In this paper, we describe the construction of the 14-million-word Nepali National Corpus (NNC). This corpus includes both spoken and written data, the latter incorporating a Nepali match for FLOB and a broader collection of text. Additional resources within the NNC include parallel data (English–Nepali and Nepali–English) and a speech corpus. The NNC is encoded as Unicode text and marked up in CES-compatible XML. The whole corpus is also annotated with part-of-speech tags. We describe the process of devising a tagset and retraining tagger software for the Nepali language, for which there were no existing corpus resources. Finally, we explore some present and future applications of the corpus, including lexicography, NLP, and grammatical research.

This doctoral thesis is a policy study about mother tongue education policies as they have developed historically in Sweden. The overall aim of this thesis is to investigate the policies of mother tongue education from 1957 to 2017, focusing on how Swedish nation-state politics and societal change characterized the status and positioning of mother tongue education in the Swedish school system. 

The focus in this paper is on the introduction and implementation of learning outcomes based on the descriptors in the Common European Framework of References for Languages (CEFR). It discusses reaction to the introduction by teacher educators as well as the influence on teacher assessment practice in courses for prospective teachers of English as a foreign language. The paper presents some of the results from a case study concerning changes made in connection with the Bologna process in a department of education within a university college in Sweden. The results show that the adoption of the CEFR descriptors was contested and had a minimal influence on assessment practice. The aim of the paper is to explore possible reasons for the lack of influence, something that was not developed fully in the original case study.

This study provides a discussion of the development of subjective meaning associated with the motion-verb pseudocoordination gå och V ‘go/walk and V’ and the posture-verb pseudocoordination sitta och V ‘sit and V’, using historical and present-day linguistic data. It is claimed that an interpretation in terms of item-based analogy and entrenchment of frequent meaning clusters is the most plausible analysis for the development of subjective (and pejorative) meaning associated with gå och V. The study of sitta och V is preliminary, but the results indicate that the subjective meaning of this construction is less entrenched that that of the gå och V construction and that the subjective overtone of subjectivity may be a result of the combination of the social/cultural meaning of the posture and certain intrinsically pejorative verbs, together with certain locatives.

Many parsers use a part-of-speech tagger as a first step in parsing. The accuracy of the tagger naturally affects the performance of the parser. In this experiment, we revise 1500+ proposed errors in SUC 2.0 that were mainly found during work with schema parsing, and evaluate tagger instances trained on the revised corpus. The revisions turned out to be beneficial also for the taggers.

This thesis presents a cognitive questionnaire-based study on the interpretation of compounds. The analysis is based on the interpretations from 190 Swedish-speaking students in upper secondary schools. The overall aim is to test the assumption of usage-based approaches that linguistic phenomena become entrenched in the mind of the speaker as a result of repetition. To be able to analyse such entrenchment effects both established compounds and novel compounds with many potential meanings are included, and interpretations from speakers with various exposure time to Swedish (L1 and L2 speakers) are analysed. The result of this study indicates that the meaning potentials of compounds are evaluated only when necessary. If the compound is entrenched as a unit, no analysis is needed. If the compound is unfamiliar to the language user, he/she makes use of an entrenched linguistic template, i.e. a specific (similar) compound or a low-level or higher-level schema, as an analogy base in the interpretation. This study confirms that the frequency of the compound and the user’s exposure time to Swedish are factors of great impact: frequent compounds result in more concordant interpretations than less frequent ones, and L1 speakers are more concordant in their interpretations than L2 speakers. The discrepancy between the speaker groups (L1 and L2) concerning established compounds is a result of entrenchment differences of these specific compounds (due to various exposure time to Swedish), whereas the discrepancy concerning the interpretation of novel compounds reflects various degrees of entrenchment of linguistic templates that can serve as analogy bases. This study further indicates that the right-headedness pattern is not as established for Swedish compounds as previously assumed. This is especially true for adjectival compounds.

Denna uppsats handlar om hur bliva successivt i forn- och nysvenskan tränger tillbaka varda, i takt med att bliva får nya användningsområden. Utöver ursprungsbetydelsen, ’stanna kvar, förbli’, finns redan i fornsvenskan exempel på en användning där bliva i konstruktion med predikativ (t.ex. bliva frisk) anger förändring och betyder ’övergå till att vara, varda’. Från fornsvenskans sista decennier påträffas belägg på bliva i en ny funktion: som passivbildande hjälpverb, vid sidan av varda. I uppsatsen ifrågasätts den traditionella förklaringsmodellen, enligt vilken bliva i de nya funktionerna är att betrakta som ett betydelselån från medellågtyska bliven med motsvarande funktioner. Resultatet av min granskning visar att bliven i betydelsen ’övergå till att vara, varda’ inte tycks ha varit fullt produktivt i den medeltida lågtyskan, utan i huvudsak använts i en lexikaliserad verbfras: dot bliven – och att bliven som passivbildande hjälpverb tycks ha varit en ytterst marginell företeelse i medellågtyskan, vid sidan av hjälpverbet werden. Som en alternativ förklaring anför jag att den nya betydelsen ’varda’ hos bliva kan ha uppkommit genom tvetydiga exempel, t.ex. de många fornsvenska beläggen på bliva död, där det är semantiskt rimligt att tolka in en förändring: ’övergå till att vara död’, i stället för ’stanna kvar, varande död’ – och jag framför hypotesen att det är denna verbfras som lånats in från lågtyskan, jfr dot bliven. När verbfrasen bliva död väl fått betydelsen ’övergå till att vara död’, kan man tänka sig en semantisk generalisering, genom vilken bliva allmänt ges tolkningsmöjligheten ’övergå till att vara’ i konstruktion med predikativ. Varda och bliva blir då i många fall utbytbara som huvudverb. I nästa steg, för att upprätthålla symmetrin i systemet, kan man tänka sig ytterligare en generalisering, genom vilken bliva blir ett fullgott alternativ till varda också i funktionen som hjälpverb.

Framtidens Lexin – forskningsöversikt sammanställer forskningsrön inom lexikografi och flerspråkighet med inriktning mot inlärningsordböcker. Utifrån forskningsöversikten ges rekommendationer om hur en framtida lexikografisk resurs bör utformas för den som är nybörjare och lär sig svenska som ett andraspråk. Rapporten är skriven på uppdrag av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen (Isof), och ingår i en större rapport, Framtidens Lexin – målgruppsanpassning och utveckling av framtidens flerspråkiga lexikon. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur väl anpassade för sin målgrupp Lexin (lexikon för invandrare) är i dag, nästan fyrtio år efter att det första lexikonet i serien gavs ut, och att ge rekommendationer om hur Lexin bör utvecklas i framtiden.

This chapter addresses the need for better coverage of semi-general linguistic patterns in (second) language pedagogy, which is currently biased towards general rules on the one hand and concrete expressions on the other. Arguably, this reflects the descriptive resources available: grammars and dictionaries.Hence, we propose that L2 education should benefit from a constructionist approach, which is less restricted to distinct linguistic levels and therefore better suited to handle, in particular, patterns combining lexical and grammatical properties. We review some of the leading Swedish L2 textbooks and study aid materials, and illustrate how they tend to neglect semi-general patterns and fail to capture the productivity and variability of constructions. For future L2 education to achieve better coverage in this regard, access to constructionist descriptive resources should be helpful. As an example of such a resource, we present the Swedish constructicon (SweCcn), an electronic database of Swedish construction descriptions, and discuss its usefulness for developing construction-based teaching materials, as a complement to the grammar and dictionary approach.

This study emanates from an assumption that the skill of evaluating sources is placed in a complicated field, where an old academic tradition is paired with a contemporary emphasis on the possibilities and risks with modern sources. The aims of the study is to contribute with a description and analysis of these views as they are expressed in textbooks. The material consists of chapters in a range of recent textbooks, some aiming at upper secondary students at vocational programs and some at the more theoretical programs. Of particular interest is the interpersonal structure of the books. Common and diverse ways of addressing the readers are focused. Hence, the study takes a closer look at lingustic features, visual design, student tasks and the presentation of the motives for evaluating sources. The results of the study inform of procedures and choices that are intended to influence students’ critical reading. It exemplifies various views of what is desirable in the matter of evaluating sources and to what extent this fact is interfoliated with the type of program the students take. An analysis and a discussion of possible social consequences conclude the article.

Definitioner, synonymer, antonymer, uttalsinformation, etymologi, böjningsformer, kollokationer och exempelmeningar – dagens digitala ordböcker verkar vid en första anblick innehålla allt en användare kan tänkas behöva. Men var hittar användaren information om avledningar och sammansättningar som ett ord kan ingå i? Den här posterpresentationen illustrerar hur tre nya moduler per uppslagsord har tagits fram i den digitala ordboken Synonymer.se, en ordbok som i både arbetssätt och syfte skiljer sig ganska mycket från ordböckerna på Svenska Akademiens ordboksportal, men som ändå lyckats bli en av Sveriges mest välbesökta lexikografiska webbsidor.

För varje relevant uppslagsord hittar användaren numera även följande information om sammansättningar och avledningar: 1. vilka avledningar som kan bildas av uppslagsordet, 2. vilka sammansättningar uppslagsordet kan ingå i samt 3. vilka ord sammansättningar består av. Ett sådant projekt ställer dock redaktören inför flera utmaningar. Förstår alla användare vad som avses med förhållandevis avancerade språkvetenskapliga termer som ”avledningar” och ”sammansättningar”? Hur många delar ska sammansatta ord delas upp i? Och vad ska egentligen definieras som en avledning; måste orden vara både form- och betydelsemässigt uppenbart lika varandra, eller kan det ibland räcka med ett etymologiskt släktskap orden emellan? Med denna posterpresentation hoppas jag kunna visa hur redaktionen på Synonymer.se har navigerat mellan språkvetenskaplig korrekthet och allmän begriplighet i syfte att skapa information om sammansättningar och avledningar i en förståelig och lättillgänglig digital ordbok.

Initiala dislokationer (ID) och fria initiala annex motsvarande fria adverbial i den inre satsen (FIA) är båda strukturer med ett led framför den inre satsen. Medan ID även har en pronominell kopia inuti den inre satsen som syftar på det initiala ledet, finns inget sådant led i den inre sats som följer på FIA. ID och FIA undersöks i detta arbete från ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv, och beskrivs som konstruktioner bestående av en form med en betydelse. Betydelsen utgörs av det initiala ledets informationsstruktur, eftersom tidigare studier visat att åtminstone ID bär på en viss informationsstruktur. En analys av sammanlagt 295 belägg på ID och FIA, mestadels insamlade från talspråkskorpusen Gymnasisters språk- och musikvärldar samt från spontan konversation, visar att ID kan konstrueras på många olika sätt, men att hälften av alla belägg kan delas upp i tre olika konstruktionsmönster, där ID:S syntaktiska form är densamma, liksom den pronominella kopians grammatiska kategori, position och syntaktiska funktion. Särskilt intressant är att ID visat sig inte bara kunna ange satsens topik, utan att den ofta även anger scen, samt stundom vokativtopik och mer sällan även fokus. Beläggen på FIA visar att dessa utgör en gemensam konstruktion där FIA kan anta vilken form som helst så länge denna fungerar som adverbial samt har den informationsstrukturella statusen scen. ID och FIA redovisas här som konstruktioner i ramverket Sign-based Construction Grammar, som i detta arbete för första gången introduceras och i viss mån anpassas till svenska. Konstruktionerna formuleras även som konstruktikonposter i konstruktionsdatabasen Svenskt konstruktikon. Slutligen presenteras även ett utkast för hur ID och FIA kan inordnas i det mentala konstruktikonet, det konstruktionsnätverk som vår grammatik antas vara uppbyggd av. Här föreslås en annorlunda indelning av ID och FIA än den som presenteras i referensverket Svenska Akademiens grammatik, men som samtidigt kan inrymma referensverkets kategorier.

Left-dislocations (Sw. initial dislokation ’initial dislocation’, ID) and hanging scenes (Sw. fritt initial annex som motsvarar ett fritt adverbial i den inre satsen ’free initial annex corresponding to a free adverbial in the main clause’, FIA) are both structures with a phrase preceding the main clause. While ID also has a pronominal copy, referring to that phrase, inside the main clause, no such copy is found in the main clause following FIA. This report investigates ID and FIA in a Construction Grammar framework, describing ID and FIA as constructions consisting of a form paired with an information structural meaning. An analysis of 295 instances of ID and FIA, most of them collected from spoken language, shows that ID can be construed in many ways, but that half of the instances of ID can be divided into three different construction patterns, where the following aspects are the same: the syntactic form of the ID and the pronominal copy, the syntactic function of the pronominal copy, the position of the pronominal copy, and the type of clause in which the pronominal copy occurs. In terms of information structure, the most interesting result is that ID does not only have the information structural status topic, but also scene, vocative topic and, at times, focus. The instances of FIA all have the information structural status scene, and these are used in any syntactic form instantiating that scene. Furthermore, ID and FIA are in this report formalized as constructions in the framework of Sign-based Construction Grammar, which is introduced in and applied to Swedish for the first time. The constructions are also formulated as entries in the construction database Swedish Constructicon. Finally, this report presents a preliminary sketch of how ID and FIA can be included in a constructicon network of Swedish, i.e. the mental network our grammars consist of. The proposed network introduces another categorization of ID and FIA than the one being used in the Swedish reference grammar, but the categories of the reference grammar could also be incorporated in this draft.

Sentence level constructions were discussed in the very beginning of the establishment of the CxG-framework (Fillmore et al. 1988), and since then a lot of research has been made on argument structure (Goldberg 1995, Perek 2015). However, the most abstract sentence pat- terns for main and subordinate clauses in the Scandinavian languages has not yet been thoroughly investigated and widely accepted in the CxG community, which has also been pointed out by researchers from other fields, claiming that CxG is mainly interested in the periphery of lan- guage phenomena (Michaelis 2012). Convinced that CxG is capable of accounting for abstract sentence patterns, I want to show that this is possible by presenting my master’s thesis (Strandberg 2019), in which 

the two constructions left-dislocation (ld-cxn) and hanging scene (hs- cxn) are investigated and described as attribute-value matrices in a Sign-Based Construction Grammar (Sag 2012).

ld-cxn is a grammatical structure appearing in many languages and oc- curs when a main or subordinate clause is preceded by a phrase corres- ponding to a pronominal or an adverbial copy inside that clause, see (1). The fact that the first phrase in (1) is preceding the clause, not constitut- ing a part of it, makes the example acceptable in Swedish and other verb-second languages, where only one phrase may be placed before the finite verb. Therefore, in written Swedish, the hs-cxn in (2) may seem odd. In this example, there is no adverb inside the clause corresponding to the initial adverbial phrase, which has the information-structural status scene. hs-cxn often occurs in spoken Swedish and consists of an initial adverbial phrase constituting the scene for the main clause, which is mostly not inverted.

(1)  [Torun,]ld [hon]copy hade aldrig åkt tunnelbana i hela sitt liv. “Torun, she had never taken the subway in her entire life.”(2)  [När vi träffades,]fia han hade ju aldrig tiggt på tunnelbanan i hela sitt liv.

“When we met, he had never begged on the subway in his whole life.” (Example from Swedish TV)

A number of Swedish studies has investigated ld-cxn, i.e. the Swedish Academy grammar (SAG 1999, see also Platzack 2010, Josefsson 2012, Holmberg 2019 to appear), but the characteristics of ld-cxn accounted for in SAG and other studies are not in line with the result in Strandberg (2017, 2019), showing that there is more variation to be accounted for, and that a majority of ld-cxns in Swedish can be summarized in three sentence patterns. hs-cxn on the other hand is only scarcely mentioned in the literature but can also be described as a construction in the same way as ld-cxn. As hs-cxn shows a lot of resemblance with ungrammat- ical Swedish main clauses where the verb-second rule is not followed, it needs to be fully investigated to show why it is not ungrammatical. In this talk, I will account for the results in Strandberg (2019), and thereby show the relevance of CxG-accounts of sentence-level constructions for the theoretical development of CxG-theory and for the practical con- structicography work.

References

Bresnan, J. et al. 2016. Lexical-functional syntax. Malden: Wiley Blackwell. Fillmore, C., P. Kay & M. C. O’Connor 1988. Regularity and idiomaticity in gram-

matical constructions: the case of let alone. Language 64, 501–538. Goldberg, A. E. 1995. Constructions: A construction grammar approach to argu-

ment structure. Chicago: University of Chicago Press.Holmberg, A. 2019 (to appear). On the bottleneck hypothesis of V2. In T. Bib-

erauer & S. Wolfe (eds.), Reconsidering verb second.Josefsson, G. 2012. What’s first? On the left periphery in Swedish declaratives.

In J. Brandtler et al. (eds.) Discourse and grammar. A festschrift in honor of Valéria Molnár, 411–431. Lund: Centre for Languages and Literature, Lund University.

Michaelis, L. A. 2012. Making the case for construction grammar. In H. C. Boas & I. A. Sag (eds.), Sign-based construction grammar, 31–67. Stanford: CSLI.

Perek, F. 2015. Argument structure in usage-based construction grammar. Experi- mental and corpus-based perspectives. Amsterdam: Benjamins.

Platzack, C. 2010. Den fantastiska grammatiken. En minimalistisk beskrivning av svenskan. Stockholm: Norstedts.

SAG = Teleman, U., S. Hellberg & E. Andersson 1999. Svenska Akademiens gram- matik. Stockholm: Norstedts Ordbok.

Sag, I. A. 2012. Sign-based construction grammar: an informal synopsis. In H. C. Boas & I. A. Sag (eds.), Sign-based construction grammar, 69–202. Stanford: CSLI.

Strandberg, V. 2017. Syntaktiska perspektiv på initiala annex i talspråket. Kandi- datuppsats i svenska språket. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Strandberg, Viktoria. 2019a. Initiala annex i en teckenbaserad konstruktionsgram- matik. Magisteruppsats i svenska språket. Göteborg: Institutionen för svens- ka språket, Göteborgs universitet.

Strandberg, Viktoria. 2019b. Initiala annex i en teckenbaserad konstruktionsgram- matik. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Left dislocation constructions (LD cxns) exist in many languages, including Swedish. In Swedish, LD cxns traditionally occur when a phrase precedes a clause with a pronominal or adverbial copy referring to that phrase. Inspecting previous studies of LD cxn, most sources describe it as rather uniform: a declarative clause where the dislocated phrase has the information structural status of topic, the copy is a subject or an object, and the copy is placed immediately after the dislocation. This paper shows that there is more variation to LD cxns by presenting a Sign-Based Construction Grammar account of the Swedish LD cxn. Based on an empirical study of 295 LD cxns, the paper proposes that most LD cxns belong to one out of three different construction patterns, whereas almost as many LD cxns belong to more peripherical patterns. This means that a construction may have a few more prototypical instantiations, but that we need to investigate many examples to understand the construction better. LD cxns without copies are also investigated in this paper, and the conclusion reached is that this construction can be incorporated as a part of the LD cxn family.

Svenskan är ett s.k. V2-språk, vilket innebär att endast ett syntaktiskt led får föregå det finita verbet. Trots det kan man hitta exempel som (1) Mina småsyskon, de bråkar hela tiden och (2) För det första, jag kan inte komma på fredag, där fler än ett led står framför det finita verbet. Detta är exempel på utvidgade satser, där ett initialt annex placerats framför satsen. Initiala annex kan delas upp i två grupper: initiala dislokationer och fria annex. En initial dislokation utgörs av ett utflyttat satsled som representeras av en pronominell kopia inuti satsen enligt (1). Ett fritt annex består av ett fritt led, ofta med en lösare semantisk anknytning till satsen, som inte binder någon pronominell kopia enligt (2). Den här uppsatsen handlar om syntaxen hos initiala annex med fokus på initiala dislokationer. I talspråkskorpusen Gymnasisters språk- och musikvärldar analyseras utifrån Svenska Akademiens grammatik (SAG) hur ofta initiala dislokationer förekommer samt syntaxen hos dessa med avseende på funktion, form och position i satsen. Även fria annex placerade framför deklarativa huvudsatser undersöks. Ett exempel på det senare skulle kunna vara (3) men nuförtiden all hårdrock tycker ja nästan ä dåli liksom. Resultaten bekräftar delvis det som sägs om initiala dislokationer i SAG; de är t.ex. ofta subjekt i deklarativa huvudsatser. Däremot är fria adverbial vanligare som initiala dislokationer än bundna led som objekt och predikativ. Exempel där dislokation och kopia utgörs av näst intill identiska fraser finns också i materialet, vilket inte exemplifieras på samma sätt i SAG. Undersökningen har även kunnat fastställa att en initial dislokation och dess pronominella kopia kan ha flertalet syntaktiska former. Den vanligaste är NOMINALFRAS + PERSONLIGT PRONOMEN, tätt följt av NOMINALFRAS + INTENSIONELL ANAFOR. Resultaten visar också att bisatser kan ha initiala dislokationer i större utsträckning än vad som nämns i SAG, samt att exempel som (3) förekommer i materialet, om än i begränsad utsträckning. Initiala annex i talspråket är med andra ord ett område där syntaxen ännu inte är tillfredställande beskriven, något som den här uppsatsen hoppas synliggöra.

Wer sich die Wortfolge deutscher Sätze genauer anschaut, dem wird auffallen, dass die Verben eine große Rolle dabei spielen. Das finite Verb lässt sich an mehreren Stellen des Satzes finden: An zweiter Stelle, d.h. nach dem ersten Satzglied, an erster Stelle und an letzter Stelle des Satzes. Anhand der Verbstellung lassen sich drei verschiedene Satztypen finden: Verbzweit-, Verberst- und Verbletztsätze. Ausgehend von diesen Satztypen kann man verschiedene Stellungsfelder für die Einheiten im Satz erkennen: Das Vorfeld, die linke Satzklammer, das Mittelfeld, die rechte Satzklammer und das Nachfeld. Diese Arbeit ist den Einheiten, die vor dem Vorfeld auftauchen, gewidmet. Ziel der Arbeit ist es zu untersuchen, welche Einheiten vor dem Vorfeld in dem literarischen Text Faserland zu finden sind.

When the Swedish nine-year compulsory school got new curricula and syllabi in 1994, the concept of Language Choice was introduced. All pupils will be offered to study a Modern Language: German, French or Spanish. Besides the Modern Languages the schools need to offer further English or Swedish. Pupils with another native language than Swedish are given the possibility instead to choose their native language or Swedish as a second language. Rather soon after the introduction of new curricula and syllabi it became apparent that there were a great number of pupils who chose to study Swedish or English. Many schools also made the two subjects into only one Language Choice, but even though this has become the largest Language Choice alternative it is, perhaps, the part of the compulsory school that has been most anonymous. We have analyzed the Language Choice alternative of Swedish - English. The purpose of the mapping is to get answers to uestions like • How is the Language Choice in Swedish and/or English organized? • Which are the contents of the teaching in the Language Choice of SwEng? • Does SwEng lead to an improvement of Swedish and English for the pupils who choose it? • When and why do pupils drop out of Modern Languages? • What do the pupils, teachers and principals think about SwEng? • How have the inspections of the National Swedish Agency for Education commented upon local variants of Language Choice organizations? • How has the organization of Optional Subjects in the nine-year compulsory school developed? To get answers to these questions we have carried out five types of data acquisitions: • An electronic survey has been carried out. 124 principals gaive answers to questions about how the Language Choice of Swedish/English is organized around the country. • We have carried out in-depth interviews with principals, teachers of Modern Languages, teachers of SwEng and pupils at eight schools which have been chosen to show a cross-section of the nine-year compulsory schools of the country. • The statistical material of the National Swedish Agency for Education has been studied to get answers to questions about how and when the pupils choose different Language Choice alternatives. • A study of the inspection reports made by the National Swedish Agency for Education has been carried out to examine report comments concerning the Language Choice. • We have studied school historical documents from the time when the trial with the comprehensive school started from 1949 till our days, to be able to describe the historical background regarding the history of Optional Subjects – and the role of languages in the nine-year compulsory school. The results show an activity not only lacking a name but also an identity.

För att kunna delta fullt ut i naturvetenskapliga klassrum behöver elever, i synnerhet elever som undervisas på sitt andraspråk, stöd i att utveckla ämneslitteracitet. Det över­gripande syftet med studien är att föreslå en analysmodell som kan användas för att identifiera och beskriva ett naturvetenskapligt ämnesläsande på mellanstadiet. Med hjälp av analysmodellen undersöks om och i så fall hur elever i två språkligt heterogena klasser ges möjlighet att delta i ämnesläsande under arbete med läromedelstexter. Teoretiskt bygger modellen på a) hur experter närmar sig naturvetenskapliga texter, och b) typiska språkliga utmaningar som finns i naturvetenskapliga läromedelstexter. I denna studie används data från observationer gjorda i två klasser – i ett biologiklassrum i årskurs 4 och ett fysikklassrum i årskurs 5. Resultaten visar att eleverna i båda klasserna ges möjligheter att delta i naturvetenskapligt ämnesläsande, såsom att trans­formera ett ämnesinnehåll mellan olika modaliteter och uppmärksamma tekniska ord och taxonomiska relationer. Vår analysmodell kan alltså användas för att identifiera och beskriva ämnesläsande i naturvetenskapliga mellanstadieklassrum, men också i senare skolår. Studiens resultat kan bidra till att lärare blir medvetna om och tydligare kan för­stå vilka aspekter av ämneslitteracitet som behandlas i deras egna klassrum. Emellertid behöver modellen i större utsträckning anpassas till de olika texter som elever möter i naturvetenskaplig undervisning.

An implementation of automatic question generation (QG) from raw Swedish text is presented. QG is here chosen as an alternative to natural query systems where any query can be posed and no indication is given of whether the current text database includes the information sought for. The program builds on parsing with grammatical functions from which corresponding questions are generated and it incorporates the article database of Swedish Wikipedia. The pilot system is meant to work with a text shown in the GUI and auto-completes user input to help find available questions. The act of question generation is here described together with early test results regarding the current produced questions.

Vilken information kan en text sägas innehålla? Ett enkelt svar är ”de frågor som den besvarar.” I vilken grad går det i så fall att automatiskt generera dessa frågor och därmed programmera ett frågebesvarande informationssystem för svensk text? Ett prototypsystem för denna uppgift har skapats som en del av ett avhandlingsprojekt inom språkteknologi. Det vore till exempel möjligt att vidareutveckla det system som här visas till en allmän teknisk tjänst, t.ex. webbaserad, som ger användare möjlighet att söka efter information med naturligt språk i en valfri digital text. Denna text tar upp de allmänna förutsättningarna för automatisk generering av de frågor som en svensk text besvarar. Själva den teoretiska uppgiften har egenskaper som kan sägas vara lingvistiska eller informationsteoretiska. För att skapa det program som här beskrivs har dessutom naturligtvis en programmeringsinsats krävts, men denna kommer inte att tas upp här, den rent praktiska sidan av uppgiften är möjlig att lösa på många sätt.

Information representation is an important but neglected aspect of building text information retrieval models. In order to be efficient, the mathematical objects of a formal model, like vectors, have to reasonably reproduce language-related phenomena such as word meaning inherent in index terms. On the other hand, the classical vector space model, when it comes to the representation of word meaning, is approximative only, whereas it exactly localizes term, query and document content. It can be shown that by replacing vectors by continuous functions, information retrieval in Hilbert space yields comparable or better results. This is because according to the non-classical or continuous vector space model, content cannot be exactly localized. At the same time, the model relies on a richer representation of word meaning than the VSM can offer.