Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1766
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aaberg, Alma
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Olsson Piittisjärvi, Patricia
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna.

    Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

  • 2.
    Abdolahad, Sandy
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Bergerling, Frida
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När livet händer - Unga kvinnors upplevelser att leva med genmutation BRCA1 eller BRCA2: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

  • 3. Abdon, Nils Johan
    et al.
    Bergfeldt, Lennart
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Hjärtstopp utlöst av läkemedel kanske vanligare än vi tror2010In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 107, no 8, p. 521-525Article in journal (Refereed)
  • 4.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Cardiopulmonary resuscitation quality during CPR practice versus during a simulated life-saving event.2018In: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, Vol. 24, no 4, p. 652-655Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: As a part of the emergency medical services, the Swedish fire brigade can increase the survival rate in out-of-hospital cardiac arrests.

    AIM: To compare the quality of cardiopulmonary resuscitation (CPR) performed by firefighters at a routine CPR practice versus when involved in a simulated life-saving event.

    METHODS: In this study, 80 firefighters divided into two groups performed CPR according to guidelines: one group indoors during a routine training session; the other group outdoors during a smoke diving exercise wearing personal protective clothing and self-contained breathing apparatus. Descriptive and inferential statistics were used to analyze the data.

    RESULTS: The results showed a tendency for the outdoor group to perform CPR with better ventilation and compression quality, as compared to the indoor group. The ventilation of the manikin was not hampered by the firefighters wearing personal protective clothes and self-contained breathing apparatus, as the Swedish firefighters remove their facial mask and ventilate the patient with their mouth using a pocket mask.

    CONCLUSIONS: Overall, the results in both groups showed a high quality of CPR which can be related to the fire brigade training and education traditions. CPR training is regularly performed, which in turn helps to maintain CPR skills.

  • 5.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University .
    Lundberg, Lars
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Simulation as a means to develop firefighters as emergency care professionals.2018In: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, p. 1-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate the simulated emergency care performed by firefighters and their perception of simulation as an educational method.

    METHODS: This study had a mixed method with both a quantitative and a qualitative approach. Data were collected by simulation assessment, a questionnaire, and written comments. Descriptive analysis was conducted on the quantitative data whereas a qualitative content analysis was conducted on the qualitative data. Finally, a contingent analysis was used where a synthesis configured both the quantitative and the qualitative results into a narrative result.

    RESULTS: The cognitive workload that firefighters face during simulated emergency care is crucial for learning. In this study, the severity and complexity of the scenarios provided were higher than expected by the firefighters. Clearly stated conditions for the simulation and constructive feedback were considered positive for learning. Patient actors induced realism in the scenario, increasing the experience of stress, in comparison to a manikin.

    CONCLUSION: To simulate in a realistic on-scene environment increases firefighters' cognitive ability to critically analyze problems and manage emergency care. Simulation of emergency care developed the firefighters as professionals.

  • 6.
    Abelsson, Anna
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Trauma Simulation in Prehospital Emergency Care.2018In: Journal of trauma nursing : the official journal of the Society of Trauma Nurses, ISSN 1078-7496, Vol. 25, no 3, p. 201-204Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Well-educated ambulance staff is a prerequisite for high-quality prehospital trauma care. The aim of this study was to examine how nurses in the ambulance service experienced participation in trauma simulation. Sixty-one nurses, working in an emergency ambulance service, performed simulated trauma care on four different occasions and afterward rated three statements on a 5-point Likert scale. A descriptive and inferential analysis was conducted. There are statistically significant increases between the pre- and posttests regarding all three statements: "I think simulation of severe trauma with manikins is realistic" (0.23 or 6% increase), "Simulation is a suitable method for learning severe trauma care" (1.3 or 38% increase), and "I am comfortable in the situation learning severe trauma care through simulation" (0.74 or 19% increase). With the experience of realism in simulation, participants become more motivated to learn and prepare for future events. If the participants instead feel uncomfortable during simulation training, they focus on their own feelings instead of learning. In a realistic simulated environment, participants are prepared to understand and manage the emergency care situation in clinical work. Participants learn during simulation when they are outside their comfort zone but without being uncomfortable or experiencing anxiety.

  • 7.
    Abika, Angela
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jönsson, Evakajsa
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Hur gör jag för att orka?: Stöd till närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns idag i Sverige många personer som har drabbats av en demenssjukdom. Att drabbas av demenssjukdom påverkar hela familjen och de närstående får ofta dra ett tungt lass vid vården av den sjuke. Många närstående sliter dygnet runt och löper därför stor risk att drabbas av hög stressbelastning och depression som följd. Demenssjukdom kan delas in i olika typer så som frontotemporal demens, Alzheimers sjukdom, vaskulärdemens. Olika typer av demens ger olika symtom men gemensamt är att de alla ger en kognitiv och känslomässig påverkan med bland annat nedsatt minnesfunktion, rastlöshet och oro. Syftet med studien var att undersöka vilka behov närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet kan ha för att som sjuksköterska kunna stödja på bästa sätt. I denna studie har det använts elva artiklar varav sex är kvalitativa och tre kvantitativa samt två artiklar som var blandstudier med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Analysen av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka är kunskap om sjukdomen och kunskap om stöd som kan erbjudas, samt sex underkategorier.

    Resultatet visar att närstående har ett stort behov av utbildning och information, vilket de i dag inte tycker att de får tillräckligt av. De behöver dels kunskap om sjukdomen för att kunna förstå och ge en god vård, samt kunskap om sjukdomens utveckling för att kunna planera för framtiden. Det visar sig också att många närstående inte får tillräckligt information om hur de skall få kontakt med olika instanser, samt hur de kan söka olika stödåtgärder så som korttidsplats, dagverksamhet och avlösning i hemmet. För att närstående skall orka sköta den dagliga vården av den sjuke är det viktigt att han eller hon får tid att ta hand om sig själv. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur närstående och sjuka upplever sjukdomen, för att kunna ge en korrekt information samt att kunna stödja på bästa sätt.

  • 8. Abrahamsson, A
    et al.
    Springett, J
    Karlsson, L
    Ottosson, T
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Some Lessons from Swedish Midwives' Experiences of Approaching Women Smoker in Antenatal Care2005In: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 21, no 4, p. 335-345Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to describe the qualitatively different ways in which midwives make sense of how to approach women smokers. DESIGN, SETTING AND PARTICIPANTS: a more person-centred national project 'Smoke-free pregnancy' has been in progress in Sweden since 1992. Using a phenomenographic approach, 24 midwives who have been regularly working in antenatal care were interviewed about addressing smoking during pregnancy. FINDINGS: four different story types of how the midwives made sense of their experiences in addressing smoking in pregnancy were identified: 'avoiding', 'informing', 'friend-making', 'co-operating'. KEY CONCLUSION: the midwives' story types about how they approached women who smoke illustrated the difficulties of changing from being an expert who gives information and advice to being an expert on how to enable a woman in finding out why she smoked and how to stop smoking. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: health education about smoking that is built on co-operation and dialogue was seen by the midwives as a productive way of working. The starting point should be the lay perspective of a woman, which means that her thoughts about smoking cessation are given the space to grow while she talks.

  • 9. Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Vibeke, Bing
    Löfström, Mikael
    University of Borås, School of Business and IT.
    Familjecentraler i Västra Götaland2009Report (Other academic)
  • 10. Abrahamsson, Birgitta
    et al.
    Berg, Marie-Louise U.
    Jutengren, Göran
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jonsson, Annikki
    To recommend the local primary health-care centre or not: What importance do patients attach to initial contact quality, staff continuity and responsive staff encounters?2015In: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, Vol. 27, no 3, p. 196-200Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Objective: This study aims to examine the circumstances associated with patients’ tendencies to recommend a primary care centre, based on four hypotheses, the initial contact’s quality, care relationship continuity, treatment encounter responsiveness and whether the significance of encounter responsiveness differs depending on whether the patient has been seeing a nurse or physician. Design: The study is based on the patient’ self-reported responses, retrieved from the Swedish National Patient Survey. The design is cross-sectional, and data were analysed using a binary logistic regression. Setting: Data were collected from three primary healthcare centres in the region of Västra Götaland, Sweden. Participants: A total of 362 patients (62% females) having visited any of three publicly run healthcare centres in September 2010 constitute the analytical sample. Participants were fairly evenly distributed across all age groups. Main Outcome Measures: Recommendation was captured by patients’ binary responses to the question: Would you recommend the visited primary healthcare centre? Results: The hypotheses involving initial contact quality, care relationship continuity and treatment encounter responsiveness were supported by the analyses. The latter was strongly associated with patient tendency to recommend the primary healthcare centre. However, the profession (nurse or physician) involved in the treatment encounter made no difference for the predictive significance of encounter responsiveness for a patient’s tendency to recommend the healthcare centre. Conclusions: Striving for stable and responsive patient/staff relationships and an open approach towards patients are potentially successful strategies for primary healthcare centres seeking to attract new patients and maintain current ones. (PsycINFO Database Record (c) 2015 APA, all rights reserved)(journal abstract)

  • 11.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Wiland, Isabelle
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Upplevelsen av smärta hos patienter med obotlig cancersjukdom2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet till följd av obotlig cancersjukdom och inverkar på patientens livskvalité och välbefinnande i livets slutskede. Smärtan kan upplevas både som fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. En god palliativ vård har som mål att lindra patientens lidande utefter dennes individuella behov och därigenom förbättra patientens livskvalité. Många sjuksköterskor upplever att cancersmärtan är svårbehandlad och kan känna en hjälplöshet när de inte lyckas lindra patientens smärta och lidande. En sammanställning av tidigare kvalitativa artiklar analyserades utefter Fribergs modell.

    Studiens resultat redogörs i ett huvudtema, Att leva med smärta, med fyra underteman. Patienter upplever smärtan till följd av cancer som ett hinder för vardagliga aktiviteter såväl som upplevelsen av beteende- och relationsförändringar. Dessutom framkommer det att cancersmärtan påminner patienten om sin obotliga cancersjukdom vilket skapar tankar kring livet, framtiden och döden. Sjuksköterskan har en betydande roll för upplevelsen av smärta hos patienten i sitt förhållningssätt och bemötande. Med hjälp av denna studie kan patienters upplevelse av smärta vid obotlig cancer i ett palliativt skede studeras och därmed bidra till ökad kunskap om fenomenet. Denna kunskap kan således användas till att lindra dessa patienters smärta och lidande vilket kan förbättra deras livskvalité i livets slutskede.

  • 12.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Thomée, Rebecca
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När sjuksköterskan möter transpersoner i vårdande kontext: Sjuksköterskans bemötande – en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.

  • 13.
    Adelzadeh, Nilofarr
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Hjorth, Klara
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När det prehospitala uppdraget blir övermäktigt: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med hjärtstopp2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms.

    Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.

  • 14.
    Aderstedt, Anders
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Gabrielsson, Fredrik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Organdonation: Anestesisjuksköterskans uppfattningar av att delta vid organdonation från avlidna2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering

    Forskning rörande perioperativa sjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen är ganska begränsad. De flesta studier är internationella och det kan vara svårt att applicera till svenska förhållanden. Studier som gjorts särskiljer inte perioperativ personal som grupp. Därmed blir det svårt att identifiera de olika personalkategoriernas uppfattningar från varandra.

    Syfte

    Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen från avlidna patienter.

    Metod

    Författarna har valt att göra en kvalitativ studie. Författarna intervjuade sex anestesisjuksköterskor på tre olika sjukhus, på olika sjukhusnivåer. Datainsamlingen har skett med öppna intervjuer som skrivits ut ordagrant och sedan analyserats med fenomenografi utifrån Alexanderssons modell.

    Resultat

    Resultatet presenteras i tre beskrivningskategorier. Uppfattningar i relation till professionen, uppfattningar i relation till ingående organdonationsteam och uppfattningar i relation till existentiella perspektiv.

    Diskussion

    Resultatet visar att anestesisjuksköterskan vill göra det lilla extra under operationen av respekt för donatorn men även för mottagarna av de olika organen. Anestesisjuksköterskan är av uppfattningen att det gästande uttagsteamet är lätt att samarbeta med, att de gärna informerar och berättar och att en positiv utveckling i samarbetet har skett över tid. Vid avstängning av ventilatorn under en organdonation upplever de att de tappar sin roll i teamet och att de som anestesisjuksköterskor inte har en tydlig funktion. Samtidigt vill de vara med hela vägen tills operationen är färdig. Stöd och support från sin egen organisation efter en organdonation uppfattas som bristfällig. De samtalar ibland sinsemellan i det team som varit engagerade i ingreppet ofta i samband med att operationssalen iordningställs efteråt. Någon organiserad debriefing inom organisationen verkar inte finnas.

  • 15.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Viding, Mathilda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den psykiska ohälsan ökar i samhället och allt fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. Samsjukligheten mellan psykisk och somatisk sjukdom gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa behöver vård på somatiska avdelningar. Olika former av attityder förekommer i mötet med patienterna med psykisk ohälsa. De negativa attityderna kan leda till att patienterna inte alltid får den omvårdnad de behöver och riskerar därför att utveckla ytterligare ett lidande. Vårt syfte är därför att undersöka sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom olika vårdformer och se varför de förekommer. Studien gjordes genom att studera tio artiklar i form av en litteraturöversikt. Tre huvudteman identifierades i resultatet, vilka var rädsla, organisation och erfarenheter. Studien identifierade att sjuksköterskor var i behov av mer kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa för att kunna ge bättre vård till denna patientgrupp. Negativa attityder berodde framförallt på okunskap kring ämnet. Den kunskap sjuksköterskan bär med sig från grundutbildningen uppfattades som otillräcklig. En mer omfattande utbildning kring psykisk ohälsa kan få stigmatiseringen till denna patientgrupp att minska. Genom att ge bättre vård till patienter med psykisk ohälsa kan patienterna undvika långa vårdtider och tillfrisknandet främjas.

  • 16.
    Adolfsson, Kristin
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patriksson, Camilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbete utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

  • 17. Adriansson, C
    et al.
    Suserud, Björn-Ove
    University of Borås, School of Health Science.
    Bergbom, I
    The use of topical anaesthesia at children's minor lacerations: an experimental study2004In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 12, no 2, p. 74-84Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: In a great many situations within health care and treatment, children are subjected to unnecessary pain and suffering. When local anaesthetics is to be administered the child can experience this as incomprehensible especially when the nursing staff assures the child that no pain would be felt, only to discover soon after, that it actually did hurt at the moment of anaesthetic infiltration. The soothing of pain during the suturing of wounds in emergency wards can be reduced, ensuring that unnecessary pain in the cafe-and-treatment process is mot meted out to children. In order to prevent this (subjection to unnecessary pain), and by improving accepted practice, it was interesting to investigate whether children felt pain at the time of infiltration anaesthesia following the initial topical anaesthesia. Aim: The aim of the present study was to investigate the effects of introductory topical anaesthesia using Xylocain solution dropped in the wound prior to a definitive infiltration-anaesthesia. An experimental, prospective design was used where children were included in either an experimental group or a control group. The experimental group (n=10) were given a Xylocain solution while the control group (n=10) received physiological Sodium solution. Data collection for the study was made by making VAS estimates and by interviews. Result: The study shows that a certain alleviation of pain does occur when using Xylocain but no statistically significant difference exists between the two groups. Irrespective of whether the children received an introductory topical anaesthesia with Xylocain or Sodium solution at the time of infiltration anaesthesia, they expressed pain in connection with infiltration. The study also shows that many children express fear and anxiety. Conclusion: Current research highlights the difficulties involved in offering children a really satisfactory form of pain relief in connection with infiltration anaesthesia and suturing of wounds. It is urgent to throw more light on children’s pain, both from a nursing and from a medical point of view. No statistically significant difference was found in children’s reported pain, after treatment with Xylocain but the solution can have a positive effect at the time of the infiltration jab, but a larger study needs to be done in order to establish this firmly.

  • 18.
    Adrovic, Ninella
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Fasth Nilsson, My
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Livet med en påse på magen: Upplevelser av att leva med en tarmstomi2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under 2015 uppskattades det finnas 43 000 individer med stomi i Sverige och denna siffra har sedan 2006 ökat successivt i hela landet. Stomin inverkar på individens sociala och intima liv och påverkar vardagliga aktiviteter och dagliga rutiner. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi. Resultatet presenteras utifrån tre teman: upplevelser av stöd och information, upplevelser av att vara annorlunda och upplevelser av en ny livssituation. Nio underteman bildades utifrån dessa rubriker. Resultatet visar att tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Det konstateras att tarmstomi har en negativ inverkan i de flesta fall. Familj, närstående och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för att individerna ska uppnå hälsa och välbefinnande.

  • 19.
    af Ekenstam, Albert
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lindström, Erik
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Upplevelsen av stressrelaterad ohälsa: En rörelse mellan balans och obalans2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

  • 20.
    Affland, Susanna
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Jernberg Åkerstein, Ida
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med funktionsnedsättningar efter en strokediagnos: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

  • 21.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hjälte, L
    Johansson, C
    Wireklint-Sundström, Birgitta
    University of Borås, School of Health Science.
    Jonsson, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Suserud, Björn-Ove
    University of Borås, School of Health Science.
    Culture and care in the Swedish ambulance services2005In: Emergency Nurse, ISSN 1354-5752, E-ISSN 2047-8984, Vol. 13, no 8, p. 30-36Article in journal (Refereed)
  • 22.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    To Handle the Unexpected: The meaning of caring in pre-hospital emergency care2012In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, no 1, p. 33-41Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The patient’s voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients’ situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s).

  • 23.
    Ahl, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Jansson, L
    Making up one’s mind: Patients Experiences of Calling an Ambulance2006In: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 14, no 1, p. 11-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The issue of the inappropriate use of ambulance transport and care has mainly been studied from the professionals’ and caregivers’ perspective, with few studies focusing on the patient and his/her experiences. To further understand whether patients use ambulance care in an inappropriate manner and, if so, why, it is important to obtain an overall picture of the patients’ existential situation at the time they call an ambulance. The aim of this study was to analyse and describe patients’ experiences related to the decision to call an ambulance and the wait for it to arrive. The design was explorative, and twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. Qualitative content analyses were performed. The findings showed that calling for an ambulance is a major decision that is preceded by hesitation and attempts to handle the situation by oneself. Our conclusion is that the definition of inappropriate use of valuable health care resources should not be based solely on the professionals’ point of view but also take account of the patients’ reactions when they experience a threat to their life and health.

  • 24.
    Ahlborg, Ulrika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nordgren, Pernilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress.

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

  • 25.
    Ahlgren, Mathilda
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård: en enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor är nödvändigt för att främja vårdens kvalitet och därigenom patientens livskvalitet. Det är dock oklart hur kompetensen om palliativ vård ser ut bland sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kompetensen om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård.

    Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som skickades ut till 256 sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården i Jönköpings kommun. Av dessa svarade 63 på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 25 %. Enkäten undersökte sjuksköterskors kompetens i palliativ vård utifrån kunskap om symtomlindring, systematisk användning av skattningsinstrument, kompetens i teamarbete, att samtala och att möta människor i livets slutskede.

    Resultatet visade att kompetensen var lägre gällande systematisk användning av skattningsinstrument vid vanligt förekommande symtom jämfört med övriga kompetensområden. Kompetens gällande symtomlindring, skattning och teamarbete var samtliga lägst vid fatigue i jämförelse med smärta, illamående, oro och munhälsa. Det fanns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors kompetens, där de specialistutbildades kompetens var högre vad gäller kunskap om symtomlindring respektive kompetens i teamarbete vid fatigue och vid problem i munhålan. Kompetens i att samtala med unga anhöriga var låg hos både grund - och specialistutbildade sjuksköterskor.

    Resultatet ska tolkas med stor försiktighet med tanke på den låga svarsfrekvensen och att enkäten/instrumentet inte är psykometriskt testat. Givet dessa svagheter kan det dock finnas utvecklingspotential gällande systematisk användning av skattningsinstrument. Fatigue behöver uppmärksammas och kompetensen öka både vad gäller symtomlindring, skattning och teamarbete vid fatigue. Kompetens i att samtala med barn och ungdomar som är anhöriga var låg, vilket tyder på behov av stöd och handledning till sjuksköterskor samt tillgång till riktlinjer vid möte med unga anhöriga.

  • 26.
    Ahlin, Linda
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kullander Rosenberg, Lena
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Trivs du på jobbet?: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande och om detta påverkar omvårdnaden2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande.

    Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

  • 27.
    Ahlqvist, Elisabeth
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Koitrand, Malin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier.

    Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

  • 28.
    Ahlstrom, Linda
    University of Borås, School of Health Science.
    Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave2014Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis was to gain new knowledge of factors and interventions that improve work ability and return to work (RTW) among women on long-term sick leave from human service organizations (HSOs). The specific aims of the studies were: to evaluate the associations between the self-rated Work Ability Index (WAI) and Work Ability Score (WAS), and the relationship with prospective sick leave, symptoms, and health (Paper I); to investigate whether intervention with myofeedback training or intensive muscular strength training could decrease pain and increase work ability among women with neck pain (Paper II); to examine the associations between workplace rehabilitation and the combination of supportive conditions at work with work ability and RTW over time (Paper III); and to explore experiences, views, and strategies in the rehabilitation process for RTW (Paper IV). This thesis is based on a prospective cohort study (n=324) and a randomized controlled study (RCT) (n=60, participants with neck pain). Both quantitative and qualitative methods were used. The data collection consisted of questionnaires, laboratory-observed data, register-based data, and interviews. The results showed a very strong association between WAI and WAS, and results predicted future sick leave degree, health-related quality of life, vitality, neck pain, self-rated general health, self-rated mental health, behavioral stress, and current stress (Paper I). In the RCT (Paper II), individuals in the myofeedback intervention group increased their vitality and work ability over time and individuals in the intensive musculoskeletal strength training group increased their WAI, WAS, and mental health over time. WAI, WAS, and RTW increased over time among individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions at work (Paper III) such as a sense of feeling welcome back at work, influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community, and work satisfaction. Women described (Paper IV) how they were striving to work and how they had different views, strategies, and approaches in the rehabilitation process for RTW. They expressed a desire to work, their goals for work, and their wishes for work. In the rehabilitation process for RTW they described their interaction with stakeholders as either controlling the interaction or struggling in the interaction. They described strategies to cope with RTW in terms of yo-yo (fluctuating) working: yo-yo working as a strategy or yo-yo working as a consequence. This thesis identifies factors of importance in improving work ability and RTW among women on long-term sick leave from HSOs. For women with neck pain, the intervention study showed feasibility of the intervention and demonstrated improved work ability and decreased pain (Paper II). The intensive muscular strength training program, which is easy for the individual to learn and perform at home, was associated with increased work ability. The results regarding rehabilitation highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work to increase work ability and improve RTW (Paper III). Women expressed that they were striving to work and that they wanted to work (Paper IV). These women were “going in and out” of work participation (yo-yo working) as a way to handle the rehabilitation process. For assessing the status and progress of work ability among women on long-term sick leave, the single-question WAS may be used as a compliment to the full WAI as a simple indicator (Paper I).

  • 29.
    Ahlstrom, Linda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ahlberg, Karin
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Processen att återgå i arbete efter långtidssjukskrivning: Kvinnor med nacksmärta, arbetandes inom kommunal verksamhet2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie pågår med syfte att belysa rehabiliteringsprocessen för långtidssjukskrivna kvinnor, med nacksmärta, för att möjliggöra återgång i arbete. Resultaten kan användas för preventivt och promotivt arbete inom ex. primärvården, företagshälsovården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

  • 30. Ahlstrom, Linda
    et al.
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    University of Borås, School of Health Science.
    Workplace Rehabilitation and Supportive Conditions at Work: A Prospective Study2013In: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 23, no 2, p. 248-260Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose To investigate the impact of rehabilitation measures on work ability and return to work (RTW), specifically the association between workplace rehabilitation/supportive conditions at work and work ability and RTW over time, among women on long-term sick leave. Methods Questionnaire data were collected (baseline, 6 and 12 months) from a cohort of women (n = 324). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of work ability index (WAI), work ability score and working degree. These analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were workplace rehabilitation, supportive conditions at work and time. Results The individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions (e.g. influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community and work satisfaction) had significantly increased WAI and work ability score over time. These individuals scored higher work ability compared to those individuals having workplace rehabilitation without supportive conditions, or neither. Additionally, among the individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions, working degree increased significantly more over time compared to those individuals with no workplace rehabilitation and no supportive conditions. Conclusion The results highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work in order to increase work ability and improve the RTW process for women on long-term sick leave.

  • 31.
    Ahlvin Govenius, Emelie
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Lundgren, Lina
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienter med HIV: Upplevelser av vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts.

    Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.

  • 32.
    Ahmed, Xawo
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Källqvist, Pontus
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Traumatisk amputation: Upplevelsen av en förändrad livssituation efter trauma2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande.

    Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter.

    Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor.

    Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité.

    Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

  • 33.
    Ahrén, Josefine
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Flütsch, Johanna
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Förlossningsbrevet: en tillgång eller belastning för barnmorskor?2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Birth plans were introduced in the late 1970s in response to the increasing medicalisation of childbirth and became a way for women to assert their rights. It is scientifically proven that a birth plan helps women and their partner to prepare for childbirth by reflecting over feelings and desires. On the labour ward the birth plan occurs frequently and the midwife must respect it´s content. The majority of the research done is reflected from a woman´s point of view which awoke the interest to explore the birth plan from the midwife´s perspective. The aim of this study was to describe the midwives approach and thoughts towards the birth plan. The study design is qualitative; data has been collected through individual interviews analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. The analysis revealed three main catagories:

    Create a trusting relationship, Unrealistic requests and The role of the birth plan in practice. The result shows that the midwives purpose was to support the women during labor regardless of whether they had a birth plan or not. Birth plans was seen as a quick way to get information about the woman´s needs and desires and was useful in cases where midwives felt that it was adequately designed and written. The results also showed that several midwifes felt provoked by the content of the birth plan which could be derived to women´s uncertainty. The birth plan gives the woman an opportunity to prepare and the midwife gets a tool to meet the woman to achieve a good birth experience.

  • 34.
    Akgül, Rima
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Engdahl, Christine
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Barns upplevelse och behov av stöd till en cancersjuk förälder: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Varje år får cirka 61 000 människor i Sverige en cancerdiagnos där det vissa gånger inträffar att den cancersjuke har barn. I samband med diagnosen påverkas barnets livsvärld genom att de upplever oro, rädsla och ensamhet. Som sjuksköterska vårdar vi dessa patienter och möter även deras barn. För att skapa sig en förståelse för barnens situation och möta upp till deras behov, krävs det att vi sjuksköterskor får en inblick i hur dessa barn upplever förälderns sjukdom. Många studier riktar sig till föräldrars upplevelse av barncancer och inte på barns upplevelse av en förälders cancer.

    Syftet: Syftet med studien var att utifrån litteratur lyfta barns upplevelser som anhörig till en cancersjuk förälder samt deras behov av stöd.

    Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan år 2009–2019.

    Resultat: Studiens resultat tyder på att många barn och ungdomar uppvisar känslor i form av oro, rädsla och ensamhet över sin förälders cancersjukdom vilket bidrar till en negativ påverkan på välbefinnandet och livskvalitén. Det framgår också att ett ökat ansvar är vanligt förekommande hos dessa barn och ungdomar vilket bidrar till en psykisk påfrestning. Det framkommer att ett ökat behov av stöd behövs och att det ligger brister i det. Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Att veta ger trygghet, sorgens olika uttryck, vägen mot välbefinnande & barnets ökade behov av stöd från omgivningen.

    Diskussion: Många barn bär på känslan av ensamhet och oro. Känslan av att inte uppleva delaktighet och nedsatt tillgänglighet gällande information, stöd och råd. Sjuksköterskan skall ha ökade kunskaper inom mötet med dessa barn, ha förståelse för att varje barn är unikt och att individanpassa information, stöd och råd.

  • 35.
    Albertsson, Alice
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Persson, Martin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Den smärtsamma verkligheten: En enkätstudie om sjuksköterskans stress på arbetsplatsen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskeyrket innebär ofta långvarig stress och bristfällig arbetsmiljö. Personalbrist, hög arbetsbelastning och bristande inflytande på arbetsplatsen är orsaker till att sjuksköterskor väljer att sluta inom yrket. För lite forskning gällande den upplevda stressen på arbetsplatsen inom sjuksköterskeyrket råder. Därför finns anledning till ökad kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka i hur hög utsträckning sjuksköterskor upplever stress i sin arbetsmiljö, och studien är baserad på 1044 yrkesverksamma sjuksköterskor över hela landet som är medlemmar i Facebookgruppen ”Sjuksköterskan”. Dessa personer har fått svara på enkäten Work Stress Questionnaire med 21 frågor.

    Resultatet från denna studie visar att arbetsbelastningen ökat och personalen har inte möjlighet att påverka beslut som tas på arbetsplatsen. Konflikter är också förekommande där chefen, i de flesta fall, inte gör något för att lösa dessa konflikter. Sjuksköterskorna sätter höga krav på sig själva och är mycket engagerade i arbetet, men har ofta svårt att sätta gränser. Resultatet visar också att en hög andel har svårt att hinna med familj, vänner och fritidsintressen. Det finns tidigare studier med samma mätinstrument som visar att arbetsbelastningen och ansvarstagandet har ökat under de senaste åren. Eventuellt kan detta i slutändan innebära en risk för ökad utbrändhet och fler sjukskrivningar.

  • 36.
    Aldäng, Isabell
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Spahic, Ena
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    När det ofattbara blir en verklighet: En litteraturstudie om familjens upplevelse när barn drabbas av cancer2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer i Sverige. Till följd av detta uppstår lidande för barnen men även för barnens familj och övriga anhöriga. Sjuksköterskan har som ansvar att lindra barnens lidande men även finnas som stöd för familjen. Sjuksköterskan är i behov av kunskap om barnen och familjens upplevelser för att kunna genomföra omvårdnad av god kvalitet. Att diagnostiseras med cancer kan vara en känslomässig storm för barnen och barnens familj. Syftet med studien var att beskriva hela familjens upplevelse när barn som drabbats av cancer. Studien består av en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och analyserades för att kartlägga familjens upplevelser. Resultatet visar två huvudteman, omställningar i tillvaron som beskriver familjens upplevelser kring den nya vardagen efter att diagnos fastställts. Det andra huvudtemat osäker tid beskriver familjens upplevelser av delaktighet och hur de kan finna tröst och stöd med hjälp av vårdpersonalen. Hela familjen är involverad i barnens vård och är i behov av information, tröst och omvårdnad. I diskussionen diskuteras resultatets huvudfynd. Slutsatsen är att det är viktigt att identifiera varje familjs unika upplevelser för att sjuksköterskan ska kunna ge en god och personlig omvårdnad för varje familjemedlem.

  • 37.
    Alexandersson, Annika
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Wallentin, Ylva
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    ”Hur ska jag möta dig så att du vill möta mig igen?”: Distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med personer med demenssjukdom2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld.

    Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

  • 38.
    Alexandersson, Hannes
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Att möta det oväntade: Anestesisjuksköterskors upplevelse av att ställas inför en svårhanterad luftväg2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien kom till som en produkt av en kunskapslucka som existerar om anestesisjuksköterskornas upplevelser i kontexten av en svårhanterad luftväg. Inför en anestesi behöver anestesisjuksköterskan bedöma patientens luftvägar för att skapa sig en uppfattning av eventuella risker inför luftvägshanteringen. Dock händer det att en anestesisjuksköterska ställs inför en situation där luftvägshanteringen inte går som planerat trots en korrekt utförd bedömning av patientens luftvägar. En sådan situation benämns som en ”svår luftväg”. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg för att på det viset klä deras erfarenheter med ord och skapa en förståelse för vad det är som är viktigt att fokusera på i samband med hanteringen av en svår luftväg. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor som varit med om situationer där patientens luftvägshantering varit problematisk.

    Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplever känslor av stress i dessa situationer, de känner även en ansvarskänsla och upplever samarbetet med sina kollegor som avgörande för att reda upp situationen. De upplever det även som att förberedelserna inför anestesin var väldigt viktigt för hur situationen sedan utspelade sig. I samband med detta upplevde de även att reflekterande samtal efter en situation där luftvägshanteringen krånglat var mycket viktigt för hur de kunde hantera den stress de känt i samband med att luftvägshanteringen varit svår. I diskussionen framkommer att vissa områden inom verksamheten borde utvecklas utifrån vad resultatet visade. Det borde skapas mer tid tillgängligt för anestesisjuksköterskan inför en anestesi för att lära känna sin patient bättre. Det borde även utarbetas rutiner för strukturerade reflekterande samtal för anestesisjuksköterskan när de har varit med om svåra luftvägar eftersom det utifrån resultatet att döma är detta som gör att anestesisjuksköterskorna kan hantera den stress de känt i samband med situationen.

  • 39.
    Alexandersson, Rebecka
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Cavrak, Ellinor
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall: Litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat.

    Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

  • 40.
    Alexandersson, Tom
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Nordqvist, Sanne
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Ständig tillsyn: Vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård är ofta i behov av ständig tillsyn, eller extravak, utifrån exempelvis förhöjd suicidrisk. Rutiner för ständig tillsyn är olika över landet men det finns exempel där vuxenpsykiatrin ombesörjer ständig tillsyn även på somatisk vårdavdelning. Det ställer krav på samarbete och kompetens. Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa under ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer varav två fokusgruppintervjuer och två individuella intervjuer med vårdpersonal från vuxenpsykiatrisk och somatisk vårdavdelning. Av de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys som resulterade i fyra teman med totalt tolv kategorier. Resultatet visade att vårdpersonal från somatisk vård känner en trygghet av att ha vårdpersonal med rätt kompetens som utför ständig tillsyn. Samtidigt beskriver vårdpersonal från psykiatrisk vårdavdelning att de känner en otrygghet av att vårda patienter i en okänd vårdmiljö. Båda grupper såg gynnsamma effekter av ett gott samarbete samtidigt som de upplevde oklarheter kring varandras roller i omvårdnaden. Det finns en otydlighet kring syftet med ständig tillsyn och vårdpersonalen från psykiatrisk vård upplevde att de ofta inte fick tillräcklig information om patienten. Ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning beskrevs ofta som en tveksam åtgärd. Studien visar att det finns behov av att se över rutiner för ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning och att det finns behov av ökade utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård.

  • 41.
    Alfredsson, Caroline
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Karlsson, Jeanette
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.

    Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta.

    Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

  • 42.
    Alfredsson, Ola
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Andersson, Jennie
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Prehospital Psykiatrisk Resurs - Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt: En kvantitativ studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Mental illness is a major public health problem in Sweden. Anxiety disorder affects approximately 25% of the population and every year about 1100 people commit suicide. An Ambulance nurse has a broad expertise concerning somatic complaints, but the basic and specialized training dedicats just a small part on mental health. This can lead to that patients with mental disorders are stigmatized. Sahlgrenska Universitetssjukhus preformed during October 1th until December 31th 2015 a project call Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). The project meant that a assessmentcar which normally is manned with a single ambulance nurse, now were manned by a specialist trained psychiatric nurse and an ambulance nurse. The psychiatric nurse has triacted the patients using psykRETTS and all the patients have been sorted out by their symptoms , acccording to the Emergency Symtoms and Signs (ESS) and vital parameters. This unit was assigned with cases where the emergency call centre suspected existence of mental illness.

    The purpose was to describe which missions that the unit was sent on where patient had characteristic symptoms of mental dissorder, describe the diagnosis and the disposal which the PPR-nurse used. During the project were 91 patient assessed, 46% of these were left at home with or without no further information, 54% were transported to closed care. The population of the project were relatively young and the majority was women. Most of the patients had had former contact with the psychiatry care before and half had a psychiatric diagnosis. Anxiety, suicide assessment and alcohol and drug abuse were the most common ESScodes. The result indicates that anxiety is a common reason to seak emergency care. Training programs regarding mental illness can be done thorough expanded treatment guidelines, the introduction of assessment instruments and increase delegation of drugs.

  • 43.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Rydén, Camilla
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

  • 44.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Verheul, Joeri
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Förekomsten av prehospital spinal immobilisering: En pilotstudie med fokus på den äldre patienten2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas ett stort antal patienter av traumatiska händelser och anses vara i behov av prehospital spinal immobilisering. Den spinala immobiliseringen betraktas som en skyddande åtgärd för misstänkta frakturer i kotpelaren. Evidensen för behandlingsmetoden är svag och det finns risker med behandlingsmetoden. Dessutom är riktlinjerna kring när spinal immobilisering är tillämpbar omfattande och lämnar utrymme för egna tolkningar.

    Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av prehospital spinal immobilisering utifrån ålder och i relation till trauma enligt Prehospital Trauma Life Supports (PHTLS) kriterier samt hur den prehospitala immobiliseringen påverkar förekomsten av vårdkomplikationer hos äldre.

    Metod: Studien är en deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet som undersöktes var de 1000 första primära ambulansuppdragen inom Sahlgrenskas upptagningsområde för varje kalendermånad under 2016. Patienterna som inkluderades bedömdes i enlighet med ESS 30 (skada nacke/hals), ESS 31 (Skada buk/bäcken; thorax/rygg) eller ESS 39 (Traumaalgoritm).

    Resultat: Falltrauman har visat sig utgöra det vanligaste traumat och dessutom traumat med störst  andel kotpelarfrakturer. Andelen kotpelarfrakturer var lägst i gruppen som varit med om en trafikolycka i skyddat fordon såsom bil, buss eller spårvagn. Män i alla åldrar var mest benägna att drabbas av en kotpelarfraktur. Oavsett om den äldre patienten fått en kotpelarfraktur eller ej så visar studien att äldre generellt har en betydligt längre vårdtid. Trots den lägsta andelen spinala skador blev majoriteten av patienterna som sökte, relaterat till en trafikolycka i skyddat fordon prehospitalt spinalt immobiliserade. Trots högre andel skador blev patienter som råkat ut för ett falltrauma mer sällan spinalt immobiliserade. Hälften av samtliga konstaterade kotpelarfrakturer blev prehospitalt spinalt immobiliserade.

    Slutsats: Falltrauman bör spinalt immobiliseras betydligt oftare än vad som görs. Patienter >65 år som utsatts för ett trauma har betydligt fler vårddagar än de yngre. Större studier behöver genomföras för att kunna generalisera skadepanorama samt komplikationer till följd av spinala immobiliseringsförfaranden prehospitalt.

  • 45.
    Alfridsson, Ulrika
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patientens upplevelse av nattens timmar inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sömnen är viktig för att kroppen och hjärnan ska kunna återhämta sig. Sömnen är avgörande för välbefinnandet och vår hälsa på många sätt. Det går att påverka sömnen till det bättre och det har verkan på hur kropp och psyke mår och orkar dagen därpå. Som patient inneliggandes på en vårdavdelning är människan utlämnad till personal och vårdmiljö, det kan därför bli svårare att själv påverka sin sömn. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter inskrivna inom den vuxenpsykiatriska heldygnsvården upplevde nattens timmar på sjukhus. Till studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, data inhämtades genom enskilda intervjuer med sju stycken patienter. Alla var inskrivna inom den vuxenpsykiatriska heldygnsvården. Intervjuerna var ostrukturerade med öppna frågor. Till analysarbetet tillämpades kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultatet delades in i fyra kategorier; källor till ro; saknad integritet; faktorer som kan störa sömnen och verktyg som hjälpmedel till sömn. Författaren diskuterar resultatet utifrån att främja sömnen för patienter inskrivna inom den vuxenpsykiatriska heldygnsvården. Vad vårdgivaren tillhandahåller innefattar både positiva och negativa omständigheter som påverkar patienternas sömn. Om vissa av dessa förhållanden kan förstärkas och vissa av dem kan reduceras kan det leda till att patienter inom den vuxenpsykiatriska heldygnsvården får en mer fullgod sömn och därmed en större chans till återhämtning, välbefinnande och hälsa.

  • 46. Alfvén, Gösta
    et al.
    Caverius, Ulla
    Nilsson, Stefan R
    University of Borås, School of Health Science.
    Smärta hos barn och ungdomar ett eftersatt område2012In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 109, no 19, p. 966-967Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    En enkät om organisationen av omhändertagandet av akut och återkommande smärta hos barn har besvarats av 26 av landets 34 barnkliniker. Drygt en tredjedel av dessa har organiserad verksamhet för akut och/eller långvarig smärta. En femtedel av barnklinikerna har en verksamhet som är specifikt organiserad för barn. Flertalet av dessa mottagningar är bemannade med deltidsarbetande personal. Endast två läkare och fyra sjuksköterskor arbetar heltid med dessa frågor, och antalet psykologer och sjukgymnaster är begränsat.

  • 47.
    Ali, Ayan
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Moreno Johansson, Eva
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför.

    Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

  • 48.
    Ali, Lina
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Anjam, Noshin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Utmaningar och möjligheter med livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård.

    Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

  • 49.
    Ali, Maimun
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Chaimoon, Ansaree
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Palliativ vård: Patienters upplevelse av att vara i palliativt skede2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den palliativa vården är att öka livskvalitén för patienter i ett palliativt skede genom att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga lidandet hos patienten. Förutom att behandla patienten syftar även den palliativa vården till att ge stöd och hjälp till den sjuka patientens anhöriga och närstående. Grundinställningen i den palliativa vården är att alla människor är lika värda och vård ska erbjudas oavsett ålder eller bakomliggande sjukdomsdiagnos. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att vara i ett palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa artiklar och analyseras med hjälp av Axelssons analysmetod. Utifrån fem olika huvudteman med tillhörande undertema presenteras studiens resultat, se tabell 3. Huvudteman är kommunikationsbehov, olika dimensioner av lidande, förändrad självbild, hopp i olika dimensioner och platsens betydelse.

    Resultat visar att en god kommunikation mellan vårdaren och den palliativa patienten ökar patientens förtroende för vårdaren och bidrar till att patienterna känner trygghet och delaktighet. Resultatet visar även att patienten upplever lidande, det vill säga psykologiskt, fysiologiskt, socialt samt existentiellt/andligt lidande. Vidare visar resultatet att miljön som patienten vårdas i har betydelse för hur patienten upplever det palliativa skedet. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan har ett etiskt förhållningssätt i den palliativa vården. Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vara öppen, lyhörd, uppmärksam och att respektera patienten som en värdig individ. Vilket är en förutsättning för att kunna tillgodose och förstå patientens behov och önskemål. Diskussionen behandlar även förutsättningar för att säkerställa en hög kvalité och utveckla den palliativa vården. En grundläggande förutsättning är att vården är evidensbaserad och att vården genomförs utifrån sjuksköterskans helhetssyn.

  • 50.
    Ali, Zainab
    et al.
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Axelsson, Malin
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hur smärta upplevs beror på fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella faktorer samt kön, ålder och tidigare erfarenheter, vilket innebär att smärta är en subjektiv upplevelse som dessutom blir komplex. International association for the study of pain, IASP:s beskrivning av smärta innebär att upplevelsen av smärta är verklig för den som uttrycker smärta oavsett från vad som hittas vid en smärtutredning. Sjuksköterskan ska vårda barn enligt hälso- och sjukvårdslagen och ha barnets bästa i åtanke. Sjuksköterskans ansvar är att kunna bedöma och lindra barnets smärta samtidigt som hon skapar en relation till barnet för att kunna ge god vård. Sjuksköterskan ska också stödja föräldrarna och ge dem information.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta inom slutenvården. Som lämplig metod till det formade syftet valdes en systematisk litteraturstudie för att belysa och sammanställa forskningsresultat som finns inom det berörda området. Studiens resultat baserades på 14 artiklar som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig frustrerad och otillräcklig när barnets smärta inte kan lindras. Både främjande och hindrande omständigheter påverkade sjuksköterskans smärtbedömning och smärtlindring. En relation till barnet och föräldramedverkan underlättade sjuksköterskans bedömning och lindring av smärtan. Sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning korrelerade med sjuksköterskans kompetensnivå. Många sjuksköterskor observerade barnets beteende som bedömningsunderlag och litade inte på barnets skattning av sin smärta när barnet inte visade ett smärtbeteende. Sjuksköterskans ansvar är att ge god smärtlindring som kan underlättas genom att skapa en relation med barnet och lyssna på barnet. Sjuksköterskan måste se till alla behov som barnet har, även de psykiska och emotionella. Genom utbildning kan sjuksköterskans kunskap och attityder gentemot barns smärta och smärtlindring öka så att barnets vård optimeras och lidandet minskar.

1234567 1 - 50 of 1766
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf