Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1022
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abdolahad, Sandy
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bergerling, Frida
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När livet händer - Unga kvinnors upplevelser att leva med genmutation BRCA1 eller BRCA2: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

  • 2.
    Abika, Angela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jönsson, Evakajsa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Hur gör jag för att orka?: Stöd till närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns idag i Sverige många personer som har drabbats av en demenssjukdom. Att drabbas av demenssjukdom påverkar hela familjen och de närstående får ofta dra ett tungt lass vid vården av den sjuke. Många närstående sliter dygnet runt och löper därför stor risk att drabbas av hög stressbelastning och depression som följd. Demenssjukdom kan delas in i olika typer så som frontotemporal demens, Alzheimers sjukdom, vaskulärdemens. Olika typer av demens ger olika symtom men gemensamt är att de alla ger en kognitiv och känslomässig påverkan med bland annat nedsatt minnesfunktion, rastlöshet och oro. Syftet med studien var att undersöka vilka behov närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet kan ha för att som sjuksköterska kunna stödja på bästa sätt. I denna studie har det använts elva artiklar varav sex är kvalitativa och tre kvantitativa samt två artiklar som var blandstudier med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Analysen av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka är kunskap om sjukdomen och kunskap om stöd som kan erbjudas, samt sex underkategorier.

    Resultatet visar att närstående har ett stort behov av utbildning och information, vilket de i dag inte tycker att de får tillräckligt av. De behöver dels kunskap om sjukdomen för att kunna förstå och ge en god vård, samt kunskap om sjukdomens utveckling för att kunna planera för framtiden. Det visar sig också att många närstående inte får tillräckligt information om hur de skall få kontakt med olika instanser, samt hur de kan söka olika stödåtgärder så som korttidsplats, dagverksamhet och avlösning i hemmet. För att närstående skall orka sköta den dagliga vården av den sjuke är det viktigt att han eller hon får tid att ta hand om sig själv. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur närstående och sjuka upplever sjukdomen, för att kunna ge en korrekt information samt att kunna stödja på bästa sätt.

  • 3. Abrahamsson, A
    et al.
    Springett, J
    Karlsson, L
    Ottosson, T
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Some Lessons from Swedish Midwives' Experiences of Approaching Women Smoker in Antenatal Care2005In: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 21, no 4, p. 335-345Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to describe the qualitatively different ways in which midwives make sense of how to approach women smokers. DESIGN, SETTING AND PARTICIPANTS: a more person-centred national project 'Smoke-free pregnancy' has been in progress in Sweden since 1992. Using a phenomenographic approach, 24 midwives who have been regularly working in antenatal care were interviewed about addressing smoking during pregnancy. FINDINGS: four different story types of how the midwives made sense of their experiences in addressing smoking in pregnancy were identified: 'avoiding', 'informing', 'friend-making', 'co-operating'. KEY CONCLUSION: the midwives' story types about how they approached women who smoke illustrated the difficulties of changing from being an expert who gives information and advice to being an expert on how to enable a woman in finding out why she smoked and how to stop smoking. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: health education about smoking that is built on co-operation and dialogue was seen by the midwives as a productive way of working. The starting point should be the lay perspective of a woman, which means that her thoughts about smoking cessation are given the space to grow while she talks.

  • 4.
    Adrovic, Ninella
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Fasth Nilsson, My
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Livet med en påse på magen: Upplevelser av att leva med en tarmstomi2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under 2015 uppskattades det finnas 43 000 individer med stomi i Sverige och denna siffra har sedan 2006 ökat successivt i hela landet. Stomin inverkar på individens sociala och intima liv och påverkar vardagliga aktiviteter och dagliga rutiner. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi. Resultatet presenteras utifrån tre teman: upplevelser av stöd och information, upplevelser av att vara annorlunda och upplevelser av en ny livssituation. Nio underteman bildades utifrån dessa rubriker. Resultatet visar att tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Det konstateras att tarmstomi har en negativ inverkan i de flesta fall. Familj, närstående och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för att individerna ska uppnå hälsa och välbefinnande.

  • 5.
    af Ekenstam, Albert
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lindström, Erik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Upplevelsen av stressrelaterad ohälsa: En rörelse mellan balans och obalans2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

  • 6.
    Affland, Susanna
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jernberg Åkerstein, Ida
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med funktionsnedsättningar efter en strokediagnos: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

  • 7.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    To Handle the Unexpected: The meaning of caring in pre-hospital emergency care2012In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, no 1, p. 33-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The patient’s voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients’ situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s).

  • 8.
    Ahlborg, Ulrika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nordgren, Pernilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress.

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

  • 9.
    Ahlgren, Mathilda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor är nödvändigt för att främja vårdens kvalitet och därigenom patientens livskvalitet. Det är dock oklart hur kompetensen om palliativ vård ser ut bland sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kompetensen om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård.

    Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som skickades ut till 256 sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården i Jönköpings kommun. Av dessa svarade 63 på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 25 %. Enkäten undersökte sjuksköterskors kompetens i palliativ vård utifrån kunskap om symtomlindring, systematisk användning av skattningsinstrument, kompetens i teamarbete, att samtala och att möta människor i livets slutskede.

    Resultatet visade att kompetensen var lägre gällande systematisk användning av skattningsinstrument vid vanligt förekommande symtom jämfört med övriga kompetensområden. Kompetens gällande symtomlindring, skattning och teamarbete var samtliga lägst vid fatigue i jämförelse med smärta, illamående, oro och munhälsa. Det fanns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors kompetens, där de specialistutbildades kompetens var högre vad gäller kunskap om symtomlindring respektive kompetens i teamarbete vid fatigue och vid problem i munhålan. Kompetens i att samtala med unga anhöriga var låg hos både grund - och specialistutbildade sjuksköterskor.

    Resultatet ska tolkas med stor försiktighet med tanke på den låga svarsfrekvensen och att enkäten/instrumentet inte är psykometriskt testat. Givet dessa svagheter kan det dock finnas utvecklingspotential gällande systematisk användning av skattningsinstrument. Fatigue behöver uppmärksammas och kompetensen öka både vad gäller symtomlindring, skattning och teamarbete vid fatigue. Kompetens i att samtala med barn och ungdomar som är anhöriga var låg, vilket tyder på behov av stöd och handledning till sjuksköterskor samt tillgång till riktlinjer vid möte med unga anhöriga.

  • 10.
    Ahlin, Linda
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kullander Rosenberg, Lena
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Trivs du på jobbet?: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande och om detta påverkar omvårdnaden2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande.

    Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

  • 11.
    Ahlqvist, Elisabeth
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Koitrand, Malin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier.

    Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

  • 12.
    Ahlstrom, Linda
    University of Borås, School of Health Science.
    Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave2014Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis was to gain new knowledge of factors and interventions that improve work ability and return to work (RTW) among women on long-term sick leave from human service organizations (HSOs). The specific aims of the studies were: to evaluate the associations between the self-rated Work Ability Index (WAI) and Work Ability Score (WAS), and the relationship with prospective sick leave, symptoms, and health (Paper I); to investigate whether intervention with myofeedback training or intensive muscular strength training could decrease pain and increase work ability among women with neck pain (Paper II); to examine the associations between workplace rehabilitation and the combination of supportive conditions at work with work ability and RTW over time (Paper III); and to explore experiences, views, and strategies in the rehabilitation process for RTW (Paper IV). This thesis is based on a prospective cohort study (n=324) and a randomized controlled study (RCT) (n=60, participants with neck pain). Both quantitative and qualitative methods were used. The data collection consisted of questionnaires, laboratory-observed data, register-based data, and interviews. The results showed a very strong association between WAI and WAS, and results predicted future sick leave degree, health-related quality of life, vitality, neck pain, self-rated general health, self-rated mental health, behavioral stress, and current stress (Paper I). In the RCT (Paper II), individuals in the myofeedback intervention group increased their vitality and work ability over time and individuals in the intensive musculoskeletal strength training group increased their WAI, WAS, and mental health over time. WAI, WAS, and RTW increased over time among individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions at work (Paper III) such as a sense of feeling welcome back at work, influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community, and work satisfaction. Women described (Paper IV) how they were striving to work and how they had different views, strategies, and approaches in the rehabilitation process for RTW. They expressed a desire to work, their goals for work, and their wishes for work. In the rehabilitation process for RTW they described their interaction with stakeholders as either controlling the interaction or struggling in the interaction. They described strategies to cope with RTW in terms of yo-yo (fluctuating) working: yo-yo working as a strategy or yo-yo working as a consequence. This thesis identifies factors of importance in improving work ability and RTW among women on long-term sick leave from HSOs. For women with neck pain, the intervention study showed feasibility of the intervention and demonstrated improved work ability and decreased pain (Paper II). The intensive muscular strength training program, which is easy for the individual to learn and perform at home, was associated with increased work ability. The results regarding rehabilitation highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work to increase work ability and improve RTW (Paper III). Women expressed that they were striving to work and that they wanted to work (Paper IV). These women were “going in and out” of work participation (yo-yo working) as a way to handle the rehabilitation process. For assessing the status and progress of work ability among women on long-term sick leave, the single-question WAS may be used as a compliment to the full WAI as a simple indicator (Paper I).

  • 13.
    Ahlstrom, Linda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ahlberg, Karin
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Processen att återgå i arbete efter långtidssjukskrivning: Kvinnor med nacksmärta, arbetandes inom kommunal verksamhet2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie pågår med syfte att belysa rehabiliteringsprocessen för långtidssjukskrivna kvinnor, med nacksmärta, för att möjliggöra återgång i arbete. Resultaten kan användas för preventivt och promotivt arbete inom ex. primärvården, företagshälsovården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

  • 14. Ahlstrom, Linda
    et al.
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Workplace Rehabilitation and Supportive Conditions at Work: A Prospective Study2013In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 23, no 2, p. 248-260Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose To investigate the impact of rehabilitation measures on work ability and return to work (RTW), specifically the association between workplace rehabilitation/supportive conditions at work and work ability and RTW over time, among women on long-term sick leave. Methods Questionnaire data were collected (baseline, 6 and 12 months) from a cohort of women (n = 324). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of work ability index (WAI), work ability score and working degree. These analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were workplace rehabilitation, supportive conditions at work and time. Results The individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions (e.g. influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community and work satisfaction) had significantly increased WAI and work ability score over time. These individuals scored higher work ability compared to those individuals having workplace rehabilitation without supportive conditions, or neither. Additionally, among the individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions, working degree increased significantly more over time compared to those individuals with no workplace rehabilitation and no supportive conditions. Conclusion The results highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work in order to increase work ability and improve the RTW process for women on long-term sick leave.

  • 15.
    Ahlvin Govenius, Emelie
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lundgren, Lina
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienter med HIV: Upplevelser av vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts.

    Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.

  • 16.
    Ahmed, Xawo
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Källqvist, Pontus
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Traumatisk amputation: Upplevelsen av en förändrad livssituation efter trauma2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande.

    Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter.

    Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor.

    Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité.

    Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

  • 17.
    Alexandersson, Annika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Wallentin, Ylva
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    ”Hur ska jag möta dig så att du vill möta mig igen?”: Distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med personer med demenssjukdom2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld.

    Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

  • 18.
    Alexandersson, Hannes
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Att möta det oväntade: Anestesisjuksköterskors upplevelse av att ställas inför en svårhanterad luftväg2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien kom till som en produkt av en kunskapslucka som existerar om anestesisjuksköterskornas upplevelser i kontexten av en svårhanterad luftväg. Inför en anestesi behöver anestesisjuksköterskan bedöma patientens luftvägar för att skapa sig en uppfattning av eventuella risker inför luftvägshanteringen. Dock händer det att en anestesisjuksköterska ställs inför en situation där luftvägshanteringen inte går som planerat trots en korrekt utförd bedömning av patientens luftvägar. En sådan situation benämns som en ”svår luftväg”. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg för att på det viset klä deras erfarenheter med ord och skapa en förståelse för vad det är som är viktigt att fokusera på i samband med hanteringen av en svår luftväg. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor som varit med om situationer där patientens luftvägshantering varit problematisk.

    Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplever känslor av stress i dessa situationer, de känner även en ansvarskänsla och upplever samarbetet med sina kollegor som avgörande för att reda upp situationen. De upplever det även som att förberedelserna inför anestesin var väldigt viktigt för hur situationen sedan utspelade sig. I samband med detta upplevde de även att reflekterande samtal efter en situation där luftvägshanteringen krånglat var mycket viktigt för hur de kunde hantera den stress de känt i samband med att luftvägshanteringen varit svår. I diskussionen framkommer att vissa områden inom verksamheten borde utvecklas utifrån vad resultatet visade. Det borde skapas mer tid tillgängligt för anestesisjuksköterskan inför en anestesi för att lära känna sin patient bättre. Det borde även utarbetas rutiner för strukturerade reflekterande samtal för anestesisjuksköterskan när de har varit med om svåra luftvägar eftersom det utifrån resultatet att döma är detta som gör att anestesisjuksköterskorna kan hantera den stress de känt i samband med situationen.

  • 19.
    Alexandersson, Rebecka
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Cavrak, Ellinor
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall: Litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat.

    Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

  • 20.
    Alfredsson, Caroline
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Karlsson, Jeanette
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.

    Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta.

    Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

  • 21.
    Alfredsson, Ola
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Andersson, Jennie
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Prehospital Psykiatrisk Resurs - Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt: En kvantitativ studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Mental illness is a major public health problem in Sweden. Anxiety disorder affects approximately 25% of the population and every year about 1100 people commit suicide. An Ambulance nurse has a broad expertise concerning somatic complaints, but the basic and specialized training dedicats just a small part on mental health. This can lead to that patients with mental disorders are stigmatized. Sahlgrenska Universitetssjukhus preformed during October 1th until December 31th 2015 a project call Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). The project meant that a assessmentcar which normally is manned with a single ambulance nurse, now were manned by a specialist trained psychiatric nurse and an ambulance nurse. The psychiatric nurse has triacted the patients using psykRETTS and all the patients have been sorted out by their symptoms , acccording to the Emergency Symtoms and Signs (ESS) and vital parameters. This unit was assigned with cases where the emergency call centre suspected existence of mental illness.

    The purpose was to describe which missions that the unit was sent on where patient had characteristic symptoms of mental dissorder, describe the diagnosis and the disposal which the PPR-nurse used. During the project were 91 patient assessed, 46% of these were left at home with or without no further information, 54% were transported to closed care. The population of the project were relatively young and the majority was women. Most of the patients had had former contact with the psychiatry care before and half had a psychiatric diagnosis. Anxiety, suicide assessment and alcohol and drug abuse were the most common ESScodes. The result indicates that anxiety is a common reason to seak emergency care. Training programs regarding mental illness can be done thorough expanded treatment guidelines, the introduction of assessment instruments and increase delegation of drugs.

  • 22.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Rydén, Camilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

  • 23.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Verheul, Joeri
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Förekomsten av prehospital spinal immobilisering: En pilotstudie med fokus på den äldre patienten2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas ett stort antal patienter av traumatiska händelser och anses vara i behov av prehospital spinal immobilisering. Den spinala immobiliseringen betraktas som en skyddande åtgärd för misstänkta frakturer i kotpelaren. Evidensen för behandlingsmetoden är svag och det finns risker med behandlingsmetoden. Dessutom är riktlinjerna kring när spinal immobilisering är tillämpbar omfattande och lämnar utrymme för egna tolkningar.

    Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av prehospital spinal immobilisering utifrån ålder och i relation till trauma enligt Prehospital Trauma Life Supports (PHTLS) kriterier samt hur den prehospitala immobiliseringen påverkar förekomsten av vårdkomplikationer hos äldre.

    Metod: Studien är en deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet som undersöktes var de 1000 första primära ambulansuppdragen inom Sahlgrenskas upptagningsområde för varje kalendermånad under 2016. Patienterna som inkluderades bedömdes i enlighet med ESS 30 (skada nacke/hals), ESS 31 (Skada buk/bäcken; thorax/rygg) eller ESS 39 (Traumaalgoritm).

    Resultat: Falltrauman har visat sig utgöra det vanligaste traumat och dessutom traumat med störst  andel kotpelarfrakturer. Andelen kotpelarfrakturer var lägst i gruppen som varit med om en trafikolycka i skyddat fordon såsom bil, buss eller spårvagn. Män i alla åldrar var mest benägna att drabbas av en kotpelarfraktur. Oavsett om den äldre patienten fått en kotpelarfraktur eller ej så visar studien att äldre generellt har en betydligt längre vårdtid. Trots den lägsta andelen spinala skador blev majoriteten av patienterna som sökte, relaterat till en trafikolycka i skyddat fordon prehospitalt spinalt immobiliserade. Trots högre andel skador blev patienter som råkat ut för ett falltrauma mer sällan spinalt immobiliserade. Hälften av samtliga konstaterade kotpelarfrakturer blev prehospitalt spinalt immobiliserade.

    Slutsats: Falltrauman bör spinalt immobiliseras betydligt oftare än vad som görs. Patienter >65 år som utsatts för ett trauma har betydligt fler vårddagar än de yngre. Större studier behöver genomföras för att kunna generalisera skadepanorama samt komplikationer till följd av spinala immobiliseringsförfaranden prehospitalt.

  • 24. Alfvén, Gösta
    et al.
    Caverius, Ulla
    Nilsson, Stefan R
    University of Borås, School of Health Science.
    Smärta hos barn och ungdomar ett eftersatt område2012In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 109, no 19, p. 966-967Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    En enkät om organisationen av omhändertagandet av akut och återkommande smärta hos barn har besvarats av 26 av landets 34 barnkliniker. Drygt en tredjedel av dessa har organiserad verksamhet för akut och/eller långvarig smärta. En femtedel av barnklinikerna har en verksamhet som är specifikt organiserad för barn. Flertalet av dessa mottagningar är bemannade med deltidsarbetande personal. Endast två läkare och fyra sjuksköterskor arbetar heltid med dessa frågor, och antalet psykologer och sjukgymnaster är begränsat.

  • 25.
    Ali, Ayan
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Moreno Johansson, Eva
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför.

    Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

  • 26.
    Ali, Lina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Anjam, Noshin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Utmaningar och möjligheter med livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård.

    Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

  • 27.
    Ali, Maimun
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Chaimoon, Ansaree
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Palliativ vård: Patienters upplevelse av att vara i palliativt skede2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den palliativa vården är att öka livskvalitén för patienter i ett palliativt skede genom att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga lidandet hos patienten. Förutom att behandla patienten syftar även den palliativa vården till att ge stöd och hjälp till den sjuka patientens anhöriga och närstående. Grundinställningen i den palliativa vården är att alla människor är lika värda och vård ska erbjudas oavsett ålder eller bakomliggande sjukdomsdiagnos. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att vara i ett palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa artiklar och analyseras med hjälp av Axelssons analysmetod. Utifrån fem olika huvudteman med tillhörande undertema presenteras studiens resultat, se tabell 3. Huvudteman är kommunikationsbehov, olika dimensioner av lidande, förändrad självbild, hopp i olika dimensioner och platsens betydelse.

    Resultat visar att en god kommunikation mellan vårdaren och den palliativa patienten ökar patientens förtroende för vårdaren och bidrar till att patienterna känner trygghet och delaktighet. Resultatet visar även att patienten upplever lidande, det vill säga psykologiskt, fysiologiskt, socialt samt existentiellt/andligt lidande. Vidare visar resultatet att miljön som patienten vårdas i har betydelse för hur patienten upplever det palliativa skedet. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan har ett etiskt förhållningssätt i den palliativa vården. Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vara öppen, lyhörd, uppmärksam och att respektera patienten som en värdig individ. Vilket är en förutsättning för att kunna tillgodose och förstå patientens behov och önskemål. Diskussionen behandlar även förutsättningar för att säkerställa en hög kvalité och utveckla den palliativa vården. En grundläggande förutsättning är att vården är evidensbaserad och att vården genomförs utifrån sjuksköterskans helhetssyn.

  • 28.
    Ali, Zainab
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Axelsson, Malin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hur smärta upplevs beror på fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella faktorer samt kön, ålder och tidigare erfarenheter, vilket innebär att smärta är en subjektiv upplevelse som dessutom blir komplex. International association for the study of pain, IASP:s beskrivning av smärta innebär att upplevelsen av smärta är verklig för den som uttrycker smärta oavsett från vad som hittas vid en smärtutredning. Sjuksköterskan ska vårda barn enligt hälso- och sjukvårdslagen och ha barnets bästa i åtanke. Sjuksköterskans ansvar är att kunna bedöma och lindra barnets smärta samtidigt som hon skapar en relation till barnet för att kunna ge god vård. Sjuksköterskan ska också stödja föräldrarna och ge dem information.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta inom slutenvården. Som lämplig metod till det formade syftet valdes en systematisk litteraturstudie för att belysa och sammanställa forskningsresultat som finns inom det berörda området. Studiens resultat baserades på 14 artiklar som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig frustrerad och otillräcklig när barnets smärta inte kan lindras. Både främjande och hindrande omständigheter påverkade sjuksköterskans smärtbedömning och smärtlindring. En relation till barnet och föräldramedverkan underlättade sjuksköterskans bedömning och lindring av smärtan. Sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning korrelerade med sjuksköterskans kompetensnivå. Många sjuksköterskor observerade barnets beteende som bedömningsunderlag och litade inte på barnets skattning av sin smärta när barnet inte visade ett smärtbeteende. Sjuksköterskans ansvar är att ge god smärtlindring som kan underlättas genom att skapa en relation med barnet och lyssna på barnet. Sjuksköterskan måste se till alla behov som barnet har, även de psykiska och emotionella. Genom utbildning kan sjuksköterskans kunskap och attityder gentemot barns smärta och smärtlindring öka så att barnets vård optimeras och lidandet minskar.

  • 29.
    Alm, Jan-Ove
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Öström, Mikael
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Triage i primärvården: Ett sätt att uppfylla behovsprincipen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sverige har valt att ha en första linjens sjukvård som är tänkt att fånga upp invånarna och remittera vidare i systemet om det behövs, det som idag kallar primärvården eller Närhälsan. I Sverige finns det cirka 1100 vårdcentraler varav 40% bedrivs i privat regi. Det finns även en väl utvecklad egenvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning via web och telefon. Många vårdcentraler erbjuder också telefonrådgivning eller tidsbokning via telefon. Där ses ett problem då de vårdsökande kanske inte kommer fram via telefon och att det inte alltid är de med mest behov som får en tid bokad?

    Syftet med denna studie är att försöka hitta strategier vilka inte bryter mot behovsprincipen och som ger de vårdsökande en lättillgänglig första kontakt med vården. En litteraturstudie har genomförts och 12 artiklar har granskats och analyserats. Resultatet av denna studie visar på vissa faktorer vilka kan påverka primärvården: (1) öka patientflödet, (2) öka resurserna och tillgängligheten, samt (3) öka råd och vård via media. Det finns ett stort behov av att utveckla vårdcentralernas tillgänglighet, både från patienter och närstående men även från andra vårdinrättningar vilka blir överbelastade på grund av att första linjen inte klarar av sitt uppdrag fullt ut. Genom en ökad insikt i hur första linjens flöde kan optimeras för att tillgodose de vårdsökandes behov och hur sjukhusen kan avlastas går det att effektivisera primärvården.

  • 30.
    Almefjord, Olof
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Carlsson, Andreas
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Svenska ambulanssjukvårdens beredskap: 5 år av allvarliga händelser2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svenska ambulanssjukvården hanterar dagligen trauma händelser som skapar lidande för såväl patienter som närstående. En allvarlig händelse är en händelse då resurserna inte täcker det behov som finns utan kvalitetskraven måste sänkas. Genom att arbeta vetenskapligt och standardiserat under allvarliga händelser så kan mortaliteten bli lägre och lidandet minska hos patienterna. Författarna tror att den svenska ambulanssjukvården inte har tillräcklig beredskap för att hantera de allvarliga händelserna som sker i landet.

    Syftet med studien var att undersöka om ambulanssjukvården i Sverige har beredskap för att ge snabb vård i samband med allvarliga händelser med flertalet drabbade. Problemet undersöktes med en kvantitativ ansats med data som innehöll tider från allvarliga händelser i Sverige under åren 2010-2014. Totalt 414 händelser där sju ambulanser eller fler var inblandade analyserades och där skillnader hittades inom responstiden, platstiden, tiden till sjukhus samt när alla patienter var avtransporterade. Studien visar att vid de flesta tillfällena när ambulanssjukvården håller uppsatta tidsmål så har det positiv effekt på övriga insatstider vilket i slutändan leder till ett minskat patientlidande. Dock visar även resultatet att tidsmålen inte efterlevs i den utsträckningen som de bör göra vilket leder till att patienterna inte får den vård de har rätt till. Med detta som utgångspunkt drar författarna slutsatsen att den svenska ambulanssjukvården inte har beredskap för de allvarliga händelserna.

  • 31.
    Almén Burman, Anna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nurses’ experiences of education and compliance in treatment of patients with leprosy: A qualitative Minor Field Study in Kwara State, Nigeria2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study was sponsored by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA) as a Minor Field Study.

    Background: The treatment of leprosy patients in endemic countries is free of charge. Despite that, leprosy is still a disease that is spreading and can lead to severe consequences such as disability. With leprosy comes also social stigma, discrimination and poverty which often affect the decision of seeking treatment at an early stage, or even treatment at all until the resulting disability forces the patient to seek help. With this study I wish to increase the knowledge of the importance of compliance and education in health care system with patients with leprosy, and to enlightening how nurses can promote this in their daily work.

    Problem rationale: Even though the importance of seeking early treatment is known, people tend not to seek treatment because of reasons such as stigma. As a nurse, one has responsibilities to care for the whole patient and to give the right information to handle the situation, but because of factors, such as stigma, it constitutes a challenge for nurses within the care of leprosy.

    Aim: To investigate nurses’ experiences of educating patients with leprosy, with emphasis on aspects of how to handle compliance problems in the treatment and how to support a patient with leprosy.

    Method: A qualitative study based on interviews held according to an interview guide with semi-structured questions.

    Result: The findings in this study emphasize the significance of education in order to gain and maintain compliance of treatment with the patients with leprosy even though nurses had many different ways of supporting by education. The findings were divided in to four main categories with in total eleven subcategories to present the techniques and methods of supporting the patients.

    Discussion: The importance of supporting the patients with leprosy in different ways by education has showed very clearly in the study. Though, at the same time nurses educate with medical knowledge, the patients are the experts in this case of the lived knowledge and this could be a problem to satisfy both aspects unless they complement each other. To do so, a dialog and a relationship of trust must be present between thepatient and the nurse, and this could be done through giving the patients time to express themselves and ask their questions of concern. When the questions and thoughts have been heard, the nurse can satisfy the patient’s need in a more accurate way and continue to support the patient with education and encouragement.

  • 32.
    Alnäs, Lillian
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lehmann, Camilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kartläggning av praxis vid förskrivning av hjälpmedel vid urininkontinens: En jämförande studie mellan primärvård och hemsjukvård i Västra Götalandsregionen - Enkätstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Urininkontinens påverkar människors livskvalitet negativt, människor lider i det tysta vilket medför att det är ett dolt folkhälsoproblem som kostar samhället många miljarder kronor årligen. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2008:1, 9§) bör patienter med urininkontinens individuellt utredas, bedömas och följas upp för att möjliggöra en god vård. Rätt diagnos ska kunna påvisas genom individuell utredning där kartläggning av besvär möjliggör behandling. Förskrivare av hjälpmedel vid urininkontinens har till uppgift att påbörja utredning och vid behov kontakta läkare och uroterapeut samt utvärdera om de förskrivna artiklarna fungerar optimalt. Ansvar åligger verksamhetschefer att rätt kompetens finns på en arbetsplats och att fortbildning erbjuds men även att praxis vid förskrivning av hjälpmedel följs via de aktuella riktlinjer, handlingsplaner och vårdprogram som råder inom regionen. Inkontinensombud ska informera medarbetarna om gällande rutiner kring omvårdnad, behandling och bistå med kunskap.

    Syftet med studien är att kartlägga praxis vid förskrivning av urininkontinenshjälpmedel och om det skiljer sig åt i primärvård respektive hemsjukvård. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med induktiv ansats där pappersenkät användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att praxis avviker från de instruktioner som Socialstyrelsen och NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) ger. Det finns kunskapsluckor om individuell utprovning i både primärvård och hemsjukvård, dock till viss fördel för primärvården. Slutsatsen är att riktlinjerna som Socialstyrelsen föreslagit inte följs och de blanketter som finns används inte i tillräckligt hög grad. Inkontinensombud saknas och det råder en osäkerhet om vad ett ombud är. Det finns stora vinster med att organisationerna ser över gängse rutiner beträffande riktlinjer kring urininkontinens utifrån hållbar utveckling. Författarna anser att ett förbättringsarbete inom primärvård (PV) och hemsjukvård (HSV) bör påbörjas eftersom problemen kommer att tillta när befolkningen ökar och samtidigt blir äldre.

  • 33.
    Aloui, Sarah
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Afshar, Tina Toba
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård. För att kunna fördjupa och sammanställa tidigare forskningar om ämnet är det en fördel att göra en litteraturstudie. I arbetet ingår 14 artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård negativa upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna kände en ständig känsla av obehag och rädsla som grundas på otillräcklig kunskap. På grund av bristfällig sjukhusledning känner sjuksköterskorna att de inte får stöd när de önskar få mer kunskap om ohälsan. Sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet eller vid samarbete med specialistpsykiatrin har en mer positiv inställning. Sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård har oftast andra medicinska prioriteringar vilket får dem att känna ångest över att inte kunna ge god vård. Patienternas psykiska ohälsa blir då bortprioriterad och obehandlad vilket skapar ett lidande. Alla patienter skall vårdas utefter deras individuella behov, men kunskapsbristen upplevs vara ett stort hinder.

  • 34.
    Alsabbagh, Shayma
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Davletmirzaeva, Amina
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med Elektrokonvulsiv terapi2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ECT-behandling är en effektiv och snabb antidepressiv behandling i jämförelse med läkemedel. Behandlingen ger mindre biverkningar och minnespåverkan som oftast är kort och övergående. Under senaste åren har antalet ECT-behandlingar ökat på grund av ökad psykisk ohälsa vilket ökar behov av behandlingsinsatser. Specifik omvårdnad vid ECT-behandling är viktigt, då det påverkar och främjar välbefinnandet hos patienten. Socialstyrelsen ställer nu ett högre krav på en utveckling av kliniska riktlinjer för praxis i omvårdnad vid ECT-behandling. Sjuksköterskor har ansvar för att omvårdnad som ges är evidensbaserad.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, med intervjuer som datainsamlingsmetod (n=9) Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar, via sex kategorier, sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling: att se patientens behov; att göra oreflekterad omvårdnad; att känna sig otillräcklig; att sakna utbildning om omvårdnad vid ECT; att göra tidskrävande administration och att konsultera ECT-teamet. Studien visar tydligt att sjuksköterskan har bristande kunskap om specifik omvårdnad vid ECT-behandling utan riktlinjer. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att hitta rätt information på grund av tidsbrist och annat administrativt arbete kan det leda till en känsla av otillräcklighet.

  • 35.
    Alvenby, Camilla
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Grönberg, Jens
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    The experiences of midwives from a transcultural caring perspective in Nuwakot, Nepal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study is a minor field study and is sponsored by Swedish Development Cooperation Agency. Nepal is one of the poorest countries in the world and struggles with continuing reducing the national maternity mortality rate in order to satisfy WHO millennium targets. In order to improve the maternal care in Nepal an understanding of midwives experiences is needed. This study aims to explore midwives experiences from working in the Nuwakot region in Nepal from a transcultural caring perspective. The study uses a qualitative methodological approach. Unstructured interviews were performed during April 2015 at health posts in remote mountain villages in the region of Nuwakot, Nepal. Seven midwives, two men and five women were involved. By analyzing the interviews with a qualitative content analysis several categories emerged.

    The result shows that midwives working in a rural area of Nepal today experience several challenges in their work based on cultural influences; challenging family hierarchy, dangerous home deliveries, villagers lack of education, patients arriving too late, patients distrust in medicine and lack of resources but happy to help. The conclusion is that in order for Nepal to keep improve their maternal care, midwives needs to develop an understanding of the patient and the family’s cultural beliefs. The result can be used to reflect on how the patient's cultural beliefs can affect the midwives when performing their work in a rural area of Nepal. It can also be used to develop the midwifery education in Nepal by improving midwives’ meeting with patients and their families with cultural needs.

  • 36.
    Alvhede, Frida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ascher, Hannah
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid undersökning av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor.

    Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

  • 37. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bång, Angela
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bremer, Anders
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients:Experiences of a screening tool2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction:  Sepsis  is life threatening  and  requires  urgent healthcare  to reduce  suffering  and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

     

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the "BAS

    90-30-90"  model, and to describe assessments and medical procedures that were  undertaken by the personnel.

     

    Methods: This was a retrospective study where  185 EMS medical records were  reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

     

    Results: A physician assessed the patients  in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion  of these  records  in  regard  to  the  EMS  personnel's  ability  to  identify  sepsis.  The  personnel documented  suspicion  of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion  of patients  065 years  of age was 73% (n=135)  of which  37% (n=50) were over 80 years  old. Thirty-nine percent  (39%,  n=72)  were  females. The  personnel  documented blood pressure   in  91%  (n=168),  respiratory   rate  in  76%  (n=140),   saturation   in  100%  (n=185), temperature  in 76%  (n=141),  and  heart  rate  in  94%  (n=174)  of  the  records.  Systolic  blood pressure  <90 mmHg  was  documented  in 14,2%  (n=24),  respiratory  rate  030 in 36%  (n=50), saturation <90 in 49%   (n=91). temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate 090 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous  lines (70%, n=130), intravenous  fluids (10%, n=19) and administration  of oxygen (72%, n=133).

     

    Conclusion:  The EMS personnel identified  only a few septic patients  with the help of the BAS

    90-30-90  model when  all three criteria  would  be met for severe  sepsis. Either  advanced age (>65  years),   fever   (>38°C)   or  tachypnea (020  breaths/min)   appeared   to   increase  the personnel's suspicion  of sepsis. Oxygen, but not intravenous  fluids, was given in an adequate way.

  • 38.
    Amiri, Fatemeh
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Amiri, Fahimeh
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    En litteraturstudie om vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 22015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom där insulinfrisättningen från pankreas betaceller är nedsatt, vilket leder till insulinresistens. Det är en tyst och smygande sjukdom som främst upptäcks när patienter har utvecklat komplikationer. De vanligaste komplikationerna är ögon, njure, fot och hjärt- och kärlsjukdomar. Ärftlighet, hög ålder, fysisk inaktivitet och fetma är vanliga orsaker till diabetes typ 2, vilket gör att livsstilsförändringar exempelvis ökad fysisk aktivitet, viktminskning och sunda matvanor är betydelsefullt vid behandlingen av sjukdomen. Aktuellt examensarbete syftar till att beskriva vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det bygger på en litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av följande huvudteman, en förändrad tillvaro, känna sig åsidosatt och känna sig hälsosam. Dessa huvudteman är uppbyggda av fem subteman så som ”kroppen spelar roll”, ”en inre kamp för livsstilsförändringar”, ”behov av information”, patientens möte med sjukvården”, ”bryta gamla vanor” och ”upplevelser av livsstilsförändringar”. Resultatet visar att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändringar i patientens vardag, vilket ger känslan av en förändrad tillvaro. Det framkommer i resultatet att patienterna får ett otillfredsställande möte med hälso- och sjukvårdspersonal, vilket leder till att de känner sig åsidosatta. Därtill får patienterna en bristfällig information om diabetes typ 2, vilket innebär att de erhåller en ofullständig upplysning om livsstilsförändringar och komplikationer. Slutligen upplevde patienterna livsstilsförändringar som nödvändiga men svåra och energikrävande. Slutsatsen tydliggör patienternas behov av stöd, undervisning och vägledning, vilket är bra att sjuksköterskan blir medvetet om.

  • 39. Anderberg, Patrice
    et al.
    Lepp, Margret
    University of Borås, School of Health Science.
    Berglund, AL
    Segesten, Kerstin
    University of Borås, School of Health Science.
    Preserving dignity in caring for older adults: a concept analysis2007In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 59, no 6, p. 635-643Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a concept analysis of the meaning of preserving dignity. BACKGROUND: Preserving dignity, especially when caring for older adults, is essential when giving nursing care. There is a lack of clarity about what kinds of caring activities lead to preserved dignity. METHOD: Data were collected using several databases (CINAHL, Age Info, Libris, Medline, Pub Med, Psyc INFO and Blackwell Synergy) covering the years 1990-2005. The keywords used were 'dignity', 'human dignity', 'preserving dignity', 'elderly', 'aged', combined with 'patients/persons', 'caring relation' and 'nursing'. The analysis covered 53 articles, dissertations, reports and textbooks. FINDINGS: Dignity may be defined as a concept that relates to basic humanity. Dignity consists of inherent and external dimensions, which are common for all humans and at the same time are unique for each person, relating to social and cultural aspects. The attributes of preserving dignity are individualized care, control restored, respect, advocacy and sensitive listening. Antecedents are professional knowledge, responsibility, reflection and non-hierarchical organization. The consequences are strengthening life spirit, an inner sense of freedom, self-respect and successful coping. CONCLUSION: Preserving an older adult's dignity is complex. By using the attributes in, for example, nursing documentation, the action and value of preserving dignity could be made visible as a professional nursing activity.

  • 40.
    Anders, Jessika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Tabuteau, Åsa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Barns och ungdomars upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar.

    Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

  • 41.
    Anderson, Siobhan
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Malmberg, Märtha
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Fast mellan fyra väggar: patienters upplevelser av isoleringsvård: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns två olika former av isolering. Smittskyddsisolering används för att förhindra smittspridning när en patient blivit smittad av en allmänfarlig infektion och skyddsisolering för att förhindra att en patient som är extra infektionskänslig, exempelvis vid immunsupprimerande behandling, blir smittad. Att vara isolerad innebär begränsad rörelsefrihet och att vara i stort behov av vårdpersonalen vilket kan upplevas som psykiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ artikel användes.

    I resultatet identifierades fem teman: att vara ensam, förståelsen av att vara isolerad, behovet av information och undervisning, ett rum med utsikt och att känna sig förorenad. I studien framkom att patienterna ofta upplever känslor som ensamhet, ångest, depression och skam i samband med att vara isolerade. Information och undervisning är av stor betydelse för att öka förståelsen till varför isoleringen är nödvändig. Ett rum med utsikt över natur leder till ökat välbefinnande och att ha tillgång till en telefon och tv på rummet var viktigt för att hålla sig uppdaterad med världen utanför. Många upplevde att få ett eget rum som positivt men det bar även med sig en stor ensamhet. En god relation till vårdpersonalen, ständiga besök från närstående och rikligt med information kring isoleringens betydelse var viktiga aspekter som resulterade i en god upplevelse av vårdtiden.

  • 42.
    Andersson, Anneli
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Olsson Lindstrand, Felicia
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en akutmottagning: En kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.

  • 43.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kaspersson, Anna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Erfarenheter från personer med muskelspasticitet gällande hjälpmedelsbaserad träning: en hjälp till egenvård i vardagen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet.

    Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier.

    Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

  • 44.
    Andersson, Elin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bohlin, Linda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många av de patienter som insjuknar i stroke kommer till sjukhus med ambulans. Ambulanssjuksköterskors bedömning kan ha betydelse för att dessa patienter ska få ett snabbt omhändertagande och tidig behandling, vilket kan minska risken för bestående funktionsnedsättning och lidande samt påverka framtida livskvalitet. Som stöd i bedömningen finns idag behandlingsriktlinjer. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke avseende träffsäkerhet, samt skillnader i bedömning mellan de som bedömts ha stroke och de som ej bedömts ha stroke. Metod: Retrospektiv studie där journaler granskats med en kvantitativ ansats. Studiens urval bestod av patienter som skrivits ut från ett medelstort sjukhus i Västsverige under 2015, med ett vårdtillfälle där huvuddiagnos stroke angetts och som åkt ambulans till sjukhus med initial bedömning av en ambulanssjuksköterska, vilket resulterade i 454 journaler att granska.

    Resultat: För alla patienter med stroke som inkluderats i studien hade endast 52% av patienterna bedömts av ambulanssjuksköterskor ha stroke. Primär och sekundär bedömning var gjord i hög grad för alla patienter. Signifikanta skillnader fanns kring hur strokespecifika symtom var bedömda. Symtom från ansikte, arm eller ben, påverkan på tal och ögon var i högre grad bedömt i gruppen där ambulanssjuksköterskor bedömt att patienter drabbats av stroke. Huvudvärk, yrsel och illamående bedömdes i högre grad i gruppen ej stroke. Slutsatser: Mer forskning inom området behövs för att öka andelen patienter med stroke som identifieras av ambulanssjuksköterskor.

  • 45.
    Andersson, Elin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bohlin, Linda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sundler, Annelie Johansson
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Fekete, Zoltán
    Andersson Hagiwara, Magnus
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Prehospital Identification of Patients with a Final Hospital Diagnosis of Stroke.2018In: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, p. 1-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction the early phase of stroke, minutes are critical. Since the majority of patients with stroke are transported by the Emergency Medical Service (EMS), the early handling and decision making by the EMS clinician is important. Problem The study aim was to evaluate the frequency of a documented suspicion of stroke by the EMS nurse, and to investigate differences in the clinical signs of stroke and clinical assessment in the prehospital setting among patients with regard to if there was a documented suspicion of stroke on EMS arrival or not, in patients with a final hospital diagnosis of stroke.

    METHODS: The study had a retrospective observational design. Data were collected from reports on patients who were transported by the EMS and had a final diagnosis of stroke at a single hospital in western Sweden (630 beds) in 2015. The data sources were hospital and prehospital medical journals.

    RESULTS: In total, 454 patients were included. Among them, the EMS clinician suspected stroke in 52%. The findings and documentation on patients with a suspected stroke differed from the remaining patients as follows: a) More frequently documented symptoms from the face, legs/arms, and speech; b) More frequently assessments of neurology, face, arms/legs, speech, and eyes; c) More frequently addressed the major complaint with regard to time and place of onset, duration, localization, and radiation; d) Less frequently documented symptoms of headache, vertigo, and nausea; and e) More frequently had an electrocardiogram (ECG) recorded and plasma glucose sampled. In addition to the 52% of patients who had a documented initial suspicion of stroke, seven percent of the patients had an initial suspicion of transitory ischemic attack (TIA) by the EMS clinician, and a neurologist was approached in another 10%.

    CONCLUSION: Among 454 patients with a final diagnosis of stroke who were transported by the EMS, an initial suspicion of stroke was not documented in one-half of the cases. These patients differed from those in whom a suspicion of stroke was documented in terms of limited clinical signs of stroke, a less extensive clinical assessment, and fewer clinical investigations. Andersson E , Bohlin L , Herlitz J , Sundler AJ , Fekete Z , Andersson Hagiwara M . Prehospital identification of patients with a final hospital diagnosis of stroke.

  • 46.
    Andersson, Emma
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Carlberg, Tobias
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Vårdmiljön som en del av intensivvården: En kvalitativ intervjustudie ur intensivvårdspersonalens perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

  • 47.
    Andersson, Emma
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Puhaca, Katarina
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patientens delaktighet vid bedsiderapportering: En litteraturstudie med ett patientperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv.

    Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

  • 48.
    Andersson, Erica
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Johansson, Amanda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ansvarstagande hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. 86.000 barn och ungdomar insjuknar varje år. Mellan åldrarna 10-19 år definieras en person som tonåring eller ungdom och under denna period sker många förändringar i ungdomens livsvärld. Forskning visar att ungdomar med diabetes anser sig ta mer ansvar generellt än sina jämlika. Sjuksköterskan behöver som en del i sitt hälsofrämjande arbete motivera dessa ungdomarna till egenvård.

    Syftet är att beskriva synen på ansvarstagandet för egenvården hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1. Studien är en litteraturstudie som utgår från 8 stycken vetenskapliga artiklar. Vi har utgått från Axelssons metodbeskrivning från 2012. Dataanalysen mynnade ut i 3 teman: skiftandet i fördelning av beslutstagandet, konflikter mellan föräldrar och ungdomarna samt undervisning och kunskap skapar möjligheter. Vårt resultat visar att ansvarstagandet hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1 måste ske successivt utifrån ungdomens förutsättningar. Föräldrarna måste fungera som ett stöd men får inte involvera sig mer än vad ungdomarna önskar då det kan skapa konflikter. Det är även viktigt att ungdomen tillgodogjort sig den kunskap och erfarenhet som krävs för att  bli självständig i sin egenvård, utföra den på ett bra sätt och därmed främja sin hälsa. I diskussionen stärktes att motivation och stöd från föräldrarna var mycket viktigt för ungdomen. Skulle ansvaret lämnas över till ungdomen innan han eller hon är redo kan detta få allvarliga konsekvenser. Kvarstående rädsla hos föräldrarna kunde ge långsiktiga konsekvenser för ungdomarnas ansvarstagande.

  • 49.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Axelsson, Aron
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans oro vid vård av barn i prehospital akutsjukvård: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har de senaste decennierna utvecklats från transportverksamhet till avancerad vård. Som sjuksköterska inom ambulanssjukvård kan du möta patienter i alla åldrar och med alla tänkbara akuta och mindre akuta tillstånd. Barn är en patientgrupp som står för nästan 10% av dessa uppdrag och innehar samma rätt till individualiserad vård som vuxna. Barn skiljer sig dock från vuxna, både fysiologisk och mentalt. Att med dessa patienter kunna skapa en god vårdande relationen med korrekt omhändertagande, bedömning och behandling kan därför ställa höga krav på sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Forskning visar att oro är en vanligt förekommande känsla hos sjuksköterskan inom ambulanssjukvård när det är barn som är patienter. Hur denna oro upplevs är dock lite utforskat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskans upplevelsen av oro vid vård av barn prehospitalt.

    I studien, som är av kvalitativ ansats, användes semistrukturerade intervjuer för inhämtning av data. Åtta sjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvård med varierande erfarenhet, både specialiserade och grundutbildande, intervjuades. Den insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier; vård av barn kräver kunskap, bra bemötande är en utmaning, akuta bedömningar och behandlingar väcker starka känslor och tid och erfarenhet är påverkande faktorer. Oron som beskrivs av sjuksköterskorna är utbredd och mångfacetterad. Svårt sjuka barn väcker nästan alltid starka känslor, både hos den erfarne men även den mindre erfarna sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Den kunskapsrelaterade oron skulle kunna mildras med trygghet i kollegans kunskap eller med mer teoretisk och praktisk kunskap genom utbildning och hospitering.

  • 50.
    Andersson Fritzson, Pontuz
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jansson, Rasmus
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    ”Jag blir inte sedd!”: Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på en akutmottagning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes.

    Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

1234567 1 - 50 of 1022
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf