Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulamir Hussein, Hanin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lågstadielärares syn på varierad matematikundervisning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

  • 2.
    Abrahamsson, Karolina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Konflikter och konflikthantering i förskolan utifrån barns perspektiv.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan.

    Metod

    I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen.

    Resultat

    I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.

  • 3.
    Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjöstrand, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barnets behov sätts i centrum: pedagogers reflektioner om konflikthantering i samlingssituationen.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen.

    Syfte

    Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen.

    Metod

    Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor.

    Resultat

    Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.

  • 4.
    Adelöw, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ellinor Wallgren, Ellinor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön: Inte bara en rättighet utan även en nödvändighet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande.

    Metod

    Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog.

    Resultat

    Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

  • 5.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Måneskiöld, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Finns du där för mig”: En studie om anknytningsteorins trygga bas.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien tar grund i Bowlbys anknytningsteori som handlar om olika anknytningsbeteenden och barns anknytning till olika individer. Förskolan ska erbjuda en trygg punkt där barnen dagligen bör möta pedagoger som engagerar sig kring barnens känslor. Anknytning är ett viktigt ämne för alla som arbetar inom förskolan då grunden för en trygg anknytning leder till att barn utvecklas till trygga och kompetenta individer.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt vid bemötande av yngre barns anknytningsaktivering.

    Metod

    Metoden är ett i förväg uppgjort observationsschema som delades in i två delar, trygg och otrygg bas. Resultatet av observationerna sammanställdes i ett stapeldiagram.

    Resultat

    Resultatet visar att pedagogerna till stor del av bemötte barnen inom en trygg bas vid yngre barns anknytningsaktivering. Resultatet visade även att en större del än förväntat var inom den otrygga basen.

  • 6.
    Ahlgren-Wallin, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allhage, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Om vi inte går ut blir vi gnälliga: en studie om utevistelse på förskolans gård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö.

    Metod

    Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse.

    Resultat

    Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

  • 7.
    Ahlqvist, Alexander
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlsson, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allas samling: Pedagogers möjligheter att öka inkluderandet av barn isamlingen.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

  • 8.
    Ahlstedt, Jeanette Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sagoberättandet i förskolan.: Hur sagan kan användas i förskolans verksamhet för att synliggöra samt stärka barn i sin språkutveckling2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Studien belyser vikten av förskollärarnas betydelsefulla roll i förskolans verksamhet att ge barn förutsättningar att ta del av sagoberättande samt möjligöra för barn att möta litteratur på varierande sätt. Det ingår i förskolans uppdrag att stödja barns språklärande för att i framtiden ta del av samhället som är uppbyggt av kommunikationsformer som tecken, symboler, skrift samt bilder. Sagoberättandet är ett sätt att förmedla språk samt inspirera till fantasi där barnen kan få med sig budskap, begrepp samt värderingar i sitt livslånga lärande.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med barn ett-tre år beskriver och motiverar sitt arbetssätt med sagor för att utveckla barnens språk.

    Metod

    Den valda metoden för arbetet är en kvalitativ metod med semistruktuead intervju där urvalspersonerna består av sju verksamma förskollärare.

    Resultat

    Samtliga förskollärare betonar vikten av att barn ska ges möjlighet att ta del av litteratur samt muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet för att främja språket. Majoriteten av förskollärarna arbetar med sagoberättande som ett prioriterat mål i verksamheten och med ett tydligt syfte att barn ska ges möjlighet att utveckla sin språkförståelse, locka till läslust, fånga barnens intresse, ge mening åt barnens upplevelser genom fantasi, skapa engagemang samt vara gruppstärkande. Flertalet av förskollärarna synliggör språklärandet genom pedagogisk dokumentation.

  • 9.
    Ahlström, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Roos Lundström, Ronja
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Grovmotorik i förskolan: Pedagogers uppfattningar om barns lärande samt miljöns betydelse2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien handlar om grovmotorik i förskolan. Vi tar reda på hur pedagoger arbetar och vilka uppfattningar de har om grovmotorik som verktyg för att främja barns lärande. Vi undersöker också miljöns betydelse för att bedriva grovmotoriska aktiviteter samt vilka förutsättningar och hinder förskolorna har.

    Syfte

    Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattningar om barns lärande genom grovmotoriska aktiviteter. Vi tar även reda på vilka förutsättningar som finns på förskolans inne och utemiljöer för att bedriva grovmotoriska aktiviteter.

    Metod

    Vi har använt kvalitativ metod och webbenkät som verktyg.

    Resultat

    Pedagogerna anser sig ha goda kunskaper inom ämnet grovmotorik. De anser sig vara medvetna om att barns kognitiva förmåga, samspel och koncentrationsförmåga ökar i samband med grovmotoriska aktiviteter. Studiens resultat visar även på att pedagogerna genomför grovmotoriska aktiviteter mer utomhus än inomhus. Detta beror på att de inte har samma förutsättningar inomhus

  • 10.
    Ahlström, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dangardt, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Barn gör så gott de kan”: En intervjustudie om förhållningssätt och strategier imötet med barn som har utagerande beteendeproblem i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet.  Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.

  • 11.
    Ahlvik, Adam
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Blossing, Robin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Det blir ju aldrig riktigt på riktigt”: En undersökning av lärarstudenters uppfattningar av verksamhetsförlagd utbildning.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

  • 12.
    Ahmed, Zin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Moura, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ey len, vi gittar till klassrummet!: Multietniskt ungdomsspråk i skolan utifrånett lärarperspektiv.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

  • 13.
    Ahvenainen, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Oscarsson, Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares erfarenheter av barns konflikthanteringsstrategier i den fria leken2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Konflikter förekommer överallt och är en del av livet och även en del av barnens vardag på förskolan. Den strategi barn väljer för att hantera en konflikt har betydelse för hur leken fortsätter. Konflikthanteringsförmågan är en viktig del för barns personliga utveckling. Den är även viktig för barnen när de ska skaffa vänner samt för att kunna ingå i en grupp och kunna förstå de sociala koderna. Det är en del av förskolans uppdrag att barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konflikter.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka vilka olika konflikthanteringsstrategier förskollärare har erfarenhet av att barn i åldern 3-5 år använder sig av för att lösa konflikter som uppstår vid frilek.

    Metod

    Metoden för studien är selfreport. I denna studie har förskollärare själva fått beskriva situationer från verksamheten där barn har varit i konflikter.

    Resultat

    Resultatet visar att de konflikthanteringsstrategier som de deltagande förskollärarna ser att barn oftast använder sig av är att gå till en pedagog, skrika eller förhandla och kompromissa. De vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår i den fria leken är till exempel missförstånd i leken på grund av brist på kommunikation eller att barn inte förstod leken och dess regler samt konflikter om leksaker. Av resultatet framgår också att valet av konflikthanteringsstrategi har betydelse. De sociala strategierna så som att prata med varandra, förhandla eller kompromissa samt strategin att gå till pedagog får leken att fortsätta medan de aggressiva strategierna så som att bitas eller dra i håret gör att leken avbryts.

  • 14.
    Ajeti, Adelina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie gällande förskollärares arbetsmetoder.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Då de flesta barn i dagsläget tillbringar många timmar på förskolan så är det av högsta vikt att förskollärarna har kunskaper om hur de kan utveckla barnens språk. Barn använder språket för att uttrycka sina känslor, tankar och önskemål samt för att kommunicera med andra i sin omgivning.

    Syfte

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare beskriver olika arbetsmetoder som används i förskolan för att stimulera språkutvecklingen hos barn i åldern ett till tre år. Till syftet hör också att undersöka förskollärarnas strävan att förbättra sitt arbetssätt för att främja barns språkutveckling.

    Metod

    Studien bygger på en kvalitativ undersökning med strukturerade intervjuer som metod. Fem förskollärare har blivit intervjuade och samtliga arbetar på tre olika förskolor där åldersgruppen är mellan 1–3 år.

    Resultat

    Studiens resultat visar att samtliga förskollärare arbetar språkstimulerande genom att använda sig av olika arbetsmetoder. Några av dessa arbetsmetoder är rim och ramsor, böcker, sånger, TAKK (tecken för alternativ och kompletterande kommunikation) och TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Resultatet visar även på att språket tränas vid de vardagliga aktiviteterna och rutinerna som finns för att stimulera barns språk till exempel vid måltiderna och i leken. Förskollärarna vill också förbättra det nuvarande arbetssättet genom kompetensutveckling. Man vill också ha mer tid för utvärdering och uppföljning av olika aktiviteter i syfte att stimulera barnens språkutveckling.

  • 15.
    Akmene, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Erberg, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Trygga Barn: Om förskollärares syn på små barns anknytningsmöjligheter och begränsningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vår studie vill lyfta fram vikten av att arbeta med anknytning i förskolan. Vi har utgått från Bowlbys anknytningsteori och kopplat den till barns utveckling och lärande. Forskningen vi lyft fram visar på hur pedagogerna på förskolan kan arbeta med anknytning i arbetet med barnen. I förskolans läroplan beskrivs att det pedagogiska arbetet ska utgå ifrån varje enskilt barns behov samt präglas av omsorg och barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares syn på anknytning i förskolan.Våra frågeställningar är:● Hur anpassas den pedagogiska verksamheten för att skapa en god anknytning● Vilka organisatoriska anpassningar görs för att skapa en god anknytning.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma förskollärare i tre olika kommuner. När vi analyserade och bearbetade vårt material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med anknytning på olika sätt. De gör olika pedagogiska och organisatoriska anpassningar för att barnen ska få möjlighet till en trygg anknytning på förskolan. Exempel på anpassningar som framkommit i resultatet är användandet av anknytningspedagog, flexibelt schema och noga genomtänkt inskolning. Genom ett medvetet förhållningssätt arbetar pedagogerna för att barnen ska känna sig trygga.

  • 16.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bredda rekryteringen till kyrkans utbildningar2018Ingår i: Kyrkans tidning, ISSN 1651-405X, Vol. 16, s. 33-33Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Educational re-orientations: The Church of Sweden as neglected divorcée from the nation state2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Ingår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 4, s. 48-51Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Med pedagogik och teologi som kamp för tro och mod2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mötesplatsen Norrbyhuset i Borås: Från krisinsats till plattform för demokrati2018Ingår i: Interkulturell dialo: Teori och praktik / [ed] Rasoul Nejadmehr, Göteborg: nordienT , 2018, s. 251-263Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 21.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogik är teologi: Ett panelsamtal2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Projektet Skolavslutningar i kyrkan2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religionsunterricht in Schweden: Religionsdidaktik und Religionspädagogik2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samtal om skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad handlar debatten om de svenska skolavslutningarna egentligen om? Vilka kolliderande perspektiv och ställningstaganden ligger bakom konflikterna? En ny studie av detta tidigare outforskade ämne ger svar.

  • 25.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Schulabslussfeiern in der Kirche: Konflikten über Religion und Tradition in dem Schwedisches Schulsystem2018Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.

    Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.

    Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.

    Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

  • 27.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolmyndigheters riktlinjer för religiös pluralism idag och igår: Skolverkets nuvarande riktlinjer och 1967 års riktlinjer från Skolöverstyrelsen2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 28.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The conflict over religious practice in Swedish schools: The Church of Sweden and its struggle to redefine its Lutheran confession in a secular state2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A vital aspect of the Church of Sweden is its Lutheran confession and its emphasis on the Two regiments doctrine - an equal interest of working together in the Nation state of Sweden. According to Casanova (2014), the Nordic countries have experienced a secularism where religion has merged with the state and become a department. At the end of the 20th century, state and church separated, and the Church of Sweden became a "free" denomination. in the public schools, this separation has led to a conflict between the church and state. Thus, the distribution of rights according to the Lutheran doctrine is no longer valid. The state discards the Church of Sweden's "spiritual regiment" for the society, considering its religious practices as illegal within the school system. Ecclesiastical debates have begun on a new Lutheran identity formation within the church - that of a church of a minority in a postsecular context. The aim of this paper is to examine this identity formation and, the conflict over religious practices in the schools. New results from the research project "End of term ceremonies held in churches and the debate on the role of religion in Swedish schools", will be presented.

  • 29.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    University teachers as role models for being sustainable: Doing sustainability together with students through the use of professional ethics2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 30.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 31.
    Alexandersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gabeljic, Medina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Det bortglömda formatet: En forskningsöversikt om serier och serieromaner i relation med läsförståelse.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här översikten undersöker vi forskning om serier och serieromaner som ett hjälpmedel för att utveckla läsförståelse i grundskolans förstaspråksundervisning. Det här är väldigt intressant att forska om då läsning är en viktig kunskap som behövs både i skolan och i det vardagliga livet. Därför är det viktigt att hitta olika hjälpmedel för att utveckla läsförståelse. Syftet med översikten är att överblicka hur forskningsområdet ser ut och vad som kännetecknar det.

    Metod

    I översikten användes SMART som är en metod för att objektivt och systematiskt kunna utföra forskningsöversikter. SMART-metoden kännetecknas av att den inte ställer specifika frågor utan ger en övergripande överblick av ett område inom forskningen. Metoden fokuserar på kartläggning och analys (Nilholm 2017). Vi har genom SMART-metoden gjort sökningar i olika databaser som ERICproquest och Primo för att hitta artiklar som insamlingsmaterial till detta arbete. Urvalet av artiklarna skedde dels genom olika filter som ”peer reviewed” och ”full text online”, dels genom att manuellt välja ut artiklar utifrån några kriterier vi hade, som till exempel att artiklarna måste handla om läsning och läsförståelse inom förstaspråksundervisning.

    Kartläggning och analys

    Under kartläggningen framkom det att majoriteten av artiklarna är baserade i antingen USA eller Asien. Det fanns ingen svensk forskning vilket gör det till en svaghet i översikten samt till ett forskningsbehov. När informationssökningen och urvalet var klart var det sju artiklar som återstod. Det var dessa som sedan analyserades. Analysen gjordes utifrån att identifiera olika teman från artiklarna. De teman som framkom var vikten av visual literacy samt hur och varför serier och serieromaner bör användas.

    Resultat

    Det resultat som framkom i vår analys var att forskare inom området är i hög grad positiva till användningen av serier och serieromaner i förstaspråksundervisning och som stöd till läsutveckling. Forskare hävdar att serier och serieromaner kan gynna elever som har svårt med läsförståelse och kodning samt ge ökad motivation till läsning och lärande. Ett begrepp som framkom ofta i artiklarna var visual literacy som beskrevs som en viktig förmåga i det moderna samhället. Enligt artiklarna blir visuell media en allt större del av vardagen och barn behöver utveckla förståelse för bildspråk. Forskarna var samstämmiga i sina slutsatser och resultat vilket är en styrka i översikten då detta ger ett intryck av trovärdighet.

  • 32.
    Alexandersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gabeljic, Medina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Multimodala texter: en studie om lärares uppfattning om multimodalatexter i svenskundervisningen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete studerar hur mellanstadielärares syn på och förståelse av multimodala genrer, som exempelvis serier och serieromaner, ser ut. Arbetet kommer även att studera hur dessa lärares syn på läsundervisning och läsförståelse ser ut. Multimodala genrer är något som forskning har visat bör användas i nuläget i skolorna, därav undersökningens uppkomst. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017 (Lgr 11) står det att eleverna ska få nödvändiga kunskaper så att de kan delta i samhället. Det betyder att kunskaper behöver läras ut för att eleverna dels ska kunna förstå dagens samhälle med allt mer ökad digitalisering, dels för att kunna nyttja kunskaperna i samhället. I centralt innehåll i Lgr 11 står det att eleverna ska kunna läsa texter som kombinerar bild med ord. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares syn på och förståelse av materialet. I examensarbetet används kvalitativa intervjuer som metod. Vi har till denna studie intervjuat sex mellanstadielärare som undervisar i svenska. Två av skolorna är belägna i en stad och en i landsbygden. Syftet med intervjuerna var att komma fram till lärarnas erfarenheter av, förståelse av och syn på multimodala genrer, specifikt serier och serieromaner, läsundervisning och läsförståelse. Vi använde oss av både strukturerade och öppna frågor under intervjuerna. Analysen består av intervjupersonernas svar (Lantz 2007). Till analysen användes två olika analysmetoder, tematisk analys och mönster. Tematisk analys handlar om intervjupersonernas arbetsplatser och att de ska jämföras. Detta gjordes övergripande via en tabell. Mönster handlar om att teman ska utvinnas från insamlingsmaterialet. De teman som kunde utvinnas var motivation/kul att läsa, lärares syn på multimodala genrer, lärares erfarenheter av multimodala genrer och hur lärare arbetar med läsning. Utifrån vår analys framkom det att samtliga lärare inte använder sig av multimodala texter i nuläget och att hälften av lärarna har en relativt negativ syn på materialet. Det framkom även att lärarna arbetar på varierande och olika sätt vad gäller läsning och läsförståelse.

  • 33.
    Algestam, Susanne
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skönlitteratur i klassrummet: "Men för det mesta blir det nog ändå det här vanliga svenska tyvärr"2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I en globaliserad värld krävs av skolan att axla de utmaningar som följer på klassrum med många olika kulturella schatteringar. En av utmaningarna är hur man väljer skönlitteratur. Nationella och internationella styrdokument och direktiv finns, men det är inte självklart hur det här arbetet i praktiken ska se ut, varken i klassrummen eller på lärarutbildningarna.

    Syfte

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare väljer skönlitteratur utöver läroböcker i sin undervisning i ämnet svenska utifrån ett interkulturellt perspektiv.

    Metod

    Studien bygger på den kvalitativa undersökningsmetoden och baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med lärare som genomförts, sammanställts och analyserats.

    Resultat

    Studien visar på ett aktivt arbete med skönlitteratur bland de intervjuade lärarna, där skolbiblioteken spelar en stor roll. Dock saknas det i arbetet med skönlitteratur i ämnet svenska, ett interkulturellt förhållnings- och arbetssätt.

    Studien visar också på en avsaknad av tydliga begreppsdefinitioner rörande begreppet mångfald, vilket visar på en okunskap inför ett interkulturellt arbetssätt.

  • 34.
    Algestam, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Malby, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Klassrummet – fast utomhus2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Forskning visar att utomhuspedagogik är positiv i många bemärkelser. En möjlig teori att koppla samman med utomhuspedagogik är den sociokulturella, utifrån ett grupperspektiv. Studien har bedrivits genom ett utvecklingsarbete där de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum varit i fokus.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum.

    Metod

    Studien har bedrivits i form av ett utvecklingsarbete, inspirerat av aktionsforskning. Som grund, inför lektionerna, har halvstrukturerade lärar- och elevintervjuer genomförts. Fjorton elever och 5 lärare har intervjuats. Utifrån svaren som framkom under intervjuerna har tre tillfällen i uteklassrummet planerats, genomförts och observerats.

    Resultat

    Studien resulterade i ett möjligt förslag till hur undervisning i ett uteklassrum kan bedrivas. Didaktiska tankar och aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid undervisning utomhus har synliggjorts i studien. Det är mycket man inte kan styra över när man som lärare arbetar utomhus. Tre viktiga faktorer är kläder, väder och mod att pröva sig fram. Uteklassrummet kan skapa en nyfikenhet och en lust till lärande hos eleverna.

  • 35.
    Allan, Julie
    et al.
    University of Birmingham, UK.
    Persson, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Social capital and trust for inclusion in school and society2018Ingår i: Education, Citizenship and Social Justice, ISSN 1746-1979, E-ISSN 1746-1987Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on the outcomes for students who experienced a strongly inclusive learning environment as a means for all to succeed. This Swedish lower secondary school dramatically improved its results, and the article reports the outcomes from the students’ perspectives. Social capital, with its emphasis on relationships, was used to structure interviews with students who had since moved on to high schools across Sweden and was also used to analyse the interview data. Two elements of social capital that appeared to be strongly associated with the students’ success – trust and confidence – are discussed in depth. The article concludes with a consideration of the significance of the role of schools in cultivating trust and the risks associated with schools ignoring this obligation.

  • 36.
    Almqvist, Erica
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares perspektiv på barns inflytande: inte bara att välja färg på en mugg.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att kunna ge barn inflytande över verksamheten är det betydande att förskollärare har en klar bild över vad begreppet inflytande innebär. Därför har jag valt att göra en undersökning där syftet är att synliggöra förskollärarens perspektiv på inflytande, hur barn ges möjlighet till inflytande i verksamheten och på så sätt bidra med kunskap inom området. För att uppnå syftet använder jag mig av frågeställningarna: vad innebär inflytande för förskolläraren samt vilka möjligheter ger förskollärare barn till inflytande i planering av verksamheten. Förskolan och förskollärarna är till för barnen på förskolan, därför kan det verka självklart att deras tankar och idéer ska ligga till grund för förskolans utformning men studien visar på att vägen dit kan vara svår.Tidigare forskning som presenteras i studien belyser styrdokument och riktlinjer, innebörden av begreppet inflytande, hur inflytande tas och ges av vuxna samt hinder och villkor för barns inflytande.Eftersom det krävs samspel mellan förskollärare och barn för att skapa inflytande tillämpad den sociokulturella teorin. Relevant för studien är även Foucaults maktteori för att synliggöra maktens osynliga styrning vid barns möjlighet till inflytande.En kvalitativ metod har tillämpats och utförs i en fokusgrupp. Fokusgruppen har som syfte att genom en diskussion ta reda på förskollärarnas erfarenheter och åsikter kring deras perspektiv på inflytande samt arbetet kring barns inflytande. Ett målinriktat urval gjordes där fyra förskollärare tackade ja till att delta i studien men ett bortfall skedde så det blev totalt tre respondenter. Bearbetning av det insamlade materialet har skett genom kvalitativ analys och hänsyn till de forskningsetiska principerna har tagit hänsyn till genom hela studiens process.Resultatet visar på att som svar på frågan vad inflytande innebär för förskolläraren är slutsatsen som kan dras av studien att inflytande innebär demokrati och självständighet. Som svar på frågan vilka möjligheter förskollärare ger barn till inflytande i planering av verksamheten visar resultaten på att förskollärares förhållningssätt är avgörande, det innebär att förskollärare bör vara närvarande och delaktiga i barns lek samt vara uppmärksam på vad de ger uttryck för.Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärares förhållningssätt är en aspekt som ligger till grund för barns inflytande och hur förskollärarna arbetar med demokratiska principer. Arbetet kring barns självständighet samt hur förskollärarna förhåller sig till barnens kompetens och vilket ansvar som ges därefter är även en viktig slutsats som kan dras av studien.

  • 37.
    Almroth, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Caramba, vilken kvinna!: En studie av genusskildringar i barnlitteratur.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning I studien har populär skönlitteratur för barn analyserats ur ett genusperspektiv. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 7) står det att en del av skolans uppdrag är att på ett medvetet och aktivt sätt främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever skall i svenskundervisningen möta skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen och i detta möte skall de ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden (Skolverket 2011, s. 222). I och med att den litteratur elever möter bidrar till identitetsutvecklingen samt att skolan skall arbeta för att främja kvinnors och mäns lika möjligheter och rätt vill jag med den här studien synliggöra hur genusframställningar ser ut i barnlitteratur.Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån ett genusperspektiv analysera populär skönlitteratur för barn med fokus på stereotypa manliga och kvinnliga könsroller.Metod Undersökningen genomfördes med textanalys som metodval. Utgångspunkten för analysen var de ord och uttryck som upprätthåller eller frångår stereotypa genusskildringar hos karaktärer. Ett analysverktyg i form av ett motsatsschema användes för att strukturera upp analysen.Resultat I resultatet framgår det att de böcker som analyserats generellt sett oftare är normativa med stereotypa skildringar än de är normbrytande med könsöverskridande skildringar. Det är något oftare kvinnliga karaktärer som framställs både på stereotypt och normbrytande. Sammantaget visar resultatet en jämn fördelning av både normativa och normbrytande skildringar av manliga och kvinnliga karaktärer.

  • 38.
    Alobaidi, Anaam
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Brito Moreira, Juliana
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dedovic, Amina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Muntlig framställning i svenskundervisning: pojkar och flickors attityder2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I skolans styrdokument lyfts muntlig framställning fram i svenskämnets centrala innehåll och utgör en väsentlig del av svenskundervisningen. Elever ska genomföra en betydande del av sin kunskapsredovisning genom olika former av muntliga presentationer i skolan. Det är därför av intresse att ta reda om det finns skillnader mellan pojkar och flickors attityder till muntlig framställning.

    Syfte

    Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om elevers attityder till att genomföra muntlig framställning i svenskundervisningen ur ett könsperspektiv.

    Metod och urval

    För studiens syfte användes kvantitativ metod och enkät har använts som instrument för datainsamling. Respondenterna är elever i årskurs 8 från tre grundskolor i Västra Götaland.

    Resultat

    Resultatet visar att det finns könsskillnader mellan elevers attityder till muntlig framställning. Flickor föredrar skriftliga uppgifter framför muntliga uppgifter i högre utsträckning än pojkar. Studiens resultat visar att flickor är mer nervösa och osäkra till muntlig framställning. Pojkar däremot innehar en mer positiv attityd till muntlig framställning.

  • 39.
    Alveljung, Josephine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Voigt, Viktoria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En rosa tröja: En studie om förskolebarns syn på kläder utifrån ett könsperspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Skillnaden mellan tjejers och killars kläder från ett identitetsperspektiv har debatterats i media de senaste åren, liksom vikten av att få klä sig hur man vill samt att få vara den man vill vara. Utifrån detta är det angeläget att undersöka barns uppfattningar om kläder utifrån ett könsperspektiv.

    Syfte

    I vår studie vill vi undersöka vad förskolebarn anser vara ett accepterat klädval utifrån enpersons kön. Genom observationer av barns reaktioner när en förskollärare läser den normkritiska boken "Viktors nya tröja” hoppas vi kunna få en inblick i hur barn resonerar kring innehållet i boken och hur de ser på vad som är accepterat i klädväg utifrån olika könsnormer.

    Metod

    Vi har valt att genomföra observationer av ett boksamtal. Den kritiska hermeneutiken användes som metod för analys. Vi gjorde sex observationer och dessa genomfördes i grupper om två-tre barn per grupp, födda 2011-2012, samt en förskollärare. Under observationerna fördes löpandeprotokoll.

    Resultat

    I vår studie såg vi att barnen reagerade med nyfikenhet på den normkritiska bok som lästes avförskollärarna. Barnens åsikter var ganska samstämmiga när det gällde hur normer för tjejkläderrespektive killkläder ser ut. De var dock öppna för att killar kunde gilla de kläder och färger som ansågs tillhöra normen för tjejer och tvärtom, men det fanns en viss oro för att ett normbrytande klädval kunde leda till att man blev retad.

  • 40.
    Ammilon, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Aarneus, Erika
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Övergångsstället: en studie om övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Förskoleklassen skapades för att förskolan och skolans arbete skulle bli mer integrerat och för att övergången mellan verksamheterna skulle bli smidigare. För att underlätta övergången mellan förskolan och skolan skapades en ny verksamhet och övergångarna blev då två istället för en. Vår ambition med uppsatsen är att försöka hitta vägar till det som en gång var tanken med förskoleklassen och därmed kanske bidra till utvecklingen av en mer integrerad övergång.

    Syfte

    Vi vill utveckla kunskap om övergången mellan förskola och förskoleklass och syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan resonerar kring övergången mellan förskola och förskoleklass, samt den samverkan som sker mellan de två verksamheterna.

    Metod

    I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa metoden intervju. Urvalet är fyra verksamma förskollärare som arbetar med femåringarna som ska göra övergången.

    Resultat

    I vår studie tycker vi oss se att de förskolor och skolor som samverkar också har kontinuitet vid övergången från förskola till förskoleklass. Denna kontinuitet ger enligt förskollärarna, som vi intervjuat, en trygghet för barn, vårdnadshavare och pedagoger. De förskollärare, i vår studie, som inte har samverkan med förskoleklassen uttrycker viss oro för att de inte förbereder barnen på "rätt saker" inför övergången till förskoleklassen. Vi ser också att om utrymme ges i budgeten för övergångsarbetet och är prioriterat hos förskolecheferna bidrar detta till att förskollärarna känner sig tryggare i övergångsarbetet.

  • 41.
    Amundsjö, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skog Lindbergh, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Särén, Kathrine
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i förskolan: barn och pedagogers syn på det kompetenta barnet.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

  • 42.
    Ancar, Linn
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ristic, Savo
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Batman kanske tror att han är en tjej": En genusbetonad studie utifrån barns perspektiv.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning I arbetet för ett jämställt Sverige har förskolan en viktig roll, där barns utveckling enligtförskolans styrdokument ska utformas på så sätt att det främjar jämställdhetsarbetet och alla människors lika värde. Ett väsentligt jämställdhetsmål i förskolan är att frångå normativa könsroller så att varje barn ges möjlighet att utforska nya områden och därigenom upptäcka nya intressen och förmågor utan några begränsningar. Trots detta pekar viss forskning på att samhället, däribland förskolan, stärker och reproducerar normativa könsroller. Att "köna" barn redan i förskolan kan försämra förutsättningarna att nå jämställdhetsmålen. Barns inflytande och delaktighet ska prägla förskolans verksamhet. Ett samarbete mellan barn och pedagog kan eventuellt synliggöra de hinder som finns. Med detta i åtanke kan det vara intressant att studera barns perspektiv.

    Syfte Studien riktar in sig på barn i fyra-fem års ålder där syftet är att undersöka barns uppfattningar om könsroller.

    Metod Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där observation i kombination med intervju användes för att samla in informationsunderlag. För att nå barnen och lyfta deras resonemang använde vi oss av färgläggningsbilder som redskap. Bilderna föreställde superhjältar och prinsessor i normativa och normkreativa utföranden.

    Resultat Resultatet visar att barnen i studien har föreställningar om hur de olika könen bör agera och ha för egenskaper. När barnen resonerade kring normöverskridande beteende uttrycktes påståenden om att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt, utan att ge en konkret förklaring till varför det ska vara på det viset.

  • 43.
    Andersen, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lagerbratt, Aleksandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En kvalitativ studie om förskollärarens användande av digitala verktyg för att utveckla flerspråkighet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien har sitt fokus i hur digitala verktyg används i förskolor för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet och digitala verktyg är två växande ämnen i dagens samhälle. Båda ämnena är viktiga att lyfta och skapa sig mer kunskap och förståelse omkring.

    Syfte

    Vi vill studera om digitala verktyg används i förskolan med avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill genom detta även undersöka vilka metoder som förskollärare använder i detta pedagogiska arbete.

    Metod

    Metoden som används i studien är en kvalitativ datainsamling med intervju som verktyg. Intervjuer genomfördes på fem olika förskolor på två orter i södra Sverige.

    Resultat

    Studiens resultat visar på att digitala verktyg används inom kommunen för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det digitala verktyg som används mest är lärplattan och den mest framträdande applikationen är Pollyglutt, där det är möjligt att lyssna på sagor på olika språk. Det framkommer att övriga applikationer endast har som syfte att utveckla det svenska språket. I arbetet med digitala verktyg är det tydligt att respektive förskollärare har olika erfarenheter och metoder. Förskollärarna har arbetat med digitala verktyg i avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa har genom lärplattan använt sig av applikationer, andra har använt det som informationssökning samt reflektionsverktyg. Dock är detta en relativt ny metod att arbeta med, det är först på senare år de har kombinerat digitala verktyg med språkinlärning. Båda IKT-ansvariga förskollärare nämnde att de är medvetna om att de har en lång väg att gå i arbetet med digitala verktyg. Förskollärarna upplever också hinder som håller dem tillbaka i arbetet. De menar att den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt att hinna med. Detta kombinerat med personal- och tidsbrist, tillsammans med okunskap och bristande intresse för att arbeta med digitala verktyg för att utveckla språket, gör det till en utmaning för förskollärarna.

  • 44.
    Andersson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dybeck, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Anpassningar för elever med autism: med fokus på läs- eller skrivförståelse2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läs- och skrivförståelse är grundläggande för att vara delaktig i dagens samhälle. Att läsa och skriva är inte enbart en enskild färdighet utan även en social aktivitet. Kännetecken för autism är svårigheter med kommunikation och i det sociala samspelet. För elever med autism är det således särskilt betydande att extra anpassningar sätts in vid behov då dessa elever är en grupp som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.

    Syftet med den här kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen positivt hos elever med autism i åldrarna 5–15 år. Utifrån syftet formulerade vi följande frågeställningar: Vilka metoder kan identifieras i forskningen kring vilka anpassningar som påverkar läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Vilka anpassningar visar sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism? Under arbetets gång formulerade vi sedan den fördjupade frågeställningen: Kan anpassningarna implementeras i ordinarie klassrum och fortfarande gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism?

    En systematisk litteratursökning är grunden för kunskapsöversikten. Genom att använda flera olika databaser och urvalskriterier identifierade vi åtta vetenskapliga artiklar vilka motsvarade vårt syfte. En kartläggning av studierna genomfördes. Därefter kodades studierna i fyra olika teman vilka svarade på våra frågeställningar.

    Resultatet visade på en bredd av datainsamlingsmetoder i de olika studierna. Anpassningar som visade sig gynna läs- eller skrivförståelsen hos elever med autism var enskilt stöd, mindre grupper, direkta instruktioner, modellering, böcker med bilder och taktilt material, scaffolding, struktur, rutiner och omfattande tid för läsinstruktioner. Vid den fördjupade analysen framgick det att anpassningarna för eleverna var mest gynnsamma enskilt eller i mindre grupper. Resultatet visade således inte på hur anpassningarna fungerade i ordinarie klassrum utan snarare att enskildhet kan vara en anpassning som gynnar elever med autism

  • 45.
    Andersson, Annelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dybeck, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Extra anpassningar i läsförståelse för elever med autism: Möjligheter och hinder ur ett lärarperspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kunna läsa och tillägna sig en text är en förutsättning för att delta i det svenska samhället. Elever med autism har ofta inga svårigheter med avkodning av en text men däremot är det vanligt med svårigheter i läsförståelse. Således är det av stor vikt att lärare har kännedom om vilka möjligheter och hinder som finns med olika extra anpassningar i ordinarie klassrum. Tidigare forskning indikerar att det finns flertalet anpassningar som kan gynna läsförståelsen hos elever med autism. Forskningsfältet inom autism och grundskolan kan dock beskrivas som relativt litet och få studier är utförda i ordinarie klassrum. Således finns ett behov av vidare forskning om extra anpassningar utförda inom ramen för ordinarie klassrum.

    Syftet med studien är att belysa sex lärares upplevelser av arbetet med extra anpassningar i ordinarie klassrum, tänkta att gynna läsförståelsen hos elever med autism i åldrarna 5–10 år. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka extra anpassningar kan identifieras som gynnsamma i lärarnas utsagor? Hur implementeras de extra anpassningarna i ordinarie klassrum för att gynna läsförståelsen hos elever med autism? Upplever lärarna några svårigheter med att utföra de extra anpassningarna i ordinarie klassrum?

    Semistrukturerad kvalitativ intervju användes som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av sex lärare från olika skolor i en mellanstor kommun i Västsverige. Urvalskriterierna var erfarenhet av arbete i förskoleklass eller grundskolans årskurs 1-3 samt erfarenhet av att undervisa elever med autism i läsförståelse. Lärarnas upplevelser färgkodades i tre olika färger för att motsvara våra frågeställningar. Teorin praktikarkitektur användes som analysverktyg och det kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemangen synliggjorde möjligheter och hinder i praktiken.

    Resultatet visade på att avskärmning, struktur och rutin, bildstöd, ”en till en”, ”bygga på intresse”, specialpedagog, digitala hjälpmedel, modellering, belöning samt grupprum var extra anpassningar som gynnade läsförståelsen hos elever med autism. Resultatet visade även att goda relationer, ett öppet klassrumsklimat samt ett gemensamt förhållningssätt är bakomliggande faktorer, vilka är avgörande för att de extra anpassningarna ska fungera i ordinarie klassrum. De extra anpassningarna implementerades i ordinarie klassrum genom att lärarna skapade goda relationer till eleverna. Lärarna blir därmed medvetna om elevernas individuella intressen vilket möjliggör skapandet av anpassat läromedel och avskärmningar med den tid och de ekonomiska förutsättningar som finns. Lärarna upplevde även en del svårigheter med att utföra de extra anpassningarna, främst på grund av för få grupprum och pedagoger, vilket kan härledas till ekonomiska och tidsmässiga begränsningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att lärarna använder sig av flera extra anpassningar men att de upplever att de hade varit mer gynnsamma i mindre grupp eller ”en till en”.

  • 46.
    Andersson Borhult, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eriksson, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Första mötet med det svenska samhället: En studie om förskollärares resonemang kring integrering av nyanlända barn i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Forskning beskriver att förskolan kan vara en första kontakt med det svenska samhället för en nyanländ familj. Förskolan har därför en viktig roll när det kommer till mottagandet och integreringen av nyanlända barn och vårdnadshavare. Läroplan för förskolan (Lpfö 18, s. 2) beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats där barnen får förståelse för vikten av mångfald i vårt samhälle. Lpfö (18, s. 8) lyfter även hur förskollärare ansvarar för att varje enskilt barn blir bemött och inkluderat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan.

    Litteraturgenomgången visar att det finns en brist på forskning kring den mångkulturella förskolan samt att det finns ett behov av mer kunskap hos pedagoger angående integrering av nyanlända barn i förskolan. Forskning visar även att alla människor i Sverige inte lever under lika villkor och att ett interkulturellt förhållningssätt där ömsesidig respekt och förståelse för varandras behov är avgörande för hur en integreringsprocess utspelar sig. Verksamhetsteorin har använts för att analysera resultatet under diskussionsavsnittet.

    En kvalitativ metod har använts för att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering. Intervjuer hölls i två olika kommuner för att ta del av förskollärarnas tankar och erfarenheter och få varierade svar. Sammanlagt hölls sex semistrukturerade intervjuer med sju olika förskollärare. Datamaterialet sammanställdes och analyserades utifrån tabeller som grundade sig på studiens frågeställningar. En slutgiltig tabell gjorde det möjligt att upptäcka fem kategorier utifrån resultatet.

    Resultatet visar hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Det första mötet med en nyanländ familj skiljer sig lite mellan de två kommunerna, men arbetet med integrering var däremot relativt likt. Resultatet visar att integrering ses som en viktig del av en förskollärares uppdrag och är något som alla barn ska uppleva i verksamheten. Integrering av en nyanländ familj visar sig leda till både utmaningar och möjligheter där kommunikation och sociala relationer passar in som både en utmaning och möjlighet. De viktigaste aspekterna vid integrering anses vara trygghet och tillit, användning av pedagogiska hjälpmedel, ta hjälp av alternativ kommunikation samt att upprätthålla ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade även att det finns en önskan om mer spridning i kommunerna för att samtliga förskolor ska få uppleva mångfald.

  • 47.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Centerwall, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Du får inte komma på mitt kalas”: Pedagogers tolkningar av och arbete med kränkande behandling i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning Kränkande behandling finns i hela svenska samhället, likaså i skolan och förskolan. Det harforskats mer om ämnet i skolans värld men betydligt mindre inom förskolan. Förskolans styrdokument och lagar säger att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska motverkas och det framhåller också att de ska förebyggas redan i förskolan. Även om forskningen konstaterar detta råder det osäkerhet kring vad kränkande behandling är bland pedagoger.

    Syfte Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger tolkar vad kränkande behandling innebär iförhållande till förskolans styrdokument och lagar, samt hur pedagogerna arbetar förebyggande mot kränkande behandling.

    Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en förskola.Det användes även två stycken teorier i studien. De två teorierna var: det sociokulturella perspektivet och den socialpsykologiska attributionsteorin, detta för att nå fram till studiens syfte.

    Resultat Resultatet påvisar att samtliga pedagoger har olika tolkningar kring vad kränkande behandlinginnebär för dem personligen samt att arbetet med det förebyggande arbetet kring kränkande behandling också skiljer sig åt. Likaså antyder pedagogerna att den största risken för att kränkande behandling kan ske är när pedagogerna inte är närvarande, också att det sker mellan de olika parterna i förskolans verksamhet. Exempelvis mellan vuxen till barn och barntill barn.

  • 48.
    Andersson, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svanberg, Otto
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fritidshem: Vårdnadshavarens uppfattningar om fritidsverksamheten.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2016 kom den nya reviderade läroplanen, där Skolverket beskriver de målen som finns för fritidshemmet. Det har därmed blivit mer tydligt vad fritidshemmet ska arbeta med under fritidsverksamheten. I studien är vi intresserade av följande frågor.Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna om fritidsverksamheten?Vilken roll anser vårdnadshavarna att läraren i fritidshem har?Hur uppfattar vårdnadshavarna samspelet mellan fritidslärare och vårdnadshavare?Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna när det gäller lärande på fritidshem?I studien har kvalitativ metod använts med intervjuer. Åtta vårdnadshavare med elever på två olika fritidshem deltar i studien. I resultatet framgår det att vårdnadshavarna har olika uppfattningar om fritidshemmets verksamhet. Den uppfattning som dominerar bland vårdnadshavarna är att fritidshemsverksamheten är en plats där deras barn kan få passning och utöva fri lek. Vårdnadshavarna efterfrågar mer information av lärarna om fritidshemmets uppdrag och hur de arbetar med eleverna för att få mer insyn och kunna påverka verksamheten. Därmed anser vissa vårdnadshavare att fritidslärarna måste bli bättre på att informera om verksamheten, för att öka vårdnadshavarnas insyn och påverkan.

  • 49.
    Andersson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Högläsning i klassrummet: Hur pedagogens aktiva val kan främja utvecklingen av läsförståelse och litteracitet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2018, s.257) står det att elever ska kunna ta till sig ett budskap och förstå innerbörden av olika typer av texter. Som pedagog måste man därför välja material för att inspirera och motivera eleverna. Studien bygger på en skriftlig intervju och en observation vilket är kvalitativa metoder. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad f-3(förskoleklassårskurs 3)pedagogerna har för krav då de väljer högläsningsböcker. Pedagogerna kommer att få välja ut tre stycken böcker av 16 möjliga. De ska motivera valen av böckerna samt beskriva didaktiska tankar kring boken. Pedagogens val av böcker påverkar hur eleverna responderar. Valet spelar stor roll för att kunna gagna elevernas kunskap inom läsförståelse och utveckla sin litteracitet. Litteraturen ska bidra till att eleverna utvecklar sin nyfikenhet och fantasi. Genom den skriftliga intervjun och observationen från de verksamma pedagogerna visade resultatet att verksamma pedagoger ställer höga krav på böcker och att de har en tanke med valet av bok för att främja elevernas kunskaper. Också att boken kan användas för att koppla till olika ämnen och utgöra en länk till läroplanen. Slutsatsen av studien är att pedagogen ska känna elevgruppen för att kunna välja en passande högläsningsbok och för att kunna stötta och fånga elevernas intresse samt utmana dem utifrån den nivån som de befinner sig på i sitt lärande.

  • 50.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sobis, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares resonemang om barns inflytande i förskolan: Villkor som möjliggör och begränsar.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla barn, oavsett ålder har rätt till inflytande och att bli lyssnade till. Denna studie riktar sig mot förskollärares resonemang om barns inflytande över placering och tillgänglighet av material i förskolans inomhusmiljö. Studien vilar mot Michel Foucaults maktstrategier, vilket genomsyrat hela arbetsprocessen. Studien är gjord med hjälp av kvalitativ intervjumetod där sex förskollärare bidragit till insamlad empiri. Ett omfattande analysarbete har genomförts och resultatet visar att det krävs en stor medvetenhet och ett reflekterande förhållningssätt hos förskollärare för att skapa en inflytelserik verksamhet. Resultatet visar även att förskollärare besitter ett stort ansvar, då deras maktposition ligger till grund för både uppmuntrande och hämmande av barns möjlighet till inflytande över verksamheten.

1234567 1 - 50 av 664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf