Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 22 av 22
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abylaev, Mansur
    et al.
    Torstensson, Håkan
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Supply chain resilience of Kyrgyz textile companies in regional international trade integration2013Ingår i: / [ed] Pawar, KS & Rogers, H, Nottingham University Business School , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The transitional period of the Kyrgyz economy from planned to free market economy modified the structure of the textile sector. The state owned big textile producers were fragmented into small sized private apparel manufacturers. The main success factor of transformation was the international trade regulation and international textile market conjuncture. Latest regionalization processes of Kyrgyz apparel exporting countries modify the existing competitive advantage of Kyrgyz apparel cluster and obligate to redesign the supply chain in order to withstand the disruption. The main purpose of the paper is to analyze the success factors of resilient supply chain during transitional period and the possibility of transferring from the global to a regional supply chain as the main resilience factor of Kyrgyz apparel companies.

  • 2.
    Albinsson, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Citizens´ services: Nordic and Baltic research needs2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    What are the key issues in citizen-centric service development that research should address? People engaged in the development of services for citizens, both public and private, in six countries – Iceland, Sweden, Lithuania, Norway, Estonia and Latvia – have participated in half-day workshops during 2008-2009 to discuss the challenges research projects should take on, which output is needed and how to conduct them in order to better help service developers. This work has been a key part of the project “Citizens’ services – Turning Public Private outside in”. In general, the situation in the six countries is very similar and key findings include: • The need to improve cross- and inter-organizational service development. There are too many “silos”. • The need to better engage citizens in service design, to increase the use and effectiveness of services. • The need for more collaborative research projects with researchers, and public and private service developers in an action-oriented and experimental mode.

  • 3.
    Blomgren, Roger
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Autonomy or Democratic Cultural Policy: That’s the Question2014Ingår i: Cultural Policy and Democracy / [ed] Geir Vestheim, Routledge , 2014Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 4.
    Blomgren, Roger
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Johannisson, Jenny
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Att styra genom samverkan: Genomförandet av kultursamverkansmodellen i Jämtlands och Kronobergs län2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ansvarsfördelningen mellan kommunal, regional och statlig nivå i den svenska kulturpolitiken har länge debatterats. 2009 beslöt riksdagen att en ny modell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet skulle inrättas. Det som kommit att kallas kultursamverkansmodellen berör i högsta grad ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer och den står idag under implementering. I denna rapport studeras om och i så fall hur kultursamverkansmodellen har bidragit till att förändra den regionala och kommunala kulturpolitikens organisation och innehåll i Jämtland och Kronoberg. Studien, som fokuserar på kultursamverkansmodellen som ett uttryck för förändrad verksamhetsstyrning, vägleds av två övergripande frågeställningar:  Om och i så fall hur medför kultursamverkansmodellen en förändrad verksamhetsstyrning i Jämtland och Kronoberg, med särskilt fokus på relationen mellan regional och kommunal nivå?  Får en eventuellt förändrad verksamhetsstyrning konsekvenser för kulturpolitisk organisation och kulturpolitiska prioriteringar i Jämtland och Kronoberg och i så fall vilka? Studiens analysram utgörs av implementeringsteori och teorier om de vanligast förekommande styrningsredskap som det offentliga kan använda sig av för att genomföra politik, närmare bestämt styrning genom normbildning, organisation respektive regleringar. I studien belyses hur dessa styrningsredskap används i genomförandet av kultursamverkansmodellen. Studiens material består av dokument och intervjuer. Dokumenten utgörs huvudsakligen av kulturpolitiska styrdokument på i första hand regional och kommunal nivå, men även i viss utsträckning på statlig nivå. Semi-strukturerade intervjuer i Jämtland och Kronoberg har därtill genomförts med regionala och kommunala kulturpolitiker i ledande ställning, samt med motsvarande på tjänstemannasidan. Ett första resultat är att kultursamverkansmodellen medfört en förändrad verksamhetsstyrning i både Jämtland och Kronoberg. Denna förändring består i en förtätad dialog mellan regionala och kommunala kulturpolitiska instanser. Kultursamverkansmodellen har således bidragit till att förstärka en förändrad verksamhetsstyrning i relationen mellan regional och kommunal kulturpolitik, snarare än att modellen skapat radikalt nya former för verksamhetsstyrning. På liknande sätt har den statliga nivåns redan existerande styrning av såväl regional som kommunal kulturpolitik förstärkts snarare än radikalt förändrats; kultursamverkansmodellen har för den statliga nivån inneburit ett redskap att styra den regionala och kommunal kulturpolitiken starkare än tidigare. Ett andra resultat är att Kultursamverkansmodellens genomförande inte föranlett några förändringar i Jämtlands och Kronobergs kulturpolitiska prioriteringar. Professionell, institutionsbaserad konstnärlig verksamhet kvarstår som den regionala kulturpolitikens fokus. Detta resultat måste dock ses mot bakgrund av att modellen i de aktuella länen befinner sig i en etableringsfas, det vill säga förändringar kan eventuellt ske när modellen är inarbetad i de båda länen.

  • 5.
    Blomgren, Roger
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Johannisson, Jenny
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Varför regional kulturpolitik? Exemplet Sverige2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I detta paper belyser vi regional kulturpolitik i ett svenskt sammanhang, med huvudfokus på de legitimitetsproblem som denna kulturpolitik hittills uppvisat. Legitimitetsproblemen utforskas från tre olika perspektiv, där det första rör den regionala nivåns position i en nationell kontext. Det andra perspektivet riktar in sig på regionernas interna sammanhang och handlar om kulturpolitikens roll och ställning i den regionala kontexten, där legitimitet gentemot regionernas invånare står i centrum. Det tredje perspektivet är också internt och avser hur regionerna med hjälp av olika berättelser om ett regionalt mervärde försöker legitimera sin kulturpolitik. I papret försöker vi spåra orsakerna till att den regionala nivån i Sverige hittills fungerat primärt som ett instrument för att implementera statligt genererad kulturpolitik. Vi argumenterar för att svårigheterna för den regionala nivån att etablera sig som en autonom politisk aktör på det kulturpolitiska området tydligt relaterar till den regionala nivåns svårigheter med att överlag finna en förankring i en specifik och unik regional värdegemenskap.

  • 6.
    Blomgren, Roger
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Johannisson, Jenny
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Varför regional kulturpolitik? Legitimeringsberättelser i svenska regioner2014Ingår i: Sosiologi i dag, ISSN 0332-6330, E-ISSN 1893-4617, Vol. 44, nr 1, s. 39-65Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel belyser vi regional kulturpolitik i Sverige, med huvudfokus på de legitimeringsproblem som denna kulturpolitik hittills uppvisat. Vårt syfte är att dels identifiera olika legitimeringsberättelser som använts för att motivera en mer självständig regional kulturpolitik, dels diskutera berättelsernas legitimitet. Vi har identifierat tre typer av legitimeringsberättelser, där den ”välfärdspolitiska berättelsen” rör både den regionala nivåns positionering i en nationell kulturpolitisk kontext och dess ställning i ett regionalt sammanhang. Regionen framställs här som den optimala platsen för att bedriva ”traditionell” kulturpolitik. Den ”essentialistiska berättelsen” gestaltar regionen som en plats med gemensam historia och kultur, medan ”nyttoberättelsen” består av olika delberättelser om hur kultur skapar regionalt mervärde i form av ekonomisk tillväxt, ökad social sammanhållning och/eller platsutveckling. Vi argumenterar för att svårigheterna för den regionala nivån att etablera sig som en autonom politisk aktör på det kulturpolitiska området tydligt relaterar till den regionala nivåns svårigheter med att överlag finna en förankring i en specifik och unik regional värdegemenskap.

  • 7.
    Carlén, Margareta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Esbjörnson, Sara
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg: Delrapport 12013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Gärdén, Cecilia
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Hampson Lundh, Anna (Redaktör)
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik2013Ingår i: Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi / [ed] Louise Limberg, Anna Hampson Lundh, BTJ Förlag , 2013, s. 71-110Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskning lyfts allt oftare fram som en viktig del av professionell utveckling och biblioteksutveckling och kapitlet handlar om forskningens roll i relation till skolbibliotekens verksamheter. Kapitlet inleds med några ord om forskningens och yrkesverksamhetens relation och diskuterar sedan glapp som ibland lyfts fram mellan forskning och praktik. Texten tar vidare upp vilken forskning som uppfattas som relevant för skolbibliotek av olika aktörer och olika dilemman förknippade med forskningsanvändning. Kapitlet problematiserar vad som menas med forskning i relation till biblioteksverksamhet och presenterar därefter några metoder och förhållningssätt för forskningsbaserad skolbiblioteksutveckling. Syftet med kapitlet är att visa en mångfacetterad bild av skolbiblioteksrelaterad forskning och att lyfta fram och problematisera förhållandet mellan bibliotekspraktik och forskning.

  • 9.
    Gärdén, Cecilia
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Vuxenstuderande och informationskompetens2014Ingår i: Medie- och informationskunnighet - en forskningsantologi / [ed] Johanna Eckerdal Rivano, Olof Sundin, Svensk biblioteksförening , 2014, s. 63-75Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna hantera information, det som ibland kallas medie- och informationskunnighet eller informationskompetens, uppfattas idag som en väsentlig kompetens och färdighet. Kunskaperna gäller inte bara för skolan utan också för livet i övrigt, för att kunna utöva demokratiska rättigheter och delta i samhällets kunskapsproduktion. Det här kapitlet handlar om vad som utgör informationskompetens i samband med vuxnas studier och vilken roll biblioteken kan spela för att stödja lärande. För studerande på olika nivåer spelar sällan bibliotekstypen någon roll när man är på jakt efter information och kunskap. För studerande är det mindre viktigt om man beger sig till ett skolbibliotek, ett högskolebibliotek eller ett folkbibliotek, så länge man får den hjälp och det stöd man behöver. Men en hel del av bibliotekens arbete tycks ske parallellt och olika bibliotekstyper, utbildningsanordnare och studievägledning är ibland okunniga om varandras kompetensområden och uppgifter. Forskning har visat att det finns ett stort behov av utökat samarbete utifrån ett användarperspektiv. Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet samarbeta i syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser. Idag är samarbetsformer, sociala medier och digital delaktighet viktiga frågor för biblioteken, bland annat i samband med vuxnas medie- och informationskunnighet.

  • 10.
    Gärdén, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Nowé Hedvall, Karen
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Samverkan mellan forskare och praktiker: ett forskarperspektiv2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsanvändning lyfts ofta fram som en del av professionell utveckling och verksamhetsutveckling. I många så kallade lärande organisationer, såsom bibliotek, talas det om reflekterande praktiker som strävar efter att arbeta evidensbaserat och att tänka på sitt lärande som utvecklingsinriktat. Samverkan mellan forskare och praktiker framhålls som ett sätt att främja utveckling baserad på kunskap och en stark relation mellan forskning och bibliotekspraktik uppfattas som viktig av såväl forskare som bibliotekarier. Syftet med detta paper är att exemplifiera och konkretisera hur samarbete mellan forskare i biblioteks- och informationsvetenskap och bibliotekspraktiker kan se ut. Författarna lyfter fram viktiga erfarenheterna från att forska om och med bibliotekspraktiken och visar hur forskning kan bidra till biblioteksutveckling.

  • 11. Hedemark, Åse
    et al.
    Lundh, Anna Hampson
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Bibliotek som arena för barns litteraciteter2014Ingår i: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi / [ed] Johanna Rivano Eckerdal, Olof Sundin, Svensk biblioteksförening , 2014, s. 39-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begreppet medie- och informationskunnighet (MIK), eller som det ursprungligen heter på engelska media and information literacy, används allt flitigare. Även om Unesco definierade samlingsbegreppet så sent som 2011 har biblioteken sedan länge uppmärksammat dess innehåll.I denna skrift visar Svensk biblioteksförening på forskningens relation till MIK-begreppet, i synnerhet den biblioteks- och informationsvetenskapliga (B&I) forskningens. Nio forskare från tre lärosäten bidrar här med sina perspektiv på MIK i förhållande till biblioteksvärlden. Tillsammans bildar folk- och skolbibliotek, forsknings- och högskolebibliotek, sjukhus- och fängelsebibliotek, special- och myndighetsbibliotek ett unikt rikstäckande nätverk av över 4 000 kunskapscentraler. Dessa är en resurs för att möta vår tids ökade behov av medieoch informationskunnighet hos hela befolkningen.

  • 12. Holm, Olof
    Perspektiv på framtidens försvar2002Ingår i: Tidskrift i Sjöväsendet, ISSN 0040-6945, nr 3, s. 216-221Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13. Kilberg, Jacob
    et al.
    Gärdén, Cecilia
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    "Inskärp kravet på bemannade skolbibliotek"2013Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln framhåller att god läsförmåga tillsammans med informationskompetens är en förutsättning för att alla fullt ut ska kunna delta i det demokratiska samtalet och ta tillvara sina demokratiska rättigheter. Författarna välkomnar ökat fokus på läsförmågan och informationskompetens och de verktyg som kan stärka sådana kunskaper och färdigheter. Bemannade skolbibliotek är ett av dessa nödvändiga verktyg, skriver författarna.

  • 14.
    Langelotz, Lill
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Bolognaprocessen: ett pedagogiskt utvecklingsarbete eller en administrativ implementering?2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under läsåret 2006-2007 har förändringarna i högskoleförordningen (SFS 2006:1053) och Bolognaprocessens inverkan på högre utbildning varit högaktuell på högskolor och universitet runt om i landet. Bakgrunden till förändringarna som trädde i kraft 070101 i högskoleförordningen finns i stor utsträckning i den så kallade Bolognaprocessen, en deklaration mellan 45 länder i Europa som främst syftar till att stärka Europa som en utbildningskontinent, öka anställningsbarhet och främja rörlighet för studenter och anställda. Till de operativa målen hör bland annat att dela in utbildningen i tre nivåer (grund-, avancerad och forskarnivå) och göra nya examensbeskrivningar. Dessutom har ett nytt poängsystem införts där 60 högskolepoäng motsvarar ett års studier, tidigare 1p motsvarar idag alltså 1,5 hp. Ett nytt 7-gradigt betygssystem införs vid flera lärosäten (ECTS) och diskuteras även inom HB. De studenter som i samband med kursstart begär att få betygssättas i detta system har rätt till det. Det som kan anses vara den största och kanske viktigaste förändringen är att man övergår från ett lärar- och kurscentrerat till ett studentcentrerat och målfokuserat synsätt i och med att studentens lärandemål (learning outcomes/förväntade studieresultat) ska uttryckas i alla kurs- och utbildningsplaner. Detta har inneburit att alla kurs- och utbildningsplaner har skrivits (eller ska skrivas) om. Det innebär också, för en del, ett nytt ”tänk”. Framförallt innebär det att lärare måste synliggöra sitt ”tänk” kring målen med kursinnehåll och undervisning, studentens lärande är i fokus.

  • 15.
    Limberg, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Lundh, Anna HampsonHögskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi.2013Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad är ett skolbibliotek? Vad kan det vara? Vad bör det vara? I den här boken presenterar och diskuterar fem biblioteks- och informationsvetenskapliga forskare dessa frågor som rör skolbibliotekets roller i nya politiska, pedagogiska och teknologiska landskap. För att förstå skolbibliotekens nutida förutsättningar ses de i ljuset av den svenska skolbibliotekshistorien. I boken ges även en uppdaterad bild av den forskning som rör skolbibliotekets två huvuduppgifter: läsfrämjande arbete och informationskompetens. Det diskuteras dessutom hur forskning kan användas i skolbibliotekspraktiken. Boken vänder sig till skolbibliotekarier, skolledare och andra pedagogiska yrkesgrupper, blivande bibliotekarier och lärare, samt forskare med intresse för skolbiblioteksfrågor.

  • 16.
    Lundh, Anna Hampson
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Snygg, Mia (Redaktör)
    Talking books and reading children: children describing their use of talking books2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this report is to provide an enhanced understanding of young users (under the age of 18) of talking books and, with a basis of this understanding, to create a foundation for the further development of Swedish library services to this target group. This report is written on behalf of the Swedish Agency for Accessible Media. The study background is formulated in the Agency’s Children and Youth Strategy for 2012–2014, in which the implementation of a children’s perspective in the organisation is emphasised. Through this report, the Agency wants to explore how young users of talking books describe four themes 1) reading as an activity; 2) talking books; 3) ways of finding talking books; and 4) the services of their local libraries. The study is based on nine focus group conversations that were conducted by the Swedish Agency for Accessible Media and organised by four county libraries, and The Swedish Association of the Visually Impaired. A total of 51 children participated, including 30 boys and 21 girls aged 9 to 16 years. All participants had some form of print disability, such as dyslexia or visual impairment. The size of the groups ranged from 3 to 10 participants, and interviews lasted between half an hour to an hour and a quarter. The focus group data was analysed in three phases: first through an initial coding based on the four themes set out by the Agency; second by compiling how the groups described the themes of reading, talking books, ways of finding talking books and libraries, and identify similarities and differences in each theme. The results of this part of the analysis is presented in a separate chapter and illustrated with quotations from the conversations. The third phase of the analysis entails a discussion of the themes based on three theoretical concepts: the materiality of reading, remediation, and affordances.Three overall conclusions on how Swedish libraries could further develop its services to young users of talking books are drawn from the analysis: 1. To further develop their services to young users of talking books, Swedish libraries could focus on enhancing their work on children’s use of talking books. 2. One way to further develop the services to young users of talking books is to, on a national as well as a local level, encourage a critical discussion on why children should use talking books. 3. Finally, to further develop the services to young users of talking books, the importance of a professional approach to each individual encounter with potential and future users of talking books needs to be continuously emphasised.

  • 17.
    Lundh, Anna Hampson
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Michnik, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Samarbete mellan folkbibliotek och barnhälsovård i Sverige: En utökad kartläggning och nulägesbeskrivning2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten presenterar resultaten av fyra enkäter som under 2012 och 2013 besvarades av folk-/barnbibliotekarier, sjuksköterskor verksamma vid barnavårdscentraler (BVC), barnbibliotekskonsulenter och barnhälsovårdsutvecklare över hela Sverige, med avseende på samverkan mellan de två institutionerna folkbibliotek och barnhälsovård. Enkätundersökningen, som är den första i sitt slag, genomfördes som en del i projektet Samverkan BVC – bibliotek för barns språkutveckling – forskning och best practice vid Region Halland. Syftet med rapporten är att utifrån de två institutionerna, folkbibliotek och BVC, identifiera och beskriva gemensamma metoder i arbetet med små barns språkutveckling, samt nivåer av samverkan. På detta sätt skapas en grund för metodutveckling och förbättrat samarbete. Rapportens övergripande slutsats är att det förekommer samarbeten som fungerar väl, men att det samtidigt finns stort utrymme för utveckling vad gäller samverkan mellan institutionerna kring små barns språkutveckling. Följande sex insatser bedöms som viktiga: 1. Att på den lokala nivån fortsätta utveckla samarbeten kring föräldrautbildningar och se bibliotekets medverkan i denna som en integrerad del av föräldrautbildningen, snarare än som ett separat inslag. 2. Att på den lokala nivån i alla samarbetsprojekt arbeta med gemensam planering, tydliggörande av mål, syfte och ansvarsfördelning, marknadsföring, samt en strukturerad och dokumenterad uppföljning och återkoppling. 3. Att på den lokala nivån genom användarundersökningar följa upp hur satsningarna uppfattas av såväl föräldrar som barn. 4. Att på den lokala nivån utarbeta skriftliga överenskommelser mellan institutionerna vad gäller formerna för samarbete. 5. Att på den lokala och regionala nivån i högre utsträckning arrangera gemensam och regelbunden fortbildning. 6. Att på den lokala, regionala och nationella nivån arbeta mot att utveckla stödet från kommunala bibliotekschefer, samt att förankra samarbetet på en politisk nivå.

  • 18.
    Mauléon, Christina
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Management and control: implications for safety. A study of the use of Indicators at Ringhals AB2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Safety is more than the management of risk. It is more than the absence of accidents, avoidance of error or even the control of risk. Defining an organization as safe because it has a low rate of error or accident has the same limitations as defining health in terms of not being sick. Safety, seen as a collective property that emerges from the interaction between actors in an organization, is continuously maintained by a self-conscious dialectic between collective learning from success and a deep belief that no learning can be taken to be exhaustive as the knowledge base for the complex and dangerous operations is inherently and permanently imperfect. Safety, seen as a constructed human concept does not exist ‘out there’ independent of our minds and culture ready to be measured (Rochlin, 1999). However, performance measurement and indicators are today a fundamental principle of management in many organizations as the idea that well defined performance indicators may support the identification of performance gaps between current and desired performance and provide indication of progress towards closing the gaps. Indicators are thus seen as potent tools for aiding managers in focusing resources to particular areas of the organization that impact upon organizational outcomes; as well as being part of error detection to support safe practice and to build resilient organizations (Mauléon & Gauthereau, 2012; Gauthereau, 2001; Hutchins 1995). Following these arguments the pursuit of safety and performance measurement could seem to be conflicting. Based upon these assumptions the purpose of this pilot study has therefore been to investigate the use of Key Performance Indicators (KPI’s) or indicators as they are called at Ringhals AB in order to gain a deeper understanding of how this shapes organizational practice in terms of safety. The results show that RAB as an organization needs to reflect upon the way QPR as a management control tools is enacted within the organization as this have implications on organizational processes and output including the safety culture. Questions needed to be asked are how do employees interpret and translate indicators in their practice? How do data owners collect, translate and transfer data into the indicator system? how do indicator owners, managers and regulatory institutions and organizations requiring this data (e.g. WANO, SSM) translate it? And how is the indicator system continuously adapted in a continuously changing environment? As a culture of safety depends on remaining dynamically engaged in new assessments and avoiding stale, narrow, or static representations of the changing paths (revising or reframing the understanding of paths toward failure over time); safety should thus be seen as a dynamic non-event (Weick,1987; Hollnagel et al., 2006). And success in terms of safety belongs to organizations, groups and individuals who are resilient in the sense that they recognize, adapt to and absorb variations, changes, disturbances, disruptions, and surprises – especially disruptions that fall outside of the set of disturbances the system is designed to handle (Rasmussen, 1990; Rochlin, 1999; Weick et al., 1999; Sutcliffe & Vogus, 2003) but what is often neglected is that this need for adaptation and recognition includes the adaptation of indicators and performance measurement systems such as QPR.

  • 19.
    Sigrén, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Podssuweit, Kristin
    Högskolan i Borås, Bibliotek & läranderesurser.
    Karlsson, Pontus
    Studentbostadsutredning 2013: Hur ser behovet av studentbostäder ut i Borås?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande (pilotstudie)/rapport redovisas behovet av studentbostäder i Borås samt vilken standard på boendet som är önskvärt. Som de flesta högskoleorter saknas även Borås studentbostäder i den omfattning som studenter önskar. Sveriges studentkårers förening (SFS) anser att studentbostäder skall följa en viss standard en s.k. klassad bostadsgaranti som då innebär en hyresrätt i form av korridorrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (t.ex. dubblett eller triplett). För Borås del finns cirka 1 000 sådana studentbostäder (med SFS klassad bostadsgaranti) – behovet är dock högre – hur stort beror något på beräkningssättet.

  • 20.
    Solli, Rolf
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Kvasimarknader: en praktik med stora variationer2014Ingår i: Äldreomsorgen: Praktiken, debatten och framtiden / [ed] Erik Blennberger, Tomas Brytting, Carlssons , 2014, s. 19-36Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur ska äldreomsorgen se ut? Offentligt finansierad och kontrollerad, med inriktning på ett värdigt liv och välbefinnande, så långt råder det enighet. Men det pågår en debatt om sådant som konkurrens, valfrihet, vinst, effektivitet och kvalitet. Den här boken speglar kunskapsläget och ger röst åt personer med olika uppfattningar: politiker, ägare och chefer i vårdgivande organisationer, inflytelserika branschföreträdare, ledarskribenter och forskare. Boken innehåller också en granskning av hållbarheten i olika argument.

  • 21.
    Söderlind, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Elf, Gullvor
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Vi arbetar i medborgarnas tjänst: en kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Mediestrategier och urvalsproblematik på bibliotek relaterat till yttrandefrihet, tillgänglighet, kvalitet och mångfald.

  • 22. Söderström, Eva
    et al.
    van Laere, Joeri
    Backlund, Per
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Combining Work Process Models to Identify Training Needs in the Prehospital Care Process2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The prehospital process is complex and covers a wide range of locations, healthcare personnel, technologies and competences. Enabling high quality holistic training is hence a challenge. Process models are efficient tools for representing reality, but no single modeling approach can cover the complexity of prehospital care. In our research, we have investigated the possibility to combine various process modeling techniques in order to identify training components and as many perspectives of the prehospital process as possible. Results show that combining different approaches and adapting them based on the need at hand is a successful strategy for enabling an of the prehospital care process from multiple perspectives, including identification of holistic, realistic and engaging training components. Future work can utilize our results to build training scenarios that can be implemented in training using for example simulation.

1 - 22 av 22
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf