Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 496
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulamir Hussein, Hanin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lågstadielärares syn på varierad matematikundervisning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

  • 2.
    Abrahamsson, Karolina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Konflikter och konflikthantering i förskolan utifrån barns perspektiv.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan.

    Metod

    I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen.

    Resultat

    I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.

  • 3.
    Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjöstrand, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barnets behov sätts i centrum: pedagogers reflektioner om konflikthantering i samlingssituationen.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen.

    Syfte

    Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen.

    Metod

    Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor.

    Resultat

    Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.

  • 4.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Måneskiöld, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Finns du där för mig”: En studie om anknytningsteorins trygga bas.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien tar grund i Bowlbys anknytningsteori som handlar om olika anknytningsbeteenden och barns anknytning till olika individer. Förskolan ska erbjuda en trygg punkt där barnen dagligen bör möta pedagoger som engagerar sig kring barnens känslor. Anknytning är ett viktigt ämne för alla som arbetar inom förskolan då grunden för en trygg anknytning leder till att barn utvecklas till trygga och kompetenta individer.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt vid bemötande av yngre barns anknytningsaktivering.

    Metod

    Metoden är ett i förväg uppgjort observationsschema som delades in i två delar, trygg och otrygg bas. Resultatet av observationerna sammanställdes i ett stapeldiagram.

    Resultat

    Resultatet visar att pedagogerna till stor del av bemötte barnen inom en trygg bas vid yngre barns anknytningsaktivering. Resultatet visade även att en större del än förväntat var inom den otrygga basen.

  • 5.
    Ahlgren-Wallin, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allhage, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Om vi inte går ut blir vi gnälliga: en studie om utevistelse på förskolans gård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö.

    Metod

    Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse.

    Resultat

    Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

  • 6.
    Ahlqvist, Alexander
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlsson, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allas samling: Pedagogers möjligheter att öka inkluderandet av barn isamlingen.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

  • 7.
    Ahlström, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dangardt, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Barn gör så gott de kan”: En intervjustudie om förhållningssätt och strategier imötet med barn som har utagerande beteendeproblem i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet.  Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.

  • 8.
    Ahlvik, Adam
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Blossing, Robin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Det blir ju aldrig riktigt på riktigt”: En undersökning av lärarstudenters uppfattningar av verksamhetsförlagd utbildning.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

  • 9.
    Ahmed, Zin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Moura, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ey len, vi gittar till klassrummet!: Multietniskt ungdomsspråk i skolan utifrånett lärarperspektiv.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

  • 10.
    Akmene, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Erberg, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Trygga Barn: Om förskollärares syn på små barns anknytningsmöjligheter och begränsningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie vill lyfta fram vikten av att arbeta med anknytning i förskolan. Vi har utgått från Bowlbys anknytningsteori och kopplat den till barns utveckling och lärande. Forskningen vi lyft fram visar på hur pedagogerna på förskolan kan arbeta med anknytning i arbetet med barnen. I förskolans läroplan beskrivs att det pedagogiska arbetet ska utgå ifrån varje enskilt barns behov samt präglas av omsorg och barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares syn på anknytning i förskolan.Våra frågeställningar är:● Hur anpassas den pedagogiska verksamheten för att skapa en god anknytning● Vilka organisatoriska anpassningar görs för att skapa en god anknytning.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma förskollärare i tre olika kommuner. När vi analyserade och bearbetade vårt material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med anknytning på olika sätt. De gör olika pedagogiska och organisatoriska anpassningar för att barnen ska få möjlighet till en trygg anknytning på förskolan. Exempel på anpassningar som framkommit i resultatet är användandet av anknytningspedagog, flexibelt schema och noga genomtänkt inskolning. Genom ett medvetet förhållningssätt arbetar pedagogerna för att barnen ska känna sig trygga.

  • 11.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bredda rekryteringen till kyrkans utbildningar2018Ingår i: Kyrkans tidning, ISSN 1651-405X, Vol. 16, s. 33-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 4, s. 48-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Med pedagogik och teologi som kamp för tro och mod2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mötesplatsen Norrbyhuset i Borås: Från krisinsats till plattform för demokrati2018Ingår i: Interkulturell dialo: Teori och praktik / [ed] Rasoul Nejadmehr, Göteborg: nordienT , 2018, s. 251-263Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 15.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogik är teologi: Ett panelsamtal2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Projektet Skolavslutningar i kyrkan2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religionsunterricht in Schweden: Religionsdidaktik und Religionspädagogik2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samtal om skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad handlar debatten om de svenska skolavslutningarna egentligen om? Vilka kolliderande perspektiv och ställningstaganden ligger bakom konflikterna? En ny studie av detta tidigare outforskade ämne ger svar.

  • 19.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Schulabslussfeiern in der Kirche: Konflikten über Religion und Tradition in dem Schwedisches Schulsystem2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.

    Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.

    Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.

    Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

  • 21.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolmyndigheters riktlinjer för religiös pluralism idag och igår: Skolverkets nuvarande riktlinjer och 1967 års riktlinjer från Skolöverstyrelsen2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 22.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The conflict over religious practice in Swedish schools: The Church of Sweden and its struggle to redefine its Lutheran confession in a secular state2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A vital aspect of the Church of Sweden is its Lutheran confession and its emphasis on the Two regiments doctrine - an equal interest of working together in the Nation state of Sweden. According to Casanova (2014), the Nordic countries have experienced a secularism where religion has merged with the state and become a department. At the end of the 20th century, state and church separated, and the Church of Sweden became a "free" denomination. in the public schools, this separation has led to a conflict between the church and state. Thus, the distribution of rights according to the Lutheran doctrine is no longer valid. The state discards the Church of Sweden's "spiritual regiment" for the society, considering its religious practices as illegal within the school system. Ecclesiastical debates have begun on a new Lutheran identity formation within the church - that of a church of a minority in a postsecular context. The aim of this paper is to examine this identity formation and, the conflict over religious practices in the schools. New results from the research project "End of term ceremonies held in churches and the debate on the role of religion in Swedish schools", will be presented.

  • 23.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    University teachers as role models for being sustainable: Doing sustainability together with students through the use of professional ethics2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 24.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 25.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Educational re-orientations: The Church of Sweden as neglected divorcée from the nation state2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 26.
    Alexandersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gabeljic, Medina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Det bortglömda formatet: En forskningsöversikt om serier och serieromaner i relation med läsförståelse.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här översikten undersöker vi forskning om serier och serieromaner som ett hjälpmedel för att utveckla läsförståelse i grundskolans förstaspråksundervisning. Det här är väldigt intressant att forska om då läsning är en viktig kunskap som behövs både i skolan och i det vardagliga livet. Därför är det viktigt att hitta olika hjälpmedel för att utveckla läsförståelse. Syftet med översikten är att överblicka hur forskningsområdet ser ut och vad som kännetecknar det.

    Metod

    I översikten användes SMART som är en metod för att objektivt och systematiskt kunna utföra forskningsöversikter. SMART-metoden kännetecknas av att den inte ställer specifika frågor utan ger en övergripande överblick av ett område inom forskningen. Metoden fokuserar på kartläggning och analys (Nilholm 2017). Vi har genom SMART-metoden gjort sökningar i olika databaser som ERICproquest och Primo för att hitta artiklar som insamlingsmaterial till detta arbete. Urvalet av artiklarna skedde dels genom olika filter som ”peer reviewed” och ”full text online”, dels genom att manuellt välja ut artiklar utifrån några kriterier vi hade, som till exempel att artiklarna måste handla om läsning och läsförståelse inom förstaspråksundervisning.

    Kartläggning och analys

    Under kartläggningen framkom det att majoriteten av artiklarna är baserade i antingen USA eller Asien. Det fanns ingen svensk forskning vilket gör det till en svaghet i översikten samt till ett forskningsbehov. När informationssökningen och urvalet var klart var det sju artiklar som återstod. Det var dessa som sedan analyserades. Analysen gjordes utifrån att identifiera olika teman från artiklarna. De teman som framkom var vikten av visual literacy samt hur och varför serier och serieromaner bör användas.

    Resultat

    Det resultat som framkom i vår analys var att forskare inom området är i hög grad positiva till användningen av serier och serieromaner i förstaspråksundervisning och som stöd till läsutveckling. Forskare hävdar att serier och serieromaner kan gynna elever som har svårt med läsförståelse och kodning samt ge ökad motivation till läsning och lärande. Ett begrepp som framkom ofta i artiklarna var visual literacy som beskrevs som en viktig förmåga i det moderna samhället. Enligt artiklarna blir visuell media en allt större del av vardagen och barn behöver utveckla förståelse för bildspråk. Forskarna var samstämmiga i sina slutsatser och resultat vilket är en styrka i översikten då detta ger ett intryck av trovärdighet.

  • 27.
    Alexandersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gabeljic, Medina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Multimodala texter: en studie om lärares uppfattning om multimodalatexter i svenskundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete studerar hur mellanstadielärares syn på och förståelse av multimodala genrer, som exempelvis serier och serieromaner, ser ut. Arbetet kommer även att studera hur dessa lärares syn på läsundervisning och läsförståelse ser ut. Multimodala genrer är något som forskning har visat bör användas i nuläget i skolorna, därav undersökningens uppkomst. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017 (Lgr 11) står det att eleverna ska få nödvändiga kunskaper så att de kan delta i samhället. Det betyder att kunskaper behöver läras ut för att eleverna dels ska kunna förstå dagens samhälle med allt mer ökad digitalisering, dels för att kunna nyttja kunskaperna i samhället. I centralt innehåll i Lgr 11 står det att eleverna ska kunna läsa texter som kombinerar bild med ord. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares syn på och förståelse av materialet. I examensarbetet används kvalitativa intervjuer som metod. Vi har till denna studie intervjuat sex mellanstadielärare som undervisar i svenska. Två av skolorna är belägna i en stad och en i landsbygden. Syftet med intervjuerna var att komma fram till lärarnas erfarenheter av, förståelse av och syn på multimodala genrer, specifikt serier och serieromaner, läsundervisning och läsförståelse. Vi använde oss av både strukturerade och öppna frågor under intervjuerna. Analysen består av intervjupersonernas svar (Lantz 2007). Till analysen användes två olika analysmetoder, tematisk analys och mönster. Tematisk analys handlar om intervjupersonernas arbetsplatser och att de ska jämföras. Detta gjordes övergripande via en tabell. Mönster handlar om att teman ska utvinnas från insamlingsmaterialet. De teman som kunde utvinnas var motivation/kul att läsa, lärares syn på multimodala genrer, lärares erfarenheter av multimodala genrer och hur lärare arbetar med läsning. Utifrån vår analys framkom det att samtliga lärare inte använder sig av multimodala texter i nuläget och att hälften av lärarna har en relativt negativ syn på materialet. Det framkom även att lärarna arbetar på varierande och olika sätt vad gäller läsning och läsförståelse.

  • 28.
    Algestam, Susanne
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skönlitteratur i klassrummet: "Men för det mesta blir det nog ändå det här vanliga svenska tyvärr"2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I en globaliserad värld krävs av skolan att axla de utmaningar som följer på klassrum med många olika kulturella schatteringar. En av utmaningarna är hur man väljer skönlitteratur. Nationella och internationella styrdokument och direktiv finns, men det är inte självklart hur det här arbetet i praktiken ska se ut, varken i klassrummen eller på lärarutbildningarna.

    Syfte

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare väljer skönlitteratur utöver läroböcker i sin undervisning i ämnet svenska utifrån ett interkulturellt perspektiv.

    Metod

    Studien bygger på den kvalitativa undersökningsmetoden och baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med lärare som genomförts, sammanställts och analyserats.

    Resultat

    Studien visar på ett aktivt arbete med skönlitteratur bland de intervjuade lärarna, där skolbiblioteken spelar en stor roll. Dock saknas det i arbetet med skönlitteratur i ämnet svenska, ett interkulturellt förhållnings- och arbetssätt.

    Studien visar också på en avsaknad av tydliga begreppsdefinitioner rörande begreppet mångfald, vilket visar på en okunskap inför ett interkulturellt arbetssätt.

  • 29.
    Algestam, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Malby, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Klassrummet – fast utomhus2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Forskning visar att utomhuspedagogik är positiv i många bemärkelser. En möjlig teori att koppla samman med utomhuspedagogik är den sociokulturella, utifrån ett grupperspektiv. Studien har bedrivits genom ett utvecklingsarbete där de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum varit i fokus.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum.

    Metod

    Studien har bedrivits i form av ett utvecklingsarbete, inspirerat av aktionsforskning. Som grund, inför lektionerna, har halvstrukturerade lärar- och elevintervjuer genomförts. Fjorton elever och 5 lärare har intervjuats. Utifrån svaren som framkom under intervjuerna har tre tillfällen i uteklassrummet planerats, genomförts och observerats.

    Resultat

    Studien resulterade i ett möjligt förslag till hur undervisning i ett uteklassrum kan bedrivas. Didaktiska tankar och aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid undervisning utomhus har synliggjorts i studien. Det är mycket man inte kan styra över när man som lärare arbetar utomhus. Tre viktiga faktorer är kläder, väder och mod att pröva sig fram. Uteklassrummet kan skapa en nyfikenhet och en lust till lärande hos eleverna.

  • 30.
    Allan, Julie
    et al.
    University of Birmingham, UK.
    Persson, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Social capital and trust for inclusion in school and society2018Ingår i: Education, Citizenship and Social Justice, ISSN 1746-1979, E-ISSN 1746-1987Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on the outcomes for students who experienced a strongly inclusive learning environment as a means for all to succeed. This Swedish lower secondary school dramatically improved its results, and the article reports the outcomes from the students’ perspectives. Social capital, with its emphasis on relationships, was used to structure interviews with students who had since moved on to high schools across Sweden and was also used to analyse the interview data. Two elements of social capital that appeared to be strongly associated with the students’ success – trust and confidence – are discussed in depth. The article concludes with a consideration of the significance of the role of schools in cultivating trust and the risks associated with schools ignoring this obligation.

  • 31.
    Almqvist, Erica
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares perspektiv på barns inflytande: inte bara att välja färg på en mugg.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att kunna ge barn inflytande över verksamheten är det betydande att förskollärare har en klar bild över vad begreppet inflytande innebär. Därför har jag valt att göra en undersökning där syftet är att synliggöra förskollärarens perspektiv på inflytande, hur barn ges möjlighet till inflytande i verksamheten och på så sätt bidra med kunskap inom området. För att uppnå syftet använder jag mig av frågeställningarna: vad innebär inflytande för förskolläraren samt vilka möjligheter ger förskollärare barn till inflytande i planering av verksamheten. Förskolan och förskollärarna är till för barnen på förskolan, därför kan det verka självklart att deras tankar och idéer ska ligga till grund för förskolans utformning men studien visar på att vägen dit kan vara svår.Tidigare forskning som presenteras i studien belyser styrdokument och riktlinjer, innebörden av begreppet inflytande, hur inflytande tas och ges av vuxna samt hinder och villkor för barns inflytande.Eftersom det krävs samspel mellan förskollärare och barn för att skapa inflytande tillämpad den sociokulturella teorin. Relevant för studien är även Foucaults maktteori för att synliggöra maktens osynliga styrning vid barns möjlighet till inflytande.En kvalitativ metod har tillämpats och utförs i en fokusgrupp. Fokusgruppen har som syfte att genom en diskussion ta reda på förskollärarnas erfarenheter och åsikter kring deras perspektiv på inflytande samt arbetet kring barns inflytande. Ett målinriktat urval gjordes där fyra förskollärare tackade ja till att delta i studien men ett bortfall skedde så det blev totalt tre respondenter. Bearbetning av det insamlade materialet har skett genom kvalitativ analys och hänsyn till de forskningsetiska principerna har tagit hänsyn till genom hela studiens process.Resultatet visar på att som svar på frågan vad inflytande innebär för förskolläraren är slutsatsen som kan dras av studien att inflytande innebär demokrati och självständighet. Som svar på frågan vilka möjligheter förskollärare ger barn till inflytande i planering av verksamheten visar resultaten på att förskollärares förhållningssätt är avgörande, det innebär att förskollärare bör vara närvarande och delaktiga i barns lek samt vara uppmärksam på vad de ger uttryck för.Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärares förhållningssätt är en aspekt som ligger till grund för barns inflytande och hur förskollärarna arbetar med demokratiska principer. Arbetet kring barns självständighet samt hur förskollärarna förhåller sig till barnens kompetens och vilket ansvar som ges därefter är även en viktig slutsats som kan dras av studien.

  • 32.
    Almroth, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Caramba, vilken kvinna!: En studie av genusskildringar i barnlitteratur.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning I studien har populär skönlitteratur för barn analyserats ur ett genusperspektiv. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 7) står det att en del av skolans uppdrag är att på ett medvetet och aktivt sätt främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever skall i svenskundervisningen möta skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen och i detta möte skall de ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket 2011, s. 222). I och med att den litteratur elever möter bidrar till identitetsutvecklingen samt att skolan skall arbeta för att främja kvinnors och mäns lika möjligheter och rätt vill jag med den här studien synliggöra hur genusframställningar ser ut i barnlitteratur.Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera populär skönlitteratur för barn med fokus på stereotypa manliga och kvinnliga könsroller.Metod Undersökningen genomfördes med textanalys som metodval. Utgångspunkten för analysen var de ord och uttryck som upprätthåller eller frångår stereotypa genusskildringar hos karaktärer. Ett analysverktyg i form av ett motsatsschema användes för att strukturera upp analysen.Resultat I resultatet framgår det att de böcker som analyserats generellt sett oftare är normativa med stereotypa skildringar än de är normbrytande med könsöverskridande skildringar. Det är något oftare kvinnliga karaktärer som framställs både på stereotypt och normbrytande. Sammantaget visar resultatet en jämn fördelning av både normativa och normbrytande skildringar av manliga och kvinnliga karaktärer.

  • 33.
    Alveljung, Josephine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Voigt, Viktoria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En rosa tröja: En studie om förskolebarns syn på kläder utifrån ett könsperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Skillnaden mellan tjejers och killars kläder från ett identitetsperspektiv har debatterats i media de senaste åren, liksom vikten av att få klä sig hur man vill samt att få vara den man vill vara. Utifrån detta är det angeläget att undersöka barns uppfattningar om kläder utifrån ett könsperspektiv.

    Syfte

    I vår studie vill vi undersöka vad förskolebarn anser vara ett accepterat klädval utifrån enpersons kön. Genom observationer av barns reaktioner när en förskollärare läser den normkritiska boken "Viktors nya tröja” hoppas vi kunna få en inblick i hur barn resonerar kring innehållet i boken och hur de ser på vad som är accepterat i klädväg utifrån olika könsnormer.

    Metod

    Vi har valt att genomföra observationer av ett boksamtal. Den kritiska hermeneutiken användes som metod för analys. Vi gjorde sex observationer och dessa genomfördes i grupper om två-tre barn per grupp, födda 2011-2012, samt en förskollärare. Under observationerna fördes löpandeprotokoll.

    Resultat

    I vår studie såg vi att barnen reagerade med nyfikenhet på den normkritiska bok som lästes avförskollärarna. Barnens åsikter var ganska samstämmiga när det gällde hur normer för tjejkläderrespektive killkläder ser ut. De var dock öppna för att killar kunde gilla de kläder och färger som ansågs tillhöra normen för tjejer och tvärtom, men det fanns en viss oro för att ett normbrytande klädval kunde leda till att man blev retad.

  • 34.
    Ammilon, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Aarneus, Erika
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Övergångsstället: en studie om övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Förskoleklassen skapades för att förskolan och skolans arbete skulle bli mer integrerat och för att övergången mellan verksamheterna skulle bli smidigare. För att underlätta övergången mellan förskolan och skolan skapades en ny verksamhet och övergångarna blev då två istället för en. Vår ambition med uppsatsen är att försöka hitta vägar till det som en gång var tanken med förskoleklassen och därmed kanske bidra till utvecklingen av en mer integrerad övergång.

    Syfte

    Vi vill utveckla kunskap om övergången mellan förskola och förskoleklass och syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan resonerar kring övergången mellan förskola och förskoleklass, samt den samverkan som sker mellan de två verksamheterna.

    Metod

    I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa metoden intervju. Urvalet är fyra verksamma förskollärare som arbetar med femåringarna som ska göra övergången.

    Resultat

    I vår studie tycker vi oss se att de förskolor och skolor som samverkar också har kontinuitet vid övergången från förskola till förskoleklass. Denna kontinuitet ger enligt förskollärarna, som vi intervjuat, en trygghet för barn, vårdnadshavare och pedagoger. De förskollärare, i vår studie, som inte har samverkan med förskoleklassen uttrycker viss oro för att de inte förbereder barnen på "rätt saker" inför övergången till förskoleklassen. Vi ser också att om utrymme ges i budgeten för övergångsarbetet och är prioriterat hos förskolecheferna bidrar detta till att förskollärarna känner sig tryggare i övergångsarbetet.

  • 35.
    Amundsjö, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skog Lindbergh, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Särén, Kathrine
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i förskolan: barn och pedagogers syn på det kompetenta barnet.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

  • 36.
    Ancar, Linn
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ristic, Savo
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Batman kanske tror att han är en tjej": En genusbetonad studie utifrån barns perspektiv.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning I arbetet för ett jämställt Sverige har förskolan en viktig roll, där barns utveckling enligtförskolans styrdokument ska utformas på så sätt att det främjar jämställdhetsarbetet och alla människors lika värde. Ett väsentligt jämställdhetsmål i förskolan är att frångå normativa könsroller så att varje barn ges möjlighet att utforska nya områden och därigenom upptäcka nya intressen och förmågor utan några begränsningar. Trots detta pekar viss forskning på att samhället, däribland förskolan, stärker och reproducerar normativa könsroller. Att "köna" barn redan i förskolan kan försämra förutsättningarna att nå jämställdhetsmålen. Barns inflytande och delaktighet ska prägla förskolans verksamhet. Ett samarbete mellan barn och pedagog kan eventuellt synliggöra de hinder som finns. Med detta i åtanke kan det vara intressant att studera barns perspektiv.

    Syfte Studien riktar in sig på barn i fyra-fem års ålder där syftet är att undersöka barns uppfattningar om könsroller.

    Metod Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där observation i kombination med intervju användes för att samla in informationsunderlag. För att nå barnen och lyfta deras resonemang använde vi oss av färgläggningsbilder som redskap. Bilderna föreställde superhjältar och prinsessor i normativa och normkreativa utföranden.

    Resultat Resultatet visar att barnen i studien har föreställningar om hur de olika könen bör agera och ha för egenskaper. När barnen resonerade kring normöverskridande beteende uttrycktes påståenden om att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt, utan att ge en konkret förklaring till varför det ska vara på det viset.

  • 37.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Centerwall, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Du får inte komma på mitt kalas”: Pedagogers tolkningar av och arbete med kränkande behandling i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning Kränkande behandling finns i hela svenska samhället, likaså i skolan och förskolan. Det harforskats mer om ämnet i skolans värld men betydligt mindre inom förskolan. Förskolans styrdokument och lagar säger att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska motverkas och det framhåller också att de ska förebyggas redan i förskolan. Även om forskningen konstaterar detta råder det osäkerhet kring vad kränkande behandling är bland pedagoger.

    Syfte Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger tolkar vad kränkande behandling innebär iförhållande till förskolans styrdokument och lagar, samt hur pedagogerna arbetar förebyggande mot kränkande behandling.

    Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en förskola.Det användes även två stycken teorier i studien. De två teorierna var: det sociokulturella perspektivet och den socialpsykologiska attributionsteorin, detta för att nå fram till studiens syfte.

    Resultat Resultatet påvisar att samtliga pedagoger har olika tolkningar kring vad kränkande behandlinginnebär för dem personligen samt att arbetet med det förebyggande arbetet kring kränkande behandling också skiljer sig åt. Likaså antyder pedagogerna att den största risken för att kränkande behandling kan ske är när pedagogerna inte är närvarande, också att det sker mellan de olika parterna i förskolans verksamhet. Exempelvis mellan vuxen till barn och barntill barn.

  • 38.
    Andersson, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svanberg, Otto
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fritidshem: Vårdnadshavarens uppfattningar om fritidsverksamheten.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2016 kom den nya reviderade läroplanen, där Skolverket beskriver de målen som finns för fritidshemmet. Det har därmed blivit mer tydligt vad fritidshemmet ska arbeta med under fritidsverksamheten. I studien är vi intresserade av följande frågor.Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna om fritidsverksamheten?Vilken roll anser vårdnadshavarna att läraren i fritidshem har?Hur uppfattar vårdnadshavarna samspelet mellan fritidslärare och vårdnadshavare?Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna när det gäller lärande på fritidshem?I studien har kvalitativ metod använts med intervjuer. Åtta vårdnadshavare med elever på två olika fritidshem deltar i studien. I resultatet framgår det att vårdnadshavarna har olika uppfattningar om fritidshemmets verksamhet. Den uppfattning som dominerar bland vårdnadshavarna är att fritidshemsverksamheten är en plats där deras barn kan få passning och utöva fri lek. Vårdnadshavarna efterfrågar mer information av lärarna om fritidshemmets uppdrag och hur de arbetar med eleverna för att få mer insyn och kunna påverka verksamheten. Därmed anser vissa vårdnadshavare att fritidslärarna måste bli bättre på att informera om verksamheten, för att öka vårdnadshavarnas insyn och påverkan.

  • 39.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sobis, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares resonemang om barns inflytande i förskolan: Villkor som möjliggör och begränsar.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla barn, oavsett ålder har rätt till inflytande och att bli lyssnade till. Denna studie riktar sig mot förskollärares resonemang om barns inflytande över placering och tillgänglighet av material i förskolans inomhusmiljö. Studien vilar mot Michel Foucaults maktstrategier, vilket genomsyrat hela arbetsprocessen. Studien är gjord med hjälp av kvalitativ intervjumetod där sex förskollärare bidragit till insamlad empiri. Ett omfattande analysarbete har genomförts och resultatet visar att det krävs en stor medvetenhet och ett reflekterande förhållningssätt hos förskollärare för att skapa en inflytelserik verksamhet. Resultatet visar även att förskollärare besitter ett stort ansvar, då deras maktposition ligger till grund för både uppmuntrande och hämmande av barns möjlighet till inflytande över verksamheten.

  • 40.
    Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Marcu, Ana-Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Modersmålsutveckling i förskolan: förskollärares tankar och arbetssätt.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt examensarbete är en undersökning om hur förskollärare på mångkulturella förskolor i Sverige arbetar med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Allt fler barn med annat modersmål än svenska kommer till de svenska förskolorna. I förskollärarens uppgift ingår bland annat att ge dessa barn möjlighet till att både utveckla sitt modersmål och det svenska språket.SyfteVårt syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar och resonerar kring barns rätt till modersmålsutveckling i förskolans verksamhet för att bidra till att alla barn ska få ett likvärdigt språkstöd.MetodMetoden som har använts i det här arbetet är kvalitativ metod. Intervjuer som kvalitativ metod har använts i det här arbetet eftersom studien syftade till att undersöka förskollärares erfarenheter och kunskap kring att arbeta med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Intervjuerna genomfördes på två olika mångkulturella förskolor i samma kommun som har fått de fiktiva namnen förskola A och förskola B i den här undersökningen, sammanlagt genomfördes sju intervjuer med högskoleutbildade förskollärare.ResultatResultatet visar vad förskollärarna som deltagit i undersökning har för tankar kring flerspråkiga barns modersmålsutveckling och hur de arbetar med detta i förskolans verksamhet. Förskollärarna redogör även för sina tankar kring hur arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan har ändrat sig sedan modersmålspedagogerna försvann från förskolans verksamhet. Undersökningen visar att förskollärarna på de två olika mångkulturella förskolorna arbetar på olika sätt kring barns modersmålsutveckling i förskolan, men det visar också att barnen på båda förskolorna uppmuntras att använda sitt modersmål i verksamheten. Förskola A arbetar mer med konkret material och miljön för att synliggöra de olika modersmålen i verksamheten. På förskola B bekräftas barnens modersmål genom att förskollärarna lyfter fram alla modersmål i barngruppen och visar nyfikenhet på barnens språk. Undersökningen visar även att förskollärarna har olika tankar kring huruvida det är viktigt eller ej att arbeta med flerspråkiga barns modersmål i förskolan.

  • 41.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vuorio, Timmy
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    IKT på fritidshemmet: Elevers upplevelser av matematik med digitala verktyg.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    InledningSurfplattor och datorer har blivit en stor del av barn och ungdomars liv, samt blir det allt en större del av arbetssätten i skolan. I den matematik som lärs ut i skolan idag skall bidra till elevernas förståelse för olika matematiska problem samt förbereda de för att aktivt kunna delta i samhället. På fritidshemmet där det informella lärandet äger rum kan eleverna motiveras till ett fortsatt lärande i matematikämnet med hjälp av IKT då det sker på ett mer friare val.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva elevers upplevelser av användandet av surfplattor och applikationer i matematikämnet på fritidshemmet.MetodMetoden i studien är en kvalitativ i form av fokusgruppsintervjuer. Urvalet i studien är 13 elever i årskurs 2.ResultatResultatet som framkom i studien visar att eleverna som deltog fick en positiv upplevelse av att använda sig av digitala verktyg och applikationer i matematikämnet. Men trots att de tyckte det var roligt ansåg dem att läroboken var ett bättre sätt att lära sig matematik. De flesta elever som deltog i studien ville fortsätta med digitala verktyg och applikationer medans några hellre ville använda sig av läroboken.

  • 42.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Andersson, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Rum och miljö: Materialval, barns lek och inomhusmiljön på förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledningsvis presenterar vi valet av ämne och dess relevans för förskollärare. Studien handlarom hur förskollärare planerar förskolans inomhusmiljö samt vilka material de väljer att erbjuda barnen och hur det kan påverka barns lek. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om miljö och materialvalens betydelse för barns lek i inomhusmiljön. Vi har undersökt vilka materialval som görs och hur inomhusmiljön utformas. För att få svar på syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksamma på olika förskolor. Ett hermeneutiskt perspektiv har använts i bearbetningen av intervjumaterialet. Resultatet visar vikten av närvarande förskollärare i leken för att se vad barnens intressen är. Genom att förskollärarna är närvarande ser de även vilka behov och intressen som finns hos barnen, då blir det tydligt om ett material behöver plockas bort eller tillföras. Materialvalen som görs präglas till stor del av vilken barnsyn som förskollärarna har. Det färdiga materialet som till exempel dockor, bilar kontra det ofärdiga som till exempel papprör beskrivs som kodat och okodat av några förskollärare. Detta blev något som i resultatet skiljde sig åt och det kodade beskrivs som ett bra komplement till det okodade. Även barnperspektivet visar sig vara betydelsefullt när det gäller planering och placering av materialet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet, både direkt och indirekt, är något som framkommit under studiens gång och som visat sig vara en viktig del i utformandet av miljöerna.

  • 43.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Liljebjörn, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Anknytningens betydelse för trygghet: En studie om förskollärares syn på barns anknytning i förskolan.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    InledningDen teoretiska utgångspunkten i vår studie är Bowlbys anknytningsteori som tillsammans med aktuell forskning påvisar att de barn som har en trygg anknytning utvecklas bättre både kognitivt och känslomässigt. För att förskolan ska erbjuda en god kvalitet är det därför av stor vikt att det finns kunskap om anknytningens betydelse hos pedagoger i förskolan samt att de arbetar för att vara trygga anknytningspersoner och skapa nära relationer med barnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om betydelsen av barns anknytningsprocesser i förskolan.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex förskollärare som alla har en lång erfarenhet av arbete på förskola. Genom analys och bearbetning av vårt insamlade material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet visade att förskollärarna hade en hög medvetenhet om anknytningens betydelse för barns trygghet samt om vikten av sina egna roller som kompletterande anknytningspersoner. Trots att vårt resultat påvisar att det inte alltid finns optimala förutsättningar för en god anknytning, såsom hög personaltäthet och kontinuitet i personalgruppen, kompenserades detta till viss del av förskollärarnas förhållningssätt och kompetens.

  • 44.
    Andersson, Jennifer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Strandberg, Jasmine
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vi tvingar ingen att vara med, det är frivilligt!: En studie om pedagogers upplevelser av barns inflytande i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om barns inflytande utifrån yrkesverksamma pedagogers perspektiv. Närmare bestämt syftar undersökningen till pedagogers upplevelser av arbetet med barns inflytande. Studien lutar sig på två frågeställningar, hur pedagoger upplever att de arbetar med barns inflytande i förskolan, samt vad de upplever vara den största utmaningen i arbetet med barns inflytande. För att få reda på syftet har både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats. Den bakgrund som är aktuell för studien presenteras och redogör för barns inflytande ur olika perspektiv. De perspektiv som behandlas är förskolans styrdokument, begreppet inflytande, barnperspektiv och barns perspektiv, yngre barn, vuxnas makt, pedagogers betydelse och barns lek. Den tidigare forskning som presenteras handlar till stor del om vuxnas bemötande och stora barngrupper. Barns möjlighet till inflytande hänger oupplösligen samman med vuxnas och barns samspel. Den sociokulturella teorin förespråkar detta och blir därför relevant till studiens innehåll. Begreppet utvecklingszon lyfts fram som framträdande inom teorin. Den kvantitativa undersökningen som utförts har legat till grund för den senare kvalitativa. De metoder som tillämpats och presenterats är enkät samt fokusgruppsintervju. Enkäterna besvarades sammanlagt av 23 pedagoger på fyra olika förskolor i en mindre kommun. I fokusgruppsintervjuerna deltog totalt åtta förskollärare från två av de förskolor som medverkat i enkätundersökningen. Den insamlade datan från enkätundersökningen bearbetades och sammanställdes. Resultatet härifrån låg sedan till grund för den kvalitativa undersökningen. Genom transkribering och kodning har sedan den kvalitativa datan bearbetats. Resultatet som framkommit av studien visar att pedagoger upplever att det är av stor vikt att ta tillvara på barns intressen och erfarenheter i arbetet med barns inflytande. Det framkommer även att pedagogens bemötande och förhållningssätt upplevs vara viktiga faktorer för pedagogerna. Den största utmaningen som framkommit av resultatet handlar omorganisationens struktur.

  • 45.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Tauru Johansson, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kränkande behandling i förskolan: En kvalitativ studie om vuxenkränkningar mot barn i förskoleverksamhet.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om kränkningar som begås av vuxna mot barn i förskoleverksamhet ochförskolechefers och förskollärares syn på den sortens kränkningar. I 6 kap. 9 § av Skollagen (SFS 2010:800) belyses att det ska råda nolltolerans av vuxenkränkningar mot barn men trots det anmäls det flera händelser till Skolinspektionen varje år. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskolechefers och förskollärares kunskaper om vuxenkränkningar mot barn i förskoleverksamhet samt vad lagstiftningen om kränkande behandling innebär för deras respektive yrkesroller. Ytterligare syfte är att undersöka vad förskolechefer och förskollärare anser vad kränkningar som begås av vuxna gentemot barn kan bero på och vilka åtgärder som vidtas om en kränkning sker. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med intervju som redskap där ett slumpmässigt och bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien är det åtta personer som blivit intervjuade varav fyra förskolechefer och fyra förskollärare. Under hela arbetets gång har det tagits hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer. Resultatet visar en stor spridning i respondenternas uppfattningar, kunskaper och syn på fenomenet vuxenkränkningar. Uppfattningarna hos de olika yrkesrollerna skiljer sig åt då de definierar begreppet kränkande behandling på olika sätt och besitter olika kunskaper inom området. En gemensam nämnare bland respondenterna är att de lyfter vikten av att utveckla sina kunskaper inom kränkande behandling på egen hand. Ett flertal av förskolecheferna betonar även att det är betydelsefullt att föra diskussioner om ämnet. Vad respondenterna uppfattar att vuxenkränkningar kan bero på skiljer sig åt mellan yrkesrollerna, några förskollärare betonade att det sker på grund av makt medan några förskolechefer betonade att stress kan vara en orsak. En gemensam uppfattning hos båda yrkesrollerna om vad som kan orsaka  kränkande  behandling  är  okunskap.  Resultatet  pekar  på  att  respondenterna  har blandade åsikter om arbetssättet i relation till lagstiftningen men de flesta anser att lagstiftningen lagt vikt vid arbetet mot kränkande behandling och gjort det tydligare. Alla förskollärare vidtar samma första åtgärd om en vuxenkränkning sker medan förskolecheferna har olika strategier för att få kännedom om en sådan situation uppstår. Resultatet synliggör att respondenterna arbetar på olika sätt för att motverka vuxenkränkningar. Arbetssätt som lyfts är  bland  annat  diskussioner  på  exempelvis  arbetsplatsträffar  och  kompetensutvecklandefortbildning.

  • 46.
    Andersson, Josephine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Borgh, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Digitala lärospel i matematikundervisningen: En fenomenologisk studie av lärares erfarenheter.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet nedan är att få en uppfattning om hur lärare upplever att det är att arbetamed digitala lärospel i matematikundervisningen. Det kommer att lyftas fram vilka effekter arbetsmetoden kan medföra till elever samt hur bedömningsmöjligheterna ser ut. Denna fenomenologiska undersökning har pågått under 8 veckors tid och data samlades in genom intervjuer av verksamma lärare. Genom avkodning har essensen av fenomenet kunnat klargöras och skapat ett resultat. Det uppmärksammades i resultatet att lärare upplever arbetsmetoden som ett givande komplement till den traditionella undervisningen och att de tror att det digitala kommer att ta över mer i verksamheterna. Lärarna upplever också att de digitala lärospelen har goda effekter på elevernas utveckling som leder till att de får en ökad motivation och ett driv att lära sig matematik. Resultatet visar dock att lärarna känner en osäkerhet om elevernas matematikkunskaper kommer från lärospelen eller från den övriga undervisningen. Lärarna upplever att bedömningsmaterialen inte är tillräckligt tydliga eller utformade för att de ska kunna avgöra vad som bidragit till elevernas lärande. Är det matematikboken eller de digitala lärospelen?

  • 47.
    Andersson, Josephine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Borgh, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Digitalt spelbaserat lärande: Vad kännetecknar forskning om elevers utveckling genom digitalt spelbaserat lärande inom matematik i grundskolan?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med kunskapsöversikten nedan är att få en uppfattning om hur forskningsfältet ser ut gällande digitalt spelbaserat lärande i grundskolan inom ämnet matematik. Syftet har även varit att granska forskning, under de senaste tio åren, för att undersöka hur resultaten sett ut efter att elever använt sig av digitala verktyg och spel. I denna kunskapsöversikt har 15 artiklar granskats och kartlagts och utifrån dessa har sedan sex artiklar valts ut för en fördjupad analys. Resultaten granskades med syfte att undersöka om det fanns några positiva eller negativa effekter med arbetsmetoden gällande elevernas prestation inom ämnet samt om elevernas motivation till att lära påverkades. Det uppmärksammades i resultaten att majoriteten av eleverna blev mer motiverade av att räkna matematik via den spelbaserade metoden. Dock noterades det att det spelbaserade lärandet inte i alla fallen bidrog till förbättrade resultat och prestationer inom ämnet. I resultaten lyftes också begreppet ”bekräftelse” som ett viktigt redskap inom ämnet och som en grundpelare för elevernas utveckling. Det visade sig att bekräftelsen kunde mottagas både från läraren och spelen för att elevernas motivation skulle öka. Avslutningsvis lyfter vi fram styrkor och svagheter med forskningsfältet utifrån analysens mest utmärkande delar.

  • 48.
    Andersson, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Erhardsson, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Här eller där, spelar det någon roll?: En intervjustudie om pedagogers syn på undervisning om miljö-och naturvårdsfrågor på två svenska förskolor i Thailand.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska pedagogers syn på undervisning i miljö- och naturvårdsfrågor på två svenska förskolor i Thailand.I den del som behandlar bakgrund och tidigare forskning, tas först det uppdrag som förskollärare är ålagda gentemot miljö- och naturvårdsfrågor i förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2016, s. 7) i beaktning, då det är en central del och bör finnas som en röd tråd i verksamhetens utformning. Tidigare forskning beskriver förhållandet mellan undervisning i naturvetenskapliga ämnen, pedagogen och barnen. Studien har sin utgångspunkt i John Deweys progressiva pedagogik, där ett utforskande och experimenterande gentemot sin omgivning skapar kunskap och lägger grunden för det livslånga lärandet. I det har pedagogen en avgörande roll i både att vägleda barnen och utforma undervisningen (Dewey 2004, s. 23).Den metod som används för att samla empiri till studien är en kvalitativ metod med intervju som redskap. I det intervjumaterial som utgör studiens empiri är det fyra intervjuer som sammanställds. Vidare så analyserades empirin genom en fenomenografisk analysmodell. Detta för att upptäcka de likheter och skillnader som kan återfinnas och urskilja pedagogernas subjektiva uppfattningar kring miljö- och naturvårdsfrågor i relation till Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016).Mycket av det som framkommer i resultatet kretsar kring pedagogernas syn på undervisning i naturvård men även miljövård. Det resultat som kan ses av denna studie är att pedagogerna anser, trots de olika förutsättningar som i vissa fall kan vara begränsande hellre än tillåtande, så kan de bedriva en fullgod undervisning i relation till det som förskolans läroplan säger. Detta med hjälp av att de via internet upplevs kunna söka sig fram till de kunskaper som de anser sig sakna. I resultatet går det även att urskilja hur pedagogerna ser sig vägledande och genom det styr barnens intresse i undervisningen. Vidare i resultatet kan det urskiljas hur pedagogerna uttrycker den thailändska vilda naturen som en begränsning i undervisningen kring miljö-och naturvårdsfrågor, det de uttrycker är applicerbart att ge barnen vidare kunskap kring är den odlade naturen.

  • 49.
    Andersson, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Byhlin, Felicia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Haglund, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogers bemötande: Med fokus på genus i ett kvinnodominerat yrke.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien är att få reda på om det är någon skillnad i hur manliga respektive kvinnliga pedagoger bemöter flickor och pojkar i verksamheten.

    Metod:

    Den här studien baseras på två kvantitativa verktyg, enkät och observationsschema. Enkäten har skickats ut till samtliga förskolor i två medelstora kommuner, där 56 pedagoger har valt att delta, och observationsschemat grundas på 10 pedagoger. Pedagogerna är fördelade manliga/kvinnliga och på småbarnsavdelning respektive syskonavdelning.

    Resultat:

    I vårt resultat har vi, genom enkäterna, kommit fram till att manliga och kvinnliga pedagoger tror att de har olika förväntningar på barn beroende på kön. Observationerna visar dock att de tänker lika i många frågor och där inte alls skiljer sig från varandra. Vi har även kommit fram till att kvinnor riktar mer av sin uppmärksamhet till pojkarna i förskolan, både genom tilltal och tillsägelser, medan männen riktar lika stor uppmärksamhet till pojkar respektive flickor i både tilltal och tillsägelser.

  • 50.
    Andersson, Madelen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hultqvist, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Den sociala dimensionen på förskolan: i samling.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring hållbar utveckling utifrån den socialadimensionen under samling ser ut på förskolan. Vi valde intervju som metod och använde oss av kvalitativa intervjuer, mer specifikt semistrukturerad intervjuform. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika åldrar och med olika mycket erfarenheter från yrkeslivet. Dessa pedagoger kommer från två olika förskolor. Intervju som metod valdes då vi var ute efter pedagogernas åsikter och känslor inför ämnet. Tidigare forskning visar att hållbar utveckling är  ett  stort och aktuellt ämne  (Björneloo  2007,  s.  19), som även berör förskolans värld. Studien utgår ifrån att hållbar utveckling består av tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Resultatet visar att pedagoger förstår innebörden av social hållbarhet och arbetar med det på förskolan, både i samling och i det spontana mötet med barnet och man använde sig helst av verktyg i samlingen för att förmedla kunskapen. Dock sätter man inte alltid ord på begreppet och man reflekterar inte heller på arbetet med den sociala hållbarheten i lika storutsträckning som eventuellt andra ämnen man förmedlar på förskolan.

1234567 1 - 50 av 496
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf