Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1527
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarnikoivu, Melina
    et al.
    University of Jyväskylä, Finland.
    Mahon, Kathleen
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Agnafors, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hoffman, David
    Finnish Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, Finland.
    Angervall, Petra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Another higher education journal - Really?2019Ingår i: Journal of Praxis in Higher Education, E-ISSN 2003-3605, Vol. 1, nr 1, s. 1-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Abbas, Inam
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Flerspråkiga barn i förskolan: En kvalitativ studie angående hur pedagogerna tänker kring flerspråkighet och de arbetsmetoder2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språk- och språkutveckling är en viktig del i förskolans arbete, i barns lärande och utveckling. Med tanke på att språk är en essentiell del av identitet, kommunikation och gemenskap är det viktigt för barn att kunna utveckla den färdigheten. Flerspråkighet är allt vanligare idag i förskoleverksamheter och det krävs att förskolepersonal visar engagemang och intresse för att synliggöra språket på många olika sätt. En av förskolepedagogernas viktigaste uppgifter är att genom olika arbetsmetoder kunna använda undervisningen till att stimulera och utveckla barns språk.

    Syftet med min undersökning är att ta reda på vilka tankar och arbetsmetoder pedagoger har för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan.

    Metoden som används i denna studie är kvalitativ, baserad på sex intervjuer från tre olika förskolor. Diskussionen i resultatdelen sker utifrån syftet och frågeställningar.

    Resultatet som framkommit i studien är att pedagogerna tillämpar olika metoder och strategier för att stimulera språkutveckling. Samtliga anser att modersmålsundervisning kan användas för att stimulera inlärningen av det svenska språket. Det framgår också att pedagogerna har en viktig roll i förskolan där de behöver vara lyhörda, närvarande och tydliga i arbetet. De menar att konkret material och den lärmiljö som verksamheten erbjuder är avgörande för barns språkutveckling. Pedagogerna anser att de har ett ansvar att samarbeta med vårdnadshavare och kunna ha ett positivt bemötande gentemot flerspråkighet. De förutsättningar som erbjuds pedagogerna för att genomföra sitt arbete anser de är olika. Viktigt att lyfta fram är att de menar att den svenska förskolan inte kan garantera en likvärdig utbildning för alla runt om i landet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abbas, Maroa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nilsson, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Utomhusundervisning relaterat till artkunskap: En kunskapsöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten presenterar vad aktuell forskning har kommit fram till gällande utomhusundervisning i biologididaktik relaterat till artkunskap.Syftet med översikten är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen. Vi har jämfört artiklar och sökt efter likheter och skillnader för att sedan kunna hitta mönster i resultaten i artiklarna. Urvalet av studierna baserades på artiklarnas innehåll, med utgångspunkt från inkluderande kriterier valde vi ut de artiklar som stämde överens med kriterierna.

    Med inspiration av SMART fick vi ett urval av forskning som bestod av sju artiklar. Sex av sju artiklar är skrivna i Europa. De valda artiklarna innehöll olika studier med elever, lärare, lärarstudenter och lärarutbildare ochresultatet av studierna tyder på att intresset för artkunskap har minskat under de senaste åren. Det framkom även brister i utomhusundervisningen på grund av olika faktorer som tidsbrist, resursbrist och klimat. Däremot har undervisningsmetoden Bottom up visat sig vara gynnsam för elevernas inlärning av arter. Genom metoden fick eleverna goda kunskaper som i sin tur bidrog till en bättre förståelse för arterna i naturen. Utifrån artiklarna har vi kommit fram till att elever behöver få möjlighet till att vistas utomhus, utforska och stimulera sina sinnen i undervisningen. Detta leder i sin tur till långsiktiga kunskaper och blir till en grund för fortsatt lärande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abdalla, Fardowsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ibrahim, Maryam
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares perspektiv på språkutvecklande arbetssätt kring flerspråkighet2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I denna studie definierar vi flerspråkighet som en person som talar ett språk hemma och ett annat språk i förskolan. Studien fokuserar på förskollärares perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i förskolan.

    Syfte

    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärares perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn.

    Metod

    Vi valde kvalitativa intervjuer som metod och deltagarna var förskollärare som arbetar i mångkulturella förskolor i Sverige. Vi valde tre förskolor, två förskollärare i vardera förskola. Totalt har vi intervjuat sex förskollärare.

    Resultat

    Vår studie visar att förskollärarna har olika synsätt och metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. I analysen blir det synligt att förskollärarna använder sig av följande verktyg: pedagogiska redskap och aktiviteter, vardagssituationer och samverkan med vårdnadshavare. I analysen blir det också synligt hur förskollärarna i studien har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet och anser att kunskap om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling är viktiga strategier i förskolan.

  • 5.
    Abdulamir Hussein, Hanin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lågstadielärares syn på varierad matematikundervisning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6. Abdullahi, Shamso
    et al.
    Azadkhangha, Mona
    Religionskunskap ur lärarperspektiv: En kunskapsöversikt2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och därmed möter vi elever med olika trosuppfattningar. Enligt Skolverket (2011) skall religionsundervisningen bidra till att öka elevernas kännedom om alla religioner samt skapa en djupare förståelse och tolerans om andras trosuppfattningar. Därför lägger Skolverket (2011) vikt på att undervisningen ska bedrivas på ett icke- konfessionellt synsätt (Skolverket 2011). Det medför olika utmaningar för lärarna. Vårt syfte med översikten är att ta reda på vilka utmaningar lärarna möter samt deras inställning till religionskunskap. För att kunna bekanta oss vid ämnet valde vi relevanta nyckelord och sökte i databaser såsom ERIC (ProQuest). Flertalet funna artiklar handlade i stora omfattningar om religionskunskap dock var det inte begränsat inom vårt forskningsområde.  För att kunna begränsa sökningen ytterligare skapade vi urvalskriterier som resulterade till tio träffar av vetenskapliga artiklar som verkade relevanta till vår sökning. Resultatet i vår översikt tyder på att lärarna möter olika utmaningar i religionsundervisningen. Vidare visar resultatet vilka åtgärder som krävs för att kunna bemöta dessa utmaningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abokar Shire, Ayan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lajq, Beolona
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares syn på flerspråkighet i förskolan2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Studien tar även sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med centrala begrepp som kommunikation och den proximala utvecklingszonen. Metod som användes var kvalitativ metod där skriftliga intervjuer genomfördes med totalt sex förskollärare för att få fördjupad förståelse kring syftet och frågeställningarna. Det vill säga Vilken syn har förskollärare på flerspråkighet i förskolan? Hur menar förskollärare att de stödjer språkutvecklingen hos flerspråkiga barn?  

    I resultatet belyses att förskollärare har varierande uppfattningar om ämnet flerspråkighet i förskolan, vilket innebär att vissa förskollärare upplever arbetet med flerspråkighet som komplext medan andra ser det som en möjlighet till utveckling och lärande. I analysen blir det dessutom synligt att förskollärare använder sig av olika verktyg och strategier för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. De använder bland annat verktyg som TAKK, bildstöd, sagor och böcker, rim och ramsor under olika situationer. De har även ett gott samarbete med vårdnadshavare för att förstärka barnens modersmål men även det svenska språket.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Aboud, Azel
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bajraliu, Eduena
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogers syn om lärandet genom iPads i förskolan: En studie om användandet av pedagogiska appar samt konsekvenser som uppstår.2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien handlar om att undersöka pedagogers syn om möjligheter till lärandet som sker genom iPads. Studien handlar också om att undersöka vilka pedagogiska appar som används i förskoleverksamheter, samt vilka hinder som kan bemötas.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn om lärandet genom iPads och vilka konsekvenser som uppstår vid användandet av iPads.

    Metod

    Kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data. I studien medverkade sammanlagt fem respondenter från fyra kommunala förskolor. Undersökningen genomfördes digitalt, då vi befinner oss i en pandemi.

    Resultat

    Forskningsresultatet som vår studie gav oss, valde vi att dela in i olika teman. Dessa är: Appar som utvecklar barns matematiska kunskaper, Appar som bidrar till barns språkutveckling och hinder i arbetet med iPads. Sammanfattningsvis i resultatdelen framgår tydligt att pedagogerna använder iPaden i ett lärande syfte, där barnen får möjlighet att utveckla språk och matematiska kunskaper, och att de pedagogiska apparna kan inkludera flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna ser även utmaningar som kan uppstå vid användandet av iPaden. Resultatet visar även att det finns andra digitala verktyg som används i anslutning till iPaden exempelvis Osmo och projektor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Abraham, Getahun Yacob
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Is it enough with diversity in higher education?2023Ingår i: ECER2023, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Abraham, Getahun Yacob
    Karlstad Universitet.
    Student perspective on course materials: Internationalisation and interculturality in preschool teacher education2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores how preschool student teochers perceive their course materials in relation to internotionolisotion ond interculturol proctice. Questionnoires were odministered through the Survey ond Report tool to 648 students, with 94 (14.5%) responding. Forty-eight percent of therespondents felt thot course materials ond content they encountered did not help them to goin in-depth knowledge on internotionolisotion. Some students indicoted thot  they do not  wont  literoture  in English  longuoge included. They were open to more contoct with internotionol students locolly ond online. Respondents indicoted the perception thot Swedish ond Nordic preschools ore unique. lnsteod of internotionolisotion, the concept of interculturolity wosresonont with the students' identity os Swedish preschool teochers.They volued procticol, teoching-reloted content ond the procticum opportunities to leorn obout interculturolity in the field.

  • 11.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mixco Johansson, Jennie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lärmiljöns betydelse för undervisning i förskolan: En intervjustudie i förskolan2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar barns lärmiljöer och på vilket sätt lärmiljöerna och materialet används för att stödja undervisningen. Studien beskriver även miljöns betydelse för lek och lärande är att den ska främja barnens utveckling optimalt. I studien lyfter vi det sociokulturella perspektivet som teoretisk bakgrund.

    Det empiriska materialet samlades genom en kvalitativ metod med svagt strukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa metoden valdes för att kunna få djupare uppfattning om förskollärares kunskaper och erfarenheter av förskolans lärmiljö.

    Resultatet av vår studie visar att lärmiljön är enligt respondenterna under ständig förändring utifrån barnens projekt och intresse. Att forma miljöer utifrån barns individuella förutsättningar och att skapa trygga samt stimulerande lärmiljöer där utforskande och utmaningar kan ske. Barns utveckling och lärande sker kontinuerligt och därmed kan undervisningens innehåll vara både den planerade men även uppstå i de spontana.

  • 12.
    Abrahamsson, Anna-Carin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nylander, Annsofie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares syn på matematikundervisning i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien handlar om att undersöka hur förskollärare förhåller sig till den planerade matematikundervisningen i förskolan. Tidigare forskning av Catucci (2021, s.37) visar att förskollärare har ett bristande självförtroende i ämnet matematik som grundar sig på negativa erfarenheter från barndomen och att förskollärarna vanligtvis upplever styrdokumenten som oklara.

    Studiens syfte

    Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar med planerad matematikundervisning och på vilket sätt matematikundervisningsmålen synliggörs utifrån läroplanen. Vi vill förstå vilka faktorer som inverkar på matematikundervisningen i förskolan.

    Metod

    Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår studie då det är en metod som kan ge detaljerade svar av respondenterna (Christoffersen & Johannessen 2015, s.83). Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika verksamheter i Västsverige.

    Resultat

    I vårt resultat kan fyra olika kategorier utläsas utifrån vår analys av respondenternas svar, vilka är förskollärares förhållningssätt gentemot matematik, hur använder förskollärare matematiska begrepp i undervisningen, läroplansmål som upplevs vara svåra att förverkliga av förskollärare och förskollärares upplevelse av att ha tillräckliga kunskaper i matematik. Det framgick att samtliga respondenter efterfrågar fortbildning i matematik då de lyfter att ny forskning kan påverka undervisningen. Studien visar att förskollärarna har god kännedom om adekvata ämnesord men lyfter att de inte använder dem medvetet och systematiskt i undervisningen. De reflekterar även över att en del läroplansmål kan vara svåra att lära ut till barnen

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abrahamsson, Karolina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Konflikter och konflikthantering i förskolan utifrån barns perspektiv.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan.

    Metod

    I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen.

    Resultat

    I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjöstrand, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barnets behov sätts i centrum: pedagogers reflektioner om konflikthantering i samlingssituationen.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen.

    Syfte

    Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen.

    Metod

    Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor.

    Resultat

    Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Adelöw, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ellinor Wallgren, Ellinor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön: Inte bara en rättighet utan även en nödvändighet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande.

    Metod

    Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog.

    Resultat

    Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Adolfsson, Jimmy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ingesson Bertilsson, Erika
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Undervisning bortom matteboken2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet matematik är mer än ett teoretiskt tillämpat ämne som enbart bör undervisas med en pappersburen bok. Istället innehåller ämnet en språklig sida som behöver bemötas och föras in iden dagliga undervisningen. Ett sätt att beskriva flera sätt att skapa mening är genom ordet multimodalitet. Multimodalitet inom matematikundervisningen beskriver hur mening kan skapas på olika sätt och genom olika medier. Vi vill med denna studie ta reda på vad som hindrar och möjliggör ett sådant arbetssätt.

    Syftet med vår studie är att klargöra vilka olika villkor som existerar för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i skolans matematikundervisning, samt hur det uttrycks i den praktiska verksamheten. Nedan följer våra forskningsfrågor vi ämnar besvara i vår studie:

    1. Vad finns det som möjliggör alternativt hindrar ett multimodalt arbetssätt?

    2. Hur förhåller sig lärarna på en kommunal respektive Montessoriskola till ett multimodaltarbetssätt i matematikundervisningen?

    3. Hur ser ett multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen ut på en kommunal respektive på en Montessoriskola?

    Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av sex lärare från två olika skolor. Teorin praktikarkitektur har använts som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska samt sociala-politiska arrangemangen har kunna tanvändas för att synliggöra olika möjligheter och hinder i praktiken.

    Resultatet från vår studie visar att det inte är en enskild individ som styr undervisningen, utan att det till stor del är hur praktiken sedan tidigare bedrivs som styr. En skola med en tydlig tradition kring ett arbetssätt som är multimodalt visade sig ha en fördel gentemot en skola utan en befintlig tradition kring ett multimodalt arbetssätt. Samtliga lärare som vi intervjuade från båda skolformerna visade vilja och motivation till att arbeta multimodalt, men skillnaden låg i att de inte hade samma förutsättningar på sin arbetsplats att göra det. Det fanns flera hinder i praktiken som hindrade ett multimodalt arbetssätt. Det största hindren som uttrycktes var framförallt tidsbrist, brist på kunskap samt för lite ekonomiska medel på skolan. Det som istället uttrycktes kunna möjliggöra ett multimodalt arbetssätt var lärare, arbetslag och rektor som alla ville erbjudaflera vägar till samma mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Måneskiöld, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Finns du där för mig”: En studie om anknytningsteorins trygga bas.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien tar grund i Bowlbys anknytningsteori som handlar om olika anknytningsbeteenden och barns anknytning till olika individer. Förskolan ska erbjuda en trygg punkt där barnen dagligen bör möta pedagoger som engagerar sig kring barnens känslor. Anknytning är ett viktigt ämne för alla som arbetar inom förskolan då grunden för en trygg anknytning leder till att barn utvecklas till trygga och kompetenta individer.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt vid bemötande av yngre barns anknytningsaktivering.

    Metod

    Metoden är ett i förväg uppgjort observationsschema som delades in i två delar, trygg och otrygg bas. Resultatet av observationerna sammanställdes i ett stapeldiagram.

    Resultat

    Resultatet visar att pedagogerna till stor del av bemötte barnen inom en trygg bas vid yngre barns anknytningsaktivering. Resultatet visade även att en större del än förväntat var inom den otrygga basen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ahlgren-Wallin, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allhage, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Om vi inte går ut blir vi gnälliga: en studie om utevistelse på förskolans gård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö.

    Metod

    Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse.

    Resultat

    Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ahlin, Mia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Wannberg, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Jämställdhet: en jämförande studie av pedagogisk omsorg och förskola2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har valt att undersöka pedagogers syn på jämställdhet, samt vilka insatser förskolor och pedagogisk omsorg bidrar med till sina pedagoger för att öka kunskaperna gällande genus. Arbetar pedagogerna utifrån det som ligger till grund i styrdokumenten för förskolans mål och uppdrag? Vi kommer använda oss av en kvalitativ metod där vi intervjuar pedagoger och rektorer på en förskola samt en pedagogisk omsorgsenhet i Västra Götaland. I intervjuerna valde vi att använda oss av en semistrukturerad intervju där vi utgår från ett bestämt fokusområde vilket innebär att det finns en möjlighet för den som intervjuar att bygga vidare på svaren från respondenterna. Genom denna form av intervju kunde frågorna utvecklas och fler frågor kan framkomma.

    Avsikten med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar om sitt arbete med jämställdhet i verksamheterna samt för att få en bild om vilka likheter och skillnader det kan finnas mellan dem utifrån ett genusperspektiv. 

    Resultatet som framkom ur denna studie visar att det inte fanns några skillnader i hur pedagoger i förskolan och pedagogisk omsorg ser på jämställdhet. Alla pedagoger i studien anser att jämställdhetsarbetet är viktigt och att alla barn ska behandlas likvärdigt oavsett kön. Det framgår även att det inte funnits några insatser gällande genuspedagogik de senaste fem åren inom de två valda verksamheterna. Detta resulterar i att vi inte kan utläsa om insatserna har haft betydelse för jämställdhetsarbetet i verksamheterna. Vad vi kan utläsa är att det är upp till varje individ att söka kunskap och det är individens intresse som ligger till grund för detta.

  • 20.
    Ahlqvist, Alexander
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlsson, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allas samling: Pedagogers möjligheter att öka inkluderandet av barn isamlingen.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ahlstedt, Jeanette Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sagoberättandet i förskolan.: Hur sagan kan användas i förskolans verksamhet för att synliggöra samt stärka barn i sin språkutveckling2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Studien belyser vikten av förskollärarnas betydelsefulla roll i förskolans verksamhet att ge barn förutsättningar att ta del av sagoberättande samt möjligöra för barn att möta litteratur på varierande sätt. Det ingår i förskolans uppdrag att stödja barns språklärande för att i framtiden ta del av samhället som är uppbyggt av kommunikationsformer som tecken, symboler, skrift samt bilder. Sagoberättandet är ett sätt att förmedla språk samt inspirera till fantasi där barnen kan få med sig budskap, begrepp samt värderingar i sitt livslånga lärande.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med barn ett-tre år beskriver och motiverar sitt arbetssätt med sagor för att utveckla barnens språk.

    Metod

    Den valda metoden för arbetet är en kvalitativ metod med semistruktuead intervju där urvalspersonerna består av sju verksamma förskollärare.

    Resultat

    Samtliga förskollärare betonar vikten av att barn ska ges möjlighet att ta del av litteratur samt muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet för att främja språket. Majoriteten av förskollärarna arbetar med sagoberättande som ett prioriterat mål i verksamheten och med ett tydligt syfte att barn ska ges möjlighet att utveckla sin språkförståelse, locka till läslust, fånga barnens intresse, ge mening åt barnens upplevelser genom fantasi, skapa engagemang samt vara gruppstärkande. Flertalet av förskollärarna synliggör språklärandet genom pedagogisk dokumentation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ahlström, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Roos Lundström, Ronja
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Grovmotorik i förskolan: Pedagogers uppfattningar om barns lärande samt miljöns betydelse2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien handlar om grovmotorik i förskolan. Vi tar reda på hur pedagoger arbetar och vilka uppfattningar de har om grovmotorik som verktyg för att främja barns lärande. Vi undersöker också miljöns betydelse för att bedriva grovmotoriska aktiviteter samt vilka förutsättningar och hinder förskolorna har.

    Syfte

    Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattningar om barns lärande genom grovmotoriska aktiviteter. Vi tar även reda på vilka förutsättningar som finns på förskolans inne och utemiljöer för att bedriva grovmotoriska aktiviteter.

    Metod

    Vi har använt kvalitativ metod och webbenkät som verktyg.

    Resultat

    Pedagogerna anser sig ha goda kunskaper inom ämnet grovmotorik. De anser sig vara medvetna om att barns kognitiva förmåga, samspel och koncentrationsförmåga ökar i samband med grovmotoriska aktiviteter. Studiens resultat visar även på att pedagogerna genomför grovmotoriska aktiviteter mer utomhus än inomhus. Detta beror på att de inte har samma förutsättningar inomhus

  • 23.
    Ahlström, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dangardt, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Barn gör så gott de kan”: En intervjustudie om förhållningssätt och strategier imötet med barn som har utagerande beteendeproblem i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet.  Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Ahlvik, Adam
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Blossing, Robin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Det blir ju aldrig riktigt på riktigt”: En undersökning av lärarstudenters uppfattningar av verksamhetsförlagd utbildning.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Ahmed, Ahmed
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ibraimi, Merita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ryan, Robin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Socialt utanförskap på fritidshemmet: en kvalitativ intervjustudie2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av hur elever blir exkluderade på fritidshemmet samt vilka strategier pedagoger på fritidshemmet använder för att förebygga utanförskap. Studien utgår från tre frågeställningar som undersöker var exkludering sker och hur den manifesteras, hur pedagogerna arbetar för att identifiera utanförskap samt vilka pedagogiska strategier som används för att förebygga utanförskap.

    Metod

    I studien användes en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes genomnio semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar inom fritidsverksamheten. De valda respondenterna befann sig i skolor i västra Sverige. Studien utgick från ett strategiskt bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys där resultatet presenteras i olika teman med en narrativ struktur.

    Resultat

    Resultatet visar att elever med sociala svårigheter, diagnoser och elever som inte kan stanna i en lek under en längre period har en tendens att hamna i utanförskap. Resultatet visar även att exkludering mestadels sker i lärmiljöer där lärare inte är närvarande. Hur exkludering manifesteras visade sig vara främst genom att eleverna drar sig undan eller leker själva. Slutligen belyser resultatet även att närvarande lärare, styrda aktiviteter, stöttning och att arbeta med värdegrundsfrågor är viktiga pedagogiska strategier för att arbeta förebyggande gentemot utanförskap.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ahmed, Zin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Moura, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ey len, vi gittar till klassrummet!: Multietniskt ungdomsspråk i skolan utifrånett lärarperspektiv.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Ahvenainen, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Oscarsson, Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares erfarenheter av barns konflikthanteringsstrategier i den fria leken2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Konflikter förekommer överallt och är en del av livet och även en del av barnens vardag på förskolan. Den strategi barn väljer för att hantera en konflikt har betydelse för hur leken fortsätter. Konflikthanteringsförmågan är en viktig del för barns personliga utveckling. Den är även viktig för barnen när de ska skaffa vänner samt för att kunna ingå i en grupp och kunna förstå de sociala koderna. Det är en del av förskolans uppdrag att barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konflikter.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka vilka olika konflikthanteringsstrategier förskollärare har erfarenhet av att barn i åldern 3-5 år använder sig av för att lösa konflikter som uppstår vid frilek.

    Metod

    Metoden för studien är selfreport. I denna studie har förskollärare själva fått beskriva situationer från verksamheten där barn har varit i konflikter.

    Resultat

    Resultatet visar att de konflikthanteringsstrategier som de deltagande förskollärarna ser att barn oftast använder sig av är att gå till en pedagog, skrika eller förhandla och kompromissa. De vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår i den fria leken är till exempel missförstånd i leken på grund av brist på kommunikation eller att barn inte förstod leken och dess regler samt konflikter om leksaker. Av resultatet framgår också att valet av konflikthanteringsstrategi har betydelse. De sociala strategierna så som att prata med varandra, förhandla eller kompromissa samt strategin att gå till pedagog får leken att fortsätta medan de aggressiva strategierna så som att bitas eller dra i håret gör att leken avbryts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Ajeti, Adelina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie gällande förskollärares arbetsmetoder.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Då de flesta barn i dagsläget tillbringar många timmar på förskolan så är det av högsta vikt att förskollärarna har kunskaper om hur de kan utveckla barnens språk. Barn använder språket för att uttrycka sina känslor, tankar och önskemål samt för att kommunicera med andra i sin omgivning.

    Syfte

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare beskriver olika arbetsmetoder som används i förskolan för att stimulera språkutvecklingen hos barn i åldern ett till tre år. Till syftet hör också att undersöka förskollärarnas strävan att förbättra sitt arbetssätt för att främja barns språkutveckling.

    Metod

    Studien bygger på en kvalitativ undersökning med strukturerade intervjuer som metod. Fem förskollärare har blivit intervjuade och samtliga arbetar på tre olika förskolor där åldersgruppen är mellan 1–3 år.

    Resultat

    Studiens resultat visar att samtliga förskollärare arbetar språkstimulerande genom att använda sig av olika arbetsmetoder. Några av dessa arbetsmetoder är rim och ramsor, böcker, sånger, TAKK (tecken för alternativ och kompletterande kommunikation) och TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Resultatet visar även på att språket tränas vid de vardagliga aktiviteterna och rutinerna som finns för att stimulera barns språk till exempel vid måltiderna och i leken. Förskollärarna vill också förbättra det nuvarande arbetssättet genom kompetensutveckling. Man vill också ha mer tid för utvärdering och uppföljning av olika aktiviteter i syfte att stimulera barnens språkutveckling.

  • 29.
    Akmene, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Erberg, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Trygga Barn: Om förskollärares syn på små barns anknytningsmöjligheter och begränsningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie vill lyfta fram vikten av att arbeta med anknytning i förskolan. Vi har utgått från Bowlbys anknytningsteori och kopplat den till barns utveckling och lärande. Forskningen vi lyft fram visar på hur pedagogerna på förskolan kan arbeta med anknytning i arbetet med barnen. I förskolans läroplan beskrivs att det pedagogiska arbetet ska utgå ifrån varje enskilt barns behov samt präglas av omsorg och barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares syn på anknytning i förskolan.Våra frågeställningar är:● Hur anpassas den pedagogiska verksamheten för att skapa en god anknytning● Vilka organisatoriska anpassningar görs för att skapa en god anknytning.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma förskollärare i tre olika kommuner. När vi analyserade och bearbetade vårt material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med anknytning på olika sätt. De gör olika pedagogiska och organisatoriska anpassningar för att barnen ska få möjlighet till en trygg anknytning på förskolan. Exempel på anpassningar som framkommit i resultatet är användandet av anknytningspedagog, flexibelt schema och noga genomtänkt inskolning. Genom ett medvetet förhållningssätt arbetar pedagogerna för att barnen ska känna sig trygga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30. Al Refai, Mutasem
    Validering och erkännande av utländska läraresyrkeskompetenser i Sverige2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie ämnar undersöka valideringsprocessen för utländska lärare. Den argumenterar för att valideringsprocess genomgår två huvudfaser. Den första fasen är formell validering. I denna fas strävar utländska lärare efter att erhålla formell lärarbehörighet och lärarlegitimation. Den andra fasen är informell validering, här handlar det om att man, som utländsk lärare, i praktikgemenskapen får ett erkännande av sin yrkeskompetens som lärare.  

    Syftet med denna studie är att genom en litteraturanalys undersöka vilka praktiska insatser som gjorts i Sverige för att integrera utländska lärare i skolan så att de kan fortsätta utöva sitt tidigare yrke samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som utländska lärare har rapporterat från deras praktikgemenskap. Undersökningen använder policyforskning och dokumentanalys för att nå sina resultat. 

    En viktig teoretisk princip som ligger till grund för forskningsramen är idén om sociokulturellt utvecklad kunskap och strategier för skolan. Det primära antagandet är att det finns ett samband mellan sociokulturella begrepp inom utbildning och rapporterade problem med professionell anpassning för utländska lärare.  

    Denna studie visar att utländska lärare möter flera svårigheter inför deras integration och etablering i det nya skolsystemet i Sverige. Dessa svårigheter kopplas dels till formella krav, som att utländska lärare bör erhålla lärarbehörighet som exakt motsvarar svensk lärarbehörighet. Eftersom det sällan är så tvingas utländska lärare genomgå en kompletterande lärarutbildning i Sverige för att kunna få lärarlegitimation från Skolverket. Dels kopplas svårigheterna också till informella krav som baseras praktikgemenskapens normer, praxis och utvärderingar om lärarens roll och förhållningssätt.  

    Framför allt antar denna studie att de stora svårigheterna som migrerande lärare upplever delvis är resultatet av skillnader i utbildningskunskap och praxis mellan länder (dvs Sverige och utländska lärares hemländer) de utländska lärarnas obekantskap med det nya systemet. Det är erkänt att vissa frågor också kan orsakas av andra faktorer, till exempel lärarnas personliga och professionella bakgrund samt de institutionella förhållanden som råder i Sverige. Personliga förhållanden som kan bidra till utmaningar för migrerande lärare är otillräcklig kommunikationsförmåga i undervisningsspråket och brist på tidigare lärarerfarenhet. Strukturella och administrativa omständigheter som kan förvärra situationen för migrerande lärare är kvalificeringsprocesser, uppdraget på ”svåra” skolor samt brist på professionellt stöd. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bredda rekryteringen till kyrkans utbildningar2018Ingår i: Kyrkans tidning, ISSN 1651-405X, Vol. 16, s. 33-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Educational re-orientations: The Church of Sweden as neglected divorcée from the nation state2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Conference abstracts
  • 33.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Policies for Confessional Education in a Postsecular Age: A comparison2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today, in many western secular countries there is an ongoing public debate on the educational role of religiousinstitutions. This debate has been much examined in previous research. But, the religious institutions own policiesregarding education has received little focus in research, even less from a comparative perspective. Therefore, thispaper aims at analysing and comparing four such ecclesiastical policies on religion: the “Veritas Gaudium” (2018),issued by Pope Francis for the Roman Catholic Church; the Church of England’s “Vision for Education” (2016), and theGerman Evangelische Kirche’s “Kirche und Bildung” (2009); and finally from Sweden, the Lutheran Church of Sweden’supcoming policy on education.This paper, being part of research project “Confessional Education in Secular Contexts” at the University of Borås, aimsat analysing these four ecclesiastical policies on education focusing on how the churches present the need for theireducational perspectives in a secular context. Questions such as, how the denominations view themselves in terms ofeducational institutions, and how they argue from a theological perspective on the needs for education, will beinvestigated. The paper position itself in the juxtaposition fields of Practical Theology and Religious education. Policyanalysis is a methodology seldom used in Practical Theology, albeit commonly used in Religious Education, still,ecclesiastical policies are more frequently analysed in Practical Theology than in Religious Education. With thecombination, important aspects of understanding Christian denominations effort of position themselves aseducational agents in a secular context, can be identified and understood.

  • 34.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Policies on Education: A democratic game of winners and losers?2023Ingår i: International Journal of Practical Theology, ISSN 1430-6921Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the post-secular societies of Northern Europe, Christian denominations have had to re-construct their identities as educational agents. This article focuses on the Church of England and the Church of Sweden, and their changed self-identification as expressed in their educational policy documents. Whereas the Church of England’sdiscourses are of partnership and business competition, the Church of Sweden’sdiscourses are about the Apocalypse and external threats. These approaches areanalysed using Habermas’ concept of religion, identifying a transformation of religious language into secular argumentation to become viable in the secular public space. The question posed is: “Is theology becoming a losing proposition in Northern Europe?"

  • 35.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecotheology in religious education: Jewish, Christian and Muslim youth calls for environmental ethics2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 36.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eleven och den andre: Statliga attityder till religion och livsåskådning i riktlinjer om sammankomster med religiösa inslag i skolan 2012 och 19672020Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2020, nr 1, s. 137-153Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating and comparing state attitudes towards confession in policies regarding meetings with religious elements at schools. Two state policies have been examined through a text analysis inspired by Critical Hermeneutics – the 2012 guidelines, currently in use, and a historic guideline from 1967. Results show that two different stands are emerging regarding confessional elements. In the 1967 policy, pupils are encouraged to meet and tolerate different religious perspectives including non-religious attitudes in order to develop a democratic consciousness. Half a century later, the 2012 policy consider confession as problematic and something from which pupils ought to be protected. The study ends with a discussion of how recent regulations align with the ambition of training pupils in the encounter with religious others in the multicultural society Sweden and Europe presently are part of. Perhaps, something could be learned from previous state regulations – that encountering otherness does not necessary lead students to question their own beliefs, rather it may expand their horizon of cultural competence.

  • 37.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Enabling conversations on faith between children and adults in times of unsecurity2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The canonical year has since long been a firm foundation of sermons and teaching on the fundamentals of faith. For adults it has often been intertwined with current life situations and contextualization. For children, less so. Often, biblical stories have been used to learn the Christian narratives and faith fundamentals, but seldom in a societal context. This paper is a presentation of a planned project to construct a learning material for families and Sunday schools where the basis is the canonical year and its biblical passages but contextualized into today’s world of insecurities.

  • 38.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Extern utbildningsvärdering 2021 Enskilda Högskolan Stockholm: Kandidatprogrammet för teologi - inriktning mot allmän religionsvetenskap och teologi, 180 hp2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Jobba med klimatfrågan i religionskunskapen: Tips på arbetsmaterial2024Ingår i: Religion & Livsfrågor, ISSN 0347-2159, Vol. 2023, nr 3, s. 15-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Klimatfrågan har blivit en framträdande fråga i medierna. Trots rikligt med material omämnet inom olika ämnen, brister det inom religionskunskapen på svenska skolor. Det finnsdock tillgängligt material – men på andra språk och för andra utbildningsystem än det ickekonfessionellasvenska. Denna artikel fungerar som en lista över webbplatser med arbetsmaterialom religion och klimat samt presenterar flera exempel på klimattutalanden frånreligiösa företrädare. Syftet är att med denna översikt öppna upp möjligheter för svenskareligionslärare att undervisa om klimatfrågan genom att erbjuda en kombination av godaexempel och allsidiga perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Klimatfrågan och religionskunskap: En forskningsöversikt2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Konfessionella krav kan inte ställas2023Ingår i: Tidningen DagenArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den konfessionella formningen av teologi- och pastor/präststudenterna måste ske utanför de akademiska studierna. Gillar man inte den ordningen finns tyvärr inget utrymme för utbildning på högskolenivå i Sverige, skriver Viktor Aldrin.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 4, s. 48-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Med pedagogik och teologi som kamp för tro och mod2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mötesplatsen Norrbyhuset i Borås: Från krisinsats till plattform för demokrati2018Ingår i: Interkulturell dialo: Teori och praktik / [ed] Rasoul Nejadmehr, Göteborg: nordienT , 2018, s. 251-263Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 45.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogik är teologi: Ett panelsamtal2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Projektet Skolavslutningar i kyrkan2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Referensguiden 2: Paralllell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago2021Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I grund och botten handlar en referens om redovisa sina källor. Det kan göras på många olika sätt. Här presenteras fyra vanliga referensstilar parallellt så att det blir överskådligt vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Både parenteser och fotnoter behandlas.

    Referensguiden 2 är en bearbetat utgåva med fokus på digitala referenser. Den första utgåvan utkom 2015. Boken är tänkt för studenter och gymnasieelever.

    Viktor Aldrin, f. 1980, är docent i teologi med inriktning mot praktisk teologi/religionsdidaktik samt legitimerad lärare. Han undervisar på lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. 

  • 48.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion & Livsfrågor: Tema - Religion och klimatfrågan2024Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Innehåll

    s. 4 Religion och klimatfrågan – om varför religionskunskapen behövs för att förändra vår värld, Viktor Aldrin

    s.6 Mizan – Klimat- och miljöskydd ur ett muslimskt perspektiv, Mehwish Shahid Dar

    s. 10 Undervisning i hållbar utvecklinginom ämnet religionskunskap, Laura Segura

    s. 12 Climate Optimism: CelebratingSystemic Change Around the World av Zahra Biabani, Christian Benjaminsson recenserar

    s. 15 Jobba med klimatfrågan i religionskunskapen. Tips på arbetsmaterial, Viktor Aldrin

  • 49.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion and/or Democracy in Schools: Why do Political Parties Fear Religion in Contemporary Sweden2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion och klimatfrågan: Om varför religionskunskapen behövs för att förändra vår värld2024Ingår i: Religion & Livsfrågor, ISSN 0347-2159, Vol. 2023, nr 3, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta temanummer handlar om en av vår tids mest omdiskuterade ämnen – klimatförändringarna.Samtidigt saknas klimat som tema i skolans religionskunskap. Innebär det attman som lärare enbart ska behandla klimatfrågor om det finns tid över? Religion bidrarmed viktiga erfarenheter till samhällets stora fråga.

    Nyligen konstaterade FN:s 28:e klimatmöte attmålet med maximalt 1,5 graders temperaturökning redanhar passerats. Det innebär i sig att förutsättningarna förmänskligt liv på planeten Jorden förändras i sådan grad attstora områden snart inte längre kommer att vara beboeligasamt att även Sverige kommer att drabbas av havshöjningarmed permanenta översvämningar i kuststäder. Driver vi sommänsklighet temperaturökningen bortom 3 grader, kommeringet mänskligt liv vara möjligt längre på vår planet. Fråganom hur livet i Sverige kommer att påverkas är inte längre omutan hur, på vilka sätt det går att begränsa skador samt vägarframåt för att reparera vår planets klimat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 1527
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf