Läsengagemang vid fiktionsläsning: några svensklärares erfarenheterDenna studie syftar till att ge en inblick i hur några lärare inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9 förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning. Studien, som är en del av ett större avhandlingsprojekt, fokuserar några svensklärares egen upplevelse och reception av fiktion och hur de själva närmar sig och möter litterärt innehåll. Centralt är också att belysa huruvida lärarna anser att läsengagemang är betydelsefullt vid fiktionsläsning, i form av att bli uppslukade och attached vid läsning (Felski, 2020), liksom vad som kan påverka deras engagemang vid fiktionsläsning.

Få studier har gjorts i Sverige som berör läsengagemang inom ramen för svenskundervisning i årskurserna 7-9. Ämnet är dock ytterst relevant. Läskompetens bland barn och ungdomar i Sverige tenderar att minska och studier visar att intresset för läsning har minskat betydligt bland unga sedan början av 2000-talet (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, 2021; Nordlund, 2020; Statens Medieråd, 2019; Vinterek et al. 2020). Två av tre 15-åriga pojkar och nästan 50 % av alla flickor i samma ålder uppgav i PISA-studien 2018 (OECD, 2019) att de bara läser om de måste. För att visa hur svensklärare i årskurserna 7-9 själva förhåller sig till läsengagemang vid fiktionsläsning genomförs denna kvalitativa undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer med svensklärare på tre skolor. Både individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförs och analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006) i syfte att komma nära såväl enskilda lärares uppfattningar som tankar som framträder i ett svensklärarkollegium.

Aktuell studie förväntas bidra med några svensklärares förståelse av läsengagemang vid fiktionsläsning. I studiens preliminära resultat lyfter lärarna fram vikten av att ett möte sker mellan text och läsare för att ett läsengagemang ska uppstå liksom vikten av att hitta rätt litteratur.

Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.

Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).

Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.

Källförteckning

Gadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.

Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.

Historically, literature policy measures in Sweden have fluctuated between emphasising the production or distribution of literature. During the latest decades, there has been a new direction when reading promotion and the perceived lack of readers in Sweden has become the main object of discussion in the debate. In this short paper, I describe the current state of literature policy in Sweden, with a brief historical background. Thereafter some recent tendencies of literature politics are introduced, to highlight consensus as well as contradictions between different stakeholders. It is concluded that even though the Swedish book market is deregulated in Sweden, the readers are increasingly governed. The “turn to promotion” during the latest decade needs to be assessed to instigate a relevant and grounded discussion of the future of literature policy.  

The following paper will present the key outcome of the research anthology project Forbidden Literature – Case Studies on Censorship, slated for publication in 2019. Through a number of case studies dealing with censorship’s past and present, in liberal democracies as well as in totalitarian regimes, the project reveals an historical continuum in which literature constantly appears as a phenomenon in need of regulation. Short reports of two case studies will be presented, exploring decisive aspects of the relationship between literature and society, the social and aesthetic function of literature and their transformations. The first case study deals with forms of literary analysis taking place in the courtroom, exemplified by an obscenity trial against a Swedish avant-garde comic magazine in 1989. The second study analyses cases in which Swedish city libraries have refused to acquire, or provide clients with, certain non-fiction works –highlighting an increasingly common conflict between public cultural policies and constitutional principles such as the freedom of speech. Together, the two studies show how the historical mode of visibility of literary texts is formed and transformed along with our understanding of what literature is and what it is able to do.