jeanette
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.

    Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta.

    Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

  • 27.
    Alfredsson, Ola
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Andersson, Jennie
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Prehospital Psykiatrisk Resurs - Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt: En kvantitativ studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Mental illness is a major public health problem in Sweden. Anxiety disorder affects approximately 25% of the population and every year about 1100 people commit suicide. An Ambulance nurse has a broad expertise concerning somatic complaints, but the basic and specialized training dedicats just a small part on mental health. This can lead to that patients with mental disorders are stigmatized. Sahlgrenska Universitetssjukhus preformed during October 1th until December 31th 2015 a project call Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). The project meant that a assessmentcar which normally is manned with a single ambulance nurse, now were manned by a specialist trained psychiatric nurse and an ambulance nurse. The psychiatric nurse has triacted the patients using psykRETTS and all the patients have been sorted out by their symptoms , acccording to the Emergency Symtoms and Signs (ESS) and vital parameters. This unit was assigned with cases where the emergency call centre suspected existence of mental illness.

    The purpose was to describe which missions that the unit was sent on where patient had characteristic symptoms of mental dissorder, describe the diagnosis and the disposal which the PPR-nurse used. During the project were 91 patient assessed, 46% of these were left at home with or without no further information, 54% were transported to closed care. The population of the project were relatively young and the majority was women. Most of the patients had had former contact with the psychiatry care before and half had a psychiatric diagnosis. Anxiety, suicide assessment and alcohol and drug abuse were the most common ESScodes. The result indicates that anxiety is a common reason to seak emergency care. Training programs regarding mental illness can be done thorough expanded treatment guidelines, the introduction of assessment instruments and increase delegation of drugs.

  • 28.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Rydén, Camilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

  • 29.
    Ali, Ayan
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Moreno Johansson, Eva
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför.

    Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

  • 30.
    Ali, Lina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Anjam, Noshin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Utmaningar och möjligheter med livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård.

    Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

  • 31.
    Ali, Maimun
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Chaimoon, Ansaree
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Palliativ vård: Patienters upplevelse av att vara i palliativt skede2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den palliativa vården är att öka livskvalitén för patienter i ett palliativt skede genom att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga lidandet hos patienten. Förutom att behandla patienten syftar även den palliativa vården till att ge stöd och hjälp till den sjuka patientens anhöriga och närstående. Grundinställningen i den palliativa vården är att alla människor är lika värda och vård ska erbjudas oavsett ålder eller bakomliggande sjukdomsdiagnos. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att vara i ett palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa artiklar och analyseras med hjälp av Axelssons analysmetod. Utifrån fem olika huvudteman med tillhörande undertema presenteras studiens resultat, se tabell 3. Huvudteman är kommunikationsbehov, olika dimensioner av lidande, förändrad självbild, hopp i olika dimensioner och platsens betydelse.

    Resultat visar att en god kommunikation mellan vårdaren och den palliativa patienten ökar patientens förtroende för vårdaren och bidrar till att patienterna känner trygghet och delaktighet. Resultatet visar även att patienten upplever lidande, det vill säga psykologiskt, fysiologiskt, socialt samt existentiellt/andligt lidande. Vidare visar resultatet att miljön som patienten vårdas i har betydelse för hur patienten upplever det palliativa skedet. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan har ett etiskt förhållningssätt i den palliativa vården. Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vara öppen, lyhörd, uppmärksam och att respektera patienten som en värdig individ. Vilket är en förutsättning för att kunna tillgodose och förstå patientens behov och önskemål. Diskussionen behandlar även förutsättningar för att säkerställa en hög kvalité och utveckla den palliativa vården. En grundläggande förutsättning är att vården är evidensbaserad och att vården genomförs utifrån sjuksköterskans helhetssyn.

  • 32.
    Ali, Zainab
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Axelsson, Malin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hur smärta upplevs beror på fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella faktorer samt kön, ålder och tidigare erfarenheter, vilket innebär att smärta är en subjektiv upplevelse som dessutom blir komplex. International association for the study of pain, IASP:s beskrivning av smärta innebär att upplevelsen av smärta är verklig för den som uttrycker smärta oavsett från vad som hittas vid en smärtutredning. Sjuksköterskan ska vårda barn enligt hälso- och sjukvårdslagen och ha barnets bästa i åtanke. Sjuksköterskans ansvar är att kunna bedöma och lindra barnets smärta samtidigt som hon skapar en relation till barnet för att kunna ge god vård. Sjuksköterskan ska också stödja föräldrarna och ge dem information.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta inom slutenvården. Som lämplig metod till det formade syftet valdes en systematisk litteraturstudie för att belysa och sammanställa forskningsresultat som finns inom det berörda området. Studiens resultat baserades på 14 artiklar som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig frustrerad och otillräcklig när barnets smärta inte kan lindras. Både främjande och hindrande omständigheter påverkade sjuksköterskans smärtbedömning och smärtlindring. En relation till barnet och föräldramedverkan underlättade sjuksköterskans bedömning och lindring av smärtan. Sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning korrelerade med sjuksköterskans kompetensnivå. Många sjuksköterskor observerade barnets beteende som bedömningsunderlag och litade inte på barnets skattning av sin smärta när barnet inte visade ett smärtbeteende. Sjuksköterskans ansvar är att ge god smärtlindring som kan underlättas genom att skapa en relation med barnet och lyssna på barnet. Sjuksköterskan måste se till alla behov som barnet har, även de psykiska och emotionella. Genom utbildning kan sjuksköterskans kunskap och attityder gentemot barns smärta och smärtlindring öka så att barnets vård optimeras och lidandet minskar.

  • 33.
    Almefjord, Olof
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Carlsson, Andreas
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Svenska ambulanssjukvårdens beredskap: 5 år av allvarliga händelser2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svenska ambulanssjukvården hanterar dagligen trauma händelser som skapar lidande för såväl patienter som närstående. En allvarlig händelse är en händelse då resurserna inte täcker det behov som finns utan kvalitetskraven måste sänkas. Genom att arbeta vetenskapligt och standardiserat under allvarliga händelser så kan mortaliteten bli lägre och lidandet minska hos patienterna. Författarna tror att den svenska ambulanssjukvården inte har tillräcklig beredskap för att hantera de allvarliga händelserna som sker i landet.

    Syftet med studien var att undersöka om ambulanssjukvården i Sverige har beredskap för att ge snabb vård i samband med allvarliga händelser med flertalet drabbade. Problemet undersöktes med en kvantitativ ansats med data som innehöll tider från allvarliga händelser i Sverige under åren 2010-2014. Totalt 414 händelser där sju ambulanser eller fler var inblandade analyserades och där skillnader hittades inom responstiden, platstiden, tiden till sjukhus samt när alla patienter var avtransporterade. Studien visar att vid de flesta tillfällena när ambulanssjukvården håller uppsatta tidsmål så har det positiv effekt på övriga insatstider vilket i slutändan leder till ett minskat patientlidande. Dock visar även resultatet att tidsmålen inte efterlevs i den utsträckningen som de bör göra vilket leder till att patienterna inte får den vård de har rätt till. Med detta som utgångspunkt drar författarna slutsatsen att den svenska ambulanssjukvården inte har beredskap för de allvarliga händelserna.

  • 34.
    Almén Burman, Anna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nurses’ experiences of education and compliance in treatment of patients with leprosy: A qualitative Minor Field Study in Kwara State, Nigeria2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study was sponsored by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA) as a Minor Field Study.

    Background: The treatment of leprosy patients in endemic countries is free of charge. Despite that, leprosy is still a disease that is spreading and can lead to severe consequences such as disability. With leprosy comes also social stigma, discrimination and poverty which often affect the decision of seeking treatment at an early stage, or even treatment at all until the resulting disability forces the patient to seek help. With this study I wish to increase the knowledge of the importance of compliance and education in health care system with patients with leprosy, and to enlightening how nurses can promote this in their daily work.

    Problem rationale: Even though the importance of seeking early treatment is known, people tend not to seek treatment because of reasons such as stigma. As a nurse, one has responsibilities to care for the whole patient and to give the right information to handle the situation, but because of factors, such as stigma, it constitutes a challenge for nurses within the care of leprosy.

    Aim: To investigate nurses’ experiences of educating patients with leprosy, with emphasis on aspects of how to handle compliance problems in the treatment and how to support a patient with leprosy.

    Method: A qualitative study based on interviews held according to an interview guide with semi-structured questions.

    Result: The findings in this study emphasize the significance of education in order to gain and maintain compliance of treatment with the patients with leprosy even though nurses had many different ways of supporting by education. The findings were divided in to four main categories with in total eleven subcategories to present the techniques and methods of supporting the patients.

    Discussion: The importance of supporting the patients with leprosy in different ways by education has showed very clearly in the study. Though, at the same time nurses educate with medical knowledge, the patients are the experts in this case of the lived knowledge and this could be a problem to satisfy both aspects unless they complement each other. To do so, a dialog and a relationship of trust must be present between thepatient and the nurse, and this could be done through giving the patients time to express themselves and ask their questions of concern. When the questions and thoughts have been heard, the nurse can satisfy the patient’s need in a more accurate way and continue to support the patient with education and encouragement.

  • 35.
    Alnäs, Lillian
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lehmann, Camilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kartläggning av praxis vid förskrivning av hjälpmedel vid urininkontinens: En jämförande studie mellan primärvård och hemsjukvård i Västra Götalandsregionen - Enkätstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Urininkontinens påverkar människors livskvalitet negativt, människor lider i det tysta vilket medför att det är ett dolt folkhälsoproblem som kostar samhället många miljarder kronor årligen. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2008:1, 9§) bör patienter med urininkontinens individuellt utredas, bedömas och följas upp för att möjliggöra en god vård. Rätt diagnos ska kunna påvisas genom individuell utredning där kartläggning av besvär möjliggör behandling. Förskrivare av hjälpmedel vid urininkontinens har till uppgift att påbörja utredning och vid behov kontakta läkare och uroterapeut samt utvärdera om de förskrivna artiklarna fungerar optimalt. Ansvar åligger verksamhetschefer att rätt kompetens finns på en arbetsplats och att fortbildning erbjuds men även att praxis vid förskrivning av hjälpmedel följs via de aktuella riktlinjer, handlingsplaner och vårdprogram som råder inom regionen. Inkontinensombud ska informera medarbetarna om gällande rutiner kring omvårdnad, behandling och bistå med kunskap.

    Syftet med studien är att kartlägga praxis vid förskrivning av urininkontinenshjälpmedel och om det skiljer sig åt i primärvård respektive hemsjukvård. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med induktiv ansats där pappersenkät användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att praxis avviker från de instruktioner som Socialstyrelsen och NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) ger. Det finns kunskapsluckor om individuell utprovning i både primärvård och hemsjukvård, dock till viss fördel för primärvården. Slutsatsen är att riktlinjerna som Socialstyrelsen föreslagit inte följs och de blanketter som finns används inte i tillräckligt hög grad. Inkontinensombud saknas och det råder en osäkerhet om vad ett ombud är. Det finns stora vinster med att organisationerna ser över gängse rutiner beträffande riktlinjer kring urininkontinens utifrån hållbar utveckling. Författarna anser att ett förbättringsarbete inom primärvård (PV) och hemsjukvård (HSV) bör påbörjas eftersom problemen kommer att tillta när befolkningen ökar och samtidigt blir äldre.

  • 36.
    Alsabbagh, Shayma
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Davletmirzaeva, Amina
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med Elektrokonvulsiv terapi2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ECT-behandling är en effektiv och snabb antidepressiv behandling i jämförelse med läkemedel. Behandlingen ger mindre biverkningar och minnespåverkan som oftast är kort och övergående. Under senaste åren har antalet ECT-behandlingar ökat på grund av ökad psykisk ohälsa vilket ökar behov av behandlingsinsatser. Specifik omvårdnad vid ECT-behandling är viktigt, då det påverkar och främjar välbefinnandet hos patienten. Socialstyrelsen ställer nu ett högre krav på en utveckling av kliniska riktlinjer för praxis i omvårdnad vid ECT-behandling. Sjuksköterskor har ansvar för att omvårdnad som ges är evidensbaserad.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, med intervjuer som datainsamlingsmetod (n=9) Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar, via sex kategorier, sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling: att se patientens behov; att göra oreflekterad omvårdnad; att känna sig otillräcklig; att sakna utbildning om omvårdnad vid ECT; att göra tidskrävande administration och att konsultera ECT-teamet. Studien visar tydligt att sjuksköterskan har bristande kunskap om specifik omvårdnad vid ECT-behandling utan riktlinjer. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att hitta rätt information på grund av tidsbrist och annat administrativt arbete kan det leda till en känsla av otillräcklighet.

  • 37.
    Alvenby, Camilla
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Grönberg, Jens
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    The experiences of midwives from a transcultural caring perspective in Nuwakot, Nepal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study is a minor field study and is sponsored by Swedish Development Cooperation Agency. Nepal is one of the poorest countries in the world and struggles with continuing reducing the national maternity mortality rate in order to satisfy WHO millennium targets. In order to improve the maternal care in Nepal an understanding of midwives experiences is needed. This study aims to explore midwives experiences from working in the Nuwakot region in Nepal from a transcultural caring perspective. The study uses a qualitative methodological approach. Unstructured interviews were performed during April 2015 at health posts in remote mountain villages in the region of Nuwakot, Nepal. Seven midwives, two men and five women were involved. By analyzing the interviews with a qualitative content analysis several categories emerged.

    The result shows that midwives working in a rural area of Nepal today experience several challenges in their work based on cultural influences; challenging family hierarchy, dangerous home deliveries, villagers lack of education, patients arriving too late, patients distrust in medicine and lack of resources but happy to help. The conclusion is that in order for Nepal to keep improve their maternal care, midwives needs to develop an understanding of the patient and the family’s cultural beliefs. The result can be used to reflect on how the patient's cultural beliefs can affect the midwives when performing their work in a rural area of Nepal. It can also be used to develop the midwifery education in Nepal by improving midwives’ meeting with patients and their families with cultural needs.

  • 38.
    Alvhede, Frida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ascher, Hannah
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid undersökning av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor.

    Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

  • 39.
    Alwén, Erzsébet
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Wessman, Carin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kommunernas rekryteringsprocess: HR i praktiken2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en felrekrytering. Rätt person på rätt plats kräver planering och framförhållning för att den tilltänkta ska kunna matcha in perfekt förtjänsten.

    Syftet är att beskriva rekryteringsprocessen inom kommunalt verksamhetsområde och i vilken utsträckning befintliga HRM processer upplevs som ett stöd i arbetet för enhetschefer inom rekrytering. Åtta intervjuer med informanter i ledande befattning inom den kommunala organisationens sociala sektor har genomförts. Studiens resultat visar på svårigheter i många delar under hela rekryteringsprocessen. Detta orsakas delvis av lagföreskrifter och delvis utav huruvida den rekryterande chefen anser sig behöva följa den utav strategisk Human Resource personal utarbetade rekryteringsprocessen.

    I vilken utsträckning cheferna tog hjälp av Human Resource avdelningen eller bemanningsenheten vid rekrytering varierade i omfattning bland deltagarna. Gemensamt för kommunerna var att det i samband med en chefsrekrytering lades ner mer resurser i form av tid och pengar på att det skulle bli rätt. Författarna fick en känsla av att rekryterande enhetschefer i större utsträckning kontaktade ansvarig Human Resource personal i samband med arbetsrättsliga processer och inte i lika stor utsträckning i samband med själva rekryteringsprocessen.

  • 40. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bång, Angela
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bremer, Anders
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients: Experiences of a screening tool2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Sepsis is life threatening and requires urgent healthcare to reduce suffering and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the “BAS 90-30-90” model, and to describe assessments and medical procedures that were undertaken by the personnel.

    Methods: This was a retrospective study where 185 EMS medical records were reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

    Results: A physician assessed the patients in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion of these records in regard to the EMS personnel’s ability to identify sepsis. The personnel documented suspicion of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion of patients ˃65 years of age was 73% (n=135) of which 37% (n=50) were over 80 years old. Thirty-nine percent (39%, n=72) were females. The personnel documented blood pressure in 91% (n=168), respiratory rate in 76% (n=140), saturation in 100% (n=185), temperature in 76% (n=141), and heart rate in 94% (n=174) of the records. Systolic blood pressure <90 mmHg was documented in 14,2% (n=24), respiratory rate ˃30 in 36% (n=50), saturation <90 in 49%  (n=91), temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate ˃90 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous lines (70%, n=130), intravenous fluids (10%, n=19) and administration of oxygen (72%, n=133).

    Conclusion: The EMS personnel identified only a few septic patients with the help of the BAS 90-30-90 model when all three criteria would be met for severe sepsis. Either advanced age (>65 years), fever (>38°C) or tachypnea (˃20 breaths/min) appeared to increase the personnel’s suspicion of sepsis. Oxygen, but not intravenous fluids, was given in an adequate way.

  • 41. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bång, Angela
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bremer, Anders
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients:Experiences of a screening tool2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction:  Sepsis  is life threatening  and  requires  urgent healthcare  to reduce  suffering  and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

     

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the "BAS

    90-30-90"  model, and to describe assessments and medical procedures that were  undertaken by the personnel.

     

    Methods: This was a retrospective study where  185 EMS medical records were  reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

     

    Results: A physician assessed the patients  in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion  of these  records  in  regard  to  the  EMS  personnel's  ability  to  identify  sepsis.  The  personnel documented  suspicion  of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion  of patients  065 years  of age was 73% (n=135)  of which  37% (n=50) were over 80 years  old. Thirty-nine percent  (39%,  n=72)  were  females. The  personnel  documented blood pressure   in  91%  (n=168),  respiratory   rate  in  76%  (n=140),   saturation   in  100%  (n=185), temperature  in 76%  (n=141),  and  heart  rate  in  94%  (n=174)  of  the  records.  Systolic  blood pressure  <90 mmHg  was  documented  in 14,2%  (n=24),  respiratory  rate  030 in 36%  (n=50), saturation <90 in 49%   (n=91). temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate 090 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous  lines (70%, n=130), intravenous  fluids (10%, n=19) and administration  of oxygen (72%, n=133).

     

    Conclusion:  The EMS personnel identified  only a few septic patients  with the help of the BAS

    90-30-90  model when  all three criteria  would  be met for severe  sepsis. Either  advanced age (>65  years),   fever   (>38°C)   or  tachypnea (020  breaths/min)   appeared   to   increase  the personnel's suspicion  of sepsis. Oxygen, but not intravenous  fluids, was given in an adequate way.

  • 42.
    Ambrén, My
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Johnsen, Lena
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Aktivitetsbaserat arbetssätt: hållbart om alla tar sitt ansvar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Our   changing   society influence   and   challenge the   way   of   working and   organizing work. Many organizations change the office environment and the work concept in order to create a  more  supporting  workplace. A  growing  office trend  is the  concept  activity based working, henceforth called ABW. The work concept means a paperless office, designed in different  zones customized  to  suit the needs of employees. The employees  have no  fixed seats,  instead  they are  encouraged  to  choose  workstation  based  on  the  assignment.  The concept aims  to inspire and  promote collaboration  and  innovation,  but  also to  increase profitability.  

    The study,  which  is  based  on a qualitative approach,  aims  to  explore how employees in the organization perceive that the physical and psychosocial work environment is affected by working activity based and which factors in the changed way of working that leads to increased or decreased perceived health and job satisfaction. The study shows that the physical environment has a strong positive impact on employees' perceived job satisfaction but  that  the  activity  based  working  in  itself  not  always  is  perceived  as  positive.  The employees did not fully utilize the activity based working concept as it is supposed and the different office zones are often perceived as non-functional. The main reasons for why the physical and psychosocial work environment is perceived as impaired are partly that the employees do not have their own seats, partly the reduced possibilities to gather the whole group. The conclusion is that good health and job satisfaction is more easily achieved if considering the employees individual conditions as well as ability and willingness to handle the changes that the new way of working means. Since the knowledge about the advantages and disadvantages of the concept, as well as it’s impact on employees' physical and psychological health is limited, we believe our study to be of value. Through improved knowledge  and  understanding the  opportunities  to  create  a  more  sustainable  worklife increases.

  • 43.
    Amiri, Fatemeh
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Amiri, Fahimeh
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    En litteraturstudie om vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 22015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom där insulinfrisättningen från pankreas betaceller är nedsatt, vilket leder till insulinresistens. Det är en tyst och smygande sjukdom som främst upptäcks när patienter har utvecklat komplikationer. De vanligaste komplikationerna är ögon, njure, fot och hjärt- och kärlsjukdomar. Ärftlighet, hög ålder, fysisk inaktivitet och fetma är vanliga orsaker till diabetes typ 2, vilket gör att livsstilsförändringar exempelvis ökad fysisk aktivitet, viktminskning och sunda matvanor är betydelsefullt vid behandlingen av sjukdomen. Aktuellt examensarbete syftar till att beskriva vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det bygger på en litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av följande huvudteman, en förändrad tillvaro, känna sig åsidosatt och känna sig hälsosam. Dessa huvudteman är uppbyggda av fem subteman så som ”kroppen spelar roll”, ”en inre kamp för livsstilsförändringar”, ”behov av information”, patientens möte med sjukvården”, ”bryta gamla vanor” och ”upplevelser av livsstilsförändringar”. Resultatet visar att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändringar i patientens vardag, vilket ger känslan av en förändrad tillvaro. Det framkommer i resultatet att patienterna får ett otillfredsställande möte med hälso- och sjukvårdspersonal, vilket leder till att de känner sig åsidosatta. Därtill får patienterna en bristfällig information om diabetes typ 2, vilket innebär att de erhåller en ofullständig upplysning om livsstilsförändringar och komplikationer. Slutligen upplevde patienterna livsstilsförändringar som nödvändiga men svåra och energikrävande. Slutsatsen tydliggör patienternas behov av stöd, undervisning och vägledning, vilket är bra att sjuksköterskan blir medvetet om.

  • 44.
    Anders, Jessika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Tabuteau, Åsa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Barns och ungdomars upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar.

    Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

  • 45.
    Anderson, Siobhan
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Malmberg, Märtha
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Fast mellan fyra väggar: patienters upplevelser av isoleringsvård: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns två olika former av isolering. Smittskyddsisolering används för att förhindra smittspridning när en patient blivit smittad av en allmänfarlig infektion och skyddsisolering för att förhindra att en patient som är extra infektionskänslig, exempelvis vid immunsupprimerande behandling, blir smittad. Att vara isolerad innebär begränsad rörelsefrihet och att vara i stort behov av vårdpersonalen vilket kan upplevas som psykiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ artikel användes.

    I resultatet identifierades fem teman: att vara ensam, förståelsen av att vara isolerad, behovet av information och undervisning, ett rum med utsikt och att känna sig förorenad. I studien framkom att patienterna ofta upplever känslor som ensamhet, ångest, depression och skam i samband med att vara isolerade. Information och undervisning är av stor betydelse för att öka förståelsen till varför isoleringen är nödvändig. Ett rum med utsikt över natur leder till ökat välbefinnande och att ha tillgång till en telefon och tv på rummet var viktigt för att hålla sig uppdaterad med världen utanför. Många upplevde att få ett eget rum som positivt men det bar även med sig en stor ensamhet. En god relation till vårdpersonalen, ständiga besök från närstående och rikligt med information kring isoleringens betydelse var viktiga aspekter som resulterade i en god upplevelse av vårdtiden.

  • 46.
    Andersson, Adam
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Johnsson, Ulf
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ensam är inte stark: En kvalitativ studie om upplevelserna av att drabbas av utmattningssyndrom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utmattningssyndrom är ett fenomen som först 2004 klassificerades som en sjukdom i Sverige. Statistik visar att 36 500 personer drabbas av utmattningssyndrom varje år i vårt land. Tidigare forskning visar att det finns fysiska och psykiska orsaker som påverkar sjukdomsbilden. Utöver dessa orsaker finns även social påverkan och samhällsnormer som bidrar till att en individ drabbas av utmattningssyndrom. Men framförallt är det arbetet och omgivningens påverkan som ses som den största bidragande orsaken till sjukdomen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats i form av semistruktuerade intervjuer, i syfte av att undersöka hur personer med en sjukdomshistoria av utmattningssyndrom ser på sjukdomen och vad de anser orsakade den.

    Vårt resultat visar på att respondenterna upplevde utmattningssyndrom som påfrestande och att kraven i arbetslivet kombinerat med kraven i privatlivet framhölls som en av de viktigaste orsaken till sjukdomen. Intervjupersonerna upplevde att det var påfrestande att träffa nya människor samt att arbetsgivaren inte gav det stöd i den utsträckning som våra respondenter behövde. Behovet av stöd från sin arbetsgivare samt sin omgivning var den tydligaste upplevelsen bland våra intervjupersoner. Samhällssynen och samhällsnormer om att individen alltid ska prestera, att ständigt vara glada och tillmötesgående kan vara en bidragande orsak till sjukdomen. Studien visar på att arbetsgivaren bör ta ett större ansvar och fungera som ett bra stöd för att en individ som drabbats av sjukdomen ska komma tillbaka till arbetet fortare och på ett bra sätt. Stödet från övriga omgivningen påverkar deras sjukdomsbild, där ett bra stöd resulterade i en snabbare rehabilitering för respondenterna. För att omgivningen ska kunna fungera som ett bra stöd krävs det att samhället tar sjukdomen på allvar.

  • 47.
    Andersson, Anneli
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Olsson Lindstrand, Felicia
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en akutmottagning: En kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.

  • 48.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kaspersson, Anna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Erfarenheter från personer med muskelspasticitet gällande hjälpmedelsbaserad träning: en hjälp till egenvård i vardagen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet.

    Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier.

    Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

  • 49.
    Andersson, Elin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bohlin, Linda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många av de patienter som insjuknar i stroke kommer till sjukhus med ambulans. Ambulanssjuksköterskors bedömning kan ha betydelse för att dessa patienter ska få ett snabbt omhändertagande och tidig behandling, vilket kan minska risken för bestående funktionsnedsättning och lidande samt påverka framtida livskvalitet. Som stöd i bedömningen finns idag behandlingsriktlinjer. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke avseende träffsäkerhet, samt skillnader i bedömning mellan de som bedömts ha stroke och de som ej bedömts ha stroke. Metod: Retrospektiv studie där journaler granskats med en kvantitativ ansats. Studiens urval bestod av patienter som skrivits ut från ett medelstort sjukhus i Västsverige under 2015, med ett vårdtillfälle där huvuddiagnos stroke angetts och som åkt ambulans till sjukhus med initial bedömning av en ambulanssjuksköterska, vilket resulterade i 454 journaler att granska.

    Resultat: För alla patienter med stroke som inkluderats i studien hade endast 52% av patienterna bedömts av ambulanssjuksköterskor ha stroke. Primär och sekundär bedömning var gjord i hög grad för alla patienter. Signifikanta skillnader fanns kring hur strokespecifika symtom var bedömda. Symtom från ansikte, arm eller ben, påverkan på tal och ögon var i högre grad bedömt i gruppen där ambulanssjuksköterskor bedömt att patienter drabbats av stroke. Huvudvärk, yrsel och illamående bedömdes i högre grad i gruppen ej stroke. Slutsatser: Mer forskning inom området behövs för att öka andelen patienter med stroke som identifieras av ambulanssjuksköterskor.

  • 50.
    Andersson, Emma
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Carlberg, Tobias
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Vårdmiljön som en del av intensivvården: En kvalitativ intervjustudie ur intensivvårdspersonalens perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

1234567 1 - 50 of 978
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf