Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1685
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarnikoivu, Melina
    et al.
    University of Jyväskylä, Finland.
    Mahon, Kathleen
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Agnafors, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hoffman, David
    Finnish Institute for Educational Research, University of Jyväskylä, Finland.
    Angervall, Petra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Another higher education journal - Really?2019Inngår i: JOURNAL OF PRAXIS IN HIGHER EDUCATION, ISSN ISSN 2003-3605, Vol. 1, nr 1, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Abdulamir Hussein, Hanin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lågstadielärares syn på varierad matematikundervisning2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

  • 3.
    Abrahamsson, Karolina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Konflikter och konflikthantering i förskolan utifrån barns perspektiv.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan.

    Metod

    I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen.

    Resultat

    I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.

  • 4.
    Abrahamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjöstrand, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barnets behov sätts i centrum: pedagogers reflektioner om konflikthantering i samlingssituationen.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen.

    Syfte

    Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen.

    Metod

    Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor.

    Resultat

    Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.

  • 5.
    Adelöw, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ellinor Wallgren, Ellinor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön: Inte bara en rättighet utan även en nödvändighet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande.

    Metod

    Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog.

    Resultat

    Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

  • 6.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Måneskiöld, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Finns du där för mig”: En studie om anknytningsteorins trygga bas.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien tar grund i Bowlbys anknytningsteori som handlar om olika anknytningsbeteenden och barns anknytning till olika individer. Förskolan ska erbjuda en trygg punkt där barnen dagligen bör möta pedagoger som engagerar sig kring barnens känslor. Anknytning är ett viktigt ämne för alla som arbetar inom förskolan då grunden för en trygg anknytning leder till att barn utvecklas till trygga och kompetenta individer.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt vid bemötande av yngre barns anknytningsaktivering.

    Metod

    Metoden är ett i förväg uppgjort observationsschema som delades in i två delar, trygg och otrygg bas. Resultatet av observationerna sammanställdes i ett stapeldiagram.

    Resultat

    Resultatet visar att pedagogerna till stor del av bemötte barnen inom en trygg bas vid yngre barns anknytningsaktivering. Resultatet visade även att en större del än förväntat var inom den otrygga basen.

  • 7.
    Ahlgren-Wallin, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allhage, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Om vi inte går ut blir vi gnälliga: en studie om utevistelse på förskolans gård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö.

    Metod

    Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse.

    Resultat

    Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

  • 8.
    Ahlqvist, Alexander
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlsson, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Allas samling: Pedagogers möjligheter att öka inkluderandet av barn isamlingen.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att öka förståelsen om pedagogers möjlighet att öka inkluderandet av barn isamlingar. Vi vill i vår undersökning även synliggöra de strategier pedagogerna anser varamest effektfulla för att öka inkluderandet av barn under dessa tillfällen. Data samlades in meden kvalitativ metod, där vi använde observationer och fältanteckningar, samt genomförde enintervju med vardera pedagogen i direkt anslutning till varje observation. Resultatet avundersökningen visar att sång och musik används frekvent i samlingar och att detta enligtpedagogerna anses vara den mest effektfulla samlingen i syfte att inkludera så många barnsom möjligt. Vidare framkommer även att barns inflytande bör ligga till grund för samlingensinnehåll samt att pedagogerna har olika tolkningar om begreppet ”frivillig samling” ochhuruvida den bidrar till ökad inkludering. I resultatet framgår det även att barngrupper medfärre barn är att föredra då inkluderandet av barn oftare och enklare sker i smågrupper dåsamtalsstrukturen i dessa samlingar har godare förutsättningar.

  • 9.
    Ahlstedt, Jeanette Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sagoberättandet i förskolan.: Hur sagan kan användas i förskolans verksamhet för att synliggöra samt stärka barn i sin språkutveckling2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Studien belyser vikten av förskollärarnas betydelsefulla roll i förskolans verksamhet att ge barn förutsättningar att ta del av sagoberättande samt möjligöra för barn att möta litteratur på varierande sätt. Det ingår i förskolans uppdrag att stödja barns språklärande för att i framtiden ta del av samhället som är uppbyggt av kommunikationsformer som tecken, symboler, skrift samt bilder. Sagoberättandet är ett sätt att förmedla språk samt inspirera till fantasi där barnen kan få med sig budskap, begrepp samt värderingar i sitt livslånga lärande.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare som arbetar med barn ett-tre år beskriver och motiverar sitt arbetssätt med sagor för att utveckla barnens språk.

    Metod

    Den valda metoden för arbetet är en kvalitativ metod med semistruktuead intervju där urvalspersonerna består av sju verksamma förskollärare.

    Resultat

    Samtliga förskollärare betonar vikten av att barn ska ges möjlighet att ta del av litteratur samt muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet för att främja språket. Majoriteten av förskollärarna arbetar med sagoberättande som ett prioriterat mål i verksamheten och med ett tydligt syfte att barn ska ges möjlighet att utveckla sin språkförståelse, locka till läslust, fånga barnens intresse, ge mening åt barnens upplevelser genom fantasi, skapa engagemang samt vara gruppstärkande. Flertalet av förskollärarna synliggör språklärandet genom pedagogisk dokumentation.

  • 10.
    Ahlström, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Roos Lundström, Ronja
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Grovmotorik i förskolan: Pedagogers uppfattningar om barns lärande samt miljöns betydelse2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien handlar om grovmotorik i förskolan. Vi tar reda på hur pedagoger arbetar och vilka uppfattningar de har om grovmotorik som verktyg för att främja barns lärande. Vi undersöker också miljöns betydelse för att bedriva grovmotoriska aktiviteter samt vilka förutsättningar och hinder förskolorna har.

    Syfte

    Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattningar om barns lärande genom grovmotoriska aktiviteter. Vi tar även reda på vilka förutsättningar som finns på förskolans inne och utemiljöer för att bedriva grovmotoriska aktiviteter.

    Metod

    Vi har använt kvalitativ metod och webbenkät som verktyg.

    Resultat

    Pedagogerna anser sig ha goda kunskaper inom ämnet grovmotorik. De anser sig vara medvetna om att barns kognitiva förmåga, samspel och koncentrationsförmåga ökar i samband med grovmotoriska aktiviteter. Studiens resultat visar även på att pedagogerna genomför grovmotoriska aktiviteter mer utomhus än inomhus. Detta beror på att de inte har samma förutsättningar inomhus

  • 11.
    Ahlström, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Dangardt, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Barn gör så gott de kan”: En intervjustudie om förhållningssätt och strategier imötet med barn som har utagerande beteendeproblem i förskolan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet.  Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.

  • 12.
    Ahlström, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Aim, Karel
    Dohrn, Ralf
    Elliott, J Richard
    Jackson, George
    Jaubert, Jean Noël
    Rebello de A. Macedo, Maria Eugénia
    Pokki, Juha-Pekka
    Reczey, Kati
    Victorov, Alexey
    Fele Zilnik, Ljudmila
    Economou, Ioannis
    A Survey of the Role of Thermodynamics and Transport Properties in ChE University Education in Europe and the USA2010Inngår i: Chemical Engineering Education, ISSN 0009-2479, Vol. 44, nr 1, s. 35-43Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Thermodynamics and Transport Properties (TTP) is a central subject in the majority of chemical engineering curricula worldwide and it is thus of interest to know how it is taught today in various countries if chemical engineering education is to be improved. A survey of graduate thermodynamics education in the USA was performed a few years ago by Visco et al. [1] but as far as we know no systematic study of the undergraduate thermodynamics education has been performed, at least in recent years. In the present study, a survey about TTP education in Europe and the USA is presented. Results were obtained from nearly twenty different European countries and the USA and in total answers from about 150 universities were used for this study. The study is performed under the auspices of the Working Party of Thermodynamics and Transport Properties of the European Federation of Chemical Engineering. The survey was performed using a web based surveying system for which invitations were sent out to the universities by local representatives who were responsible for one or more countries each. Of the universities that answered more than 70 % offer BSc education 65 % offer MSc education and 55 % offer PhD education. Most universities offer at least two courses of thermodynamics. The following discussion is mainly based on the first two (undergraduate) courses reported. Half of these are taught to chemical engineers exclusively whereas the rest are taught with other branches of engineering, mainly mechanical and / or process engineering. In general two sets of course lengths were observed, corresponding either to a full semester of full time studies or to quarter of a semester. Most courses are centered around lectures and exercise classes with little or no laboratory work whereas home assignments are given in the vast majority (70-80 %) of the courses. The first course is mainly centered around the first and second law of thermodynamics whereas the second course is frequently more concentrated on phase equilibria. Both of these courses are mainly comprising of classical thermodynamics whereas the molecular interpretation often is touched upon. An analysis of the differences between thermodynamics education in Europe and the USA in presently being undertaken and results from this will also be presented. An investigation of the use of thermodynamics within industry is also on-going within the Working Party and results will be reported in the near future. [1] S.K.Dube, D.P. Visco, Chem. Eng. Ed., 2005, 258-263.

  • 13.
    Ahlström, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Aim, Karel
    Dohrn, Ralf
    Elliott, J. Richard
    Jackson, George
    Jaubert, Jean-Noel
    Rebello de A. Macedo, Maria Eugénia
    Pokki, Juha-Pekka
    Reczey, Kati
    Victorov, Alexey
    Fele Zilnik, Ljudmila
    Economou, Ioannis
    A Survey of Thermodynamics and Transport Properties in Chemical Engineering Education in Europe and the USA2008Inngår i: Proceedings of the 100th Annual Meeting of the American Institute for Chemical Engineering, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Ahlvik, Adam
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Blossing, Robin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Det blir ju aldrig riktigt på riktigt”: En undersökning av lärarstudenters uppfattningar av verksamhetsförlagd utbildning.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett viktigt inslag som år 2001 ersatte den tidigare praktiken i lärarutbildningen. Genom professionell handledning från en verksam och handledarutbildad lärare (handledare) ska studenterna få chansen att träna på det de lärt sig på högskolan ute i riktiga skolverksamheter för att på så vis utveckla sin framtida yrkesroll. Studenterna ska med hjälp av handledaren få planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet med ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenterna ska få chansen att utveckla sin samarbetsförmåga med arbetslag, barn/elever och vårdnadshavare. VFU ska vara bron mellan teori och praktik i lärarutbildningen men tidigare forskning och egna erfarenheter tyder på att det finns vissa brister på området, vilket leder till att studenterna hamnar mitt emellan högskolans akademiska värld och ”verkligheten” ute i den praktiska undervisningen.Studiens syfte är att beskriva lärarstudenters uppfattningar av sin senaste VFU-period. Frågeställningarna som studien söker svar på är: vilka uppfattningar har studenterna av sin VFU? Och finns det skillnader i uppfattningar av VFU beroende på vald lärarprograminriktning? Studien är av kvantitativ art och baseras på en enkätundersökning bland lärarstudenter på Högskolan i Borås, våren 2016.Ur undersökningen framgår att många av de inslag som ska vara obligatoriska under VFU:n inte genomförs i tillräckligt stor utsträckning. Studenterna upplever sig inte få tillräckligt med handledning och det framgår att det finns ett behov av att förbättra samverkan mellan högskola och VFU-platserna. Det framkommer också att studenterna ser VFU som ett mycket viktigt moment i utbildningen och att de önskar mer VFU och längre VFU-perioder.

  • 15.
    Ahmed, Zin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Moura, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ey len, vi gittar till klassrummet!: Multietniskt ungdomsspråk i skolan utifrånett lärarperspektiv.2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

  • 16.
    Ahvenainen, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Oscarsson, Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärares erfarenheter av barns konflikthanteringsstrategier i den fria leken2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Konflikter förekommer överallt och är en del av livet och även en del av barnens vardag på förskolan. Den strategi barn väljer för att hantera en konflikt har betydelse för hur leken fortsätter. Konflikthanteringsförmågan är en viktig del för barns personliga utveckling. Den är även viktig för barnen när de ska skaffa vänner samt för att kunna ingå i en grupp och kunna förstå de sociala koderna. Det är en del av förskolans uppdrag att barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att hantera konflikter.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka vilka olika konflikthanteringsstrategier förskollärare har erfarenhet av att barn i åldern 3-5 år använder sig av för att lösa konflikter som uppstår vid frilek.

    Metod

    Metoden för studien är selfreport. I denna studie har förskollärare själva fått beskriva situationer från verksamheten där barn har varit i konflikter.

    Resultat

    Resultatet visar att de konflikthanteringsstrategier som de deltagande förskollärarna ser att barn oftast använder sig av är att gå till en pedagog, skrika eller förhandla och kompromissa. De vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår i den fria leken är till exempel missförstånd i leken på grund av brist på kommunikation eller att barn inte förstod leken och dess regler samt konflikter om leksaker. Av resultatet framgår också att valet av konflikthanteringsstrategi har betydelse. De sociala strategierna så som att prata med varandra, förhandla eller kompromissa samt strategin att gå till pedagog får leken att fortsätta medan de aggressiva strategierna så som att bitas eller dra i håret gör att leken avbryts.

  • 17.
    Ajeti, Adelina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns språkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie gällande förskollärares arbetsmetoder.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Då de flesta barn i dagsläget tillbringar många timmar på förskolan så är det av högsta vikt att förskollärarna har kunskaper om hur de kan utveckla barnens språk. Barn använder språket för att uttrycka sina känslor, tankar och önskemål samt för att kommunicera med andra i sin omgivning.

    Syfte

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare beskriver olika arbetsmetoder som används i förskolan för att stimulera språkutvecklingen hos barn i åldern ett till tre år. Till syftet hör också att undersöka förskollärarnas strävan att förbättra sitt arbetssätt för att främja barns språkutveckling.

    Metod

    Studien bygger på en kvalitativ undersökning med strukturerade intervjuer som metod. Fem förskollärare har blivit intervjuade och samtliga arbetar på tre olika förskolor där åldersgruppen är mellan 1–3 år.

    Resultat

    Studiens resultat visar att samtliga förskollärare arbetar språkstimulerande genom att använda sig av olika arbetsmetoder. Några av dessa arbetsmetoder är rim och ramsor, böcker, sånger, TAKK (tecken för alternativ och kompletterande kommunikation) och TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Resultatet visar även på att språket tränas vid de vardagliga aktiviteterna och rutinerna som finns för att stimulera barns språk till exempel vid måltiderna och i leken. Förskollärarna vill också förbättra det nuvarande arbetssättet genom kompetensutveckling. Man vill också ha mer tid för utvärdering och uppföljning av olika aktiviteter i syfte att stimulera barnens språkutveckling.

  • 18.
    Akmene, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Erberg, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Trygga Barn: Om förskollärares syn på små barns anknytningsmöjligheter och begränsningar2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studie vill lyfta fram vikten av att arbeta med anknytning i förskolan. Vi har utgått från Bowlbys anknytningsteori och kopplat den till barns utveckling och lärande. Forskningen vi lyft fram visar på hur pedagogerna på förskolan kan arbeta med anknytning i arbetet med barnen. I förskolans läroplan beskrivs att det pedagogiska arbetet ska utgå ifrån varje enskilt barns behov samt präglas av omsorg och barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares syn på anknytning i förskolan.Våra frågeställningar är:● Hur anpassas den pedagogiska verksamheten för att skapa en god anknytning● Vilka organisatoriska anpassningar görs för att skapa en god anknytning.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma förskollärare i tre olika kommuner. När vi analyserade och bearbetade vårt material diskuterade vi gemensamt fram ett resultat.ResultatResultatet av studien visar att förskollärarna arbetar med anknytning på olika sätt. De gör olika pedagogiska och organisatoriska anpassningar för att barnen ska få möjlighet till en trygg anknytning på förskolan. Exempel på anpassningar som framkommit i resultatet är användandet av anknytningspedagog, flexibelt schema och noga genomtänkt inskolning. Genom ett medvetet förhållningssätt arbetar pedagogerna för att barnen ska känna sig trygga.

  • 19.
    Albin, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Humila, Magdalena
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Formativ bedömning och dokumentation: Matematiklärares motiv, handlingar och förutsättningar.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Formativ bedömning innebär att bevis för elevers visade kunskaper framkallas och används för att göra anpassningar i undervisningen som gynnar elevernas lärande. Formativ bedömning innefattar också att eleverna delges lärandeintentioner och framgångskriterier, att de får framåtsyftande feedback, att de aktiveras som läranderesurser för varandra samt att de aktiveras som ägare av sin egen kunskap. Det finns flera forskningsöversikter som påvisat att formativa undervisningspraktiker gynnar elevers lärande. Det förekommer också kritik mot dessa forskningsöversikter. Ytterligare forskning har visat att en formativ undervisningspraktik ställer krav på lärares kompetens vad gäller ämnesinnehåll och ämnesdidaktik.

    Syfte

    Syftet var att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 tillämpar formativ bedömning och dokumentation i matematikämnet, hur de motiverar denna praktik samt vilka förutsättningar och svårigheter de möter i utövandet av praktiken.

    Metod

    I denna kvalitativa undersökning användes semistrukturerad intervju som verktyg. Informanterna i intervjuerna var yrkesverksamma lärare i en svensk kommun vilka fått löpande fortbildning kring formativ bedömning.

    Resultat

    Undersökningen åskådliggjorde en stor variation av motiv och handlingar lärarna emellan. De för lärarna gemensamma motiven, handlingarna och förutsättningarna åskådliggjorde en komplex verklighet. Till en formativ klassrumspraktik lyfte lärarna klassrumsklimatet som ett motiv men också som en förutsättning som påverkade praktiken. Resultatet tydde också på att lärare som såg undervisning, planering och dokumentation som en sammanhållen helhet också upplevde dokumentationen som en naturlig och inte lika betungande del av sitt arbete. Lärarna uttryckte att de ville utveckla en dokumentationsform som de var bekväma med. Detta var en process som lärarna hade kommit olika långt i.

  • 20.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Att låna ut en kyrka: Kyrkliga perspektiv på skolavslutningar i kyrkan2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bredda rekryteringen till kyrkans utbildningar2018Inngår i: Kyrkans tidning, ISSN 1651-405X, Vol. 16, s. 33-33Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bridging the gap between academic cultures of teaching: Ethics, Particularity and Interdisciplinarity in Academic Development Programmes2015Inngår i: Högskolepedagogiska texterArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to construct an ethical position of Academic Development Programmes where managerial, top-down principles, are rejected because of the disciplinary resistance such positions bring in the reluctance of recognising existing teaching practices. Instead a focus on particularity through the acceptance of professional difference in an interdisciplinary dialogue is put forward where comparative didactics and interfaith dialogue bring new abilities for university teachers to become better practitioners within their own fields of teaching.

  • 23.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Didactic Reasoning in Academic Teacher Development: Towards a New Understanding of Teacher Training for Academics2015Inngår i: Högskolepedagogiska texterArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Academic teacher development is an educational meeting place for academics already practising the art of teaching. Yet, it is in courses for this development that academics are supposed to be taught how to teach and how to improve their teaching skills. In my article I propose a new conceptual methodological framework for teaching teachers how to teach – Didactic Reasoning. Its foundation can be traced to pragmatist philosophy and interfaith dialogue in theology. The key aspect of Didactic Reasoning is to make university teachers better teachers by the development of a didactic voice and the courage to try this voice in teaching activities. This is done through intersubjective meetings between academics to develop a respect for the ‘teaching-other’ in their colleagues and through the use of practice-focused themed conversations led by teacher educators.

  • 24.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ecclesiastical Educational re-orientations: The Church of Sweden as neglected divorcée from the nation state2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Frågebaserad professionsetik eller etiska riktlinjer i högre utbildning?: Fungerar SULF:s yrkesetiska riktlinjer i relation till breddad rekrytering och deltagande, eller är det dags för en ny form av yrkesetik i högre utbildning?2016Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 6, nr 2, s. 109-119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är dels att undersöka hur den existerande professionsetiken ser ut för universitetslärare idag, 2016, dels att pröva utforma en ny, frågebaserad professionsetik, som istället för riktlinjer utgår ifrån de didaktiska frågorna hur, vad, varför och vem? Som en grund för artikeln står dels SULF:s etiska riktlinjer från 2005 för universitetslärare, dels den problematik som breddad rekrytering innebär vad gäller studenters prestationer och förutsättningar till studier. Stora brister identifieras i SULF:s etiska riktlinjer, framför allt vad gäller synen på svaga studenter och lärarens roll att hjälpa studenterna att nå godkända betyg i sin universitetsutbildning. För att ge universitetslärare den etiska assistans som SULF:s riktlinjer talar om, behövs en ny ansats till professionsetiken i högre utbildning. En konsekvens av denna slutsats är därför artikelns konceptuella modell för en ny professionsetik för universitetslärare som benämns som frågebaserad etik där universitetsläraren inte bara grundar sin reflektion om undervisning i etiska ställningstaganden utan även låter denna reflektion mynna ut i pedagogisk handling med hjälp av de didaktiska frågorna ”Vad utgör undervisningens innehåll?”, ”Hur väljs undervisningens metod ut?”, ”Varför bedrivs undervisningen?”, samt ”Vem deltar i undervisningen”. Svaren på dessa frågor är, enligt modellen, universitetslärarens egna, och är alla beroende av etisk reflektion för att kunna formuleras och realiseras.

  • 26.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Högskolepedagogik som motstånd och anpassning i historia, nutid och framtid2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Denna artikel är en reflektion över högskolepedagogikens historia, nutid och framtid. I den identifieras två strategier som kan ses som syftet med en högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare: motstånd mot negativa konsekvenser av den oerhörda förändring som skett av universiteten de senaste decennierna, samt anpassning till en överlevnad och sökandet efter styrka i dessa förändringar. Artikeln för även fram en framtidsvision om en starkare skrågemenskap inom universitetslärarkåren med fokus på lärarskap genom empatisk dialog snarare än negativt ifrågasättande. På så sätt skulle de olika vetenskapsdisciplinerna tillsammans utgöra kärnan i reflektionen och agerandet för en fortsatt högskolepedagogisk utbildning för universitetslärare. Disciplinerna kan liknas vid dialekter inom ett språk – hög-skolepedagogik. På samma sätt som ingen enskild dialekt kan definiera hela språket, är det i den disciplinära mångfalden som högskolepedagogiken skapas och där den hämtar styrka för motstånd och anpassning.

  • 27.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomen har en ny plats på schemat2014Inngår i: Pedagogiska Magasinet, ISSN 1401-3320, Vol. 4, s. 48-51Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning: Didaktiska och högskolepedagogiska perspektiv på undervisningen i religionskunskap2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I samband med de nya läroplanerna i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet har religionen kristendom kommit att fortsatt ha en särställning, trots att detta inte var inskrivet i Skolverkets förarbete. Kristendom är den enda religion som explicit skrivs ut i läroplanerna och därmed ställs specifika krav på lärare i religionskunskap. Undervisning om kristendom har alltid funnits med i lärarutbildningen men har många gånger kommit att behandlas som ett utomstående kompetensområde med liten didaktisk koppling till läraryrket. För att möta kraven i läroplanerna är det därför av största vikt att dels ge lärarstudenter kunskaper och kompetenser i hur kristendom kan utgöra en del i undervisningen i religionskunskap, samt dels utforma en relevant och praxisnära undervisning om kristendom i den religionsdidaktiska utbildningen. På så vis kan blivande lärare utrustas i arbetet som religionskunskapslärare i den nya grund- och gymnasieskolan.

    Min presentation bygger på en forskningsstudie i mötet mellan ämnesdidaktik och högskolepedagogik som kommer att bedrivas under våren 2014 vid Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad. Underlaget för studien har inhämtats dels i form av två enkäter till lärarstudenter i religionsdidaktik och dels i form av en workshop med fokus på hur kunskaper i religionen kristendom kan omformas i praktisk didaktik. En sådan studie om kristendomens roll i en ny läroplan och ny lärarutbildning har möjlighet att inte bara skapa förutsättningar för en mer praxisnära religionsdidaktisk undervisning i religionen kristendom utan även i förlängningen ge elever möjlighet att nå de nya målen i religionskunskap.

  • 30.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kursguiden som instruktion och styrdokument: Konstruktioner och bruk av kursguider vid Göteborgs universitet2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kursguidernas roll i högre utbildning: En studie av kursguidebruk vid Göteborgs universitet2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Kursguider är en text som finns mellan kursplanens målformuleringar och själva genomförandet av en kurs. Den skrivs om för varje kurstillfälle för att anpassas till datum och specifika examinationsformer. Som undersökningsmaterial är kursguider därmed mycket praktiknära och ger mycket god insyn i hur undervisning är tänkt att ske. Trots detta har ingen tidigare forskning gjorts i Sverige kring detta material, och internationell forskning finns endast i begränsad omfattning kring denna typ av praktiknära material. Denna artikel är en del i ett större projekt, Bättre kursguider, på Enheten för Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet som bedrivits 2011–2012.

  • 32.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Learning with adults: a critical pedagogical introduction. By Leona M. English and Peter Mayo2014Inngår i: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, Vol. 17, nr 3Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Med pedagogik och teologi som kamp för tro och mod2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mötesplatsen Norrbyhuset i Borås: Från krisinsats till plattform för demokrati2018Inngår i: Interkulturell dialo: Teori och praktik / [ed] Rasoul Nejadmehr, Göteborg: nordienT , 2018, s. 251-263Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogik är teologi: Ett panelsamtal2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Projektet Skolavslutningar i kyrkan2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Referensguiden: Parallell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago2015 (oppl. 1.1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religionsunterricht in Schweden: Religionsdidaktik und Religionspädagogik2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samtal om skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad handlar debatten om de svenska skolavslutningarna egentligen om? Vilka kolliderande perspektiv och ställningstaganden ligger bakom konflikterna? En ny studie av detta tidigare outforskade ämne ger svar.

  • 40.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Schulabslussfeiern in der Kirche: Konflikten über Religion und Tradition in dem Schwedisches Schulsystem2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventisternas friskola i Ekebyholm2007Inngår i: Religiösa friskolor i Sverige: Historiska och nutida perspektiv / [ed] Jenny Berglund, Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Själavårdsundervisning i Svenska kyrkan: en nulägesrapport om utbildning och fortbildning i själavård 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.

    Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.

    Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.

    Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

  • 44.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolmyndigheters riktlinjer för religiös pluralism idag och igår: Skolverkets nuvarande riktlinjer och 1967 års riktlinjer från Skolöverstyrelsen2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svenska folket om religion och tradition i skolan2017Inngår i: Larmar och gör sig till: SOM-rapport nr 70 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet , 2017, s. 515-528Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Religionens roll i skolan är något som ofta debatteras i Sverige. Ett av de mest omdebatterade religiösa fenomenen är skolavslutningar i kyrkan. I dessa ceremonier möts den konfessionslösa skolan med kristendomens heliga rum. Mötet är inte konfliktfritt. Detta kapitel behandlar svenska folkets attityder till att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. Det gäller särskilt bland personer som uppger att de föredrar höger-partier på en höger-vänster-skala. Personer som inte firar den traditionella högtiden jul är mindre kritiska mot ett förbud, vilket kan tyda på ett samband mellan avståndstagande från traditionsfirande och kritik mot skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar också att det för vissa politiska partier råder en tydlig polarisering mellan partisympatisörernas inställning till skolavslutningar och de valda politikernas agerande i frågan.

  • 46.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The conflict over religious practice in Swedish schools: The Church of Sweden and its struggle to redefine its Lutheran confession in a secular state2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A vital aspect of the Church of Sweden is its Lutheran confession and its emphasis on the Two regiments doctrine - an equal interest of working together in the Nation state of Sweden. According to Casanova (2014), the Nordic countries have experienced a secularism where religion has merged with the state and become a department. At the end of the 20th century, state and church separated, and the Church of Sweden became a "free" denomination. in the public schools, this separation has led to a conflict between the church and state. Thus, the distribution of rights according to the Lutheran doctrine is no longer valid. The state discards the Church of Sweden's "spiritual regiment" for the society, considering its religious practices as illegal within the school system. Ecclesiastical debates have begun on a new Lutheran identity formation within the church - that of a church of a minority in a postsecular context. The aim of this paper is to examine this identity formation and, the conflict over religious practices in the schools. New results from the research project "End of term ceremonies held in churches and the debate on the role of religion in Swedish schools", will be presented.

  • 47.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Undervisning i konsten att vårda själar: rapport om utbildning och fortbildning i själavård i Svenska kyrkan år 20152015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    University teachers as role models for being sustainable: Doing sustainability together with students through the use of professional ethics2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Var är etikens plats i högre utbildning?: Ett förslag till teoretisk modell2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

1234567 1 - 50 of 1685
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf