Detta är en kvalitativ fenomenologisk studie som undersöker kontorsarbetares upplevelser av distansarbetets påverkan på socialt stöd. Studien betraktar förändringar i socialt stöd utifrån tre aspekter: möjligheten att ge stöd till kollegor, möjligheten att söka stöd i arbetet och möjligheten att ta emot stöd i arbetet. Studien ser även hur respondenterna uppfattar att förändringarna har påverkat deras välmående i arbetslivet. Materialet tolkas genom Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd-modellen där socialt stöd delas in i instrumentellt och emotionellt stöd samt riktat och icke-riktat stöd. Studien kommer bland annat fram till att behov kring socialt stöd är mycket individuellt och personer ofta utgår från sina egna behov för att avgöra vilket stöd de anser att andra behöver vilket belyser vikten av dialog kring individuella behov för att skapa förutsättningar för välmående. Studien har även visat att djupa sociala interaktioner inte upplevs påverkas avsevärt av distansarbete men att ytliga sociala interaktioner märkvärt upplevs bli påverkat av distansarbete. Förändringen i ytliga sociala interaktioner påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Det är HR:s uppgift att föra samman organisationens mål och uppdrag med de mänskliga resurserna. Att medarbetarna är organisationens viktigaste resurs är en etablerad uppfattning. Studien undersökte hur individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn upplever sin mångsidiga roll vad gäller att skapa värde för och tillgodose förväntningar hos olika aktörer inom organisationen. Vidare undersökte studien hur individer med dessa befattningar beskriver sina roller samt hur de upplever att växla mellan de olika rollerna. Studien är genomförd på åtta individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett tematiskt upplägg. Ulrich och Brockbanks normativa teori om värdeskapande HR, Goffmans dramaturgiska perspektiv, Katz och Kahns teori om rolloklarhet och rollkonflikt i kombination med tidigare forskning inom ämnet har använts för att förstå respondenternas upplevelser av sina arbetsroller. Resultatet av studien visar att HR:s mångsidiga roller upplevs olika, rollens frihet ses som positivt dock upplevs tid- och resursaspekten ibland som utmanande. Fyra huvudroller har definierats: en arbetsledande roll, en verksamhetsutvecklande roll, en medmänsklig roll samt en administrativ roll. Upplevelserna av att växla mellan de olika rollerna ses som både givande och utmanande. Studien visar att respondenterna upplever att de har goda förutsättningar att skapa värde för organisationen, framförallt genom stöttning och att ge olika perspektiv inom exempelvis arbetsrättsliga frågor eller personalrelaterade frågor.

Digitalisering och IT-teknik har fått en avgörande roll i dagens organisationer. Idag sker arbetet genom datorer och system, och anställda är inte lika beroende av tid och plats i sitt arbete. Det förekommer flera studier angående hur digitalisering riskerar att göra individen alltmer isolerad från kollegor: Detta tenderar att leda till att den individuella utvecklingen kommer hämmas och den sociala interaktionen med andra människor försvinner. Uppsatsen intresserar sig av att ta reda på hur digitaliseringen har förändrat HR-medarbetares arbete då arbetet från början var ett socialt inriktat arbete på humanistiska grunder. Vidare är det av relevans att ta reda på hur HR-medarbetare upplever att de sociala relationerna har förändrats i takt med digitaliseringen. Den teoretiska referensramen utgår från Antonovskys teori om KASAM, Karaseks krav-kontrollmodell samt Johnssons vidareutveckling av krav-kontrollmodellen där socialt stöd lagts till. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där sex HR medarbetare, som arbetat i minst 15 år inom yrket, har intervjuats. Vid analysen användes meningskoncentrering och färgmarkering på den insamlade empirin för att finna teman som är relevanta förstudiens frågeställningar. I resultatet presenteras empirin från intervjuerna samt citat under utvalda teman som framkom under transkriberingen och kodningen. I diskussionen kopplas empirin till tidigare forskning och teorier genom ett induktivt synsätt. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som framkommit under studiens gång. Empirin tillsammans med tidigare forskning och teori påvisar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan i HR-medarbetares arbete genom att ha gjort arbetet mer tidseffektivt och rättssäkert. En negativ effekt som digitaliseringen har medfört är att de sociala relationerna har blivit hämmade, då man tenderar att försvaga relationerna med de kollegor som man vanligtvis inte delar arbetsuppgifter med.

Diversity in the workplace has become an increasingly prevalent issue and is seen as beneficial to organizations for several reasons. As diversity work is deemed important for all organizations in Sweden, there are laws that regulate the issue, such as the Discrimination Act. The Discrimination Act specifically protects ethnicity, gender, religion or other beliefs, sexual orientation, age, disability and transgender identity or expression. The law means that these groups must not be disadvantaged due to their group affiliation, but it does not guarantee that they are included. Previous research shows that LGBTQI people suffer to a greater extent from mental illness. The group is one of those that report the most cases of discrimination and harassment. Therefore, it is relevant to examine how HR works with inclusion, particularly for this group. The following study has a qualitative approach where the empirical collection was carried out with the help of six semi-structured interviews. All respondents are HR staff in regional operations and work to varying degrees with equal treatment and diversity issues. Previous research and theories have been used to contribute to an increased understanding of the collected empirical data. The theories applied in the study are: isomorphism, shop window arrangement and queer theory. The study shows that the scope of inclusion work is affected by politics as the respondents operate within politically controlled organizations. But to succeed with the issue of inclusion also requires commitment, knowledge and resources. It appears that the organizations work more comprehensively with inclusion and that the inclusion work of LGBTQI people mainly takes place through training initiatives and diplomas. Despite these knowledge-raising initiatives, it is clear how knowledge about LGBTQI is deficient. Therefore, the efforts can be explained with the help of outside pressure (isomorphism) and a desire to appear as an attractive employer (shop-window dressing). 

Kundservice är en betydande aspekt av varje företags arbete i bibehållande och attraherande av kunder. Då arbetsmarknaden blivit alltmer konkurrensfokuserad krävs också större satsningar på att ge kunder god service, och callcenter-industrin har genom detta vuxit enormt under 2000-talet. Den vanligaste arbetsrollen på callcenters är kundserviceagent, en roll helt inriktad på att bistå med service till kunder som ringer in. Denna studie avser belysa hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs i rollen som kundserviceagent i Sverige. Tidigare forskning har belyst problematik kring arbetsrollen med en stor representation av arbetstagare som blir emotionellt utmattade och upplever emotionell dissonans. För större förståelse kring fenomenet valdes COR-teori, KASAM och emotionellt arbete ut till vår teorikonsumerande studie. Metoden som valdes vid utförandet av studien var semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna intervjuades sex respondenter från fem olika arbetsplatser. Ur resultatet framträder en stressig och oförutsägbar psykosocial arbetsmiljö och flera respondenter uttryckte att arbetet medförde ångest. Våra resultat kring rollen som kundserviceagent i Sverige liknade den tidigare forskning vi tidigare tagit del av från andra länder. Slutsatsen av vår studie var att den psykosociala arbetsmiljön för kundserviceagenter i Sverige är dålig. Respondenterna uttryckte att det sociala stödet i form av kollegor var en avgörande fördel för att de orkade arbeta kvar i rollen, och att arga och otrevliga kunder var en enorm påfrestning för samtliga. Vidare ansågs den psykosociala arbetsmiljön kunna förbättras genom mindre kontroll från ledning, mer fokus på kvalitet i stället för statistik samt mindre fokus på försäljning.

På arbetsmarknad idag finns dimensioner av könssegregation. Att rekrytera jämlikt innebär att alla kön ska ha samma rättigheter och chanser på arbetsmarknaden. Genom att använda sig av kompetensbaserad rekrytering minskar chanserna för egna värderingar och tankar att ligga till grund för olika val i en rekryteringsprocess. Det bidrar till en mer jämlik rekryteringsprocess.  Syftet med denna uppsats handlar om och hur olika organisationer säkerställer att de har en jämlik rekryteringsprocess. Uppsatsen undersöker hur organisationerna ser på och arbetar med jämlikhet kopplat till kön under rekryteringsprocessen och hur organisationerna arbetar med employer branding.  Metoden som har används för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer, där sju respondenter har blivit intervjuade digitalt via zoom. Respondenterna valdes ut målinriktat, då uppsatsen handlar om att få en jämlik rekryteringsprocess. Efter intervjuerna har allt material kodats och delats upp i olika teman för att kunna analyseras. Resultatet som uppsatsen har kommit fram till är att samtliga organisationer vi har varit i kontakt med arbetar på ett eller annat sätt med jämlikhet inom rekryteringsprocessen. Dock har det framkommit i resultatet att det fortfarande finns skillnad på vilken typ av organisation det är. Vi ser att teorierna vi har använt oss av, speglar de svar vi har fått av respondenterna. Det finns dock saker vi hade kunnat göra annorlunda i detta arbete. 

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves.

The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews.

The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.

Idag råder det arbetskraftsbrist inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor, trots att det finns tillgänglig arbetskraft. Med tanke på att det år 2020 var 76 000 inskrivna äldre på Arbetsförmedlingen torde bristen på arbetskraft vara mindre än den är idag. Studiens syfte är att undersöka arbetssökandes upplevelser om anställbarhet och eventuell diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom den kommunala sektorn. Studien omfattas av två frågeställningar där den första frågeställningen avser om de arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola anser att äldre arbetssökanden är diskriminerade och har sämre anställbarhet vid arbetsansökan jämfört med yngre arbetssökanden inom kommunal sektor. Den andra frågeställningen avser att undersöka ifall det finns det något samband mellan arbetssökandes ålder och upplevelser om anställbarhet och diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor.

Tidigare forskning utgår från kvantitativa och kvalitativa resultat om åldersdiskriminering och anställbarhet. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår ifrån i vårt perspektiv kring upplevd åldersdiskriminering och anställbarhet är humankapitalteori, social dominansteori, socialidentitetsteori samt ålderism. Studiens empiri kommer från en kvantitativ enkätundersökning, som besvarades av 115 slumpmässigt utvalda respondenter som under de senaste fem åren sökt arbete inom kommunal vård- och äldreomsorg samt kommunal förskola/grundskola. Vi kan konstatera att vårt resultat tyder på upplevelser om en viss diskriminering och även en viss faktisk diskriminering av äldre och därmed sämre anställbarhet vid arbetsansökan i offentlig sektor även om resultatet inte är helt entydigt i detta avseende. Studiens diskussion kom bland annat fram till att ett större urval hade behövts för att kunna dra mer generella slutsatser samt att det är viktigt att belysa åldersdiskriminering som förekommer på arbetsmarknaden då den verkar vara svår att upptäcka.

Swedish Healthcare managers’ organizational preconditions and supportive resources are important for their ability to work with planned change in a sustainable way. This thesis further investigates these factors together with an output measure, healthcare process quality (HPQ).

The overall aim was to investigate how healthcare managers’ organizational preconditions and support contribute to or counteract managers’ work with planned change in order to implement process development in a sustainable way. Specific aims were: to improve knowledge of managers’ views of and approaches to increasing their employees’ influence on and engagement in models for improving care processes (study I); to investigate relationships among managers’ organizational preconditions, support, and work to improve quality of care and HPQ over time (study II); to investigate whether managers’ coaching style, preconditions, implementation strategy, appraisal of change, and clinical autonomy are associated with HPQ (study III ); and to assess the influence of support from superiors, colleagues, external sources, subordinates, and private life on managers’ own health (study IV ).

The data for Studies I – III came from five hospitals collected over a three-year period. The data were collected by means of interviews (Study I, qualitative analysis) and annual questionnaires (Studies II and III, quantitative and mixed-method analyses). The data for Study IV were based on questionnaires administered to first- and second-line managers in municipal care, twice during a two-year period.

The results revealed that the healthcare managers were key actors in implementing planned change, but were dependent on their employees’ engagement in order to succeed. Managers’ appraisal of work with planned change became more positive with strong support from other managers, employees, and the organization as well as with long managerial experience. Support from private life and networks, as well as the managers’ attitudes towards their managerial role, predicted their own health. For new managers or managers with many employees, organizational support predicted their health-related sustainability. Managers practising a more distanced style of coaching (e.g., clearly delegating responsibility for implementation work to employees) were associated with better HPQ outcomes than were managers who were more involved in implementation. In conclusion, implementation of planned change are facilitated by, engaged managers, employees with knowledge of implementation work and of the healthcare system, as well as organizational structures that support the managers. Strong support from various sources as well as managerial experience are important for managers’ appraisal of work with planned change. Strong managerial support and a more delegated leadership style are both important factors related to higher estimated HPQ.

Background: Healthcare managers are expected to lead and manage planned organizational change intended to improve healthcare process quality. However, their complex working conditions offer limited decision control, and healthcare managers often feel ill prepared and inadequately supported to perform their duties. Healthcare managers have previously described their need for organizational support, but we lack knowledge of the preconditions and resources that help managers implement planned change.

Methods: This prospective cohort study examined healthcare managers at three Swedish hospitals implementing lean production and two Swedish hospitals implementing their own improvement model. Questionnaire data from 2012, 2103, and 2014 were used in following up. We used t-tests and a linear mixed model design in analysing the data.

Results: Healthcare managers who perceived strong support from managers, employees, colleagues, and the organization and managers with the longest managerial experience had the least negative appraisal of change. Managers who perceived strong support from employees, management, and the organizational structure perceived higher levels of healthcare process quality.

Conclusions: Long managerial experience and strong support from managers, employees, and the organization are important formanagers’ appraisal of, work on, and successful implementation of planned change. Top management must therefore ensure that the healthcare managers have sufficient managerial experience and support before they delegate to them the responsibility to implement planned change

To increase efficiency and quality, process development has been implemented in many Swedish hospitals. These hospitals are usually organized as professional bureaucracies in which health care managers have limited decision control. The new governance principles has been implemented without removing bureaucratic elements. This study analyzes how managers implement planned change in these professional bureaucracies, considering if managers coaching style, organizational preconditions, implementation strategy, appraisal of change and clinic autonomy, is associated with health care process quality (HPQ). The study is based on interviews with health care managers and longitudinal assessments of HPQ. The results revealed significant differences between coaching style, organizational preconditions, and HPQ over time. The conclusion is that leadership and preconditions is of importance for the health care manager’s ability to work with planned change, as that the health care managers understand how management methods, governance principles, and professional bureaucracies work in practice.

Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

Uppsatsen intresserar sig för jämställdhetsarbete samt hur HR-konsulter och chefer upplever relevans, hinder och möjligheter. Vidare så utgår uppsatsen från en fallstudie inom energibranschen. För den teoretiska referensramen har vi använt Joan Ackers teori om könade organisationer och intersektionella perspektiv, samt Moss Kanters forskning inom området kön och organisering.

Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-konsulter och chefer inom en manligt dominerad verksamhet upplever relevansen av jämställdhetsarbete. Syftet resulterade i följande frågeställningar. Hur definieras begreppet jämställdhet av respondenterna? Vilka uppfattningar har respondenterna kring jämställdhetsarbete? Vilka hinder och möjligheter upplever HR och chefer kan vara kopplat till jämställdhetsarbetet i deras verksamhet? Uppsatsen har valt att använda sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För studien genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med två olika yrkesgrupper där urvalet bestod av ett målstyrt urval samt snöbollsurval. För utgångspunkten i studiens analys användes tematisk analys och för kodningen användes marginalmetoden.

I resultatet har citat från de olika intervjuerna lyfts fram och det förs en narrativ dialog kring respondenternas upplevelser. Analysen utgår från en resultatdiskussion och kopplas till den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen. I det avslutande kapitlet presenteras flera slutsatser, bland annat att mångfald är ett begrepp som gärna används före begreppet jämställdhet, samt att det löpande arbetet är en nyckel för framgång i jämställdhetsarbete. Däremot upplevs brist på tid och resurser, samt brist på ett balanserat urval i rekryteringsbasen som hinder för jämställdhetsarbetet.

Då vi befinner oss i en global pandemi orsakat av viruset Covid-19 har arbetslivet fått tänka om samt agera utefter Folkhälsomyndighetens (2021) rekommendationer. Med avseende att minska smittspridningen har många fått ställa om till distansarbete. De nya omständigheterna har föranlett till att arbetssituationen förändrats och för många kan denna förändringsprocess innebära att gränsen mellan arbete och fritid försvagas eller suddas ut. Samtidigt visar tidigare forskning att arbetsbelastningen till följd av distansarbete kan öka, framförallt såg man den här ökningen hos kvinnor. Med detta i åtanke samt rådande situation av att vi befinner oss i en pandemi blir det således relevant att studera hur distansarbetet påverkar kvinnor som arbetar hemifrån. Därtill är studiens syfte även att få en inblick i hur kvinnor upplever fördelningen mellan arbete och hem, det vill säga det betalda och obetalda arbetet.

Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där sex kvinnor som arbetar på distans intervjuades. Resultatet av studien visar både för- och nackdelar som uppstått till följd av arbetet på distans. Vår studie visade att distansarbete kan skapa utmaningar med gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt att de som arbetar på distans finner utmaningar kring att få det fundamentala sociala stödet tillfredsställd. Vidare visade vår studie på att distansarbete bidrar till ökad effektivitet samt en känsla av en bättre balans i livspusslet. Våra resultat överensstämmer med tidigare forskning där både positiva och negativa aspekter har påvisats. Därav tror vi på att ytterligare forskning krävs, framförallt för att mäta effekterna efter pandemin men även för att bidra ytterligare till distansarbetets påverkan. 

Bakgrund Allt fler kvinnor i Sverige överlever bröstcancer, på grund av utökade mammografiundersökningar samt medicinsk och kirurgisk forskning. Dessa kvinnor befinner sig ofta mitt i arbets- och familjelivet och kommer därför att återgå till sitt arbete efter sin cancerdiagnos. Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur åtta bröstcancerdrabbade kvinnor upplever återgången i arbete efter operation, behandlingar och sjukskrivning.

Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat åtta bröstcancerdrabbade kvinnor i åldrarna 43 till 57 år digitalt. Vi spelade in och transkriberade våra intervjuer. Samtliga kvinnor vi intervjuat har återgått till arbetet efter att ha haft bröstcancer.

Resultat Vårt resultat visar att det upplevda stödet från arbetsgivare är viktigt gällande återgång i arbete. Detta gäller även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan. Cytostatikabehandling kan fördröja återgång i arbete. Även övriga behandlingar påverkar hur återgången i arbete ser ut, samt sjukskrivningens längd. De personer som genomgått operation före sin cytostatikabehandling upplever främst att det är medicinen/behandlingen som bidrog till försämrat mående och att sjukskrivningen förlängdes. Känslan av sammanhang är också betydelsefull gällande återgång i arbete efter bröstcancer.

Diskussion Det upplevda sociala stödet från arbetsgivare, kollegor, vänner och familj tycks vara viktig för huruvida återgången i arbetet upplevs som positiv eller negativ. Även det upplevda stödet från vården och Försäkringskassan kan påverka återgången i arbetet, och här pekar resultatet på att det kan finnas en del förbättringsområden. Detta gäller särskilt rehabiliteringsplaner för bröstcancerdrabbade, som de intervjuade har saknat. En del av våra respondenter har fått rehabkoordinatorer tilldelade från Närhälsan, dock med blandat resultat i fråga om upplevt stöd under rehabiliteringen. 

Dagens organisationer kontrolleras allt mer, där granskning och mätning tenderar att genomföras av all dokumentation som behandlats i offentlig verksamhet. I förlängningen är utredningar i offentlig verksamhet idag en vanligt förekommande arbetsuppgift för HR specialister och syftet med studien är att undersöka betydelsen av utredningar i kommuner. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Mer specifikt innebär det att undersöka betydelsen av och kompetensförutsättningar för utredningar utförda i tre olika kommuner ur ett HR-perspektiv. Under tidigare forskning behandlas frågan om kontroll av medarbetares arbete, ansvarsutkrävning av professioner, värdeskapande organisationer, organisatoriskrättvisa samt, betydelsen av kunskap och New Public Management (NPM), en styrform som vunnit allt mer mark i offentlig verksamhet. Teorier som använts som grund för att analyserainsamlad empiri kring utredningar och dess betydelse är legitimitet, HR-transformation, ny institutionell teori, isomorfism och isärkoppling. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Studiens resultat visar att HR-specialister anser att utredningar är betydelsefulla i offentlig verksamhet, både för de individer det berör men även för arbetsmiljön som helhet. De understryker vikten av kunskap i utredningsmetodik för att kunna genomföra utredningar av god kvalitet. Resultatet ger en indikation på att HR-specialister i offentlig verksamhet ser utredningar som värdefulla handlingar som kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Dock saknas i organisationerna strukturer för återkoppling och uppföljning av genomförda utredningar, 3vilket innebär att det saknas en vetskap bland respondenterna om vad som sker efter en utfördutredning.

The purpose of the study is to examine, from an individual perspective, how HR tasks have changed for first line managers and HR-specialists in a public sector organization in Sweden and how this in turn has affected first line managers' satisfaction and relationship to the HR-function. The specific questions are: ‘What are the motives to undergo a HR-transformation?’, ‘How has the work content changed after the HR-transformation?’ and ‘What challenges have been encountered during the HR-transformation?’. The aim is answered through a qualitative method using six semi-structured interviews, of which three are HR-specialists and three first line managers. The study's theoretical starting points to analyze the collected empirical data are from PA to HR, HR-transformation, HR employee roles and HR support that affects first line managers. The results show that knowledge about the HR-transformation is low, but all the respondents confirm that there has been a change regarding HR tasks where one can see a connection to the “three-legged podium”. Through a reorganization, HR has become a critical and central unit that works with municipality-wide strategic issues. What has been added during the transformation is that the HR-function offer both strategic and operational support at the administrative level but also through a self-service counter (digital tools). All the respondents are positive about the change and what the change has generated and see opportunities for further improvement, as the organization faces major challenges. 

Studiens syfte är undersöka medarbetares upplevelse kring den psykosociala arbetsmiljön med anledning av omställning till distansarbete under Covid-19. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och begränsningar som medarbetare upplevt och även hur de ser på distansarbete i framtiden. I studien besvaras följande frågeställningar: Hur har omställningen till distansarbete påverkat medarbetares psykosociala arbetsmiljö? Vilka möjligheter och/eller begränsningar har medarbetare upplevt gällande distansarbete? Vilka önskemål uttrycker medarbetarna kring framtida arbetsupplägg? De teoretiska utgångspunkterna har varit Herzbergs tvåfaktorteori, gränslöst arbete och psykosocial arbetsmiljö. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi även tagit stöd genom tidigare forskning kopplat till digitaliseringens effekter, möjliga hälsoeffekter av distansarbete och möjliga hälsoeffekter av work-life balance. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju medarbetare som arbetar på en upphandlingsavdelning inom en offentlig sektor. Forskningsdesignen som har tillämpats är fallstudie, som utgått från ett fenomenologiskt perspektiv. Studien tillämpar ett abduktivt förhållningssätt som medför en rörlighet mellan teori och empiri. Resultatet visar att uppfattningarna kring påverkan på den psykosociala arbetsmiljön har varierat. Gränsen mellan arbete och privatliv fortsätter suddas ut i och med digitaliseringen och distansarbete blir en allt vanligare arbetsmetod. Det är viktigt att ta lärdom av pandemin Covid-19 påverkan gällande den drastiska omställningen till distansarbete. Att medarbetare får rätt arbetsverktyg och hjälpmedel även i hemmet är grundläggande. Respondenterna uppskattar valmöjligheten och flexibiliteten i och med distansarbetet, vidare är det viktigt att individen kan hantera en flexibel arbetssituation. Den fysiska sociala kontakten försvinner i och med distansarbetet och det är viktigt att hitta metoder att kompensera för den uteblivna sociala interaktionen. 

Denna studie undersöker relationen mellan en grupp ämneslärares vanor av sociala nätverk och i vilken mån den fyller en funktion i deras yrkesroll. Det vill säga i vilken mån deras kontaktnätverk har resulterat i en anställning, där målet är att förstå kopplingen mellan tjänster nådda genom sociala nätverk och hur det bidragit till arbetsmöjligheter och avancemang. En kvalitativ intervjumetod utfördes på fem ämneslärare för att undersöka deras upplevelser av arbetssökandet såväl som arbetsmarknaden, för att sedan skapa förståelse för deras vanor av sociala nätverk samt även för att skapa djupare förståelse för vilka konsekvenser de sociala nätverken har haft i deras yrkesroll. Studien visar på att alla respondenter använt sig av sociala nätverk för att nå en bättre situation sett till yrkesroll men även samhällsroll, att de sociala nätverken har en stor betydelse för respondenterna.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sociala nätverk har betydelse i en chefsrekryterings-process såväl i offentlig som privat sektor. Författaren i studien ville närmare undersöka vilka metoder som HR tillämpar i en chefsrekryteringsprocess för att skapa en förståelse kring det sociala nätverkets betydelse. Det var även intressant att undersöka likheter och skillnader mellan sektorerna. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna utgick författaren från en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer. Eftersom författaren ville jämföra likheter och skillnader av erfarenheter från den offentliga och den privata sektorn valdes tre respondenter från vardera sektorn. Studien har forsknings- och samhällsrelevans eftersom den belyser den inverkan ett socialt nätverk kan ha på arbetsmarknaden och på samhället i stort, en inverkan som kan vara både positiv och negativ. För att kunna dra en slutsats om en eventuell sådan inverkan samt avgöra dess eventuella betydelse är det väsentligt att undersöka de metoder som tillämpas i en chefsrekryteringsprocess. Eftersom den offentliga sektorn kan skilja sig från den privata sektorn är det viktigt att lyfta fram skillnader och likheter i detta avseende. Sammanfattningsvis beskriver respondenter från båda sektorerna att de har implementerat kompetensbaserad personalstrategi. Sociala nätverk spelar en betydelsefull roll för båda sektorerna men på olika sätt. Skillnaden berodde på att i den privata sektorn handlar det om att hitta kandidater åt en kund medan man i den offentliga sektorn själva anställer personal till sina företag.

Purpose

The purpose of this study was to investigate the preconditions of a full-scale implementation of an integrated care process programme for frail older people from the staff's understanding, commitment and ability to change their work procedures with comparisons over time and between organisations.

Design/methodology/approach

A repeated cross-sectional study was conducted in a hospital, municipal health and social care setting.

Findings

Staff commitment decreased to the importance of a permanent municipal contact from baseline compared to the 12-months follow-up (p = 0.02) and the six- and 12-months follow-up (p = 0.05), to the information transfer from emergency department from the six- to the 12-months follow-up (p = 0.04), to discharge planning at the hospital at six- and 12-months follow-up (p = 0.04) and towards discharge planning at home from baseline to the six-month follow-up (p = 0.04). Significant differences occurred between the organisations about information transfer from the emergency department (p = 0.01) and discharge planning at home (p = 0.03). The hospital staff were the most committed.

Practical implications

The results can guide the implementation of complex interventions in organisations with high-employee turnover and heavy workload.

Originality/value

The study design, allowing the comparison of implementation results over time and between organisations in a later phase, gives this study a unique perspective.

Jämställdhet inom byggindustrin är ett högaktuellt ämne inom en könssegregerad bransch där kvinnor under en lång period varit i minoritet. Denna studie undersöker yrkesarbetares upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön på ett företag inom byggbranschen i Sverige. Studiens fokus är inriktat mot jämställdhet, social arbetsmiljö, jargong, stöd och en mansdominerad bransch.  Studien har utförts med hjälp av sex stycken yrkesarbetare inom ett byggföretag i Sverige. En kvalitativ metod har genomförts för denna studie med semistrukturerade intervjuer. Teorier som homosocialitet och heterosocialitet, Ackers fyra interaktions- och könsprocesser, instrumentellt stöd och emotionellt stöd samt nyinstitutionell teori har tillsammans med tidigare forskning nyttjats för att studera respondenternas upplevelser av jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön ur ett genusperspektiv. Studien visar att jämställdhetsarbetet är bra i teorin där policys och dokument finns att tillgå, men att det brister i praktiken. Det är även en skillnad kring svaren från kvinnorna respektive männen. Ur resultatet framkommer både förbättringsområden för jämställdhetsarbetet och den sociala arbetsmiljön, där en bristande stödfunktion för några av kvinnorna uppdagas. I studien framkommer det även en önskan hos samtliga kvinnliga respondenter att fler kvinnor börjar verka inom byggbranschen. De kvinnliga respondenterna tror att fler kvinnor är intresserade av branschen men ändå väljer andra yrkesvägar. Kvinnorna tror att om byggbranschen blir mer uppmärksammad i samhället så kan det bidra till att fler kvinnor utbildar sig inom bygg.  

I dagens flexibla arbetsliv har den informationstekniska utvecklingen bidragit till en uppluckring av gränserna för tid och rum. Denna fallstudie syftar till att öka förståelsen för hur digitala arbetsverktyg påverkar förmågan till gränsdragning mellan arbete och privatliv, samt att undersöka hur gränsuppluckringen påverkar hur individer betraktar rollen som yrkesrespektiveprivatperson. Studien utgår från en abduktiv ansats och tar sin utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori samt Goffmans (2014) rollteori. För att möjliggöra jämförelser av respondenternas upplevelser genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med konsultchefer vid ett bemannings- och rekryteringsföretag. Efter en tematisk analys av den insamlade empirin visade resultatet att respondenternas arbete består av en hög grad av tillgänglighet efter arbetstid samt att gränserna mellan arbete respektive privatliv är svaga och karaktäriserasav hög flexibilitet, vilket möjliggör kontinuerliga gräns- och rollövergångar. Gränserna konstruerades i samråd med andra människor, men den enskilde individen upprättade egna gränsdragningsstrategier för att hantera arbetets flexibilitet. Slutsatsen drogs att upplevdfrivillighet och en välutvecklad gränskompetens är betydande faktorer för att hanteragränsutmaningarna. Slutligen konstaterades att arbetsgivare behöver förmedla tydliga förväntningar kring tillgänglighet och en kontinuerlig dialog behöver föras med såväl arbetsgivare som kollegor, familj och andra domänmedlemmar för att underlätta individensgränsdragning.

Aim  To gain a deeper understanding of how Swedish head school nurses perceive their leadership in developing school health care. Background  A well-functioning school health care is important for promoting the health of children and young people. Method  Constructivist-grounded theory was used to analyse 11 individual interviews with nine head school nurses. Results  Head school nurses strive to find a balance between what they experience as vague formal goals and strong informal goals which leads to creating local goals in order to develop school health care. Conclusion  The head school nurse’s job is experienced as a divided and pioneering job in which there is uncertainty about the leadership role. They provide individual support to school nurses, are the link between school nurses and decision makers and highlight the importance of school nurses’ work to organizational leaders. Implications for nursing management  This study shows that school health care needs to be founded on evidence-based methods. Therefore, a structured plan for education and training in school health care management, based on research and in cooperation with the academic world, would develop the head school nurses’ profession, strengthen the position of school health care and advance the school nurses’ work.

Since the outbreak of the covid-19 virus the world has been forced to find new ways of designing how and where we work. A majority of the white-collar workers of the world have found themselves working from home part time or full time for a longer period. With a rapid change without time to adjust or make proper arrangements for sustainable remote work, many people find themselves working from the living room or their kitchen without a border between work and home. Remote work changes the demands of the individual who now have to deliver the same results but without the daily physical interaction with co-workers and management. This puts a lot of responsibility on both workers and managers, the individual needs to be as efficient in his or her remote work as they are in the office, and management needs to provide the tools and support for this to be a realistic possibility. This study aims to study how remote work affects work-life balance, how the individual is being controlled both by themselves and by co-workers as well as management in their remote work. Moreover the study examines how support from the management directly affects the experience of remote work.

The theoretical foundation used for the study are a number of articles treating the subject of work-life balance, Foucauls theories regarding power and panopticon and Karaseks demand- control-support model. Semi-structured interviews were conducted with eight individuals between the ages of 27-60 who all had been working from home for at least six months when the study commenced. The results show that a majority strongly believes that remote work interferes with their personal life, that the individuals with the most control of their daily work appreciates remote work the most and that the support from the management and co-workers is the most important thing for a successful experience with remote work.

Aim

The aim of this study was to identify first-line managers' approaches for maintaining low levels of sick leave among health care employees.

Introduction

One challenge in health care is the high level of sick leave among employees. High work demands and conflicting pressures characterize the work situation of both employees and first-line managers, with potential negative effects on work-related health.

Method

First-line managers at units with low and/or decreasing sick leave were interviewed. Thematic analysis was used to analyse the data.

Results

The managers took a holistic approach in meeting their employees' broader needs, and they were balancing high organisational demands through insubordination. To keep sick leave rate low, they created possibilities for the employees to influence their own working life through a present, visible and trustful leadership.

Conclusion

Managers responsible for units with low sick leave seemed to utilize a holistic approach with focus on their employees and prioritized needs of their employees before organisational demands from top management. Implications for nursing management First-line managers in health care can have impact on sick leave among their employees and create good working conditions, despite pressure from their superiors.

Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är att få en djupare förståelse för möjligheter och utmaningar kring hur eller om HR-arbetet påverkas vid distans. Syftet är också att se hur arbetsmiljön i förhållande till gränslöst arbete och sociala relationer påverkar individerna vid påtvingat distansarbete. Detta kommer vi försöka ringa in med följande frågeställningar: • Hur upplever HR-medarbetare att arbetet har förändrats under pandemin? • Hur ser arbetsmiljön ut i förhållande till gränslöst arbete och sociala relationer för HR-medarbetare vid distansarbete? Teoretisk bakgrund Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen för att analysera vår empiri till HR-arbetet vid distans har vi tidigare forskning och litteratur om följande områden: distansarbete, HR-yrket, gränslöst arbete och anomi. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på material från sex intervjuer. Respondenterna representerar HR-yrket och arbetar idag delvis på distans i samband med rådande pandemi, covid-19. Huvudresultat och diskussion Studien visar att HR-rollen har genomgått en förändring under pandemin, covid-19. Respondenternas arbete har fått ett större fokus på det operativa arbetet, att vara ett stöd för kärnverksamheten. De har blivit så kallade ”pandemiexperter” och fått en mer central roll i organisationen, vilket fick oss att studera vidare om HR-yrket i förhållande till kontroll och styrning. Den övergripande upplevelsen som respondenterna delar med sig av är saknaden av den sociala samhörigheten på arbetet eftersom deras arbete grundar sig i relationer, då deras huvudsakliga arbetsuppgift är chefsstöd. Detta relaterades till begreppet anomi som blev en av våra teorier. Vid distansarbete var det tydligt att respondenterna har svårigheter med att dra en tydlig gräns mellan privat- och arbetsliv, vilket blev grunden till vår teori gränslöst arbete. 

Med artificiell intelligens snabba utveckling dyker det upp många utmaningar och möjligheter för ledare. För att lyckas i denna nya digitaliserade tid är det viktigt för ledare att få människan och AI att samspela. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga vad forskning har identifierat avseende vilken påverkan AI har på ledarskapet. Studien visar vad tidigare forskning säger om hur ledarskapet, med hjälp av AI, kommer att utvecklas i framtiden och vilka utmaningar ledarskapet kan tänkas stå inför när AI implementeras alltmer i organisationer. Den valda metoden inför den här uppsatsen är en litteraturstudie med en semi-systematisk struktur. I litteratursökningen har vi med våra nyckelord; artificial intelligence, leadership, development, digitalization och future funnit 18 artiklar. Genom en tematisk analys har vi framställt tre olika teman där 10 av de vetenskapliga artiklar vi funnit har kunnat besvara vårt syfte och frågeställning. Från resultatet kan vi se att ledare behöver utveckla sitt ledarskap såväl som sin AI-kompetens för att minska rädsla och oro inom organisationen, vilket också bidrar till att implementeringen av AI i en organisation blir smidigare.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

Studien syftar till att belysa hur personal inom HR upplever hur de arbetar för att inkludera och anpassa arbete och rekrytering för personer med funktionsnedsättning. Studiens frågeställningar är “Hur upplever HR-företrädare att deras arbetsgivare arbetar för att anpassarekryteringsprocessen för personer med funktionsnedsättning?” och “Hur upplever HR företrädare att deras arbetsgivare arbetar för att inkludera och anpassa arbetet för personer med funktionsnedsättning i deras organisationer?”. Studien utgår från nyinstitutionell teori samt organisationskultur och organisationsidentitet. Dessa teorier tillsammans med tidigare forskning om funktionsnedsättning på arbetsplatser har bidragit till vår analys. Empirin harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats genom kodning och induktiv analys. Resultatet visar att det finns stora visioner om att vara en inkluderandearbetsplats för personer med funktionsnedsättningar, men att det finns många svårigheter och en stor brist på anpassning. En av studiens slutsatser är att det möjligtvis är en lös koppling mellan HRs mål och visioner och vad som görs i praktiken. Ytterligare en slutsats är att det råder en stor okunskap kring funktionsnedsättningar och hur man ska arbeta för att anpassa och inkludera personer med detta på arbetsplatsen.

Då det syns en trend av allt kortare genomsnittlig anställningstid på arbetsmarknaden, där den förr så populäre “Stann-Anders” har fått lämna plats åt "HoppJerkan", så menar vi att det är av hög relevans att ta reda på hur arbetsgivare kan arbeta för att trenden inte ska drabba dem. Detta arbete har baserats på de teoretiska utgångspunkter som återfinns i Friedland och Alfords begrepp “institutionella logiker”, Karaseks och Theorells “krav-kontroll-socialt stöd-modell "samt Herzbergs "tvåfaktorteori". Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsgivare kan arbeta för att behålla sin personal genom motivationsskapande och kompetensutvecklande åtgärder, för att på så vis främja god trivsel hos sina medarbetare. Genom en abduktiv ansats har vi kombinerat teorier, fakta och respondenternas egna upplevelser. Detta angreppssätt kan skapa en ny förståelse för hur individerna faktiskt upplever att arbetsgivaren arbetar för att främja motivation och trivsel, hur detta hänger ihop med teorier kring ämnet samt hur det kan förklaras genom tidigare forskning. Resultatet visar på att arbetsgivarens arbete med motivation och kompetensutveckling förvisso är en stark bidragande orsak till medarbetarnas syn på arbetsgivaren som attraktiv och konkurrenskraftig, vilket påverkar deras vilja att stanna kvar i sin anställning, men att även faktorer som god kontakt med kollegor är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till att känna trivsel på arbetsplatsen. Företaget vi undersökt har ett rykte om sig att vara en arbetsplats med låg personalomsättning. I diskussionen resonerar vi kring hur resultatet kan förstås utifrån tidigare forskning och teorier.

Jämställhet och jämställdhetsfrågor är högaktuella både i samhället och i organisationer idag och Sverige beskrivs ofta som ett land i framkant. Det biologiska könet kommer med specifika förväntningen och förutsättningar utifrån den kulturella förseelsen som finns kring kön. Dessa leder till olika förväntningar på kvinnor och män i samhället och organisationer. Uppsatsen är en fallstudie vilken intresserar sig för upplevelsen av jämställdhet och jämställdhetsarbete utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom en offentlig organisation. Studien syftar till att undersöka en organisations syn på jämställdhet och jämställhetsarbete för att synliggöra förutsättningar för implementering av arbetsmiljöåtgärder. Den teoretiska referensramen utgår från genusforskning av Gillberg och Kanter samt forskning om organisationskultur av Alvesson. Vidare även forskning kring institutionell teori av DiMaggio och Powell, Meyer och Rowan samt Dowling och Pfeffer.

Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på sex semistrukturerade intervjuer utifrån ett målstyrturval av både chefer och medarbetare, fem kvinnor respektive en man. Vid analysen användes färgmarkering och tematisk design för kodning av empirin. I resultatet presenteras citat från intervjuerna vilka bidrar till att stärka empirin, det utförs genomgående en narrativ dialog kring respondenternas upplevelser och den framkomna empirin. Diskussionen kopplar empirin till tidigare forskning och teori vilka bidrar till den analys som gjorts. Avslutningsvis presenteras ett flertal slutsatser vilka har framkommit under studiens gång. Teori och tidigare forskning tillsammans med empirin visar på att alla aktörer inom organisationer och samhälle behöver ta ansvar för den produktion och reproduktion av sociala och kulturella normer som fortgår. 

Värdegrundsarbete är vanligt förekommande inom kommunal sektor och används som ett sätt att kommunicera ut gemensamma värderingar och förhållningssätt till medarbetarna. Tillitsbaserad styrning infördes i Borås Stad 2019 med syftet att stärka professionernas autonomi. Lärarprofessionen är en av de yrkesgrupper som själva är bärare av starka kulturskapande normer och värderingar vilka kan komma att kollidera med organisatoriska direktiv. Syftet i denna fallstudie är att belysa innehållet i Borås Stads organisatoriska värdegrundsarbete samt de personalpolitiska riktlinjerna som förmedlas till medarbetarna och utforska vilka idéer som utmärker dessa riktlinjer. Studien avser vidare att belysa hur dessa riktlinjer upplevs av lärarprofessionen och om möjligt söka förståelse för de bakomliggande mekanismer som ger upphov till eventuellt förekommande skilda organisatoriska och professionsspecifika intressen. Tidigare forskning behandlar områden gällande värdegrundsarbete, kulturstyrning samt forskning kring lärarprofessionen och hur denna har påverkats av organisatorisk styrning vad gäller New public managements intåg i offentlig sektor. Teorier som organisationskultur, styrningslogiker samt professionsteoretiska perspektiv har anlagts på den empiri som samlats in i syfte att skapa förståelse för både organisatoriska och professionsspecifika intressen. I studien genomfördes en metodtriangulering med en textanalys som inledande metod, huvudfokus låg dock på kvalitativa intervjuer. Borås Stads värdegrund och personalpolitiska riktlinjer var det textmaterial som granskades i textanalysen. Kvalitativa intervjuer genomfördes i ett andra steg där respondenterna bestod av åtta gymnasielärare. Resultatet visar att organisationens styrdokument förmedlar ett budskap präglat av professionalism och ansvarstagande. Det finns en splittring mellan lärarnas yrkesetiska och organisatoriska strävanden där lärarna inte ges de förutsättningar som behövs. Den tillitsbaserade styrningen som var tänkt att utöka lärarnas handlingsutrymme upplevs som frånvarande då det inte verkar vara förankrat i det praktiska arbetet.

Höga krav och hög kontroll kan bidra till en hållbar arbetssituation. Det sociala stödet spelar likaså en viktig roll gällande främjandet av detta. Det är även av stor vikt att särskilja arbete och privatliv för att prestera och vara närvarande inom båda sfärer. Chefer tenderar generellt sett att inneha en roll med höga krav. Att arbeta inom en offentlig verksamhet innebär också höga krav eftersom det finns en förväntan att tillfredsställa olika aktörer. Denna studie syftar till att undersöka individers upplevelser av krav, kontroll och stöd i arbetet. Specifikt individer som innehar en chefsroll inom HR i offentlig verksamhet. Vidare belyses balansen mellanarbete och privatliv.

Studiens empiri är insamlad genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv med den subjektiva verkligheten i fokus. Sex respondenter utgör studiens urval, varav två är män och resterande kvinnor. Dessa besitter en chefsposition inom HR-området och verkar inom den offentliga sektorn. Studien utgår ifrån teorier kring krav, kontroll och stöd i arbetet samt gränsdragningen mellan arbete och privatliv.

Resultatet belyser att chefsrollen är komplex och innefattar höga krav. Det visar även att det kan finnas konflikter mellan arbete och privatliv i viss utsträckning eftersom ansvaret föravgränsning mellan dessa områden är individens. Egenkontrollen och stödet i arbetet kan variera men de höga kraven är bestående och påverkar arbetstagarens arbetssituation i varierande mån.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka de subjektiva upplevelserna av social rörlighet samt drivkrafterna bakom individuella livs- och karriärvägar. Vidare undersöks även de subjektiva upplevelserna av skillnader kopplat till klasspositioner, relationen mellan den personliga och sociala identiteten. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med sju intervjupersoner och med utgångspunkt i en livsberättelseansats.

Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för intervjupersonernas utbildnings- och yrkesval har varit möjligheterna till utveckling på såväl ett personligt som yrkesmässigt plan. Samtliga av dem hann att arbeta ett par år innan de läste vidare på högskolenivå och upplever att deras yrkeserfarenheter haft en stor inverkan på såväl beslutet att studera vidare, och i flera fall också på inriktningen. Även uppväxtmiljön och familjerelationer har haft en stor betydelse för intervjupersonernas sociala rörlighet, genom såväl stöd och uppmuntran, men även i vissa fall som en slags revansch mot de begränsade möjligheter som de upplevt som kopplade till densamma. Klassresan har varit förenat med såväl en yttre resa genom exempelvis yrkespositioner, som en inre resa för att hitta sina värden, prioriteringar och förhållningssätt. Klassresan har många gånger varit förenat med ett slags mittemellanförskap mellan den gamla och den nya sociala världen, vilket har resulterat i en stor reflexivitet inför sin position och känsla av tillhörighet i olika sammanhang. Men även inför de villkor kopplade till olika klasspositioner, vilket har resulterat i ett stort patos avseende social rättvisa och vikten av de mjuka värdena i samhället. Den personliga identiteten och den sociala identitetens utvecklingsprocesser kan betraktas som dialektiskt växelverkande genom intervjupersonernas levnadsbanor.

Bemanningsbranschen har drastiskt ökat det senaste decenniet och sysselsätter 1,7% av den sysselsatta befolkningen i Sverige. Bemanningsbranschen i Sverige styrs av Arbetsmiljölagen men har till skillnad från andra företag ett delat ansvar över sina anställda med kundföretaget. Båda parterna har ansvaret för den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Vem har då ansvaret för en inhyrd konsults motivation? Syfte med studien är att utreda vad som påverka bemanningskonsulterna motivation med ett tvådelat arbetsgivaransvar. Studien avser även utreda hur motivation påverkas av faktorer såsom socialt stöd, krav, egenkontroll och arbetsmiljö. Vi har använt oss utav följande motivation teoretiska utgångspunkter: Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovstrappan och Karaseks krav-, kontroll och social stöd-modell. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas upplevelser och perspektiv. Det empiriska materialet har sammanfattats för att visa på likheter och skillnader bland respondenternas svar. Det empiriska materialet som har tagit fram efter intervjuerna har analyserats genom kodning. Slutsatsen som går att dras är att respondenterna i studien ansåg att det sociala stödet och möjligheterna till utveckling på arbetsplatsen var det viktigaste faktorerna för motivation. Dock kunde både bemanningsföretaget och kundföretaget brista på dessa punkter. Det som ses tydligt är att dessa faktorer är uppdelade, bemanningsföretaget anses ta ansvaret för det sociala stödet och kundföretaget anses ta ansvar för utveckling på arbetsplatsen. Herzbergs tvåfaktorteori visar hur hygienfaktorerna uppfylls av båda parter vilket inte ger respondenterna någon tydlig anledning till missnöje dock saknas en del av motivationsfaktorerna vilket då påverkar motivation för respondenterna.

En stor del av den globala hälsovården består av sjuksköterskor. Dessa är väsentliga individer för att arbetet på sjukhus utförs på bästa sätt. Studier visar att det i nutiden finns en stor brist på vårdpersonal och att personalomsättningen inom yrket är hög samt att siffran är beräknad att stiga inom de närmsta åren. Många sjuksköterskor i Sverige väljer att lämna sina arbetsplatser av olika skäl. Detta kan innebära att de byter arbetsplats, för att då inte längre arbeta på sjukhus utan i stället arbetar för mindre vårdenheter, eller att de helt enkelt lämnar yrket. Syftet med studien är att få en ökad förståelse och insikt i hur sjuksköterskor upplever och påverkas av sin arbetsmiljö. Detta innefattar både den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Utöver detta syftar studien till att undersöka vilka faktorer som motiverar sjuksköterskor i sitt arbete. Studien utförs i form av en fallstudiedesign för att få en ökad förståelse av sjuksköterskornas upplevelser och världssyn. Den utgår från en semistrukturerad intervjuform. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är Herzbergs tvåfaktorteori, Aron Antonovskys KASAM-teori och Eklöfs psykosociala Krav-resursmodell. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever stora mängder mental stress på grund av sina arbetsuppgifter och deras arbetsmiljö. Resultatet visar även att det som motiverar sjuksköterskorna att fortsätta jobba trots de negativa aspekterna av arbetsmiljön är meningsfullhet och socialt stöd. Diskussionen går igenom hur arbetsmiljön negativt påverkar sjuksköterskornas arbete och deras mentala hälsa. Detta skapar en ond cirkel där personalomsättningen kommer fortsätta öka om organisationer inte arbetar förebyggande med den problematik som finns. De olika faktorer som påverkar sjuksköterskornas mentala och fysiska hälsa kan dock lindras genom socialt stöd, meningsfullhet och erfarenhet.

På uppdrag av ledningen vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås, genomfördes hösten 2017 intervjuer med femton strategiskt valda professionsföreträdare för en undersökning om efterfrågade kompetenser idag och trender framöver för webbrelaterade yrken. Resultatet är ämnat att ligga till grund för professionsanpassning och utveckling av nuvarande webbredaktörprogram vid samma lärosäte. Intervjuutsagorna analyserades med en blandning av kvantitativt och kvalitativt orienterad innehållsanalys för att komma åt såväl trender och tendenser som variationer i och motiv för deltagarnas åsikter. Analysen visar på fem huvudsakliga tendenser. Den främsta av dessa är att de mest efterfrågade kompetenserna kan sammanfattas i termer av ”strategiska” och handlar om att kunna se helheter, kopplingar mellan och flöden över olika plattformar, enheter och tjänster i ett större sammanhang, med stor tonvikt på kunskaper om dataanalys och marketing/marknadsföring. Den andra tendensen är att webben och relaterade kunskaper inte längre anses som möjliga eller önskvärda att skilja från andra kompetenser och arbetsuppgifter. Så kallade webbkompetenser kommer istället i ökande grad att ingå som naturliga delar i de flesta arbetsuppgifter och tjänster och tydligare renodling av plattformsöverskridande kompetenser inriktade på content (innehåll), design, utveckling respektive strategi förebådas. Som en tredje och särskilt tydlig fortsättning av föregående tendens framstår uppfattningen att ”renodlat” tekniska kompetenser i form av kodning och programmering har och kommer att fortsätta att särskiljas från övriga arbetsuppgifter i särskilt utmärkande grad. De sista två tendenserna är mindre tydliga, men bekräftar de tidigare: dels att strategiska kompetenser värderas högt, och att webben inte längre bör särskiljas från andra delar i en verksamhet vad gäller kompetenser och arbetsuppgifter; dels att en första utbildningsbas i form av en bred och teoretisk högskoleutbildning, tillsammans med efterföljande spetsutbildningar ”in-house” på företag eller via yrkeshögskola/kvalificerad yrkesutbildning ses som goda förutsättningar för framtida yrkesverksamma i fältet.

Studiens syfte är att skapa förståelse för de utmaningar som lärare står inför i den svenska skolan genom sex legitimerade lärares upplevelser. För att skapa en nyansering har undersökningen utgått ifrån lärare som vid ett eller flera tillfällen har varit långtidssjukskrivna till följd av arbetsrelaterade psykosociala faktorer. För att besvara studiens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur upplever långtidssjukskrivna lärare återgången till arbetet? Vilka utmaningar kan identifieras i detta sammanhang? Samt vilka faktorer upplever lärare ha lett till deras sjukskrivning? Teorierna som använts var Antonovsky’s Känsla av sammanhang, förkortat KASAM, som bidrog med en infallsvinkel gällande hur vissa lärare byggt upp en tolerans mot överbelastning. Karasek och Theorells välanvända krav-kontroll-stöd modell användes också för att nyansera relationen mellan arbetares hälsa och inflytande i sitt arbete. De kvalitativa intervjuer som hölls visade att respondenterna upplever läraryrket som ett komplext uppdrag, där obalans mellan de krav som arbetsgivaren ställer kontra de resurser som de får till sitt förfogande samexisterar. Det framkom även att yrkesrollens utformning upplevdes som ett omöjligt uppdrag och att en förståelse från skolledning saknades. Vidare redogjorde intervjupersonerna för brist på socialt stöd samt att det är svårt att återgå till arbetet efter sjukskrivning när arbetsuppgifterna är det som leder till ohälsa. Samtliga respondenter upplevde att läraryrkets utformning behöver konkretiseras och att vissa arbetsuppgifter bör utföras av andra yrkesroller inom skolväsendet.

Aim

To develop a deeper understanding of health‐care managers' views on and approaches to the implementation of models for improving care processes.

Background

In health care, there are difficulties in implementing models for improving care processes that have been decided on by upper management. Leadership approaches to this implementation can affect the outcome.

Method

In‐depth interviews with first‐ and second‐line managers in Swedish hospitals were conducted and analysed using grounded theory.

Results

‘Coaching for participation’ emerged as a central theme for managers in handling top–down initiated process development. The vertical approach in this coaching addresses how managers attempt to sustain unit integrity through adapting and translating orders from top management. The horizontal approach in the coaching refers to managers' strategies for motivating and engaging their employees in implementation work.

Conclusion and implications for nursing management

Implementation models for improving care processes require a coaching leadership built on close manager–employee interaction, mindfulness regarding the pace of change at the unit level, managers with the competence to share responsibility with their teams and engaged employees with the competence to share responsibility for improving the care processes, and organisational structures that support process‐oriented work. Implications for nursing management are the importance of giving nurse managers knowledge of change management.

According to various sources, it is more difficult for foreign people to get a job in Sweden than for people who are native born. Statistics show that the unemployment number is higher for foreigners than Swedish born people. It has also been shown that this group of people who are born i another country are exposed to discrimination during the recruitment process. They also have it harder to get a job within their field of education. In this study we have investigated how foreign people find their employability at the Swedish labour market and if the perception differs between men and women. To answer these questions we have interviewed six people who were born in another country and have arrived in Sweden in the last four years, three men and three women. All of the respondents have an academic education from their birth country. The interviews were semi-structured to make the process a bit more flexible.

The result of this study shows that the foreign born people experience that it is harder for them to find a job, than people born in Sweden. They think the fact that they do not know the language perfectly is the biggest reason the employer would rather hire a native born person instead of them. They also feel like their education from their country of birth is not valid here, and that they need a Swedish education. The last thing they feel is a disadvantage for them in the labour market is their lack of personal contacts who can help them get a job.   

Several studies have shown that foreign-born people have a lower employment rate and experience a weaker correlation between their education and profession in comparison with highly educated domestic-born people. Statistics show that the unemployment rate is higher among highly educated foreign-born citizens than highly educated domestic-born citizens. An increasing proportion of  foreign-born citizens are facing obstacles and difficulties entering the Swedish labor market. In the following study, we have examined how highly educated foreign-born people perceive their employability and whether they feel that contact networks are a contributing factor affecting employment possibilities in Sweden. We interviewed six highly educated foreign-born respondents who have lived in Sweden for less than 10 years, three of whom are men and three of whom are women. Semi-structured qualitative interviews were conducted to capture each individuals' experiences. The results show that the respondents have encountered obstacles and difficulties entering the Swedish labor market and that they have also experienced discrimination. According to most respondents, the biggest obstacle to entering the Swedish labor market was the Swedish language. The results of the study also showed that the contact networks are of great value when getting a job in Sweden. The probability of getting a job has increased with a developed contact network.

The Swedish teaching profession includes a form of employment, ferietjänst, which can be seen as a flexible employment. This is because the employment includes trust working hours which the teacher can place as they wish, when and where they want. The teachers also have time off on students' leave, there fore they have fewer days to use their working hours, which means that they have more working hours per month. Previous studies show how teachers have an increased workload. Flexible employment allows the possibility to work from home which can also facilitate individuals' demands from work. However, previous research shows that women tend to take on more housework when they have a flexible employment. Mean while men tend to increase their workload. This can be seen as a threat to gender equality that is shown to be increasing, especially in Sweden.

The purpose of this study is to investigate how female and male high school teachers' experience boundaries and balance between work and private life based on their flexible form of employment. The study was carried out using a qualitative approach with semi-structured interviews. Using theories about profession, work life balance, permeability, blending, social role theory of gender differences and similarities helped to understand and interpret the result. The result showed that the form of employment offers the respondents an opportunity to be flexible, which results in, among other things, working from home. The male respondents use the strategy of finishing as much work as possible at school so they don't have to work evenings and weekends from home. They also describe how they take on several different roles in their profession, such as a psychologist and a mediator. The female respondents spend most of their trust working hours from home. Here they are limited in the ability to set physical boundaries. This can result in combining housework with work. They also tend to take on a caring role in their work.

Under 2020- 2021 har Coronapandemin varit i fokus för många. Pandemin har påverkat både individer och företag, som har fått olika restriktioner att förhålla sig till, bland annat hemarbete i största möjliga mån. Ingen vet hur länge pandemin kommer att vara och det talas om ”the new normal” där hemarbete är något som finns kvar, även när restriktionerna är borttagna. Denna studie är ett uppdrag från Organisation X och utgår från en kvalitativ ansats och ett fenomenologiskt perspektiv. Studiens syfte är att se hur ledarskapet sett ut under covid-19 samt att se vad som bör ändras för att organisationen skall kunna ha en framtid där flexibilitet och distansarbete är del av vardagen. Då studien har en kvalitativ ansats baseras och fokuseras resultatet på sju respondenter från huvudkontoret och hur deras upplevelse kring syftet är.

Upplevelsen kring distansarbete är positiv men respondenterna anser att det finns mycket kvar för organisationen att klargöra. Bland annat visar slutsatsen att kommunikationen är det som bör vara prio ett inom organisationen då det kan påverka på en rad olika plan, bland annat psykosocial arbetsmiljö, teamuppbyggnad, samhörighetskänsla, engagemang och tillfredsställelse. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning inom området, främst då det var längesedan en pandemi utav denna sort slog till, vilket då gör studien till ett relevant arbete kring hur distansarbetet påverkar ledarskap och vad som faktiskt krävs av en organisation för att hjälpa sina chefer och ledare att främja och utveckla medarbetare på distans. 

The landscape in the Swedish labour market is moving further towards flexibility. As a direct consequence of that, staffing companies are growing faster than ever. Recruiters are working tirelessly to make deadlines in time and keep their clients happy. Some staffing companies offer monetary compensations that are achievable for recruiters when they hit their targets. To be able to offer these commissions the companies have a lower base salary. Other companies have a wage structure where they don’t offer commission, but their base salary is a fair bit higher. Our main aim in this study was to find out what salary system motivates its recruiters more. Furthermore, our aim was to figure out what positives and negatives the recruiters experience and what differences appear. Theoretically we used several motivational minds in Maslow and Hertzberg to name a few. We have performed qualitative interviews with eight recruiters from two different companies, one which uses commission and another with higher base wage. Our study showed some resemblance to earlier studies on the subject, however there were some differences. We found that the respondents who participated in our study were close to content with the work environment and most things surrounding their employment. Despite that they weren't totally satisfied. They all argued that salary is a big part of what motivates them and that their current salaries don’t match the amount of work they perform. In the case of what salary system is more desirable it depends on the individual preferences of the worker.

Adverse work-related physical exposures such as repetitive movements and awkward postures have negative health effects and lead to large financial costs. To address these problems, a multi-disciplinary consortium was formed with the aim of developing an ambulatory system for recording and analyzing risks for musculoskeletal disorders utilizing textile integrated sensors as part of the regular workwear. This paper presents the consortium, the Smart Workwear System, and a case study illustrating its potential to decrease adverse biomechanical exposure by promoting improved work technique.

The concept of employability is being discussed much more frequently, and the demands to achieve it have increased throughout the years. Most notably, the responsibility for creating employability has shifted from being in the hands of society - to depend on the individual. In light of this, the aim of this study is to examine how newly graduated law students perceive their own employability, and what possible factors influence this state. This will be investigated through qualitative interviews with six newly graduated law students from six different Swedish universities. Through the lens of sociological theories of Pierre Bourdieu, we aim to make sense of the students' perception of their own employability through perspectives such as economic, social, cultural and symbolic capital - as well as through the notion of habitus. The result of the study manifests how grades, personality and social connections play a major part in an individual's employability. Lastly, even though the respondents were newly graduated, they all showed optimism in their future career and perceived their own employability as high. 

Denna kandidatuppsats är en kvalitativ forskningsstudie vars syfte är att undersöka vad det sociala nätverken har för betydelse på arbetsmarknaden. Undersökningen bygger på åtta individers upplevelse av betydelsen av deras sociala nätverk, varav fyra mindre erfarna individer och fyra mer erfarna individer. De forskningsfrågor som studien syftar att besvara är: Vilken betydelse upplever anställda inom HR-branschen att deras sociala nätverk har i rekryteringssammanhang, hur använder anställda inom HR-branschen sitt sociala nätverk för att skapa möjligheter i karriären och finns det någon skillnad mellan hur mindre och mer erfarna anställda använder sina nätverk. Studien utgår från tre olika teorier. Den första är Bourdieus teori om socialt kapital vilket ger förståelse kring hur det sociala kapitalet skapar förutsättningar och möjligheter. Den andra är Granovetters teori om svaga och starka länkar vilket förklarar närmare vilken del av nätverken som ger oss fördelar på arbetsmarknaden. Den sista teorin som studien utgår från är Goffman som ger en förklaring kring hur människor framställer sig själv mot sitt nätverk och varför det är nödvändigt. Av resultatet framkom det att de sociala nätverken är både användbara och betydelsefullt i många aspekter. En aspekt som respondenterna nämnde var att de sociala nätverken är användbara vid etablering på arbetsmarknaden men även vid arbetssökande i det fortsatta arbetslivet. Vid mindre erfarenhet och vid etablering på arbetsmarknaden upplevs familj och vänner som mest användbara. Vid mer erfarenhet upplevs i stället de arbetsrelaterade nätverken som mer användbara. Respondenterna menar vidare att de sociala nätverken är betydelsefulla för att känna trygghet och tillhörighet. En annan viktig faktor i resultatet är hur sociala medier kan hjälpa respondenterna att upprätthålla sitt nätverk, att få tillgång till information samt att de på ett enkelt sätt kan sprida information. Sociala medier upplevs därför som ett användbart verktyg. Respondenterna betonar samtidigt vikten av att framställa sig själv som professionell framför sina arbetsrelaterade nätverk. Respondenternas upplevelser av de sociala nätverkens betydelse speglar teorierna. Denna forskningsstudie bidrar med en djupare förståelse av nätverkens betydelse vid rekryteringssammanhang på arbetsmarknaden.