Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Berndtsson, Inger
    et al.
    Persson, Bengt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ullstadius, Eva
    Specialpedagogik: temaintroduktion2007Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, nr 2, s. 81-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Eriksson, Anita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärarens ansvar: från självpåtaget  till pålagt och delvis legitimerat2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 1-2, s. 8-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gustavsson, Susanne
    Blivande lärares frågor vid handledning - Gör jag en kvalitativ studie med kvantitativa inslag?2015Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 1-2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Eriksson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svensson, Ann-Katrin
    Åbo Akademi.
    Beach, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kommunal förvaltning som politisk aktör: Ett perspektiv på policy och förändring inom förskollärarprofessionen.2019Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 2, s. 5-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5.
    Langelotz, Lill
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Rönnerman, Karin
    Så görs en (o)skicklig lärare2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, nr 3-4, s. 258-279Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärares kollektiva kompetensutveckling genom olika former av handledning ökar i den svenska skolan. Kollektiv kompetensutveckling beskrivs i nationell och internationell forskning ofta som en entydigt positiv praktik för att utveckla yrkesskicklighet. I följande artikel problematiseras denna föreställning genom en analys av en kollegial grupphandledning. Syftet är att synliggöra hur lärare konstruerar diskurser om lärar(o)skicklighet i samband med grupphandledning. Resultatet visar en motstridig bild av vad lärarskicklighet kan tänkas vara. Lärarna disciplinerade varandra i relation till lärarskicklighet genom de undervisningsråd som exemplifierades under handledningen. Subjektskonstruktionen av enskilda lärare, som skapades under den kollegiala handledningen, kan tyckas stigmatiserande. Likväl genererades också utrymme för förhandlingar och nya subjektspositioner. Kulturellt-diskursiva, social-politiska och materiellt-ekonomiska arrangemang på skolan bidrog till att främja den specifika och disciplinerande kompetensutvecklingspraktiken.

  • 6.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolforskningsinstitutet, konfigurativa översikter och undervisningens komplexitet2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kraven på evidensbaserad utbildning har drivit fram en rad initiativ som avser att minska det förmodade gapet mellan forskning, politik och praktik. Bland dessa initiativ finns etableringen av särskilda organisationer—så kallade mäklarorganisationer—med uppgift att syntetisera resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning. I Sverige har Skolforskningsinstitutet inrättats för att genomföra systematiska översikter inom skolans och förskolans område. Skolforskningsinstitutet ska ge lärare bättre förutsättningar att undervisa med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Kritiker hävdar dock att mäklarorganisationer överlag prioriterar aggregativa översikter för att utvärdera effekterna av interventioner och att denna inriktning är mindre passande för komplexa områden som utbildning. I ljuset av Skolforskningsinstitutets uppdrag och den kritik som riktats mot systematiska översikter argumenterar jag i denna artikel för att institutets verksamhet bör inbegripa konfigurativa översikter. Konfigurativa översikter skulle ge Skolforskningsinstitutet bättre möjligheter att genomföra sitt uppdrag, framförallt eftersom konfigurativa format kan utarbetas för att: (1) understödja omdömen om vad som är utbildningsmässigt önskvärt; (2) inkludera studier från praktikutvecklande ansatser; samt (3) förmedla kunskap med potential att spela en kritisk roll i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Levinsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Utvecklingsledare på vetenskaplig grund: Spänningsfälten mellan evidensbaserad praktik och aktionsforskning2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16:4, s. 241-263, s. 241-263Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    I Sverige liksom i flera andra länder finns det från politiskt håll en klar önskan om att göra läraryrket till en forskningsbaserad profession. I detta sam-manhang lyfts utvecklingsledare, som ofta är verksamma forskare inom utbildnings-området, fram som betydelsefulla. Flera studier visar att utvecklingsledare är av betydelse för att lärare ska kunna dra nytta av forskningsresurser i deras arbete med skolutveckling. I debatter om denna fråga går dock åsikterna isär om på vilket sätt utvecklingsledare ska stödja lärare. Idén om evidensbaserad praktik respektive idén om aktionsforskning bidrar med två sinsemellan olika skolutvecklingsmodeller som båda betonar utvecklingsledares samarbete med lärare. Ska utvecklingsledare fram-för allt förmedla evidensbaserade undervisningsstrategier till lärare eller ska utveck-lingsledare främst handleda lärares aktionsforskning i skolan? I politiska förslag, såväl nationellt som internationellt, förefaller det som att skillnaderna mellan dessa båda forskningstraditioner av någon anledning ofta förbi-ses. Aktionsforskning ses i utbildningspolitiken främst som en resurs för att öka användningen av forskningsresultat. Vissa politiker tar för givet att aktionsforsk-ning förbättrar lärares förmåga att tillämpa evidens i klassrumspraktiken. I England har till exempel aktionsforskning kommit att passas in i reformer som avser att stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik, och det rådande utbildningspolitiska klimatet i Sverige gör det tänkbart att aktionsforskning kan komma att få en motsvarande roll. Frågan som ställs i denna artikel är om den kritiska aktionsforskningstraditionen i så fall kan bidra till kulturer av evidensbaserad praktik bland pedagogiskt yrkes-verksamma i Sverige. I artikeln diskuteras denna fråga efter en undersökning av de konsekvenser som evidensbaserad praktik respektive kritisk aktionsforskning tänk-bart kan få för utvecklingsledares arbete. Mot bakgrund av en jämförelse av de skilda krav som dessa båda idétraditioner ställer på just utvecklingsledare framstår de politiska förslagen som högst problematiska. Avslutningsvis poängteras utvecklingsledares behov av alternativa förhållningssätt som tillåter pedagogisk forskning att spela flera olika roller i skolutvecklingen.

  • 8. Nylund, Mattias
    et al.
    Rosvall, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 2, s. 81-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 9.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fakultetsopponenten sammanfattar: Kroppens mening - studier av psykosomatiska sammanbrott2010Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 1, s. 60-63Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Puaca, Goran
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Daoud, Adel
    Vilja och framtid i frågor kring utbildningsval2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 2, s. 100-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Sundeen, Johan
    Högskolan i Borås, Gemensamma förvaltningen.
    Nazismen i katedern2012Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 3, s. 236-239Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Recensionsessä om Per Höjebergs avhandling i historia Utmanad av ondskan: Den svenska lärarkåren och nazismen 1933-1945. Artikeln diskuterar tematiker som nationalsocialism och pedagogik, kulturellt försvar mot totalitära synsätt, den bildade klassens förhållande till nazistiska partier och protonazistiska kulturella organisationer samt behovet av ett kritiskt förhållningssätt till historiemoralistiska synsätt.

1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf