Politiken i Sverige har i stor utsträckning varit oförändrad i drygt 100 år men har de senaste decenniet fått en utmanare i form av de digitala plattformarna (social media såsom tex: Twitter, Instagram och Facebook). Kandidatuppsatsen syfte är att undersöka hur de politiska engagemanget genom social media och det politiska intresset bland unga 18–29 år ser ut idag, och om det finns ett samband mellan politiskt intresse och politiskt engagemang via sociala medier i nämnd åldersgrupp. Uppsatsen är en kvantitativ studie som baseras på sekundärdata från den nationella SOM-undersökningen 2019.

Resultatet visar på ett politiskt intresse som är jämnt fördelat mellan personer som har intresse och inte har ett intresse, vilket eventuellt kan förklaras med den sociala kontext personen befinner sig i. De politiska engagemanget uppvisar att majoriteten, 80 procent har ett politiskt engagemang via sociala medier, och att av den majoriteten har hälften av personerna ett mindre politiskt engagemang genom de digitala plattformarna. Förklaringsvis beror det på omfattningen av deltagande i sociala medier, som leder till en aktiv eller passiv exponering för politik i olika former. Vidare kunde inte ett samband ses mellan de politiska intresset bland unga 18–29 år och politiskt engagemang genom sociala medier. Där avsaknaden troligtvis kan bero på ett samband att personerna inte är intresserad av politik eller en rädsla för att föra politiska debatter i de offentliga rummet.

During the last decades, the Swedish school system has gone through substantial changes which in turn has affected the teaching profession. New forms of governance have been implemented that are founded on the shoulders of New Public Management, where management by objectives and results has been incorporated into how the Swedish school is managed and controlled. The aim of the study has been to investigate how teachers view their professional freedom of action as well as which possibilities and limitations the management by objectives and results has given the teachers’ work situation. To investigate the issue, seven teachers have been interviewed. The teachers work at five different secondary schools in two municipalities situated in the west of Sweden. To collect the empiricism, a qualitative method has been used. The approach has been to conduct semi-structured interviews with the aid of a semi-structured interview guide. To analyse the empirical material theories based on professionalism, street-level bureaucracy and New Public Management have been used.

The study indicates that management by objectives and results has affected the teaching profession. The respondents experience that they have a big freedom of action in judging students´ efforts but emphasize the difficulty of assessing regulations in the curriculum. The results also indicate that there is a wide acceptance amongst the respondents of evaluations and controls from external regulators. This consolidates the image of the teaching profession as a semi-profession amongst welfare professions.

The purpose of this research study was to examine how personnel in both public and private health care centers within Borås, construe and evaluate the concept of quality within the basis of our study. Data was gathered by surveys provided in two forms: printouts and digital copies to personnel in public and private health care centers, within the municipality of Borås. The evaluation of quality is according to many, fluctuating. Moreover, this means that there is a difficult process of defining the concept of quality to a general aspect, to the extent where theories and previous research agree with this statement accordingly. This study also analyzes other notions related to the concept of quality. These notions and concepts are defined as service and efficiency, but we also included competition as an external factor that influences the concept of quality since previous research has done the same. The respondents within public and private health care centers yielded very similar results, but also highlighted additional aspects that may affect quality. These aspects where provided by letting the respondents freely highlight factors that they assumed could affect quality.

Along with considering previous research, this study, concludes that the notion of quality is a familiar term to many, yet is a fluctuating concept. This means that many individuals are sure to have some understanding of the concept of quality, but there is great uncertainty in how to define it. Within health care centers, we recommend further research exploring the concept of quality in order to utilize it more frequently among internal investigations, which organizations should be able to perform themselves.

Background: Statistics shows that 35 369 unaccompanied children applied for asylum in Sweden in 2015. It was a dramatic increase in number of asylum seekers as compared to the previous years and the following years. There were insufficiencies in performance of Social Services regarding unaccompanied children in previous years under normal circumstances. We wanted to study if the Social services were able to meet the basic needs and rights of the unaccompanied children in accordance with the Social Services Act and the UN’s Children’s Convention after the huge influx of asylum seekers in Sweden in a short span of time in 2015.

Objective: The purpose of our research was to study the experiences of personnel of The Social Services about their performance of their duty regarding integration and empowerment of unaccompanied children who have come to Sweden in 2015 and onwards. Our question formulation was: How have the personnel of the social services performed their duties regarding integration of unaccompanied children who have come to Sweden in 2015 and onwards?

Method: Qualitative method was chosen for this study in which we formulated a questionnaire consisting of 20 semi-structured questions and interviewed a group of nine experienced social workers in Gothenburg region. The interviews were done digitally or by telephone due to Corona pandemic. All the interviews were recorded and then transcribed.

Results: The respondents had experienced the situation in 2015 as “stressful”, “very tough”, “chaotic” and “overwhelming” as neither the counties nor the society at large was ready for such a huge influx of refugees. As a consequence, the basic needs of the unaccompanied children were not fulfilled, such as right to shelter, and allocation of case officers and legal guardians were delayed. It had a negative effect on the children’s integration process and uncertainty about their asylum process had caused psychiatric illness.

Conclusion: The social workers could not follow their guidelines of in accordance with The Social Services Act in 2015. They were instead forced to prioritize the basic needs of the children, such accommodation, daily expenses and school over integration and empowerment. It got better, however, as the situations improved later on as the counties had employed more social workers, interpreters and legal guardians.

Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet.

I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.

This is a qualitative study of how managers in the public sector describe their leadership. The purpose of the study is to investigate how managers in the public sector details their leadership and how they feel that leadership works in relation to the employees and how the managers' views can be understood from a gender perspective. The theoretical framework from which the study is based is about leadership, the managers' relationship with the employees and theories of male and female leadership. The study was conducted through semi-structured interviews with eight managers in government agencies in Västra Götaland. The selection of the study's respondents is based on a targeted selection with an even gender distribution. The conclusions that could be drawn were that the managers' description of their leadership was based on trust, availability and team-based and situational leadership. The managers considered it important to make use of both management and leadership in their daily work. They also felt that the leadership works well in relation to the employees by updating them with feedback and allowing the staff to have a certain influence on decisions regarding the working environment. The description of their leadership between the respondents' female and male managers had, in most cases, similarities that indicate that everyone was aware of their staff.

Denna kandidatuppsats, “Det är så homogent så det är inte klokt”- En kvalitativ studie om jämställdhetsinriktat förändringsarbete inom räddningstjänsten, är en studie som undersöker förhållningssättet till jämställdhetsarbetet bland medarbetarna på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund. För att kunna uppnå studiens syfte på ett genomgripande sätt valde vi även att undersöka om medlemskapet Nätverket Jämställd Räddningstjänst (NJR) har utgjort någon påverkan på medarbetarnas och chefernas förhållningssätt till jämställdhetsinriktad förändringsarbete. Studien intog en abduktiv teoretisk ansats som innebär att teorierna blev korrigerade och förfinade under processen gång för att uppnå en högre överrensstämmelse med det empiriska materialet. Teorierna som tillämpades vid analysen av vårt empiriska material är: jämställdhetsdiskurser , motstånd och främjande av jämställdhetsarbetet, könsbaserad segregering, diskriminering samt män och homosocialitet. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som innebär att vi har utfört sju intervjuer med medarbetare på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund i Sverige. Det empiriska materialet har blivit bearbetat via genomförandet av en tematisk analys, vilket betyder att materialet har blivit indelat i fem olika teman som vi har framställt med hjälp av kodning. Alla respondenter blev tilldelade fiktiva namn för att säkra deras anonymitet. I diskussionen kopplar vi samman teoretiska utgångspunkter med det tematisk uppdelade empiriska materialet. Vår undersökning har visat att personal på operativ nivå innehar en positiv inställning till jämställdhetsinriktat förändringsarbete. Respondenter som besatt ledningspositioner hade stora variationer i förhållningen till jämställdhetsarbetet. Vi kunde finna motstånd från en av cheferna som kan orsaka den långsamma jämställdhetsutvecklingen. NJR:s påverkan på förhållningen till jämställdhetsarbetet var obefintlig.

Background: Stress is a very common phenomenon that is often found in health care. Work-related stress is one of the most common causes to sick leave. High workload, threats and violence are risks for occurrence of stress and mental illness. 

Aim: The purpose of the study is to investigate how and when the health care staff experience stress at the emergency room in Sahlgrenska University Hospital Gothenburg, and what consequences the stress entails. 

Method: A qualitative method with eight semi-structured interviews has been the basis of this study. About ten questions were formulated with the help of an interview guide, and these questions were asked to the respondents in individual rooms. The interviews were recorded and then transcribed.

Results: The majority of the respondents experienced a negative stress, most often when there was a high workload, or when there were unpleasant and threatening patients. Stress was also experienced when there was a staff shortage at night, or a lack of communication or support between colleagues. This were reasons for the occurrence of stress. The rest of the respondents experienced a positive stress where they felt that they worked better in stress, and stress did not affect them bad. 

Conclusion: The health care staff at the emergency room experience stress in different ways, but usually it is mutual. The stress affects them in different ways, but the majority felt that they were stressed when there were high workload, staff shortages, and severe cases of patients.

The commercial value regarding citizens personal datathat exists with authorities has risen and has economic significance. Therefore, a large number of companies want to acquire this data. Privacy-sensitive information about citizens is published on the internet by companies with the support of the Swedish principle of openness through the certificate of release, therefore the privacy protection regulations do not apply in full (Regeringskansliet 2018). The purpose of the study refers to how the Swedish principle of openness in relation to personal data on the internet and personal integrity has been presented by politicians, the media and citizens between the years 2014-2020. Furthermore, to identify whether similarities or differences prevail in the opinions. Finally, to examine what interests are favored or disadvantaged due to the factual nature of the study, that privacy-sensitive information about citizens is published on the internet. The theoretical frames refer to Schoeman (2007) and Moor (2006) which concern integrity, control, and access to individual's private information. Furthermore "Closing the open society" by Olsson (2008) which deals with the principle of openness, personal data and personal integrity. The methodology is based on a qualitative document study with discourse analytical elements. Where a hermeneutic approach is applied to the text’s interpretation.

The result shows that personal data that is available to the public through people search sites on the internet, effects the personal integrity and is also an invasion of privacy according to both politicians and citizens. Personal information on the internet such as social security number, marital status, income, address and in particular information on whether the individual has appeared in a criminal case or not has been criticized. However, the result also shows that democratic values risks being limited if personal data through the people search sites on the internet disappears for ordinary citizens. While similar search data remains legal for other professions such as the judiciary and the media. Which goes against everyone's equal value and where freedom of information is risked being linked to social status and class (Journalistförbundet 2016; Hörstadius 2017).

The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

Syftet med vår undersökning var vad som görs i Göteborgs stad när det kommer till att öka jämställdheten mellan killar och tjejer inom idrottens grenar. Men även att få en djupare förståelse för hur Göteborgs stad arbetar med jämställdhetsfrågorna inom idrotten. För att svara på vårt syfte så använde vi oss utav tre följande frågeställningar och dessa är: Vad gör politikerna och tjänstepersonalen i Göteborg i deras roller för att skapa en jämställd idrott? Vad är Idrotts- och föreningsförvaltningens och nämndens drivkraft till att arbeta med jämställdhet inom idrotten? Får föreningar stöd från kommunen i hur de skall jobba för att öka jämställdheten? Undersökningens teoribegrepp bygger på Yvonne Hirdmans genussystem, genusskapande, stereotyp modellen och genuskontraktet där hon beskriver att mannen är utgör normen och är kontraktskrivare. Vi har även utgått ifrån folkhälsan ur ett genusperspektiv och patriarkat som teoribegrepp. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som är politiker och tjänstepersonal som arbetar med idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad, detta för att få en djupare förståelse för hur situationen ser ut för tjejer inom idrotten. Resultatet i vår undersökning visar att killar gynnas i större utsträckning än tjejer när det kommer till ekonomiska medel, träningstider och investeringar. Att traditionellt manliga sporter prioriteras i högre grad av kommunen och att föreningar inte har någon skyldighet att främja tjejer i deras idrottsutövande.

För en socialsekreterare innebär handlingsutrymmet ett visst mått av självbestämmande i sin yrkesutövning. Socialsekreterare förväntas i sitt yrke hantera komplexa situationer och svåra bedömningar. De ska i bedömningar och beslut utgå från klienten samtidigt som de ska förhålla sig till organisationens ramar. Socialsekreterare behöver sitt handlingsutrymme för subjektiva bedömningar, samtidigt som handlingsutrymme kan anses bidra till problem för både klient och organisation. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymme inom socialtjänsten på lokal nivå. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och gräsrotsbyråkrater använts, vilket studiens resultat analyserats utefter. Resultatet påvisar att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme formas av socialsekreterarens egna värderingar och erfarenheter. Det framkommer även i resultatet att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme begränsas av arbetssituation, lagar och tolkningsutrymme, regler och riktlinjer samt ekonomiska förutsättningar. Vidare upplever socialsekreterarna att de har beslutsfattande inom sin delegation, det framkommer även att socialsekreterare upplever sig ha ett indirekt handlingsutrymme. Det indirekta handlingsutrymmet kan anses bidra till att utöka socialsekreterarens handlingsutrymme. Studien bekräftar att socialsekreterare har ett handlingsutrymme men att handlingsutrymmet upplevs olika, där socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymmet påverkas av sociala och organisatoriska faktorer.   

Radicalization has emerged as a dominant idea for understanding processes that lead to extremist beliefs and behavior. As societal efforts to counter extremism have become increasingly decentralized, local policymakers are being confronted with the task of making sense of radicalization. Departing from neo-institutional theory, this paper explores how the idea of radicalization has been materialized in 60 Scandinavian (Denmark, Norway and Sweden) municipal policies that share the explicit aim of countering extremism. Most research on how radicalization has been conceptualized in policy focuses on the international and national levels. Instead, this paper provides a first large number analysis of how radicalization has been understood at the local level. A content analysis of the policies highlights the different definitions, explanatory factors and theories, models and checklists utilized. Findings show the considerable variance between municipal translations of radicalization. In some cases, the processual properties usually attributed to radicalization are contested as radicalization is portrayed as a mere outcome. A total of 66 different explanatory factors for radicalization are noticed by the municipalities, transforming most forms of deviant social and cultural statuses, psychological conditions and ideological positions to possible explanatory factors. Although the municipalities to a certain degree utilize the same labels for popular theories, models and checklists, this paper demonstrates that the content varies as they are transferred between contexts. The paper explains how and why such local variance occurs and which institutional elements that constrains translations of radicalization.

This paper explores and explains municipal policy responses to the grand challenge of violent extremism. Drawing on a content analysis of 60 Scandinavian municipal policies and using concepts from new institutional theory, the findings reveal that municipalities mainly translate and edit a variety of practices originally developed for purposes other than countering violent extremism, which result in an unfocused response with the risk of unintended and problematic consequences. Taken together, the results illustrate the downside of pressuring and rushing municipalities into co-producing efforts to counter or prevent the emergence or consequences of grand challenges without offering appropriate support or considering the specific objectives and limitations of municipal operations.

Denna handbok är framtagen utifrån civilsamhällets erfarenheter från socialt förebyggande arbete av våldsbejakande extremism i Sverige och internationellt. Handboken samlar relevant kunskap om extremismens olika uttryck, orsaker och påverkansfaktorer. Den ger även svar på varför civilsamhällets organisationer spelar en omistlig roll för att motverka destruktiva, antidemokratiska strömningar samt hur detta arbete kan se ut. Handboken vilar på övertygelsen att proaktiva sociala initiativ för tillit och demokrati har betydligt större chans att förebygga våldsbejakande extremism på lång sikt jämfört med riktade punktinsatser, ökad kontroll och repressalier. Genom att adressera de bakomliggande orsaker, strukturella såväl som individuella, som bidrar till att människor ansluter sig till destruktiva sammanhang i första läget kan vi på allvar förändra.Handboken är framtagen av Forum - idéburna organisationer med social inriktning, tillsammans med projektparter Fryshuset, Ibn Rushd Studieförbund, KFUM Sverige, Studieförbundet Vuxenskolan, samt Den nationella Överenskommelsen.

National approaches to prevent terrorism, extremism, and radicalisation have changed considerably over the last decades. Previous studies mapping these changes have primarily relied on empirical analyses of formal policy and political processes. This case-study of Sweden takes an alternative route, and analyses a dataset of 1405 Swedish newspaper articles (1985–2019) using a new institutional theory and social movement theory framework. Therethrough, the paper is able to provide new insights into the emergence and development of an institutional issue field concerned with the prevention of terrorism, extremism, and radicalisation. More specifically, the paper highlights the unstable, fragmented, dynamic and contested character of the field’s development. Frames containing the problems and solutions considered most important during each of the field’s five stages are identified, and the subsequent institutional and organisational consequences are discussed. The paper also considers how terror attacks and other extremism-related events impact the institutionalisation and alternation of dominant frames, and identifies the translation and development of an inclusive vocabulary as pivotal to mobilising a broad and diverse set of actors to co-produce preventive efforts. 

This thesis investigates why and how municipalities organize to address grand challenges. Previous research shows that municipalities have increased their policymaking and organizing in relation to grand challenges, often without any national regulations forcing them to do so. The rationales, processes, and mechanisms underpinning this type of municipal voluntarism are understudied. The research is based on the case of Scandinavian municipalities and their efforts to prevent terrorism, extremism, and radicalization (TER). From playing a miniscule role in Scandinavian counter-terrorism policies until the 2010s, municipal employees such as teachers, social workers, and youth workers have in current practice become the backbone of the fight against TER. Municipalities generally have little or no strategic or practical experience of preventing TER, resulting in extensive uncertainty and ambiguity as to how to organize the relevant efforts. In this thesis, the process leading from grand challenge to municipal organizing is framed as a translation process. The analysis uses concepts from sociological institutional theory and social movement studies, and is informed by data from newspaper articles, municipal policies, interviews, and observations. The findings are presented in four papers. This thesis shows how the decentralization of a grand challenge from being an international or national to a municipal responsibility is a multi-layered, highly discursive translation process that is dependent on reframing a challenge as a local one. Regarding TER, the local frame was based on a new institutional vocabulary, triggered and legitimized by critical events, which elite actors used to localize the grand challenge. Once localized, institutional pressure was exerted on municipalities to organize preventive efforts. While institutional pressure caused rapid organizational activity, it also led to the ambiguous translation and editing of concepts and preventive approaches with unintended, paradoxical, and problematic consequences. Many of the observed organizing activities centered on rhetorical efforts to legitimize the challenge and its associated concepts and practices. This was a consequence of the grand challenge being contested locally, since it introduced a new institutional logic that conflicted with those dominating the local institutional context. 

Despite the growing importance of local action to counter violent extremism (CVE), empirical research on the local organization and management of CVE is scarce, especially regarding public administrators’ strategic work to translate policies and recommendations into frontline practice. Based mainly on ethnographic data and departing from new institutional theory, the paper refines our understanding of the symbolic, material, and relational work used to translate a diverse flow of ideas into concrete action in diverse institutional settings. Due to the institutional complexity, the cultural skill of the local CVE coordinator is identified as pivotal to successfully legitimizing and implementing CVE efforts. 

Syftet med denna rapport är att beskriva utvecklandet av och innehållet i kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Detta för att bättre förstå vilka behov/hot de svarar upp mot, hur de är förankrade i egna behovsanalyser, vad som förväntas göras och hur detta förhåller sig till mer traditionell kommunal verksamhet- och lagstiftning. Rapporten är baserad på en undersökning av 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism från 134 kommuner. För att komplettera data från handlingsplanerna har intervjuer med åtta kommunala samordnare i fem kommuner genomförts.

Rapporten beskriver, via en genomgång av politiska- och statliga dokument, hur kommunerna fått ett allt större ansvar i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och hur handlingsplaner kommit att bli en central åtgärd i detta arbete. Genomgången visar att det skett en gradvis förskjutning, från nationell till lokal nivå, av ansvaret för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism sedan den första nationella handlingsplanen beslutades år 2011. Att alla svenska kommuner ska anta handlingsplaner mot våldsbejakande extremism är en åtgärd som initierats av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Rapporten förhåller sig kritisk till vilket lagstöd, forskningsstöd och erfarenheter som motiverat denna åtgärd. Trots avsaknad av lagstiftning eller styrmedel som motiverar kommuner att skriva kommunala handlingsplaner, har den nationella samordnaren tidvis varit kritisk och satt press på de kommuner som inte valt att anta kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Detta väcker frågor om hur det kommunala självstyret respekterats i processen.

Rapporten visar på att innehållet i planerna i huvudsak är utarbetade utan att de föregåtts av lokala behovsanalyser eller lägesbilder. Endast 23 handlingsplaner baseras på någon form av lokal kartläggning eller reflektion rörande förekomsten av våldsbejakande extremism. Högerextremism är den Från ord till handlingsplan. En rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism 5 form av extremism som i handlingsplanerna beskrivs vara det mest frekvent förekommande problemet. Avsaknaden av lokala lägesbilder får som konsekvens att de insatser kommunerna beskriver inom ramen för handlingsplanerna inte baseras på existerande lokala problem. Istället beskriver och orienterar sig kommunerna i regel efter nationella lägesbilder. Detta riskerar att göra det förebyggande arbetet ineffektivt och felriktat. Rapporten pekar på två omständigheter som bidragit till detta. Den ena är den tidvis massiva press från media och den nationella samordnaren rörande framtagandet av handlingsplaner som riktats gentemot kommunerna. Den andra är det bristande stöd som kommunerna fått i frågan. Först våren 2017 kom ett stödmaterial med syfte att hjälpa kommunerna i detta arbete.

Av handlingsplanerna framgår att professionella och yrkesgrupper i den så kallade första linjen likt lärare, socialarbetare och fritidsarbetare, anses inneha nyckelfunktioner för att bemöta våldsbejakande extremism. Detta beroende på att de möter den målgrupp som omnämns mest frekvent: barn och unga. Övriga målgrupper för insatser är religiösa individer, anhöriga till de som finns i extremistiska miljöer, avhoppare/återvändare och flyktingar. En annan viktig aktör är den kommunala samordnaren mot våldsbejakande extremism. Rapporten visar att denne i drygt hälften av alla kommuner innehar en tjänst med säkerhetsinriktning. I många fall har den lokala samordnaren en nyckelroll i de alternativa handlingskedjor som förekommer i handlingsplanerna. I dessa framkommer instruktioner om att kommunal personal till den lokala samordnaren ska anmäla beteenden och åsikter som sägs påvisa att någon antingen är radikaliserad, radikaliseras eller ligger i riskzon för att radikaliseras. Därefter ska dessa uppgifter föras över till Polisen. Givet den svenska grundlagsstiftningen, sekretesslagstiftningen och forskning om radikaliseringsprocesser, finns det goda skäl att förhålla sig kritisk till sådana handlingskedjor.

Vanligt förekommande insatser mot våldsbejakande extremism är demokratifrämjande och demokratistärkande arbete inom skolan, kompetensutveckling av första linjen för att öka förmågan att upptäcka riskgrupper och riskindivider, samt samverkan mellan skola, socialtjänst, Polis och fritidsverksamhet. Utöver samverkan med Polisen, är andra viktiga externa samverkansaktörer civilsamhället och då i synnerhet trossamfunden. Ofta beskrivs insatserna utan konkretion gällande innehåll och syfte. Den metod som flest kommuner refererar till är den nationella samordnarens Samtalskompassen. Denna innehåller ett metodstöd för samtal med någon som uppvisar ett antal beteenden och åsikter som sägs tyda på att någon är radikaliserad eller kan komma att bli det. Forskning visar att individuella insatser som baseras på generella, icke-brottsliga tecken på åsikter och beteenden saknar vetenskapligt stöd och kan inkräkta på individers grundläggande rättigheter. Kapitel . Sammanfattning 6 Från ord till handlingsplan. En rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism.

Det är emellertid tydligt att arbetet med handlingsplanerna har initierat arbete och skapat en medvetenhet bland kommuner om vikten av kompetens och förmåga att motverka våldsbejakande extremism. I det fortsatta arbetet bör detta arbete ta sin utgångspunkt i lokala behov på de platser där fenomenet förekommer och baseras på insatser som harmoniserar med rådande lagstiftning, uppbär vetenskapligt stöd eller kan anses vara beprövad erfarenhet. En framkomlig väg för att lyckas på de platser där behoven är som störst skulle vara att samla expertis genom ett nationellt stödteam eller motsvarande.

Municipalities and other forms of local government function as the backbone of European counterterrorism strategies. The rationale behind the responsibilisation of municipalities is that they are perceived as best positioned to discover and intervene against signs and factors that indicate vulnerability to radicalisation among specific groups or individuals. This chapter explores how vulnerability to radicalisation is made sense of in Swedish (n=20) and Danish (n=20) municipal preventing/countering violent extremism (P/CVE) policies, and we then categorise our findings according to a typology of societal, group and individual level factors. Drawing on sociological institutionalism and previous literature on P/CVE policymaking, we discuss the cognitive-cultural dynamics underpinning the rationalisations of vulnerability in the policies. The chapter shows how municipalities in both countries predominantly perceive radicalisation as driven by societal injustice. This narrative functions to legitimise radicalisation as a municipal issue and, therefore, mobilise social welfare actors and practices in the organisation. In addition, this finding suggests that the differences between national level polices, where Denmark has been found to draw more explicitly on a societal security logic, while Sweden leans towards a social care logic, seem to fade out as radicalisation is localised and made into a municipal issue.

SaveCite Email this content CollapseExpandTop 

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

Rapportens syfte är att undersöka varför den offentliga sektorn vill samverka med civilsamhället i arbetet mot våldsbejakande extremism, samt hur detta samverkansarbete i nuläget bedrivs.

Samhället satsar stora resurser på att förebygga våldsbejakande extremism, men det saknas i stor utsträckning empirisk forskning som kan vägleda policy och praktik i hur detta arbete ska utformas och genomföras. Det är med utgångspunkt i glappet mellan forskning och praktik som denna studie hoppas kunna bidra med kunskap om samverkan mellan den offentliga sektorn och civilsamhället i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Studiens syfte var att undersöka förvaltningschefens upplevelse av deras arbete som högsta tjänsteman inom en mellanstor kommun med cirka 100000 invånare i södra Sverige. Studien fokuseras utifrån tre aspekter: relationen till politiken, budgets betydelse och motstridiga krav. För att uppnå studiens syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för insamlandet av det empiriska materialet. Det empiriska materialet bygger på åtta förvaltningschefers utsaga utifrån vår intervjuguide. Resultatet av empirin pekar på att gränsdragningen mellan politik och förvaltning inte alltid är klar, men att upplevelsen från förvaltningscheferna skiljer sig åt i denna fråga. Även förvaltningschefernas upplevelse kring budget skiljer sig åt, beroende på vilken förvaltning de är chef över. Empirin pekar även på att förvaltningschefen upplever krav från olika håll, som kan vara motstridiga. Vi kan utifrån en analys och diskussion av resultatet konstatera att förvaltningschefen har en komplex uppgift som högsta tjänsteman inom kommunen. För att få en ökad förståelse för empirin använder vi oss av tre maktdimensioner, vilket hjälper oss nå förståelsen om vem som har den egentliga makten.

The aim of our study was to investigate social workers’ working situation. To do so, we chose to conduct a case study at a Family and individual unit in a municipality in Västra Götaland. We wanted to examine the social workers’ attitude towards their labour conditions and their psychosocial work environment. Previous research suggests that the lack of staff orientation in the organization is the reason why social workers feel worse in their workplace and an another reason is also that they do not feel cared for by their employer and leader. We chose to do a qualitative study and we therefore interviewed seven social workers, one family secretary and a head of unit, according to a semi-structured interview guide. The results that emerged from the interviews were that the social workers felt that their work situation, in contrast to previous research, were good and well functioning in both staff orientation and from a health perspective. The respondents were also positive about the manager's leadership and believed that the communication between them was good. They also experienced good support from the manager in difficult situations and had no problem with asking for help. Furthermore, however, the social workers considerd that there were certain deficiencies in the threats and violence-work, such as the lack of training and supervision. They also agreed with each other on the issue of the social work education and that it might be important to highlight the proposal of mentoring and to introduce psychological tests in the social worker education like the tests in the polices’ criteria.

The study examines the representation of women, and the existence of any gender patterns in municipal politics. The study also illustrates gender distribution in the city of Borås. A survey of the female elected local councilors has been conducted to illustrate how the situation regarding gender patterns look like in the current situation. In addition, we also conducted semi-structured interviews with respondents from the various parties active in local politics in the city of Borås to get a comprehension in the situation of female politicians. We constructed the interviews on the basis of the reference framework, and then coupled with our respondents' personal experiences with our analysis model.The areas that we have examined are the representation of women, the barriers they face in politics, as well as horizontal and vertical gender division of labor. Our survey shows that there is a lack of female representation in local politics in the city of Borås, to some extent, and also what impact this has in the political situation that exists. Moreover, the survey shows that both a horizontal and vertical gender division of labor exists in the municipality of Borås.The study is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar.

Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

Regeringen har beslutat att införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor. Från och med den 1 juli 2023 så kommer det krävas ett bevis för att använda yrkestiteln. Syftet med denna uppsats är att undersöka fackförbundet Kommunal och kommunala arbetsgivares uppfattning kring skyddad yrkestitel för yrkesgruppen undersköterskor. Vi vill skapa en förståelse över vilken uppfattning arbetsgivare och arbetstagare har kring regleringen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer utförts med en representant från fackförbundet Kommunal och fem kommunala arbetsgivare. Semistrukturerade intervjuer har använts för att inhämta det empiriska materialet. Intervjuerna har bidragit till en bättre inblick i respondenternas uppfattning kring skyddad yrkestitel för undersköterskor. Det teoretiska ramverket beskriver begrepp inom professionsteorin som går att koppla till professionaliseringen av yrkesgruppen. Dessa begrepp blir relevanta i relation till att yrket vill uppnå en viss professionsstatus. Resultatet i uppsatsen påvisar att respondenterna ser fördelar med regleringen men också problem som kan komma att uppstå när undersköterskor får en skyddad yrkestitel. Fördelarna är exempelvis att det blir en tydlighet i arbetsuppgifter men också att förtroendet från medborgarna kan öka. Problem som kan uppstå har att göra med att regleringen inte är tillräcklig för att stärka kvalité och säkerhet samt undersköterskornas självständighet i arbetet.

This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Detta är en kvalitativ studie om kvinnliga chefer inom en statlig myndighet och deras upplevelser av chefsrollen. Syftet är att få en förståelse för hur kvinnliga chefer inom en statlig myndighet upplever sin chefsroll och hur de beskriver sitt ledarskap samt varför kvinnor väljer att söka sig till en chefsbefattning inom en statlig myndighet. De teoretiska ramverk som studien utgår ifrån handlar om ledarskap, teorier om kvinnors underrepresentation inom chefsyrket, samt teorier om varför man väljer ett arbete inom en statlig myndighet. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter inom en och samma myndighet i Sverige. Urvalet av respondenter har skett utifrån ett målinriktat urval och snöbollsurval. De slutsatser som kunde dras var att de kvinnliga cheferna i denna studie blev chefer inom en statlig myndighet på grund av att de arbetade inom myndigheten på en annan befattning tidigare. Samtliga chefers upplevelser av chefsrollen tolkas som positiva och de såg sina möjligheter till att utvecklas i sin chefsroll och ledarskapet som väldigt stora. Cheferna beskrev ledarskapet som ett slags verktyg för att involvera medarbetare och gemensamt nå uppsatta mål.

In this study we aim to understand how the cooperation works between different authorities when working to bring ex- offenders back to work. This study is based on two main questions, the first primary question is about what kind of cooperation there is between authorities in Boras city to help ex- offenders land a job. In the second question we focus on what kind of difficulties and opportunities authorities experience when collaborating. With the help of interviewing four different representatives from three different authorities, has given us a greater insight in how the cooperation works and what kind of hardships they experience. The theory used in this study is collaboration theory.

The study showed in the result that there is an ongoing collaboration between the authorities that needs to be developed further which they have focused on over the years. But this can improve and be even better with some adjustments so they can help more people. The difficulties that appear for the authorities is something they are working on constantly to improve. The authorities are working on how to help one in need faster but because of the differences in policies and culture in the organizations they collaborate with the process gets delayed and it takes a longer time for an ex- offender to get help. 

The purpose of this study is to investigate how crisis preparedness and crisis management work in different municipalities in Sweden to find similarities and differences between municipalities of different population sizes and what role that factor has in crisis work. The theories surrounding the topic of application in this study believe that regardless of size, municipalities face the same type of crises but to different extents depending on how big the municipality is. Furthermore, the theories claim that differences in resources and human capital between municipalities affect the municipality's ability to handle crises. Smaller municipalities with limited resources therefore need to cooperate with other municipalities to compensate for the lack of resources. To answer the questions and the overall topic of the study, a semi-structured interview was conducted with six municipalities of varying sizes. Document analysis was used as a supplement when a municipality could not come forward. The analysis of the results from the survey shows that there are certain organizational differences between the municipalities, and that municipalities cooperate with other municipalities that have a similar population size. The study's conclusion is that municipality size, regardless of whether it has a direct or indirect impact, is a relevant factor that affects municipalities and their ability to prevent and manage crises.

The aim of this study is to describe and analyze a municipal organizations recruitment process in terms of recruiting competence-based and legal certainty, conducted by a qualitative study in the form of five individual semistructured interviews. The municipal organization is located in western Sweden. Based on experience and skills, these five interviewees describe how a recruitment process goes into practice, where they consider the recruitment process to be complex with regard to laws and regulations to be considered. The main result that has emerged under the interviews of the municipal organization has been that the organization should have a legal and competence-based recruitment process when operating in the public sector and it is therefore important to maintain its legal certainty. Two principles that had a special impact on the recruitment process during the interviews are non-discrimination and equal treatment. The descriptive picture of the principles of non-discrimination and equal treatment that has been explained has treated all those involved in recruitment living with them, but that it was mostly a working life that HR had checked. Based on the explanations and descriptions of the interviewees you can see strong links to previous research and theoretical starting points.

This study is written in Swedish.

Svenska skolor är, enligt lag, skyldiga att årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling där de beskriver vilka åtgärder som tas för att upptäcka och motverka mobbning. Flera av åtgärderna som idag implementeras inom skolor är plockade från olika antimobbningsprogram som började implementeras i skolor efter problematiken med mobbning i skolan uppmärksammats under 60-talet. Majoriteten av dessa åtgärder lägger ytterligare ett ansvar på lärarna – något som kan få stora konsekvenser då dessa redan har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter.

Syftet med studien var att bidra med en ökad kännedom och förståelse för de åtgärder svenska skolor implementerar för att motverka samt förebygga diskriminering och kränkande handlingar, med intentionen att se hur dessa åtgärder förhåller sig till de andra uppdrag som lärarrollen innebär samt verksamhetens övergripande organisering.

Genom en kvalitativ innehållsanalys på fyra skolors planer mot diskriminering och kränkande behandling kunde man se att flera av de åtgärder som beskrevs kan lägga en ökad press på lärarna som enligt tidigare studier redan har svårt att få sin arbetsdag att gå ihop. Detta kan leda till att arbetet med mobbning inte tas på så stort allvar som det borde, utan att lärarna använder den handlingsfrihet de har i sin roll som närbyråkrat för egna prioriteringar mellan konkurrerande uppgifter i lärarrollen – något som kan få stora konsekvenser både för eleven och skolan när det kommer till åtgärder för att motverka mobbning.

Läraryrket är ett av de yrken som många upplever har en hög arbetsbelastning bestående av både administrativt arbete och undervisning av lektioner. Lärare ska uppfylla de krav som ställs på dem från politiker och rektorer för att eleverna ska få en så utvecklande undervisning som möjligt. Undersökningar visar att många lärare är missnöjda med sin arbetssituation och läraryrket är drabbat av långtidssjukskrivningar och psykosociala problem hos de anställda. Vi har därför valt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos lärare för att ta reda på hur de upplever den press som sätts på läraryrket.

Vi har genomfört åtta intervjuer med lärare på olika högstadieskolor. Utifrån den empiri vi fått fram har vi valt ut tre aspekter med underrubriker för att enklare kunna urskilja vad lärarna upplever påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. Vi har sedan använt oss av tidigare forskning inom läraryrket samt två teorier: Krav-kontrollstödmodellen och Tvåfaktorsteorin. Resultatet visar att olika aspekter påverkar lärarna på olika sätt. Läraryrket präglas till stor del av kontakten med eleverna, som både för med sig negativa och positiva sidor. Lärarna upplever också stor press i att exempelvis sätta höga betyg och anpassa sin undervisning till alla elever. Genom det fria skolvalet är flera skolor måna om att ha ett gott rykte och locka samt behålla elever. Arbetsbelastningen är överlag hög och lärarna får utstå påtryckningar från både rektorer, föräldrar och politiker.

The Employment Service main mission is to match people into the labor market. In 2015, the refugee crisis took place from Syria and many refugees came to Sweden. The Employment Service was commissioned to establish new arrivals in the labor market. The main mission would be to support the new arrivals by facilitating the establishment process. The purpose of this study is to deepen the understanding of how the workforce sees the work on the establishment assignment. The empires for this study are obtained through a qualitative study in the form of interviews. There are six different administrators at three different offices that have been interviewed. To analyze the empirics from a theoretical point of view we have chosen three different theories based on new public management, structural perspective and human capital theory. With the theories as a basis, we have come to the conclusion that the mediators look seriously at the mission and they try to help the newly arrived in the labor market, with all the resources they have.

This study is written in Swedish.

The purpose of the thesis is to understand and analyse councillors’ view on women in Mauritian politics. This thesis focuses on their experiences after the implementation of gender quota in local government which led to an increased women’s representation in local politics as well as the consequences derived from it. The empirical material for this thesis has been gathered through qualitative interviews with male and female councillors from three municipalities in Mauritius. The theoretical framework is divided into three parts which are used to analyse different points from the empirical material. In the theoretical framework we have included theories about the ways to increase women’s representation, why women should be active in politics, and about gender quota. To analyse the empirics from a theoretical point of view, we have divided the results into three sub-categories which are the respondents’ stance to gender quota and women’s representation in politics, the theory of critical mass and the change in political agenda, as well as the councillors’ attitudes towards female politicians. The results from this thesis show that the notion that politics is solely a male domain has begun to change. The increased women’s representation has shown that women are as competent as men in the political field. However, the results do not show a notable change in the political agenda, because not enough time has passed to see any differences. Women in Mauritius are today more accepted to partake in politics but there is still a long way to go for them to be considered equal members as men in the political world.

Denna studie behandlar delaktighet inom en byråkratisk organisationsform i en västsvensk kommun. Den ämnar ta reda på om demografiska faktorer har en avgörande betydelse för hur personal upplever delaktighet på arbetsplatsen. Med hjälp av en enkätstudie jämförs kön, ålder och anställningslängd mot tre nivåer av delaktighet: att få sin röst hörd, möjlighet till att forma arbetsplatsen och att inkluderas i beslutsprocesser. Chi-två metoden används för att upptäcka eventuella samband. De tre nivåerna av delaktighet har arbetats fram genom teorin om human relations, som här ställs i kontrast till byråkratin inom organisationsteorins strukturella perspektiv. Byråkratin lämnar föga utrymme för delaktighet, medan de huvudsakliga beståndsdelarna i human relations i stort handlar om just delaktighet.

Tidigare forskning visar fördelar med delaktighet i organisationer generellt sett, men det föreligger svårigheter att applicera en sådan organisationsform i en regelstyrd kommunal verksamhet. Studien har dock ett grundläggande antagande om att personalen inom den offentliga sektorn ändå upplever ett visst mått av delaktighet. Frågan är om denna upplevda delaktighet styrs av demografiska faktorer. Svaret på denna fråga kom efter 21 hypotesprövningar, och resultatet var tydligt. Det visade att kvinnor och män, människor i studiens båda åldersgrupper och personal med olika anställningslängd upplever delaktighet på ett relativt snarlikt sätt. Det finns ingen avgörande skillnad som kan styrka att män upplever delaktighet annorlunda än kvinnor, eller någon skillnad rörande ålder eller anställningslängd. Det tycks snarare vara en fråga om att forska vidare med utgångsblick i arbetsmiljön och arbetsplatsens kultur – för att se om de faktorerna påverkar hur personalen upplever delaktighet.

The purpose of this study is to research the experiences around Work-life balance. In today's society the limit between working life and private life is becoming more unclear. Our study looks into which strategies managers in the public sector apply to combine their private life and working life and their experiences around limitless work in the public sector. The study is based on four theoretical perspectives, work-life balance, gender system, demand-control model and management from a gender perspective. The research method used in this study is a qualitative semi-structured thematic interview study. The results of the study are presented according to the following themes: work-life balance, working life, private life and strategies for creating work-life balance. Our study results show that managers in the public sector are experiencing limitless work. In addition, we can state that managers are to a large extent concerned about what a healthy balance between the sphere means. The study shows that the labour market has moved in an equal direction towards equal work.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta.

Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital & förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna.

Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.

Ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och statlig nivå i den svenska kulturpolitiken har länge debatterats. 2009 beslöt riksdagen att en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet skulle inrättas. Det som kommit att kallas kultursamverkansmodellen berör i högsta grad ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer och den står idag under implementering. I denna rapport studeras om och i så fall hur kultursamverkansmodellen har bidragit till att förändra den regionala och kommunala kulturpolitikens organisation och innehåll i Jämtland och Kronoberg. Studien, som fokuserar på kultursamverkansmodellen som ett uttryck för förändrad verksamhetsstyrning, vägleds av två övergripande frågeställningar:  Om och i så fall hur medför kultursamverkansmodellen en förändrad verksamhetsstyrning i Jämtland och Kronoberg, med särskilt fokus på relationen mellan regional och kommunal nivå?  Får en eventuellt förändrad verksamhetsstyrning konsekvenser för kulturpolitisk organisation och kulturpolitiska prioriteringar i Jämtland och Kronoberg och i så fall vilka? Studiens analysram utgörs av implementeringsteori och teorier om de vanligast förekommande styrningsredskap som det offentliga kan använda sig av för att genomföra politik, närmare bestämt styrning genom normbildning, organisation respektive regleringar. I studien belyses hur dessa styrningsredskap används i genomförandet av kultursamverkansmodellen. Studiens material består av dokument och intervjuer. Dokumenten utgörs huvudsakligen av kulturpolitiska styrdokument på i första hand regional och kommunal nivå, men även i viss utsträckning på statlig nivå. Semi-strukturerade intervjuer i Jämtland och Kronoberg har därtill genomförts med regionala och kommunala kulturpolitiker i ledande ställning, samt med motsvarande på tjänstemannasidan. Ett första resultat är att kultursamverkansmodellen medfört en förändrad verksamhetsstyrning i både Jämtland och Kronoberg. Denna förändring består i en förtätad dialog mellan regionala och kommunala kulturpolitiska instanser. Kultursamverkansmodellen har således bidragit till att förstärka en förändrad verksamhetsstyrning i relationen mellan regional och kommunal kulturpolitik, snarare än att modellen skapat radikalt nya former för verksamhetsstyrning. På liknande sätt har den statliga nivåns redan existerande styrning av såväl regional som kommunal kulturpolitik förstärkts snarare än radikalt förändrats; kultursamverkansmodellen har för den statliga nivån inneburit ett redskap att styra den regionala och kommunal kulturpolitiken starkare än tidigare. Ett andra resultat är att Kultursamverkansmodellens genomförande inte föranlett några förändringar i Jämtlands och Kronobergs kulturpolitiska prioriteringar. Professionell, institutionsbaserad konstnärlig verksamhet kvarstår som den regionala kulturpolitikens fokus. Detta resultat måste dock ses mot bakgrund av att modellen i de aktuella länen befinner sig i en etableringsfas, det vill säga förändringar kan eventuellt ske när modellen är inarbetad i de båda länen.

With this paper, we aim to instigate a discussion on the relevance of existing models and classifications in cultural policy research when wanting to explore regional cultural policy in Sweden. We assess the models and classifications that we deem to be most influential in English-speaking cultural policy research and find that although they have many benefits, they are not fully adequate when wanting to understand place-specific aspects and variation in regional cultural policy. We then move on to presenting findings from our own studies on Swedish regional cultural policy that make this critique relevant. We conclude with identifying the need not only for middle-range theories that are more apt when exploring local variation, but also for more empirical studies that from a comparative perspective can contribute to in-depth knowledge of the internal power structures of the cultural policy field.

I detta paper belyser vi regional kulturpolitik i ett svenskt sammanhang, med huvudfokus på de legitimitetsproblem som denna kulturpolitik hittills uppvisat. Legitimitetsproblemen utforskas från tre olika perspektiv, där det första rör den regionala nivåns position i en nationell kontext. Det andra perspektivet riktar in sig på regionernas interna sammanhang och handlar om kulturpolitikens roll och ställning i den regionala kontexten, där legitimitet gentemot regionernas invånare står i centrum. Det tredje perspektivet är också internt och avser hur regionerna med hjälp av olika berättelser om ett regionalt mervärde försöker legitimera sin kulturpolitik. I papret försöker vi spåra orsakerna till att den regionala nivån i Sverige hittills fungerat primärt som ett instrument för att implementera statligt genererad kulturpolitik. Vi argumenterar för att svårigheterna för den regionala nivån att etablera sig som en autonom politisk aktör på det kulturpolitiska området tydligt relaterar till den regionala nivåns svårigheter med att överlag finna en förankring i en specifik och unik regional värdegemenskap.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tilliten till Försäkringskassan under perioden år 2008-2014. Förutom att studera den allmänna tilliten till myndigheten har även tilliten till Försäkringskassan utifrån variablerna kön, ålder, utbildning och socialt kapital studerats. Datamaterialet för uppsatsen kommer från SOM-institutet som varje år genomför förtroendeundersökningar av myndigheter i Sverige. På detta sätt anses SOM-institutet vara en tillförlitlig källa att inhämta information ifrån. I uppsatsen presenteras alla undersökningar utifrån årsperioden 2008-2014, för att det ska underlätta generaliseringen av resultaten. När det gäller det allmänna förtroendet för Försäkringskassan visar linjediagrammet på en klar förbättring i slutet av år 2014. I resultatet om könsvariabeln framkommer ingen betydlig skillnad i förtroendet bland könen mer än att förtroendet någorlunda ökar. Den tredje variabeln undersöker förtroendet utifrån ålder där utfallet visade att det låg jämt bland åldrarna 16-29, 30-49 och 65-85 år, vilket även överensstämde med den empiriska forskningen och teorierna. I den fjärde variabeln undersöktes utbildningens påverkan på förtroendet till Försäkringskassan, som visade på att högutbildade upplevde högre tillit. Anledningen till detta var att högutbildade under studietiden gjorde sig en uppfattning om myndighetens funktionssätt. Slutligen undersökte vi andra faktorer som inverka på myndighetsförtroendet och ifrågasatte Putnams teori om socialt kapital. Resultatet blev att förtroendet till myndigheterna inte hade ett samband med medborgarandan och antalet föreningar respondenterna var medlemmar i.

Healthcare is faced with increased demands as the life span increases. Adopting new governance models is a way for the healthcare system to handle these requirements. One model that many public organizations use is Lean. However, there are many indications that there are difficulties with the implementation of Lean in healthcare. The purpose of this essay is to find out how this model has been implemented at Södra Älvsborg Hospital and what challenges arose in implementing the model, and how these have been handled. To obtain an answer to this, a case study was conducted using a qualitative method. Five people were interviewed, where the interviewees held leading positions. Through their experiences, we were able to gather empirical evidence that was the basis for our results. The study's analysis was conducted on the basis of three theoretical starting points, which were health care as a difficult-to-manage business, change leads to resistance and implementation problems. With this, we came to the conclusion that there are shared views on how Lean is implemented and that many of the challenges that arise in connection with this are due to the fact that healthcare is a complex organization.

Differences in the ways in which organizational units progress might be explained by existing institutions and their organization: the institutional arrangement. Research has indicated the importance of institutional change while being unable, however, to predict the conditions that trigger change. In order to understand and increase our knowledge of how to increase efficiency, it is important to understand the transition from the instrumental to the ceremonial and how and why ceremonial values are questioned and dismantled. This paper contains the condensed results of studies of different types of municipalities. It describes the characteristics and discusses the ways in which changes were implemented. The paper shows that different types of municipalities appear to contain strong ceremonial values, which prevent them from adapting to changed circumstances and to maintain efficiency over time. The existing institutional arrangement needs to be challenged, for example by implementing organizational changes.

Föreliggande rapport utgör det nationella kommunforskningsprogrammets slutrapport. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från forskningsprogrammet. När vi i efterhand sammanfattar de genomförda studier ges en tydlig bild av att det aldrig var någon kommunalekonomisk kris. De genomförda studierna illustrerar samtidigt problemen som är förenade med att genomföra studier efter att en kris eller annan oväntad händelse ägt rum. I efterhand är det svårt att klarlägga huruvida det egentligen var en kris och vilka åtgärder som vidtogs och varför dessa åtgärder vidtogs.