Detta är en kvalitativ fenomenologisk studie som undersöker kontorsarbetares upplevelser av distansarbetets påverkan på socialt stöd. Studien betraktar förändringar i socialt stöd utifrån tre aspekter: möjligheten att ge stöd till kollegor, möjligheten att söka stöd i arbetet och möjligheten att ta emot stöd i arbetet. Studien ser även hur respondenterna uppfattar att förändringarna har påverkat deras välmående i arbetslivet. Materialet tolkas genom Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd-modellen där socialt stöd delas in i instrumentellt och emotionellt stöd samt riktat och icke-riktat stöd. Studien kommer bland annat fram till att behov kring socialt stöd är mycket individuellt och personer ofta utgår från sina egna behov för att avgöra vilket stöd de anser att andra behöver vilket belyser vikten av dialog kring individuella behov för att skapa förutsättningar för välmående. Studien har även visat att djupa sociala interaktioner inte upplevs påverkas avsevärt av distansarbete men att ytliga sociala interaktioner märkvärt upplevs bli påverkat av distansarbete. Förändringen i ytliga sociala interaktioner påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Sjukskrivning på grund av stress och utmattningssymtom ökar. En anledning till detta är höga prestationskrav i arbetet. Prestationskrav finns mer eller mindre, i olika former, på nästan allaarbetsplatser. Syftet med studien är att undersöka hur arbetstillfredsställelsen och känslan av meningsfullhet påverkar medarbetare som arbetar mot höga kvantitativa prestationskrav samt hur möjligheten till att använda egenkontroll och socialt stöd för att väga upp detta upplevs. Det är en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tidigare forskning har studerats om utbrändhet, högpresterande arbetsmetoder, välbefinnande och prestationsförväntningar. De teoretiska utgångspunkterna är i huvudsak Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell och Antonovskys teori om känslan av sammanhang. Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen och känslan av sammanhang påverkas av prestationskraven, men även att möjligheterna till egenkontroll och socialt stöd varierar mellan intervjupersonernas arbetsplatser. I diskussionen framkom det att det är svårt att väga upp höga prestationskrav genom egenkontroll, däremot tycks det vara lättare att väga upp detta med socialt stöd. Det framkom också att höga krav utan tillräcklig kontroll och stöd frånchefer bidrog till upplevelsen av otillräcklighet och minskad motivation. Det sociala stödet och möjligheten till egenkontroll visade sig även vara viktiga faktorer för att ökaarbetstillfredsställelsen och känslan av meningsfullhet i arbetet.

Det är HR:s uppgift att föra samman organisationens mål och uppdrag med de mänskliga resurserna. Att medarbetarna är organisationens viktigaste resurs är en etablerad uppfattning. Studien undersökte hur individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn upplever sin mångsidiga roll vad gäller att skapa värde för och tillgodose förväntningar hos olika aktörer inom organisationen. Vidare undersökte studien hur individer med dessa befattningar beskriver sina roller samt hur de upplever att växla mellan de olika rollerna. Studien är genomförd på åtta individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett tematiskt upplägg. Ulrich och Brockbanks normativa teori om värdeskapande HR, Goffmans dramaturgiska perspektiv, Katz och Kahns teori om rolloklarhet och rollkonflikt i kombination med tidigare forskning inom ämnet har använts för att förstå respondenternas upplevelser av sina arbetsroller. Resultatet av studien visar att HR:s mångsidiga roller upplevs olika, rollens frihet ses som positivt dock upplevs tid- och resursaspekten ibland som utmanande. Fyra huvudroller har definierats: en arbetsledande roll, en verksamhetsutvecklande roll, en medmänsklig roll samt en administrativ roll. Upplevelserna av att växla mellan de olika rollerna ses som både givande och utmanande. Studien visar att respondenterna upplever att de har goda förutsättningar att skapa värde för organisationen, framförallt genom stöttning och att ge olika perspektiv inom exempelvis arbetsrättsliga frågor eller personalrelaterade frågor.

Digitalisering och IT-teknik har fått en avgörande roll i dagens organisationer. Idag sker arbetet genom datorer och system, och anställda är inte lika beroende av tid och plats i sitt arbete. Det förekommer flera studier angående hur digitalisering riskerar att göra individen alltmer isolerad från kollegor: Detta tenderar att leda till att den individuella utvecklingen kommer hämmas och den sociala interaktionen med andra människor försvinner. Uppsatsen intresserar sig av att ta reda på hur digitaliseringen har förändrat HR-medarbetares arbete då arbetet från början var ett socialt inriktat arbete på humanistiska grunder. Vidare är det av relevans att ta reda på hur HR-medarbetare upplever att de sociala relationerna har förändrats i takt med digitaliseringen. Den teoretiska referensramen utgår från Antonovskys teori om KASAM, Karaseks krav-kontrollmodell samt Johnssons vidareutveckling av krav-kontrollmodellen där socialt stöd lagts till. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där sex HR medarbetare, som arbetat i minst 15 år inom yrket, har intervjuats. Vid analysen användes meningskoncentrering och färgmarkering på den insamlade empirin för att finna teman som är relevanta förstudiens frågeställningar. I resultatet presenteras empirin från intervjuerna samt citat under utvalda teman som framkom under transkriberingen och kodningen. I diskussionen kopplas empirin till tidigare forskning och teorier genom ett induktivt synsätt. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som framkommit under studiens gång. Empirin tillsammans med tidigare forskning och teori påvisar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan i HR-medarbetares arbete genom att ha gjort arbetet mer tidseffektivt och rättssäkert. En negativ effekt som digitaliseringen har medfört är att de sociala relationerna har blivit hämmade, då man tenderar att försvaga relationerna med de kollegor som man vanligtvis inte delar arbetsuppgifter med.

Diversity in the workplace has become an increasingly prevalent issue and is seen as beneficial to organizations for several reasons. As diversity work is deemed important for all organizations in Sweden, there are laws that regulate the issue, such as the Discrimination Act. The Discrimination Act specifically protects ethnicity, gender, religion or other beliefs, sexual orientation, age, disability and transgender identity or expression. The law means that these groups must not be disadvantaged due to their group affiliation, but it does not guarantee that they are included. Previous research shows that LGBTQI people suffer to a greater extent from mental illness. The group is one of those that report the most cases of discrimination and harassment. Therefore, it is relevant to examine how HR works with inclusion, particularly for this group. The following study has a qualitative approach where the empirical collection was carried out with the help of six semi-structured interviews. All respondents are HR staff in regional operations and work to varying degrees with equal treatment and diversity issues. Previous research and theories have been used to contribute to an increased understanding of the collected empirical data. The theories applied in the study are: isomorphism, shop window arrangement and queer theory. The study shows that the scope of inclusion work is affected by politics as the respondents operate within politically controlled organizations. But to succeed with the issue of inclusion also requires commitment, knowledge and resources. It appears that the organizations work more comprehensively with inclusion and that the inclusion work of LGBTQI people mainly takes place through training initiatives and diplomas. Despite these knowledge-raising initiatives, it is clear how knowledge about LGBTQI is deficient. Therefore, the efforts can be explained with the help of outside pressure (isomorphism) and a desire to appear as an attractive employer (shop-window dressing). 

Kundservice är en betydande aspekt av varje företags arbete i bibehållande och attraherande av kunder. Då arbetsmarknaden blivit alltmer konkurrensfokuserad krävs också större satsningar på att ge kunder god service, och callcenter-industrin har genom detta vuxit enormt under 2000-talet. Den vanligaste arbetsrollen på callcenters är kundserviceagent, en roll helt inriktad på att bistå med service till kunder som ringer in. Denna studie avser belysa hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs i rollen som kundserviceagent i Sverige. Tidigare forskning har belyst problematik kring arbetsrollen med en stor representation av arbetstagare som blir emotionellt utmattade och upplever emotionell dissonans. För större förståelse kring fenomenet valdes COR-teori, KASAM och emotionellt arbete ut till vår teorikonsumerande studie. Metoden som valdes vid utförandet av studien var semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna intervjuades sex respondenter från fem olika arbetsplatser. Ur resultatet framträder en stressig och oförutsägbar psykosocial arbetsmiljö och flera respondenter uttryckte att arbetet medförde ångest. Våra resultat kring rollen som kundserviceagent i Sverige liknade den tidigare forskning vi tidigare tagit del av från andra länder. Slutsatsen av vår studie var att den psykosociala arbetsmiljön för kundserviceagenter i Sverige är dålig. Respondenterna uttryckte att det sociala stödet i form av kollegor var en avgörande fördel för att de orkade arbeta kvar i rollen, och att arga och otrevliga kunder var en enorm påfrestning för samtliga. Vidare ansågs den psykosociala arbetsmiljön kunna förbättras genom mindre kontroll från ledning, mer fokus på kvalitet i stället för statistik samt mindre fokus på försäljning.

På arbetsmarknad idag finns dimensioner av könssegregation. Att rekrytera jämlikt innebär att alla kön ska ha samma rättigheter och chanser på arbetsmarknaden. Genom att använda sig av kompetensbaserad rekrytering minskar chanserna för egna värderingar och tankar att ligga till grund för olika val i en rekryteringsprocess. Det bidrar till en mer jämlik rekryteringsprocess.  Syftet med denna uppsats handlar om och hur olika organisationer säkerställer att de har en jämlik rekryteringsprocess. Uppsatsen undersöker hur organisationerna ser på och arbetar med jämlikhet kopplat till kön under rekryteringsprocessen och hur organisationerna arbetar med employer branding.  Metoden som har används för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer, där sju respondenter har blivit intervjuade digitalt via zoom. Respondenterna valdes ut målinriktat, då uppsatsen handlar om att få en jämlik rekryteringsprocess. Efter intervjuerna har allt material kodats och delats upp i olika teman för att kunna analyseras. Resultatet som uppsatsen har kommit fram till är att samtliga organisationer vi har varit i kontakt med arbetar på ett eller annat sätt med jämlikhet inom rekryteringsprocessen. Dock har det framkommit i resultatet att det fortfarande finns skillnad på vilken typ av organisation det är. Vi ser att teorierna vi har använt oss av, speglar de svar vi har fått av respondenterna. Det finns dock saker vi hade kunnat göra annorlunda i detta arbete. 

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves.

The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews.

The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.

Idag råder det arbetskraftsbrist inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor, trots att det finns tillgänglig arbetskraft. Med tanke på att det år 2020 var 76 000 inskrivna äldre på Arbetsförmedlingen torde bristen på arbetskraft vara mindre än den är idag. Studiens syfte är att undersöka arbetssökandes upplevelser om anställbarhet och eventuell diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom den kommunala sektorn. Studien omfattas av två frågeställningar där den första frågeställningen avser om de arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola anser att äldre arbetssökanden är diskriminerade och har sämre anställbarhet vid arbetsansökan jämfört med yngre arbetssökanden inom kommunal sektor. Den andra frågeställningen avser att undersöka ifall det finns det något samband mellan arbetssökandes ålder och upplevelser om anställbarhet och diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor.

Tidigare forskning utgår från kvantitativa och kvalitativa resultat om åldersdiskriminering och anställbarhet. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår ifrån i vårt perspektiv kring upplevd åldersdiskriminering och anställbarhet är humankapitalteori, social dominansteori, socialidentitetsteori samt ålderism. Studiens empiri kommer från en kvantitativ enkätundersökning, som besvarades av 115 slumpmässigt utvalda respondenter som under de senaste fem åren sökt arbete inom kommunal vård- och äldreomsorg samt kommunal förskola/grundskola. Vi kan konstatera att vårt resultat tyder på upplevelser om en viss diskriminering och även en viss faktisk diskriminering av äldre och därmed sämre anställbarhet vid arbetsansökan i offentlig sektor även om resultatet inte är helt entydigt i detta avseende. Studiens diskussion kom bland annat fram till att ett större urval hade behövts för att kunna dra mer generella slutsatser samt att det är viktigt att belysa åldersdiskriminering som förekommer på arbetsmarknaden då den verkar vara svår att upptäcka.

Swedish Healthcare managers’ organizational preconditions and supportive resources are important for their ability to work with planned change in a sustainable way. This thesis further investigates these factors together with an output measure, healthcare process quality (HPQ).

The overall aim was to investigate how healthcare managers’ organizational preconditions and support contribute to or counteract managers’ work with planned change in order to implement process development in a sustainable way. Specific aims were: to improve knowledge of managers’ views of and approaches to increasing their employees’ influence on and engagement in models for improving care processes (study I); to investigate relationships among managers’ organizational preconditions, support, and work to improve quality of care and HPQ over time (study II); to investigate whether managers’ coaching style, preconditions, implementation strategy, appraisal of change, and clinical autonomy are associated with HPQ (study III ); and to assess the influence of support from superiors, colleagues, external sources, subordinates, and private life on managers’ own health (study IV ).

The data for Studies I – III came from five hospitals collected over a three-year period. The data were collected by means of interviews (Study I, qualitative analysis) and annual questionnaires (Studies II and III, quantitative and mixed-method analyses). The data for Study IV were based on questionnaires administered to first- and second-line managers in municipal care, twice during a two-year period.

The results revealed that the healthcare managers were key actors in implementing planned change, but were dependent on their employees’ engagement in order to succeed. Managers’ appraisal of work with planned change became more positive with strong support from other managers, employees, and the organization as well as with long managerial experience. Support from private life and networks, as well as the managers’ attitudes towards their managerial role, predicted their own health. For new managers or managers with many employees, organizational support predicted their health-related sustainability. Managers practising a more distanced style of coaching (e.g., clearly delegating responsibility for implementation work to employees) were associated with better HPQ outcomes than were managers who were more involved in implementation. In conclusion, implementation of planned change are facilitated by, engaged managers, employees with knowledge of implementation work and of the healthcare system, as well as organizational structures that support the managers. Strong support from various sources as well as managerial experience are important for managers’ appraisal of work with planned change. Strong managerial support and a more delegated leadership style are both important factors related to higher estimated HPQ.

Background: Healthcare managers are expected to lead and manage planned organizational change intended to improve healthcare process quality. However, their complex working conditions offer limited decision control, and healthcare managers often feel ill prepared and inadequately supported to perform their duties. Healthcare managers have previously described their need for organizational support, but we lack knowledge of the preconditions and resources that help managers implement planned change.

Methods: This prospective cohort study examined healthcare managers at three Swedish hospitals implementing lean production and two Swedish hospitals implementing their own improvement model. Questionnaire data from 2012, 2103, and 2014 were used in following up. We used t-tests and a linear mixed model design in analysing the data.

Results: Healthcare managers who perceived strong support from managers, employees, colleagues, and the organization and managers with the longest managerial experience had the least negative appraisal of change. Managers who perceived strong support from employees, management, and the organizational structure perceived higher levels of healthcare process quality.

Conclusions: Long managerial experience and strong support from managers, employees, and the organization are important formanagers’ appraisal of, work on, and successful implementation of planned change. Top management must therefore ensure that the healthcare managers have sufficient managerial experience and support before they delegate to them the responsibility to implement planned change

To increase efficiency and quality, process development has been implemented in many Swedish hospitals. These hospitals are usually organized as professional bureaucracies in which health care managers have limited decision control. The new governance principles has been implemented without removing bureaucratic elements. This study analyzes how managers implement planned change in these professional bureaucracies, considering if managers coaching style, organizational preconditions, implementation strategy, appraisal of change and clinic autonomy, is associated with health care process quality (HPQ). The study is based on interviews with health care managers and longitudinal assessments of HPQ. The results revealed significant differences between coaching style, organizational preconditions, and HPQ over time. The conclusion is that leadership and preconditions is of importance for the health care manager’s ability to work with planned change, as that the health care managers understand how management methods, governance principles, and professional bureaucracies work in practice.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med demografiska förändringar vilket gör att det förväntas bli stor brist på behörig personal inom äldreomsorgen inom en snar framtid (SKR 2024), samtidigt som det är stor omsättning på enhetschefer inom äldreomsorgen (Socialstyrelsen 2021, ss.17, 19). Enhetscheferna är de som leder arbetet inom äldreomsorgen, och deras uppdrag är komplext på flera sätt, inte minst genom att de befinner sig i en mellanposition. Mot den bakgrunden utgår vi från ett chefsperspektiv i denna kvalitativa studie, där vi intervjuar nio enhetschefer inom kommunal äldreomsorg i tre olika kommuner. Våra frågor var öppna med förhoppningen om att de skulle leda in oss på nya perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar enhetscheferna upplever sig ha, om de upplevs tillräckliga för att göra ett bra jobb, samt ta reda på om, och i så fall hur, enhetscheferna själva önskar förändra deras chefsuppdrag, så att fler enhetschefer i äldreomsorgen väljer att stanna. De teoretiska ramverk vi använt oss av är Karaseks krav-kontroll-stödmodell, samt New Public Management (NPM) som i sig inte är en teori, men högst relevant för vår studie. När vi presenterar vårt resultat använder vi oss av citat från enhetscheferna för att styrka våra påståenden. Det framgår att samtliga respondenter upplever sig ha ett komplext uppdrag med stor variation på arbetsuppgifter. Upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna skiljde sig åt, där majoriteten upplevde att de inte har tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Vi fick även till ny insikt i vårt resultat som vi själva inte efterfrågade. Flera respondenter talade om samverkan med myndighetsfunktionen och dess påverkan, vilket vi inte funnit i tidigare forskning. I diskussionen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till Krav-kontroll-stödmodellen, NPM, samt tidigare forskning. Vi diskuterar även vår valda metod, samt ger förslag på fortsatt forskning.

Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

Uppsatsen intresserar sig för jämställdhetsarbete samt hur HR-konsulter och chefer upplever relevans, hinder och möjligheter. Vidare så utgår uppsatsen från en fallstudie inom energibranschen. För den teoretiska referensramen har vi använt Joan Ackers teori om könade organisationer och intersektionella perspektiv, samt Moss Kanters forskning inom området kön och organisering.

Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-konsulter och chefer inom en manligt dominerad verksamhet upplever relevansen av jämställdhetsarbete. Syftet resulterade i följande frågeställningar. Hur definieras begreppet jämställdhet av respondenterna? Vilka uppfattningar har respondenterna kring jämställdhetsarbete? Vilka hinder och möjligheter upplever HR och chefer kan vara kopplat till jämställdhetsarbetet i deras verksamhet? Uppsatsen har valt att använda sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För studien genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med två olika yrkesgrupper där urvalet bestod av ett målstyrt urval samt snöbollsurval. För utgångspunkten i studiens analys användes tematisk analys och för kodningen användes marginalmetoden.

I resultatet har citat från de olika intervjuerna lyfts fram och det förs en narrativ dialog kring respondenternas upplevelser. Analysen utgår från en resultatdiskussion och kopplas till den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen. I det avslutande kapitlet presenteras flera slutsatser, bland annat att mångfald är ett begrepp som gärna används före begreppet jämställdhet, samt att det löpande arbetet är en nyckel för framgång i jämställdhetsarbete. Däremot upplevs brist på tid och resurser, samt brist på ett balanserat urval i rekryteringsbasen som hinder för jämställdhetsarbetet.

Då vi befinner oss i en global pandemi orsakat av viruset Covid-19 har arbetslivet fått tänka om samt agera utefter Folkhälsomyndighetens (2021) rekommendationer. Med avseende att minska smittspridningen har många fått ställa om till distansarbete. De nya omständigheterna har föranlett till att arbetssituationen förändrats och för många kan denna förändringsprocess innebära att gränsen mellan arbete och fritid försvagas eller suddas ut. Samtidigt visar tidigare forskning att arbetsbelastningen till följd av distansarbete kan öka, framförallt såg man den här ökningen hos kvinnor. Med detta i åtanke samt rådande situation av att vi befinner oss i en pandemi blir det således relevant att studera hur distansarbetet påverkar kvinnor som arbetar hemifrån. Därtill är studiens syfte även att få en inblick i hur kvinnor upplever fördelningen mellan arbete och hem, det vill säga det betalda och obetalda arbetet.

Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där sex kvinnor som arbetar på distans intervjuades. Resultatet av studien visar både för- och nackdelar som uppstått till följd av arbetet på distans. Vår studie visade att distansarbete kan skapa utmaningar med gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt att de som arbetar på distans finner utmaningar kring att få det fundamentala sociala stödet tillfredsställd. Vidare visade vår studie på att distansarbete bidrar till ökad effektivitet samt en känsla av en bättre balans i livspusslet. Våra resultat överensstämmer med tidigare forskning där både positiva och negativa aspekter har påvisats. Därav tror vi på att ytterligare forskning krävs, framförallt för att mäta effekterna efter pandemin men även för att bidra ytterligare till distansarbetets påverkan. 

Bakgrund Allt fler kvinnor i Sverige överlever bröstcancer, på grund av utökade mammografiundersökningar samt medicinsk och kirurgisk forskning. Dessa kvinnor befinner sig ofta mitt i arbets- och familjelivet och kommer därför att återgå till sitt arbete efter sin cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur åtta bröstcancerdrabbade kvinnor upplever återgången i arbete efter operation, behandlingar och sjukskrivning.

Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat åtta bröstcancerdrabbade kvinnor i åldrarna 43 till 57 år digitalt. Vi spelade in och transkriberade våra intervjuer. Samtliga kvinnor vi intervjuat har återgått till arbetet efter att ha haft bröstcancer.

Resultat Vårt resultat visar att det upplevda stödet från arbetsgivare är viktigt gällande återgång i arbete. Detta gäller även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan. Cytostatikabehandling kan fördröja återgång i arbete. Även övriga behandlingar påverkar hur återgången i arbete ser ut, samt sjukskrivningens längd. De personer som genomgått operation före sin cytostatikabehandling upplever främst att det är medicinen/behandlingen som bidrog till försämrat mående och att sjukskrivningen förlängdes. Känslan av sammanhang är också betydelsefull gällande återgång i arbete efter bröstcancer.

Diskussion Det upplevda sociala stödet från arbetsgivare, kollegor, vänner och familj tycks vara viktig för huruvida återgången i arbetet upplevs som positiv eller negativ. Även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan kan påverka återgången i arbetet, och här pekar resultatet på att det kan finnas en del förbättringsområden. Detta gäller särskilt rehabiliteringsplaner för bröstcancerdrabbade, som de intervjuade har saknat. En del av våra respondenter har fått rehabkoordinatorer tilldelade från Närhälsan, dock med blandat resultat i fråga om upplevt stöd under rehabiliteringen. 

Stress är något som mer eller mindre finns i vår vardag, men om det blir för mycket stress antingen privat eller i arbetet riskerar det att uppstå sjukdom kopplat till det. Utmattningssymtom och överbelastade arbeten går hand i hand. Studien är en kvalitativ studie som genom semistrukturerade intervjuer undersöker hur kvinnor som arbetar i kontaktyrken i offentlig sektor upplever återgång i arbetet efter sjukskrivning på grund av stressrelaterade orsaker. Studien undersöker även om det har funnits specifika faktorer som antingen har bidragit eller hindrat återgången. Utmattning kommer med konsekvenser för hälsan, därför söker studien också en djupare förståelse för hur utmattningen har påverkat deras självbild och förutsättningar i vardagen. I resultatet framkommer att stöd från chef, vård och kollegor är av betydelse för en god återgång i arbete. Stöd från vänner och familj är också av vikt men har ingen framträdande roll för återgången. Däremot har utmattningen en påverkan både på arbetslivet och privatlivet och relationerna. För att hantera sin nya vardag efter sjukskrivningen så använder respondenter flera av de strategier som de har fått med sig under rehabiliteringen, som att exempelvis hushålla med energi, ta hänsyn till sina behov och sätta gränser. I diskussionen kopplas resultatet till den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som används i studien. Som teoretiska utgångspunkter i studien används krav-kontroll-stöd-modellen av Karasek och Theorell och känsla av sammanhang, KASAM. Vidare har Hochschilds begrepp emotionellt arbete används som kopplats till resultatet i studien.  

Dagens organisationer kontrolleras allt mer, där granskning och mätning tenderar att genomföras av all dokumentation som behandlats i offentlig verksamhet. I förlängningen är utredningar i offentlig verksamhet idag en vanligt förekommande arbetsuppgift för HR specialister och syftet med studien är att undersöka betydelsen av utredningar i kommuner. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Mer specifikt innebär det att undersöka betydelsen av och kompetensförutsättningar för utredningar utförda i tre olika kommuner ur ett HR-perspektiv. Under tidigare forskning behandlas frågan om kontroll av medarbetares arbete, ansvarsutkrävning av professioner, värdeskapande organisationer, organisatoriskrättvisa samt, betydelsen av kunskap och New Public Management (NPM), en styrform som vunnit allt mer mark i offentlig verksamhet. Teorier som använts som grund för att analyserainsamlad empiri kring utredningar och dess betydelse är legitimitet, HR-transformation, ny institutionell teori, isomorfism och isärkoppling. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Studiens resultat visar att HR-specialister anser att utredningar är betydelsefulla i offentlig verksamhet, både för de individer det berör men även för arbetsmiljön som helhet. De understryker vikten av kunskap i utredningsmetodik för att kunna genomföra utredningar av god kvalitet. Resultatet ger en indikation på att HR-specialister i offentlig verksamhet ser utredningar som värdefulla handlingar som kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Dock saknas i organisationerna strukturer för återkoppling och uppföljning av genomförda utredningar, 3vilket innebär att det saknas en vetskap bland respondenterna om vad som sker efter en utfördutredning.

The purpose of the study is to examine, from an individual perspective, how HR tasks have changed for first line managers and HR-specialists in a public sector organization in Sweden and how this in turn has affected first line managers' satisfaction and relationship to the HR-function. The specific questions are: ‘What are the motives to undergo a HR-transformation?’, ‘How has the work content changed after the HR-transformation?’ and ‘What challenges have been encountered during the HR-transformation?’. The aim is answered through a qualitative method using six semi-structured interviews, of which three are HR-specialists and three first line managers. The study's theoretical starting points to analyze the collected empirical data are from PA to HR, HR-transformation, HR employee roles and HR support that affects first line managers. The results show that knowledge about the HR-transformation is low, but all the respondents confirm that there has been a change regarding HR tasks where one can see a connection to the “three-legged podium”. Through a reorganization, HR has become a critical and central unit that works with municipality-wide strategic issues. What has been added during the transformation is that the HR-function offer both strategic and operational support at the administrative level but also through a self-service counter (digital tools). All the respondents are positive about the change and what the change has generated and see opportunities for further improvement, as the organization faces major challenges. 

Studiens syfte är undersöka medarbetares upplevelse kring den psykosociala arbetsmiljön med anledning av omställning till distansarbete under Covid-19. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och begränsningar som medarbetare upplevt och även hur de ser på distansarbete i framtiden. I studien besvaras följande frågeställningar: Hur har omställningen till distansarbete påverkat medarbetares psykosociala arbetsmiljö? Vilka möjligheter och/eller begränsningar har medarbetare upplevt gällande distansarbete? Vilka önskemål uttrycker medarbetarna kring framtida arbetsupplägg? De teoretiska utgångspunkterna har varit Herzbergs tvåfaktorteori, gränslöst arbete och psykosocial arbetsmiljö. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi även tagit stöd genom tidigare forskning kopplat till digitaliseringens effekter, möjliga hälsoeffekter av distansarbete och möjliga hälsoeffekter av work-life balance. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju medarbetare som arbetar på en upphandlingsavdelning inom en offentlig sektor. Forskningsdesignen som har tillämpats är fallstudie, som utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. Studien tillämpar ett abduktivt förhållningssätt som medför en rörlighet mellan teori och empiri. Resultatet visar att uppfattningarna kring påverkan på den psykosociala arbetsmiljön har varierat. Gränsen mellan arbete och privatliv fortsätter suddas ut i och med digitaliseringen och distansarbete blir en allt vanligare arbetsmetod. Det är viktigt att ta lärdom av pandemin Covid-19 påverkan gällande den drastiska omställningen till distansarbete. Att medarbetare får rätt arbetsverktyg och hjälpmedel även i hemmet är grundläggande. Respondenterna uppskattar valmöjligheten och flexibiliteten i och med distansarbetet, vidare är det viktigt att individen kan hantera en flexibel arbetssituation. Den fysiska sociala kontakten försvinner i och med distansarbetet och det är viktigt att hitta metoder att kompensera för den uteblivna sociala interaktionen. 

Denna studie undersöker relationen mellan en grupp ämneslärares vanor av sociala nätverk och i vilken mån den fyller en funktion i deras yrkesroll. Det vill säga i vilken mån deras kontaktnätverk har resulterat i en anställning, där målet är att förstå kopplingen mellan tjänster nådda genom sociala nätverk och hur det bidragit till arbetsmöjligheter och avancemang. En kvalitativ intervjumetod utfördes på fem ämneslärare för att undersöka deras upplevelser av arbetssökandet såväl som arbetsmarknaden, för att sedan skapa förståelse för deras vanor av sociala nätverk samt även för att skapa djupare förståelse för vilka konsekvenser de sociala nätverken har haft i deras yrkesroll. Studien visar på att alla respondenter använt sig av sociala nätverk för att nå en bättre situation sett till yrkesroll men även samhällsroll, att de sociala nätverken har en stor betydelse för respondenterna.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sociala nätverk har betydelse i en chefsrekryterings-process såväl i offentlig som privat sektor. Författaren i studien ville närmare undersöka vilka metoder som HR tillämpar i en chefsrekryteringsprocess för att skapa en förståelse kring det sociala nätverkets betydelse. Det var även intressant att undersöka likheter och skillnader mellan sektorerna. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna utgick författaren från en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer. Eftersom författaren ville jämföra likheter och skillnader av erfarenheter från den offentliga och den privata sektorn valdes tre respondenter från vardera sektorn. Studien har forsknings- och samhällsrelevans eftersom den belyser den inverkan ett socialt nätverk kan ha på arbetsmarknaden och på samhället i stort, en inverkan som kan vara både positiv och negativ. För att kunna dra en slutsats om en eventuell sådan inverkan samt avgöra dess eventuella betydelse är det väsentligt att undersöka de metoder som tillämpas i en chefsrekryteringsprocess. Eftersom den offentliga sektorn kan skilja sig från den privata sektorn är det viktigt att lyfta fram skillnader och likheter i detta avseende. Sammanfattningsvis beskriver respondenter från båda sektorerna att de har implementerat kompetensbaserad personalstrategi. Sociala nätverk spelar en betydelsefull roll för båda sektorerna men på olika sätt. Skillnaden berodde på att i den privata sektorn handlar det om att hitta kandidater åt en kund medan man i den offentliga sektorn själva anställer personal till sina företag.

Purpose

The purpose of this study was to investigate the preconditions of a full-scale implementation of an integrated care process programme for frail older people from the staff's understanding, commitment and ability to change their work procedures with comparisons over time and between organisations.

Design/methodology/approach

A repeated cross-sectional study was conducted in a hospital, municipal health and social care setting.

Findings

Staff commitment decreased to the importance of a permanent municipal contact from baseline compared to the 12-months follow-up (p = 0.02) and the six- and 12-months follow-up (p = 0.05), to the information transfer from emergency department from the six- to the 12-months follow-up (p = 0.04), to discharge planning at the hospital at six- and 12-months follow-up (p = 0.04) and towards discharge planning at home from baseline to the six-month follow-up (p = 0.04). Significant differences occurred between the organisations about information transfer from the emergency department (p = 0.01) and discharge planning at home (p = 0.03). The hospital staff were the most committed.

Practical implications

The results can guide the implementation of complex interventions in organisations with high-employee turnover and heavy workload.

Originality/value

The study design, allowing the comparison of implementation results over time and between organisations in a later phase, gives this study a unique perspective.

The aim of this study is to understand students’ experience of their educational choices in relation to their family´s educational background and the influence of their friends. We seek to enhance the comprehension related to how educational choices develop and are shaped. To achieve this, we employed a qualitative method using semistructured interviews, allowing participants to share their opinions and values. Our sample consisted of eight respondents, aged between 20 and 30 years old. All of them are currently studying or have studied at a university. To analyse the empirical data, a thematic analysis was used based on three themes: “Motives for Studying”, “Family’s Educational Background” and “Social Circle”. The results of this study show that family opinions and values regarding higher education impact their children to varying degrees. Parental influence proved to be significant and shaped the respondents and their habitus. This was regardless of whether the parents had a higher education or not, and whether they expressed strong opinions about higher education or not. Another conclusion that can be drawn from our sample in this study is that students' social circles can also have an impact on educational decisions.

Jämställdhet inom byggindustrin är ett högaktuellt ämne inom en könssegregerad bransch där kvinnor under en lång period varit i minoritet. Denna studie undersöker yrkesarbetares upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön på ett företag inom byggbranschen i Sverige. Studiens fokus är inriktat mot jämställdhet, social arbetsmiljö, jargong, stöd och en mansdominerad bransch.  Studien har utförts med hjälp av sex stycken yrkesarbetare inom ett byggföretag i Sverige. En kvalitativ metod har genomförts för denna studie med semistrukturerade intervjuer. Teorier som homosocialitet och heterosocialitet, Ackers fyra interaktions- och könsprocesser, instrumentellt stöd och emotionellt stöd samt nyinstitutionell teori har tillsammans med tidigare forskning nyttjats för att studera respondenternas upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön ur ett genusperspektiv. Studien visar att jämställdhetsarbetet är bra i teorin där policys och dokument finns att tillgå, men att det brister i praktiken. Det är även en skillnad kring svaren från kvinnorna respektive männen. Ur resultatet framkommer både förbättringsområden för jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön, där en bristande stödfunktion för några av kvinnorna uppdagas. I studien framkommer det även en önskan hos samtliga kvinnliga respondenter att fler kvinnor börjar verka inom byggbranschen. De kvinnliga respondenterna tror att fler kvinnor är intresserade av branschen men ändå väljer andra yrkesvägar. Kvinnorna tror att om byggbranschen blir mer uppmärksammad i samhället så kan det bidra till att fler kvinnor utbildar sig inom bygg.  

By exploring the perceptions of cooperation between technostructure experts and middle line managers of different departments in three Swedish municipalities in a qualitative study, this paper contributes to an understanding of how gendered norms inscribed in type of work influence expectations on cooperation. Theories of principal-agent, stewardship, and partnership, and a gender perspective are used. The comparative analysis shows that despite changes in work roles under the influence of NPM, traditional norms about gender appear to be reproduced in the expectations of cooperation. The results illustrate how cooperation is shaped in contexts associated with feminine respective masculine work. 

Den här boken handlar om chefer, experter och stödfunktioner i kommuner - och om deras administrativa arbete. Den kommunala sektorns administration har på några decennier förändrats genomgripande, både vad gäller omfattning, arbetsinnehåll och styrka. Inom flera områden har roller professionaliserats, och mer kraft och resurser har lagts på att styra organisationen med bakgrund i krav på granskningsbarhet, kommunövergripande policyer och mätbar måluppfyllelse. Det har kommit att påverka hela den kommunala organisationen. I den här boken redogör vi för hur samspel mellan olika administrativa funktioner (såsom chefer, stödverksamhet och staber) ser ut och förändras. Vi diskuterar också hur goda samspel kan se ut, och vad som krävs för att åstadkomma sådana. Boken riktar sig till alla med intresse för organisatoriskt samspel mellan chefer, experter av olika slag och servicefunktioner i dagens kommunala värld. Särskilt riktar den sig till studenter som läser utbildningar inom personal- och arbetsvetenskap, organisation och ledarskap, och offentlig förvaltning, samt till dem som arbetar med ledning och administration i kommuner.

I dagens flexibla arbetsliv har den informationstekniska utvecklingen bidragit till en uppluckring av gränserna för tid och rum. Denna fallstudie syftar till att öka förståelsen för hur digitala arbetsverktyg påverkar förmågan till gränsdragning mellan arbete och privatliv, samt att undersöka hur gränsuppluckringen påverkar hur individer betraktar rollen som yrkesrespektiveprivatperson. Studien utgår från en abduktiv ansats och tar sin utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori samt Goffmans (2014) rollteori. För att möjliggöra jämförelser av respondenternas upplevelser genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med konsultchefer vid ett bemannings- och rekryteringsföretag. Efter en tematisk analys av den insamlade empirin visade resultatet att respondenternas arbete består av en hög grad av tillgänglighet efter arbetstid samt att gränserna mellan arbete respektive privatliv är svaga och karaktäriserasav hög flexibilitet, vilket möjliggör kontinuerliga gräns- och rollövergångar. Gränserna konstruerades i samråd med andra människor, men den enskilde individen upprättade egna gränsdragningsstrategier för att hantera arbetets flexibilitet. Slutsatsen drogs att upplevdfrivillighet och en välutvecklad gränskompetens är betydande faktorer för att hanteragränsutmaningarna. Slutligen konstaterades att arbetsgivare behöver förmedla tydliga förväntningar kring tillgänglighet och en kontinuerlig dialog behöver föras med såväl arbetsgivare som kollegor, familj och andra domänmedlemmar för att underlätta individensgränsdragning.

Aim  To gain a deeper understanding of how Swedish head school nurses perceive their leadership in developing school health care. Background  A well-functioning school health care is important for promoting the health of children and young people. Method  Constructivist-grounded theory was used to analyse 11 individual interviews with nine head school nurses. Results  Head school nurses strive to find a balance between what they experience as vague formal goals and strong informal goals which leads to creating local goals in order to develop school health care. Conclusion  The head school nurse’s job is experienced as a divided and pioneering job in which there is uncertainty about the leadership role. They provide individual support to school nurses, are the link between school nurses and decision makers and highlight the importance of school nurses’ work to organizational leaders. Implications for nursing management  This study shows that school health care needs to be founded on evidence-based methods. Therefore, a structured plan for education and training in school health care management, based on research and in cooperation with the academic world, would develop the head school nurses’ profession, strengthen the position of school health care and advance the school nurses’ work.

This study explores recovery during working hours for preschool teachers and childcare workers, focusing on how job demands, control, and support at work impact their recovery opportunities. The study is understood through Karasek and Theorell’s demand-control-support model as well as Goffman's dramaturgical perspective. Methodologically, a qualitative approach was chosen, with interviews with preschool teachers and childcare workers serving as the method for collecting empirical data. The results show that high job demands, combined with limited control and varying levels of support, negatively affect the staff’s ability to recover during working hours. The concluding chapter of the study highlights the importance of improving working conditions by increasing staff influence in their work and access to supportive resources if increased recovery during working hours is to be possible.

Since the outbreak of the covid-19 virus the world has been forced to find new ways of designing how and where we work. A majority of the white-collar workers of the world have found themselves working from home part time or full time for a longer period. With a rapid change without time to adjust or make proper arrangements for sustainable remote work, many people find themselves working from the living room or their kitchen without a border between work and home. Remote work changes the demands of the individual who now have to deliver the same results but without the daily physical interaction with co-workers and management. This puts a lot of responsibility on both workers and managers, the individual needs to be as efficient in his or her remote work as they are in the office, and management needs to provide the tools and support for this to be a realistic possibility. This study aims to study how remote work affects work-life balance, how the individual is being controlled both by themselves and by co-workers as well as management in their remote work. Moreover the study examines how support from the management directly affects the experience of remote work.

The theoretical foundation used for the study are a number of articles treating the subject of work-life balance, Foucauls theories regarding power and panopticon and Karaseks demand- control-support model. Semi-structured interviews were conducted with eight individuals between the ages of 27-60 who all had been working from home for at least six months when the study commenced. The results show that a majority strongly believes that remote work interferes with their personal life, that the individuals with the most control of their daily work appreciates remote work the most and that the support from the management and co-workers is the most important thing for a successful experience with remote work.

Aim

The aim of this study was to identify first-line managers' approaches for maintaining low levels of sick leave among health care employees.

Introduction

One challenge in health care is the high level of sick leave among employees. High work demands and conflicting pressures characterize the work situation of both employees and first-line managers, with potential negative effects on work-related health.

Method

First-line managers at units with low and/or decreasing sick leave were interviewed. Thematic analysis was used to analyse the data.

Results

The managers took a holistic approach in meeting their employees' broader needs, and they were balancing high organisational demands through insubordination. To keep sick leave rate low, they created possibilities for the employees to influence their own working life through a present, visible and trustful leadership.

Conclusion

Managers responsible for units with low sick leave seemed to utilize a holistic approach with focus on their employees and prioritized needs of their employees before organisational demands from top management. Implications for nursing management First-line managers in health care can have impact on sick leave among their employees and create good working conditions, despite pressure from their superiors.

The purpose of this study is to explore and understand HR professionals attitudes and experiences related to the use of artificial intelligence (AI) in Human Resource Management (HRM). Using a qualitative method with an inductive approach and semi-structured interviews, six HR professionals were engaged to map their experiences and perceptions of AI. The results show that AI can improve the efficiency and quality of HR processes, particularly in recruitment, employee development, and administrative tasks. Knowledge about AI and its applications in HR is still in an early stage, but there is a strong appetite for acquiring more knowledge about AI. There is also some fear as AI redefines job roles. The results highlight the importance of maintaining a human presence in the work. The study's conclusion shows how AI both enhances and challenges traditional HRM strategies, requiring a balance between technological efficiency and human values, giving HR more space to work strategically. Since AI is better suited to perform tasks requiring fewer cognitive and socio-emotional skills, the job market and job roles will be redefined, which has already started. HR has a significant responsibility to redistribute human resources in this transformation. The goal of the study is to shed light on this new uncharted territory that AI together with HRM currently represents and to add value in the form of knowledge to the reader. 

Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är att få en djupare förståelse för möjligheter och utmaningar kring hur eller om HR-arbetet påverkas vid distans. Syftet är också att se hur arbetsmiljön i förhållande till gränslöst arbete och sociala relationer påverkar individerna vid påtvingat distansarbete. Detta kommer vi försöka ringa in med följande frågeställningar: • Hur upplever HR-medarbetare att arbetet har förändrats under pandemin? • Hur ser arbetsmiljön ut i förhållande till gränslöst arbete och sociala relationer för HR-medarbetare vid distansarbete? Teoretisk bakgrund Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen för att analysera vår empiri till HR-arbetet vid distans har vi tidigare forskning och litteratur om följande områden: distansarbete, HR-yrket, gränslöst arbete och anomi. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på material från sex intervjuer. Respondenterna representerar HR-yrket och arbetar idag delvis på distans i samband med rådande pandemi, covid-19. Huvudresultat och diskussion Studien visar att HR-rollen har genomgått en förändring under pandemin, covid-19. Respondenternas arbete har fått ett större fokus på det operativa arbetet, att vara ett stöd för kärnverksamheten. De har blivit så kallade ”pandemiexperter” och fått en mer central roll i organisationen, vilket fick oss att studera vidare om HR-yrket i förhållande till kontroll och styrning. Den övergripande upplevelsen som respondenterna delar med sig av är saknaden av den sociala samhörigheten på arbetet eftersom deras arbete grundar sig i relationer, då deras huvudsakliga arbetsuppgift är chefsstöd. Detta relaterades till begreppet anomi som blev en av våra teorier. Vid distansarbete var det tydligt att respondenterna har svårigheter med att dra en tydlig gräns mellan privat- och arbetsliv, vilket blev grunden till vår teori gränslöst arbete. 

Människor är idag friskare och lever allt längre, vilket ställer krav på att fler behöver arbeta allt längre upp i åldern. Förutsättningarna för att fler ska kunna arbeta längre är således goda. Trots det visar tidigare forskning att äldre personer tenderar att väljas bort i rekryteringsprocesser och att åldersdiskriminering är ett utbrett problem på arbetsmarknaden. Dessutom visar forskning att ålderism och åldersdiskriminering tenderar att bli alltmer påtagligt ju äldre man blir. Hur seniorer upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur de bemöts, skulle kunna ha betydelse för hur de ser på sig själva i relation till sitt arbete. Studiens övergripande syfte är att utforska hur seniorer inom tjänstemannasektorn upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det första delsyftet är att studera seniorernas upplevelser i relation till synen på deras yrkesidentitet och självbild. Det andra delsyftet är att utforska vilka tänkbara faktorer som kan ha betydelse för seniorernas anställningsbarhet. För att utforska området har empiriinsamlingen skett genom en kvalitativ metod i form av nio semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har tillämpats är ålderism, livsloppsperspektivet, sociala nätverk, anställningsbarhet samt yrkesidentitet och självbild. I resultatet identifierades både möjliggörande och hindrande faktorer som har betydelse för seniorernas möjligheter på arbetsmarknaden. De främsta möjliggörande faktorerna identifierades på individnivå, medan de mest hindrande identifierades på organisationsnivå. Resultatet visade även att de flesta respondenter upplevde sina möjligheter på arbetsmarknaden som förhållandevis goda samtidigt som det fanns en relativt stark yrkesidentitet. Det kan tyda på att det finns ett förhållande mellan hur man upplever sina möjligheter på arbetsmarknaden och hur stark yrkesidentitet man har. 

Med artificiell intelligens snabba utveckling dyker det upp många utmaningar och möjligheter för ledare. För att lyckas i denna nya digitaliserade tid är det viktigt för ledare att få människan och AI att samspela. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga vad forskning har identifierat avseende vilken påverkan AI har på ledarskapet. Studien visar vad tidigare forskning säger om hur ledarskapet, med hjälp av AI, kommer att utvecklas i framtiden och vilka utmaningar ledarskapet kan tänkas stå inför när AI implementeras alltmer i organisationer. Den valda metoden inför den här uppsatsen är en litteraturstudie med en semi-systematisk struktur. I litteratursökningen har vi med våra nyckelord; artificial intelligence, leadership, development, digitalization och future funnit 18 artiklar. Genom en tematisk analys har vi framställt tre olika teman där 10 av de vetenskapliga artiklar vi funnit har kunnat besvara vårt syfte och frågeställning. Från resultatet kan vi se att ledare behöver utveckla sitt ledarskap såväl som sin AI-kompetens för att minska rädsla och oro inom organisationen, vilket också bidrar till att implementeringen av AI i en organisation blir smidigare.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

I dagens moderna samhälle lever människor i en tid där arbetsmarknaden såväl som samhället präglas av förändringar, såsom Covid-19 pandemin. Vilket är en händelse som har gett samhället och arbetsmarknaden nya dimensioner, som kommit att bli ‘’det nya arbetslivet’’. Den ökade digitaliseringen har skapat en mer flexibel arbetsmarknad med flexibla arbetsvillkor såsom flextid, förtroendetid och distansarbete. Vilket utvecklat nya möjligheter hos företag och arbetsgivare. Men den nya flexibiliteten har också gjort det svårare att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Vilket gjort att balansen mellan arbete och privatliv nu blir en viktigare del att belysa. Syftet med denna studie är att studera arbetstagare som har någon form av flexibla arbetsvillkor och hur det påverkar möjligheten att finna balans mellan arbete och privatliv, samt om det skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Metoden som används för att besvara studiens forskningsfrågor är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt åtta respondenter, fyra män och fyra kvinnor. Intervjuerna genomfördes på valfri plats för respondenterna, fysiskt eller digitalt via zoom. Urvalet valdes utifrån ett målstyrt urval med kravet att de arbetstagare som skulle delta i studien hade någon form av flexibla arbetsvillkor. Valet av respondenter gjordes även utifrån ett bekvämlighetsurval utifrån vårt sociala nätverk. Resultatet av empirin visar att samtliga av respondenterna generellt sätt trivs bra med sina flexibla arbetsvillkor. Men en tendens till obalans mellan arbete och privatliv kopplat till tillgänglighet gick samtidigt att utläsa i respondenternas svar. Det framkom även tendenser till ojämlikheter mellan könen. Studien avslutas med att beskriva de strategier respondenterna använder sig av för att skapa balans utifrån sina flexibla arbetsvillkor då det upplevs på två olika sätt, där både utmaningar och möjligheter framkommer.

Studien syftar till att belysa hur personal inom HR upplever hur de arbetar för att inkludera och anpassa arbete och rekrytering för personer med funktionsnedsättning. Studiens frågeställningar är “Hur upplever HR-företrädare att deras arbetsgivare arbetar för att anpassarekryteringsprocessen för personer med funktionsnedsättning?” och “Hur upplever HR företrädare att deras arbetsgivare arbetar för att inkludera och anpassa arbetet för personer med funktionsnedsättning i deras organisationer?”. Studien utgår från nyinstitutionell teori samt organisationskultur och organisationsidentitet. Dessa teorier tillsammans med tidigare forskning om funktionsnedsättning på arbetsplatser har bidragit till vår analys. Empirin harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats genom kodning och induktiv analys. Resultatet visar att det finns stora visioner om att vara en inkluderandearbetsplats för personer med funktionsnedsättningar, men att det finns många svårigheter och en stor brist på anpassning. En av studiens slutsatser är att det möjligtvis är en lös koppling mellan HRs mål och visioner och vad som görs i praktiken. Ytterligare en slutsats är att det råder en stor okunskap kring funktionsnedsättningar och hur man ska arbeta för att anpassa och inkludera personer med detta på arbetsplatsen.

This is a book about strikes, from the birth of industrial capitalism until today. The chapters span geographically from Brazil to China, but the focus is on the Global North. 

The book does not aim to give a comprehensive picture of the history of the strike. Instead, it dips in and out of history to illuminate a turning point, a principal question, a specific strike tactic or a succesful strategy by an employer.

The book takes the view that a strike is an expression of the most fundamental contradiction in capitalism: the one between buyers and sellers of labour power.

This study revolves around the psychosocial work environment. The aim of the study is to gain an understanding of the psychosocial work environment among middle school teachers to identify factors influencing their well-being, health, and job performance. This addressed through three research questions. To achieve this understanding, a qualitative research approach was employed using semi structured interviews. The findings indicated that the psychosocial work environment of middle school teachers was influenced by social support and work organization. Additionally, the results revealed a high workload and some lack of leadership support affecting employees’ work-related stress and well-being. The conclusions of the study suggest a strong emphasis on achieving a more equitable distribution of resources, such as time, materials and staff, promoting a culture characterized by open communication and collaboration and providing support and resources to manage stress and challenges in the workplace.

Bemanningsbranschen har under de senaste åren fått en stor inverkan på arbetsmarknaden där bemanningsföretagen interagerar med konsulter och kunder. Konsultchefer har det yttersta ansvaret som chef för konsulter och ansvarar över arbetsmiljö, arbetsvillkor och har personalansvar.  Konsultchefer är vidare leveransansvariga till kund där de ska tillhandahålla konsulter utefter kundföretagens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka konsultchefers erfarenheter av den psykosociala arbetsmiljön med fokus på krav, kontroll och socialt stöd i arbetet då konsultchefer måste ha bemanningsföretagen, kundföretagen och konsulters önskemål och riktlinjer i beaktning. Konsultchefsrollen präglas vidare av gränslöst arbete där studien undersöker hur detta tar sig i uttryck.  

Studien har en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer utförts med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet bestod av tre manliga och fyra kvinnliga konsultchefer inom privata bemanningsföretag inom privat sektor. Framkommen empiri har analyserats genom tidigare forskning och teorierna; krav-, kontroll- och stödmodellen samt gränslöst arbete för att skapa en större förståelse kring konsultchefernas psykosociala arbetsmiljö. 

Resultaten visar på att konsultchefsrollen är oerhört komplex med mångfacetterade arbetsuppgifter och höga krav från bemanningsföretagen, kunderna och konsulterna. Konsultcheferna upplever att de har en hög kontroll i sitt arbete, när detta däremot analyserats i relation till tidigare forskning och teorier går det snarare att utläsa att de har kontroll men inom vissa ramar.  Respondenternas upplevelser kring socialt stöd särskiljer sig där organisationskontext visat sig vara av betydelse. Dock framkommer en samstämmighet gällande ett gott socialt stöd från deras chefer. Slutligen påtalar konsultcheferna i studien att arbetet präglas av låg - och högsäsonger där arbetsbelastningen varierar och att de särskilt vid högsäsonger tenderar att arbeta utöver ordinarie arbetstid. Det framkommer att konsultchefernas upplevelser av flexibiliteten i arbetet är positiv då de får möjlighet att balansera privatliv och arbete. Respondenterna ges däremot olika förutsättningar för att hantera gränslösheten i arbetet, där vissa har olika verktyg för att minimera tillgängligheten utöver ordinarie arbetstid medan andra inte har några verktyg alls.