Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 115
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlström, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Aim, Karel
    Dohrn, Ralf
    Elliott, J. Richard
    Jackson, George
    Jaubert, Jean-Noel
    Rebello de A. Macedo, Maria Eugénia
    Pokki, Juha-Pekka
    Reczey, Kati
    Victorov, Alexey
    Fele Zilnik, Ljudmila
    Economou, Ioannis
    A Survey of Thermodynamics and Transport Properties in Chemical Engineering Education in Europe and the USA2008Inngår i: Proceedings of the 100th Annual Meeting of the American Institute for Chemical Engineering, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Climate Change in Religious Education and the Importance of Hope: A Systematic Review of International Journal Articles 2000–20222024Inngår i: Religious education, ISSN 0034-4087, E-ISSN 1547-3201, Vol. 119, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to conduct a systematic review of articles on climate change in religious education found through scholarly databases. Five database searches have been conducted, resulting in 49 academic journal articles. The results are categorized into studies that focus on theory and methodology, observations of existing practices, and quantitative studies on climate change. The key findings include the recognition of an environmental crisis and the cultivation of hope regarding climate change. It demonstrates that religious education can play a crucial role in schools by addressing climate anxiety and fostering hope for a brighter future.

  • 3.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Educational re-orientations: The Church of Sweden as neglected divorcée from the nation state2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    Conference abstracts
  • 4.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Policies for Confessional Education in a Postsecular Age: A comparison2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Today, in many western secular countries there is an ongoing public debate on the educational role of religiousinstitutions. This debate has been much examined in previous research. But, the religious institutions own policiesregarding education has received little focus in research, even less from a comparative perspective. Therefore, thispaper aims at analysing and comparing four such ecclesiastical policies on religion: the “Veritas Gaudium” (2018),issued by Pope Francis for the Roman Catholic Church; the Church of England’s “Vision for Education” (2016), and theGerman Evangelische Kirche’s “Kirche und Bildung” (2009); and finally from Sweden, the Lutheran Church of Sweden’supcoming policy on education.This paper, being part of research project “Confessional Education in Secular Contexts” at the University of Borås, aimsat analysing these four ecclesiastical policies on education focusing on how the churches present the need for theireducational perspectives in a secular context. Questions such as, how the denominations view themselves in terms ofeducational institutions, and how they argue from a theological perspective on the needs for education, will beinvestigated. The paper position itself in the juxtaposition fields of Practical Theology and Religious education. Policyanalysis is a methodology seldom used in Practical Theology, albeit commonly used in Religious Education, still,ecclesiastical policies are more frequently analysed in Practical Theology than in Religious Education. With thecombination, important aspects of understanding Christian denominations effort of position themselves aseducational agents in a secular context, can be identified and understood.

  • 5.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Policies on Education: A democratic game of winners and losers?2023Inngår i: International Journal of Practical Theology, ISSN 1430-6921Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the post-secular societies of Northern Europe, Christian denominations have had to re-construct their identities as educational agents. This article focuses on the Church of England and the Church of Sweden, and their changed self-identification as expressed in their educational policy documents. Whereas the Church of England’sdiscourses are of partnership and business competition, the Church of Sweden’sdiscourses are about the Apocalypse and external threats. These approaches areanalysed using Habermas’ concept of religion, identifying a transformation of religious language into secular argumentation to become viable in the secular public space. The question posed is: “Is theology becoming a losing proposition in Northern Europe?"

  • 6.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecotheology in religious education: Jewish, Christian and Muslim youth calls for environmental ethics2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eleven och den andre: Statliga attityder till religion och livsåskådning i riktlinjer om sammankomster med religiösa inslag i skolan 2012 och 19672020Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2020, nr 1, s. 137-153Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating and comparing state attitudes towards confession in policies regarding meetings with religious elements at schools. Two state policies have been examined through a text analysis inspired by Critical Hermeneutics – the 2012 guidelines, currently in use, and a historic guideline from 1967. Results show that two different stands are emerging regarding confessional elements. In the 1967 policy, pupils are encouraged to meet and tolerate different religious perspectives including non-religious attitudes in order to develop a democratic consciousness. Half a century later, the 2012 policy consider confession as problematic and something from which pupils ought to be protected. The study ends with a discussion of how recent regulations align with the ambition of training pupils in the encounter with religious others in the multicultural society Sweden and Europe presently are part of. Perhaps, something could be learned from previous state regulations – that encountering otherness does not necessary lead students to question their own beliefs, rather it may expand their horizon of cultural competence.

  • 8.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Enabling conversations on faith between children and adults in times of unsecurity2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The canonical year has since long been a firm foundation of sermons and teaching on the fundamentals of faith. For adults it has often been intertwined with current life situations and contextualization. For children, less so. Often, biblical stories have been used to learn the Christian narratives and faith fundamentals, but seldom in a societal context. This paper is a presentation of a planned project to construct a learning material for families and Sunday schools where the basis is the canonical year and its biblical passages but contextualized into today’s world of insecurities.

  • 9.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Extern utbildningsvärdering 2021 Enskilda Högskolan Stockholm: Kandidatprogrammet för teologi - inriktning mot allmän religionsvetenskap och teologi, 180 hp2021Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Frågebaserad professionsetik eller etiska riktlinjer i högre utbildning?: Fungerar SULF:s yrkesetiska riktlinjer i relation till breddad rekrytering och deltagande, eller är det dags för en ny form av yrkesetik i högre utbildning?2016Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 2, s. 109-119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Jobba med klimatfrågan i religionskunskapen: Tips på arbetsmaterial2024Inngår i: Religion & Livsfrågor, ISSN 0347-2159, Vol. 2023, nr 3, s. 15-17Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatfrågan har blivit en framträdande fråga i medierna. Trots rikligt med material omämnet inom olika ämnen, brister det inom religionskunskapen på svenska skolor. Det finnsdock tillgängligt material – men på andra språk och för andra utbildningsystem än det ickekonfessionellasvenska. Denna artikel fungerar som en lista över webbplatser med arbetsmaterialom religion och klimat samt presenterar flera exempel på klimattutalanden frånreligiösa företrädare. Syftet är att med denna översikt öppna upp möjligheter för svenskareligionslärare att undervisa om klimatfrågan genom att erbjuda en kombination av godaexempel och allsidiga perspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Klimatfrågan och religionskunskap: En forskningsöversikt2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Konfessionella krav kan inte ställas2023Inngår i: Tidningen DagenArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den konfessionella formningen av teologi- och pastor/präststudenterna måste ske utanför de akademiska studierna. Gillar man inte den ordningen finns tyvärr inget utrymme för utbildning på högskolenivå i Sverige, skriver Viktor Aldrin.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 16.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Learning with adults: a critical pedagogical introduction. By Leona M. English and Peter Mayo2014Inngår i: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, Vol. 17, nr 3Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Referensguiden 2: Paralllell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago2021Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I grund och botten handlar en referens om redovisa sina källor. Det kan göras på många olika sätt. Här presenteras fyra vanliga referensstilar parallellt så att det blir överskådligt vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Både parenteser och fotnoter behandlas.

    Referensguiden 2 är en bearbetat utgåva med fokus på digitala referenser. Den första utgåvan utkom 2015. Boken är tänkt för studenter och gymnasieelever.

    Viktor Aldrin, f. 1980, är docent i teologi med inriktning mot praktisk teologi/religionsdidaktik samt legitimerad lärare. Han undervisar på lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. 

  • 18.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion & Livsfrågor: Tema - Religion och klimatfrågan2024Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Innehåll

    s. 4 Religion och klimatfrågan – om varför religionskunskapen behövs för att förändra vår värld, Viktor Aldrin

    s.6 Mizan – Klimat- och miljöskydd ur ett muslimskt perspektiv, Mehwish Shahid Dar

    s. 10 Undervisning i hållbar utvecklinginom ämnet religionskunskap, Laura Segura

    s. 12 Climate Optimism: CelebratingSystemic Change Around the World av Zahra Biabani, Christian Benjaminsson recenserar

    s. 15 Jobba med klimatfrågan i religionskunskapen. Tips på arbetsmaterial, Viktor Aldrin

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religion och klimatfrågan: Om varför religionskunskapen behövs för att förändra vår värld2024Inngår i: Religion & Livsfrågor, ISSN 0347-2159, Vol. 2023, nr 3, s. 4-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta temanummer handlar om en av vår tids mest omdiskuterade ämnen – klimatförändringarna.Samtidigt saknas klimat som tema i skolans religionskunskap. Innebär det attman som lärare enbart ska behandla klimatfrågor om det finns tid över? Religion bidrarmed viktiga erfarenheter till samhällets stora fråga.

    Nyligen konstaterade FN:s 28:e klimatmöte attmålet med maximalt 1,5 graders temperaturökning redanhar passerats. Det innebär i sig att förutsättningarna förmänskligt liv på planeten Jorden förändras i sådan grad attstora områden snart inte längre kommer att vara beboeligasamt att även Sverige kommer att drabbas av havshöjningarmed permanenta översvämningar i kuststäder. Driver vi sommänsklighet temperaturökningen bortom 3 grader, kommeringet mänskligt liv vara möjligt längre på vår planet. Fråganom hur livet i Sverige kommer att påverkas är inte längre omutan hur, på vilka sätt det går att begränsa skador samt vägarframåt för att reparera vår planets klimat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religionsunterricht in Schweden: Religionsdidaktik und Religionspädagogik2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religiösa måste lära sig tala sekulärt språk. Slutreplik: 2023-05-102023Inngår i: Tidningen DagenArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Slutreplik. Svenska pastors- och prästutbildningar kan inte argumentera mot statliga granskande myndigheter och offentliga aktörer utifrån religiösa behov och ideal, utan kan enbart bli förstådda utifrån ett sekulärt perspektiv, skriver Viktor Aldrin.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    School Ending Ceremonies in the Church: How the Church of Sweden Lost its Influence over Public Religious Education2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Download (pdf)
    innehållsförteckning
  • 23.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Schulabslussfeiern in der Kirche: Konflikten über Religion und Tradition in dem Schwedisches Schulsystem2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventisternas friskola i Ekebyholm2007Inngår i: Religiösa friskolor i Sverige: Historiska och nutida perspektiv / [ed] Jenny Berglund, Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Själavårdsundervisning i Svenska kyrkan: en nulägesrapport om utbildning och fortbildning i själavård 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svenska folket om religion och tradition i skolan2017Inngår i: Larmar och gör sig till: SOM-rapport nr 70 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet , 2017, s. 515-528Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Religionens roll i skolan är något som ofta debatteras i Sverige. Ett av de mest omdebatterade religiösa fenomenen är skolavslutningar i kyrkan. I dessa ceremonier möts den konfessionslösa skolan med kristendomens heliga rum. Mötet är inte konfliktfritt. Detta kapitel behandlar svenska folkets attityder till att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. Det gäller särskilt bland personer som uppger att de föredrar höger-partier på en höger-vänster-skala. Personer som inte firar den traditionella högtiden jul är mindre kritiska mot ett förbud, vilket kan tyda på ett samband mellan avståndstagande från traditionsfirande och kritik mot skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar också att det för vissa politiska partier råder en tydlig polarisering mellan partisympatisörernas inställning till skolavslutningar och de valda politikernas agerande i frågan.

  • 27.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The conflict over religious practice in Swedish schools: The Church of Sweden and its struggle to redefine its Lutheran confession in a secular state2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A vital aspect of the Church of Sweden is its Lutheran confession and its emphasis on the Two regiments doctrine - an equal interest of working together in the Nation state of Sweden. According to Casanova (2014), the Nordic countries have experienced a secularism where religion has merged with the state and become a department. At the end of the 20th century, state and church separated, and the Church of Sweden became a "free" denomination. in the public schools, this separation has led to a conflict between the church and state. Thus, the distribution of rights according to the Lutheran doctrine is no longer valid. The state discards the Church of Sweden's "spiritual regiment" for the society, considering its religious practices as illegal within the school system. Ecclesiastical debates have begun on a new Lutheran identity formation within the church - that of a church of a minority in a postsecular context. The aim of this paper is to examine this identity formation and, the conflict over religious practices in the schools. New results from the research project "End of term ceremonies held in churches and the debate on the role of religion in Swedish schools", will be presented.

  • 28.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Theological narration with children in a time of emerging crisis2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the 2020–2022 COVID-19 pandemic of and its consequences for Religious Education in Germany and Sweden, and the online instructional texts for children and families provided by four Protestant denominations. It applies Hellspong’s comparative analysis of factual texts on the themes of language, content and social tone. The first question investigates how the analysed denominations compare in their instructional texts for families. The results show that all the texts acknowledge the difficulties of the pandemic and offer suggestions on how to cope and find new tools for Religious Education. All the texts pertain to theological orthodoxy, seldom providing any extra-denominational links and, if so, to similar denominations. The second question concerns what can be learned from these online instructional texts with respect to future pandemics with extended lockdowns. Online instructional texts from churches provide a platform for acknowledging suffering, and providing hope and means of assistance. Curated lists of links offer suggestions to families about what to do when they have run out of ideas. However, parents with little pedagogical training could also be assisted when providing home schooling. If used well, these online instructional texts can bring hope in times of trouble during a pandemic.

  • 29.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Theologizing with Children through Faithful Connections Using the Liturgical Year2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Recent research has shown a decline in how young generations of Christians are formed into a Christian practice in northern European Christian churches. What previously has part of national school curriculum has now transformed into minority traditions outside curriculum. Instead, much of the faith formation is made at home. Previous research has shown, that children in the younger school years often think in theological terms and forms an identity withing their own family’s faith practice. Still, little or no pedagogical training are seldom provided for parents beside Child bibles and prayerbooks for the young – none of them with pedagogical guides. This paper presents an planned research project aimed for children, 6-12 years old, and their parents in the Lutheran Church of Sweden. The aim of the project is to stimulate child-adult dialogue regarding the central themes of Christianity through the use of the liturgical year with the aid of action research.

  • 30.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Var är etikens plats i högre utbildning?: Ett förslag till teoretisk modell2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Holmgren, Anders
    Religionskunskap 1: Ett digitalt läromedel för gymnasiet2016Annet (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Andersson Lilja, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sofkova-Hashemi, Sylvana
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg, Sweden.
    Screen-based literacy practices in Swedish primary schools2016Inngår i: Tidsskriftet Digital kompetanse, ISSN 0809-6724, E-ISSN 0809-7143, Vol. 11, nr 2, s. 83-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper contributes to the discussion of digital literacies in early literacy education. We focus on the nature of screen-based literacy practices in relation to print-based, paper-pen practices in the early years of schooling when pupils learn to read and write (aged 7–8). Our results show that pupils engage in several diverse screen-based practices, although they are conventional in nature. However, aspects of blogging and tweeting do approach the characteristics of “new literacies” as defined in previous research. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Sundberg, Bodil
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Language scaffolding and experience based learning as didactical tools in science for newly-arrived students - something for all students?2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to contribute to the ongoing discussion of how to make secondary science education more inclusive, drawing on examples from a pilot study. The project was based on formative interventions where lower secondary science teachers and pedagogues from a local nature school together developed and tested science units based on language scaffolding and experience-based learning in introductory and regular classes. Data was collected through individual interviews of teachers and students, and questionnaires distributed after the science unit was completed. The results indicate that the collective activity where teachers and trained nature pedagogues together developed new forms of science teaching resulted in both the development of new innovative ways of inclusive teaching and a transformation of the teacher’s views of collaborative learning. The results also indicate that science teaching based on language scaffolding and experience based-learning may have a positive effect on outcomes for newly-arrived students as well as for student with the language of instruction as mother tongue. The results give implications for the possibilities for inclusive science teaching for newly-arrived students as well as contributing to the discussion about a more inclusive science education in general.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Andersson, Magdalena
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Sundberg, Bodil
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Förundrans roll för elevers meningsskapande om evolutionära processer2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Filosofer såväl som forskare har länge hävdat att förundran är en nyckel till elevers intresse och engagemang i skolans NO-undervisning. Trots detta finns det i nuläget mycket få empiriska studier som beskriver lärares arbete med att ge plats för förundran i skolans NO-undervisning.

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers förundran kan studeras i klassrumssituationer samt om, och hur, elevers uttryck för förundran kan kopplas till deras meningsskapande om ett planerat lärandemål.

    I studien har forskare och en NO-lärare (årskurs 7) samarbetat för att utforma evolutionsundervisning med plats för elevers förundran. Följande forskningsfrågor fokuseras:

    1. På vilka sätt kan lärare ge plats för förundran i samband med evolutionsundervisning?
    2. Hur påverkar undervisning, med plats för förundran, elevers möjligheter för meningsskapande om evolutionära processer och begrepp kopplade till dessa?

    Empirin består av 45 individuella skriftliga elevreflektioner och transkriberade ljudinspelningar från 6 parvisa elevintervjuer. Elevernas reflektioner analyserades i två steg. Steg ett fokuserade på hur eleverna uttryckte förundran i relation till frågan Vad brukar du förundras över? Steg två på vad de förundrats över i evolutionsundervisningen. Elevintervjuerna analyserades med fokus på elevernas meningsskapande om evolutionära processer.

    Resultaten visar att eleverna ger uttryck för förundran kopplat till variation, mångfald, evolutionära tidsaspekter och samspel mellan organismer och livsmiljö. Elevernas förundran skiljer sig kvalitativt inom ett spänningsfält mellan nyfikenhetsbaserad förundran och kontemplativ förundran. Samtidigt visar elevintervjuerna att eleverna fortfarande, efter sex veckor av undervisning, kämpar med att integrera vetenskapliga begrepp från evolutionsteorin med sitt eget meningsskapande om processerna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Department of Applied Educational Science, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Skoog, Marianne
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Sundberg, Bodil
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Teaching for Emergent Disciplinary Drawing in Science? Comparing Teachers' and Children's Ways of Representing Science Content in Early Childhood Classrooms2022Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 52, nr 3, s. 909-926Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This classroom-based study aims to contribute knowledge about children's opportunities to make use of drawing to make meaning in science. Employing a social semiotic approach to drawing, we examine what ways of representing science content that are (1) made available by the teacher and (2) adopted in children's drawings. We analysed observation data from 11 science lessons in early childhood classrooms (children aged 3 to 8 years), including the drawings that children made during those lessons (129 drawings in total). Our findings suggest that the semiotic resources that teachers provide have a large impact on how children represent science content in their drawings. Moreover, we interpret that teachers strive to support children's 'emergent disciplinary drawing' in science, since they predominantly provided semiotic resources where the science content was generalised and decontextualised. Finally, we propose that 'emergent disciplinary drawing' is incorporated as an element of science pedagogy in ECE practice and ECE teacher education.

  • 37.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sundberg, Bodil
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Potential for multi-dimensional teaching for 'emergent scientific literacy' in pre-school practice2018Inngår i: Journal of Emergent Science, E-ISSN 2046-4754, Vol. 15, s. 20-27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    How can pre-school teachers form science teaching in a landscape of increasing focus on academically oriented learning outcomes, without losing the unique character of pre-school pedagogies? Seeking to contribute to the discussion of what pre-school science can be, we have analysed data from activities in fourteen Swedish pre-schools (for children aged 1-5 years), to examine if and how multi-dimensional teaching may be combined with teaching for scientific literacy. The overall picture is that elements of ‘emergent scientific literacy' can be combined with a wide range of teaching dimensions, such as empathy, fantasy and storytelling. These results contribute important perspectives to what pre-school science can be and how it can be researched in a way that is suitable for the preschool’s conditions. We suggest our analytical questions, and the dimensions displayed in our results, as a tool for teachers who plan or evaluate science teaching in the early years.

  • 38.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Danielsson, Kristina
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Uddling, Jenny
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    The sun sets in the west: Multilingual students' meaning-making in school physics2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Danielsson, Kristina
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Uddling, Jenny
    Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik.
    What is time? Multilingual students’ meaning-making in school physics2015Inngår i: NoFa5: Nordic Conference on Subject Education: Book of Abstracts, Helsinki: University of Helsinki , 2015, s. 11-12Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Scientific discourse comprises a specialized, lexically dense and abstract language, with a need for students to handle multiple resources for meaning making in parallel, e.g. verbal language, graphs, gestures, models, and symbolic language (Halliday & Martin, 1993; Lemke, 1998). This puts high demands on the learner, in particular for multilingual students as they learn science in their second language. We will present results from an interdisciplinary project on interaction in science classrooms, focusing on how science content is elaborated and negotiated through various semiotic resources. The project draws on i) social semiotics (Kress, 2010), including systemic functional linguistics (SFL) (Halliday & Matthiessen, 2004), and ii) practical epistemology (Wickman & Östman, 2002). Data (video/audio recordings, digital photographs and texts collected in the classrooms) is analyzed through SFL-analyses, multimodal analyses and practical epistemology. We will concentrate on findings from a primary school classroom working with "time". Here, the teacher uses a variety of semiotic resources in different semiotic modes, and students are engaged in small group work and whole class discussions. Our analyses, made from different perspectives, reveal a need for interdisciplinary cooperation for researchers to be able to give a broader picture of what learning opportunities are given the students.

  • 40.
    Bengtsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Matematik som bildningsämne i högskolan2011Inngår i: Det goda lärandet / [ed] Anders Burman, Patrik Mehrens, Studentlitteratur , 2011, s. 147-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Bergh Nestlog, Ewa
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Thyberg, Anna
    Linnéuniversitetet.
    Uddling, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ämneslitteracitet i lärarutbildningen - litteracitetsdiskurser bland lärarutbildare2023Inngår i: Litteracitet och lärande i högre utbildning, 2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med forskningsprojektet DiLit är att utveckla kunskap om ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen och hur undervisning om ämnesspråk kan stärkas. Vad som karaktäriserar ämnesspråk explicitgörs sällan i lärarutbildningen. Detta kan förklaras av att lärarutbildarna själva inte har deltagit i undervisning där ämnesspråket har tydliggjorts, och därmed kan de ha svårt att utforma undervisning som sätter ämnesspråket i fokus (Rainey m.fl. 2020). Behovet av forskning om ämneslitteracitet i lärarutbildningen är stort. Med utgångspunkt i socialsemiotik (Halliday 1978) och diskursanalytiska teorier (Ivanic 2004) undersöker vi vilka litteracitetsdiskurser några lärarutbildare ger uttryck för. I fallstudien som presenteras deltog fyra ämnesdidaktiska lärarutbildare. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att genom kvalitativ innehållsanalys ta reda på vad som kännetecknar ämneslitteracitet i ämnena biologi, historia, matematik och litteraturvetenskap (i skolämnet svenska), så som det kommer till uttryck när lärarutbildarna talar om språk och texter i sin undervisning. Resultatet visar att lärarutbildarna rör sig i olika litteracitetsdiskurser, och uppvisar fokus på akademisk litteracitet, ämneslitteracitet eller litteracitet i lärarprofessionen. De tre kategorierna överlappar ibland varandra i lager, och de kan sammanfalla i det vi kallar ämnesdidaktisk litteracitetsundervisning med fokus dels på skolundervisning, dels på den egna undervisningen i lärarutbildningen. En slutsats är att ämneslitteracitet i lärarutbildningen inte är enkel att definiera och att relationen mellan disciplinen vid universitetet och motsvarande skolämne inte alltid är tydlig.

    Fulltekst (pdf)
    Litteracitet och lärande i högre utbildning
  • 42.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Film in the Teacher Education Classroom: Theoretical Basis and Areas of Application2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    One difficulty that teachers in teacher education are faced with is the relative distance between the place of teaching, the teacher education classroom, and the subject taught, being a teacher in a classroom. The question is therefore how to involve experiences of teaching into the teacher education classroom in a way that is both practical inside the given frames and worthwhile for all participants, both students who already have experiences of teaching and those who do not.

    Films and other mass media productions can be sources for such (vicarious) experiences, which can bring pictures of practice to the theoretical teacher education classroom with relatively small effort.

    This paper will start at that point and address two issues: 1) a theoretical framework to examine the knowledge theoretical premises and possibilities of using mass media productions in educational purpose. This theoretical framework is based on the works of Alfred Schütz about ideal types as concept for social understanding and Niklas Luhmann's thoughts on mass media's role in society. 2) The paper will show which aspects of being a teacher and teaching are especially suitable to discuss using films. Using some examples, the paper will point out which themes that are usually addressed in films and why and how they can be adapted for educational purposes.

  • 43.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Eldholm, Gerd
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Räkna med textil2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study presents a project that has been carried out in a second grade classroom. The aim of the project is to develop children’s way of learning through working with textile where practice will be interwoven with theoretical understanding. The purpose is to study if we by combining textile and mathematics can stimulate children’s creative and problem solving ability. This study was conducted during one year, It was funded by the Swedish Government. The project itself, textile and mathematics, has been going on for five years. We have mainly worked with six year olds but this time with children eight year of age, a group of 15 children. Data was collected by participant field observations, interviews, documents and a test. Data was analyzed in order to discern the progress of learning, with focus on mathematical problem solving, in a context of practice in textile craft and design. The results of this study show that children working in this context and who are encouraged to reflect upon their work, get an overall picture of what they are doing, that help them to better understand and remember the process of problem solving. Mathematical concepts were easily found in textile activities, especially in weaving and patch work, where mathematical problem solving is an inseparable part. Children have been asked to make a model of their planned product before starting the actual working process. This stimulates them to move between an abstract level of understanding to a concrete. The creative process is made visible by looking at children working but also in their own comments, - “The hard part was to make up one’s mind about color and pattern, once that was done, it was easy”. Both boys and girls enjoyed working with textile craft and design. This means that boys have enlarged their area of competence into a typical female base of knowledge. The girls have, as a change to most school projects concerning “equal opportunities” where girls are encouraged to try typical male activities, been aware of that typical female activities also involve mathematical, logical, and spatial problem solving.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 44.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kärrby, Gunni
    Slöjdcirkus, att iscensätta ett estetiskt lärande2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Boglind, Ann
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Persson, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tholin, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sjöholm, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ferlin, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tankar kring ämnesdidaktikens mål, mening och metaforer2004Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Bradling, Björn
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Jönköping University.
    Transformativt lärande genom världslitteratur: att läsa Utvandringens tid på gymnasiet2022Inngår i: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 15) Lund 23–24 november 2022. Tema: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? SYMPOSIUM: Praktiknära skolforskning för gymnasieskolans svenskämne, 2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Transformativt lärande genom världslitteratur: att läsa Utvandringens tid på gymnasiet

    Vad vi tänker, antar, framhåller, avfärdar etc. är ofta kulturellt betingat och kan därmed ofta kontinuerligt omskapas (Hall, 1997; Gay, 2018). Gymnasieskolan har som uppgift att utbilda elever med utgångspunkt i perspektiv som är nordiska, europeiska samt globala och i svenskämnet ska elevernas tankesätt utmanas genom att i litteraturundervisningen möta andras erfarenheter och perspektiv på världen (Skolverket, 2011). Data från International Civic and Citizenship Education Study 2016 visar att det finns ett klart samband mellan nationell och europeisk identitetsuppfattning bland 14-åringar från 14 olika EU-länder, däribland Sverige, som svarar på frågor om politik och demokrati (Ziemes, Hahn-Laudenberg & Abs, 2019). Resultatet gör det särskilt angeläget att inkludera skönlitteratur från andra delar av världen än det globala nord i litteraturundervisningen, vilket har påpekats tidigare (Thavenius, 1999; Hallonsten & Bergstrand, 2004; Petersson, 2022). I följande frågeställning konkretiseras hur världslitteratur kan användas för att möta styrdokumentens syftesbeskrivning genom Tayeb Salihs roman Utvandringens tid (1966, på svenska 2006):

     

    • Hur kan Tayeb Salihs Utvandringens tid (1966) användas i gymnasieskolans litteraturundervisning i relation till styrdokumentens transformativa ambitioner?

     

    Transformativt lärande eftersträvar att synliggöra och utmana elevernas förgivettaganden och kan i litteraturundervisningen åstadkommas genom textval och arbetssätt som fokuserar främmandegöring och metareflektion (Bradling, 2020). Världslitteratur är ett begrepp i vardande (Müller, Locane & Loy, 2018) som ”förutsätter ett globaliseringsperspektiv” (Petersson, 2022) och bidrar till att skilda perspektivs motstridigheter understödjer kunskapande (Helgesson & Rosendahl Thomsen, 2020). Den här föreliggande studien visar genom en pedagogiskt riktad textanalys av Utvandringens tid (Salih, 1966) och en efterföljande klassrumsintervention där gymnasister läser romanen, hur världslitteratur kan användas för att möta styrdokumentens transformativa ambitioner för litteraturundervisningen. Resultatet visar att romanens komplexa berättarstruktur och avlägsna tid och plats (1960-talets Sudan), kan förmedlas genom undervisning som fokuserar samtal, begreppsanvändning och (meta)reflektion. Samtidigt visar resultatet att läsningen både kan problematisera och förstärka dikotomin ”vi och dom.”

    Nyckelord: transformativt lärande, världslitteratur, gymnasiet

    Referenser

    Bradling, B. (2020). Låt romanen komma in – Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. Jönköping: Jönköping University.

    Gay, G. (2018). Culturally Responsive Teaching Theory, Research, and Practice. New York & London: Teachers College Press.

    Hall, S. (1996). “Introduction: Who needs ‘identity’?”. I Hall, S. & Du Gay, P. (red.), Questions of Cultural Identity. London, England: SAGE Publications. s. 1-17.

    Hallonsten, S. & Bergstrand, M. (2004). ”Världslitteraturen i skolan – ett uppdrag från Statens kulturråd till Barnängens världsbibliotek.” Rapport. Stockholm: Barnängens världsbibliotek.

    Helgesson, S. & Rosendahl Thomsen, M. (2020). Literature and the World. London/New York: Routledge.

    Müller, G. Locane, J. & Loy, B. (2018). “Introduction”. I Müller, G. Locane, J. & Loy, B. (red.). Re-mapping World Literature. Berlin/Boston: De Gruyter. s. 1-12.

    Petersson, M. (2022). ”Globalisering, bildning och didaktik”. I Nygård Larsson, P., Olsson Jers, C. & Persson, M. (red.). Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning – Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld – Malmö 18 – 19 november 2020. Malmö: Malmö universitet. s. 9-25.

    Salih, Tayeb (1966/2008). Utvandringens tid. Stockholm: Leopard förlag.

    Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

    Thavenius, J. (1999), ”Gymnasiets litterära kanon”. I Thavenius, J. (red.). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur. s. 119-136

    Ziemes, J., Hahn-Laudenberg, K. & Abs, H. (2019). “From connectedness and learning to European and national identity: results from fourteen European countries”. Journal of Social Science Education. Vol. 18 # 3. s. 5-28.

  • 47.
    Bäcklund, Johan
    et al.
    Jönköping University, KunskapsKulturer & UndervisningsPraktiker.
    Hugo, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Jönköping University, HLK, Livslångt lärande/Encell.
    Ericson, Kerstin
    Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Pre-service teachers’ experiences of the transition from analogue to digital learning during the Covid-19 pandemic2022Inngår i: Problems of Education in the 21st Century, ISSN 1822-7864, E-ISSN 2538-7111, Vol. 80, nr 2, s. 273-288Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The transition from analogue campus-based learning to digital distance learning during the Covid-19 pandemic affected our society in many ways. This study set out to explore the experiences of 30 pre-service teachers when transitioning to digital distance learning. The pre-service teachers (PSTs) participated in a series of focus-group interviews that were subsequently analysed using qualitative content analysis. The results indicate that the transition to digital distance learning worked well and that the technology that was used performed satisfactorily. However, the PSTs experienced both opportunities and obstacles with respect to distance learning. The opportunities associated with digital distance learning were reported to be instantiated by teacher-led ‘flipped classroom’ teaching sessions and the additional freedom that was enjoyed by the PSTs (in both space and time). An obstacle associated with digital learning was the feeling that important aspects of interpersonal interaction disappeared. The PSTs remained sedentary and isolated at home, and the learning experience became somewhat dysfunctional when the teaching was not clearly structured and teacher-lead. The study concludes that it is not possible to replace IRL (‘in real life’) teaching entirely with digital distance learning. However, the results suggest that a hybrid form of teaching or elements of digital teaching can work well as a complement to future campus-based courses.

  • 48. Christie, Michael
    et al.
    Garrote Jurado, Ramon
    Högskolan i Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Lecturer engagement in the use of interactive tools in learning management systems. A Swedish case study.2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract: In this paper the authors argue that although Higher Education researchers have been largely responsible for the creation of the Internet, university lecturers have been far less innovative and active in their use of this form of Information Communication Technology (ICT). To support our case we use our own research to show the manner and extent to which a Learning Management System (LMS) is used by a sample of teachers from an Engineering Department in Sweden. We also analyze the use of interactive LMS tools by lecturers who undertake staff development courses. The teachers in our two samples make very little use of online asynchronous discussions (OADs) either as teachers or as students. We use logic and the literature to explain this phenomenon and make some recommendations for improving the scholarly, innovative and pedagogical use of LMS in both staff development and mainstream university courses.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Cronqvist, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Etiskt ledarskap2022Inngår i: Lärarens ledarskap: professionell pedagogisk praktik / [ed] Pihlgren, A.S.; Jensen, M., Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, s. 173-187Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Cronqvist, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Faculty of Librarianship, Information, Education and IT, University of Borås, Borås, Sweden.
    Teachers’ ethical responsibility in teaching; to guide the children about right and wrong2024Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Teaching involves an ethical dimension that tends to remain unspoken and thus difficult to reflect on and discuss. From the perspective of professionalism, professional ethics and a common knowledge base are important to the quality and status of the teaching profession. This descriptive phenomenological study was motivated by the need to know more about how teachers understand their own professional ethics and how this is expressed through their teaching. The essence of the phenomenon is formulated through the analysis of interviews with nine teachers in Sweden who teach children from the age of 1–16. The results show that the teachers’ main ethical responsibility is to guide the children about right and wrong. The guidance, a safe learning environment, and relationships with and between the children are dependent on each other. The surrounding society affects the guidance of the children, as well as opportunities for collaboration with guardians and colleagues.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
123 1 - 50 of 115
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf