Chefer kan ha stor betydelse för anställdas hälsa, stress, engagemang i arbetet och prestation. Få tidigare studier har undersökt vilket stöd chefer behöver för ett hållbart och bra ledarskap. Artikeln presenterar resultat från en prospektiv studie om betydelsen av chefers stödresurser för hållbart ledarskap. I studien, som är en del av Chefios-projektet, ingår chefer i kommunal vård och omsorg (n=344). Data från enkätstudier med instrumentet ”Gothenburg Manager Stress Inventory” har analyserats. Resultatet visar att ett stödjande privatliv och en personlig inställning till chefsuppdrag har stor betydelse för chefers hållbarhet över tid. Chefens kontrollspann och erfarenhet som chef påverkade betydelsen av stödresurser. För chefer med kortare chefserfarenhet eller fler underställda (>30) har även stöd från ledning, chefskollegor och externt stöd betydelse.

Låg sjukfrånvaro mäts ofta på olika sätt och framförallt när nationell statistik eller statistik från arbetsgivarens personalregister används. Därmed har resultaten varierat och få sjukdagar kan indikera både goda arbetsförhållanden och krav på sjuknärvaro. Syftet var att undersöka utvecklingen av låg sjukfrånvaron bland sjuk- och undersköterskor och utforska om enhetsvis utveckling samvarierade med stödjande arbetsförhållanden, ledarstrategier och organisering av social och organisatorisk arbetsmiljö. Mått på få sjukfrånvarodagar undersöktes med data från arbetsgivarens personalregister. Förklaringar till trender undersöktes på enhetsnivå genom chefsenkät under de två första åren. Resultaten visade att majoriteten av anställda på enheter (93 %) inte hade en sjukdag under ett år och att 2 % var sjukskrivna 1-7 dagar. Samvariationerna var svaga men visade betydelser av stödjande ledning, strukturerande ledarstrategi och god samverkan mellan chef och medarbetare för mer balanserad närvaro. Stödjande ledning, närvarande ledarstrategi och stödjande organisatoriska strukturer visade samband med enhetsvis hög förekomst av ingen sjukdag alls.

Anställda inom hälso- och sjukvården rapporterar ökade hälsoproblem. Syftet med denna artikel är att ge exempel på systemperspektiv på hälsoutmaningar inom hälso- och sjukvården utifrån begreppen organisatorisk hälsa och värdebaserat ledarskap. En tillämpning av begreppet organisatorisk hälsa inom hälso- och sjukvården innebär att hälsoproblem hos anställda och chefer ses i relation till de värdekonflikter som är kopplade till rådande styrningsideal. Organisatorisk hälsa är ett exempel på ett begrepp som har ett tydligt systemperspektiv och kan definierats som en organisations förmåga att hantera spänningar mellan olika konkurrende värden på ett sätt som gynnar både patienter och anställda, och därmed organisationen som helhet. En tillämpning av begreppet organisatorisk hälsa inom sjukvården skulle kunna hjälpa chefer inom sjukvård att syna de värdekonflikter som finns och kunna bidra till reflektion kring hur dessa värdekonflikter skulle kunna hanteras. Vi menar att ett hälsofrämjande och hållbart ledarskap inom hälso- och sjukvården i större utsträckning kräver ett värdebaserat ledarskap som medvetet, tydligt och öppet hanterar de värdekonflikter som finns i vården.

Forskning pekar på är att ledarskap har stor betydelse för anställdas välmående och att ledarskapsutveckling därför bör vara huvudfokus för framtida interventioner inom arbetsmiljö- och hälsoarbete. Den här artikeln syftar till att beskriva våra erfarenheter och lärdomar från att arbeta med hälsofrämjande ledarskapsinterventioner. Interventionerna utgår från arbetsmaterialet ”Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap”. I arbetsmaterialet presenteras olika forskningsbaserade metoder och verktyg som kan användas för analys, reflektion och utveckling av hälso- och arbetsmiljöarbetet på den enskilda arbetsplatsen eller för hela organisationen. Utvärderingar av interventioner utifrån arbetsmaterialet pekar på att chefer som deltagit fått ökade förmågor att vara hälsofrämjande ledare, men att organisatoriskt stöd är avgörande för långsiktigta resultat.

Studien syftar till att undersöka om det finns gemensamma organisatoriska förutsättningar och ledarskapsstrategier som kännetecknar enheter inom hälso- och sjukvården som har låg sjukfrånvaro. För att undersöka detta intervjuades första linjens chefer, ansvarig för enheten. Urvalet gjordes utifrån enheternas sjukfrånvaro under åren 2013-2016. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att dessa chefer arbetar under en del organisatoriska krav som de upplever som försvårande. De lyckas trots det att skapa förutsättningar för låg sjukfrånvaro och gör det genom ett aktivt ledarskap som har fokus på medarbetarna. De hade tydliga strategier för att förebygga och hantera sjukfrånvaro och de var lyhörda och flexibla inför medarbetarnas önskemål om att lägga tillrätta sin arbetssituation. Den övergripande slutsatsen är att de intervjuade cheferna tycks vara i en position där de kan påverka medarbetarnas arbetssituation och i slutändan deras sjukfrånvaro. En god idé för överordnad ledning verkar vara att stötta chefer i ett aktivt arbete att stärka förutsättningar för medarbetare samt att öka chefers inflytande över frågor som rör lokala arbetsförhållanden.

I syfte att predicera sjukfrånvaron på 38 vårdenheter i Västra Götalandsregionen användes enhetschefernas självrapporterade uppgifter om arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa. Data analyserades med hjälp av binär logistisk regression. Utfallsvariabeln baserades på klusteranalyser av sjukfrånvaroincidens för perioden 2013-2016, där varje sjukvårdsenhet representerades av antingen en gynnsam eller en ofördelaktig trend. Analyser utfördes separat för undersköterskor och sjuksköterskor och för kombinationen av båda yrkesgrupperna inom tre olika sjukfrånvarointervall (0-7 dagar/år; 8-27 dagar/år; ≥ 28 dagar/år). Resultaten gav få belägg för att chefers arbetssituation predicerar sjukfrånvaro på hela vårdenheter. Dock fanns vissa indikationer på att chefers burnout möjligen har en sådan effekt.

This article presents a study of a Habilitation Service collaboration with schools and parents where the participants were studied through observa-tion and interviewed. The purpose of the present article is to problematize the collaborations organization and counseling situations in relation to power and hierarchical structures. According to the participants in the study, the primary purpose of the interaction was to share information and to give/get counseling. The results show, however, that the joint meetings often ended up in emotional exchanges rather than in discussing pedagogical dilemmas. The analysis also showed that issues of power was one of the main features of the interaction even though none of the participants lifted it as primary.

En studie om chefers tidsanvändning har genomförts med syftet att undersöka hur man kan understödja mer hållbar tidsanvändning och hållbart engagemang. Chefer hade många korta aktiviteter och många möten men kommunicerade sällan med sin egen chef på tu man hand. Arbetet präglades av ständiga förhandlingar, prioriteringar och omprioriteringar. Om chefer inte har enskild tid för att kommunicera med sin överordnade får det konsekvenser avseende att kunna göra välavvägda och acceptabla prioriteringar och i förlängningen för legitimiteten i ledarskapet. Vården och dess chefer har mycket att vinna på att utveckla kommunikationen om vardagsarbetetes dilemman. Utifrån våra resultat har ett studiematerial utvecklats som syftar till att stödja chefer och ledningsgrupper i det vardagliga arbetet avseende hållbart ledarskap, chefskap och tidsanvändning