Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 3944
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaberg, Alma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson Piittisjärvi, Patricia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av kliniskt introduktionsår: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett påtagligt samhällsproblem idag är den rådande brist på legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom den svenska sjukvården. I takt med att befolkningen ökar och medelåldern blir allt högre blir vikten av att bibehålla verksamma legitimerade sjuksköterskor allt mer påtaglig. Att komma ut i verksamheten som nyutbildad sjuksköterska kan upplevas som en stor utmaning och första tiden i yrket kan ses som en intensiv och krävande process. För att underlätta transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska har ett introduktionsprogram utformats i syfte att vägleda och stödja de nyblivna sjuksköterskorna.

    Författarnas syfte med studien är att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av ett kliniskt introduktionsår. Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie som utgår från Fribergs analysprocess där tio artiklar granskas och analyseras. Analysen resulterar i fyra identifierade huvudteman med tillhörande tretton subteman som tillsammans sammanfattar upplevelser av kliniskt introduktionsår som nyutexaminerad sjuksköterska. Identifierade huvudteman i arbetet är: ”Möjligheten till att få växa personligt och professionellt”, ”Att vara i rum för reflektion”, ”Att existera i en kravfylld tillvaro” samt ”Vikten av att ha kollegialt stöd inom räckhåll”. Resultatet påvisar flera fördelar med deltagandet i kliniskt introduktionsprogram men även vissa brister identifieras. Resultatet påvisar att upplevelser av krav under övergångsprocessen är återkommande hos de flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna som genomgår kliniskt introduktionsår. För att underlätta övergångsprocessen är faktorer så som en stödjande miljö, tillhörighet i personalgruppen och reflektion som verktyg viktiga komponenter. Författarna anser att vidare fördjupning kring upplevelser av ett introduktionsprogram och hur detta introduktionsprogram erfars ur ett sjuksköterskeperspektiv är av stor vikt i syfte att möta sjuksköterskans behov under det första yrkesverksamma året.

  • 2. Aasa, M
    et al.
    Dellborg, M
    Herlitz, Johan
    [external].
    Svensson, L
    Grip, L
    Risk Reduction for Cardiac Events After Primary Coronary Intervention Compared With Thrombolysis for Acute ST-Elevation Myocardial Infarction (Five-Year Results of the Swedish Early Decision Reperfusion Strategy [SWEDES] Trial)2010Ingår i: American Journal of Cardiology, ISSN 0002-9149, E-ISSN 1879-1913, Vol. 106, nr 12, s. 1685-1691Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Primary percutaneous coronary intervention (PPCI) for ST-elevation myocardial infarction compares favorably to thrombolysis. In previous studies the benefit has been restricted to the early postinfarction period with no additional risk decrease beyond this period. Long-term outcome after use of third-generation thrombolytics and modern adjunctive pharmaceutics in the 2 treatment arms has not been investigated. This study was conducted to compare 5-year outcome after updated regimens of PPCI or thrombolysis. Patients with ST-elevation myocardial infarction were randomized to enoxaparin and abciximab followed by PPCI (n = 101) or enoxaparin followed by reteplase (n = 104), with prehospital initiation of therapy in 42% of patients. Data on survival and major cardiac events were obtained from Swedish national registries after 5.3 years. PPCI resulted in a better outcome with respect to the composite of death or recurrent myocardial infarction (hazard ratio 0.54, confidence interval 0.31 to 0.95) compared to thrombolysis. This was attributed to a significant decrease in cardiac deaths (hazard ratio 0.16, confidence interval 0.04 to 0.74). The difference evolved continuously over the 5-year follow-up. After adjustment for covariates, a significant benefit remained with respect to cardiac death or recurrent infarction but not for the composite of total survival or recurrent myocardial infarction (p = 0.07). The observed differences were not seen in patients in whom therapy was initiated in the prehospital phase. In conclusion, PPCI in combination with enoxaparin and abciximab compares favorably to thrombolysis in combination with enoxaparin with a risk decrease that stretches beyond the early postinfarction period. Prehospital thrombolysis may, however, match PPCI in long-term outcome.

  • 3. Aasa, M
    et al.
    Henriksson, MF
    Dellborg, M
    Grip, L
    Herlitz, Johan
    [external].
    Levin, L-Å
    Svensson, L
    Janzon, M
    Cost and health outcome of primary percutaneous coronary intervention versus thrombolysis in acute ST-segment elevation myocardial infarction-Results of the Swedish Early Decision reperfusion Study (SWEDES) trial.2010Ingår i: American Heart Journal, ISSN 0002-8703, E-ISSN 1097-6744, Vol. 160, nr 2, s. 322-328Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In ST-elevation myocardial infarction, primary percutaneous coronary intervention (PCI) has a superior clinical outcome, but it may increase costs in comparison to thrombolysis. The aim of the study was to compare costs, clinical outcome, and quality-adjusted survival between primary PCI and thrombolysis. METHODS: Patients with ST-elevation myocardial infarction were randomized to primary PCI with adjunctive enoxaparin and abciximab (n = 101), or to enoxaparin followed by reteplase (n = 104). Data on the use of health care resources, work loss, and health-related quality of life were collected during a 1-year period. Cost-effectiveness was determined by comparing costs and quality-adjusted survival. The joint distribution of incremental costs and quality-adjusted survival was analyzed using a nonparametric bootstrap approach. RESULTS: Clinical outcome did not differ significantly between the groups. Compared with the group treated with thrombolysis, the cost of interventions was higher in the PCI-treated group ($4,602 vs $3,807; P = .047), as well as the cost of drugs ($1,309 vs $1,202; P = .001), whereas the cost of hospitalization was lower ($7,344 vs $9,278; P = .025). The cost of investigations, outpatient care, and loss of production did not differ significantly between the 2 treatment arms. Total cost and quality-adjusted survival were $25,315 and 0.759 vs $27,819 and 0.728 (both not significant) for the primary PCI and thrombolysis groups, respectively. Based on the 1-year follow-up, bootstrap analysis revealed that in 80%, 88%, and 89% of the replications, the cost per health outcome gained for PCI will be <$0, $50,000, and $100,000 respectively. CONCLUSION: In a 1-year perspective, there was a tendency toward lower costs and better health outcome after primary PCI, resulting in costs for PCI in comparison to thrombolysis that will be below the conventional threshold for cost-effectiveness in 88% of bootstrap replications.

  • 4.
    Abdolahad, Sandy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergerling, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet händer - Unga kvinnors upplevelser att leva med genmutation BRCA1 eller BRCA2: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

  • 5. Abdon, Nils Johan
    et al.
    Bergfeldt, Lennart
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hjärtstopp utlöst av läkemedel kanske vanligare än vi tror2010Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 107, nr 8, s. 521-525Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 6. Abdon, NJ
    et al.
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Andrersson, B
    Peripartumcardiomyopathi an often mised diagnosis2013Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, nr 23-24, s. 1152-1154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Peripartumkardiomyopati är en sällsynt form av hjärtsvikt. Diagnostiska kriterier är nytillkommen hjärtsvikt från sen graviditet och upp till fem månader efter förlossning, avsaknad av annan förklaring till hjärtsvikt och nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion Orsaken till tillståndet tros vara omvandling av prolaktin till en kardiotoxisk variant. Terapin är den etablerade, men ACE-hämmare och ARB får inte ges till ammande mödrar. Hjärttransplantation har tillgripits. Maligna hjärtarytmier har krävt behandling med implanterbar defibrillator och pacemaker. Hämning av produktionen av prolaktin med bromokriptin har gett goda resultat i en liten studie. Resultaten har inte bekräftats.

  • 7.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cardiopulmonary resuscitation quality during CPR practice versus during a simulated life-saving event.2018Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, Vol. 24, nr 4, s. 652-655Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: As a part of the emergency medical services, the Swedish fire brigade can increase the survival rate in out-of-hospital cardiac arrests.

    AIM: To compare the quality of cardiopulmonary resuscitation (CPR) performed by firefighters at a routine CPR practice versus when involved in a simulated life-saving event.

    METHODS: In this study, 80 firefighters divided into two groups performed CPR according to guidelines: one group indoors during a routine training session; the other group outdoors during a smoke diving exercise wearing personal protective clothing and self-contained breathing apparatus. Descriptive and inferential statistics were used to analyze the data.

    RESULTS: The results showed a tendency for the outdoor group to perform CPR with better ventilation and compression quality, as compared to the indoor group. The ventilation of the manikin was not hampered by the firefighters wearing personal protective clothes and self-contained breathing apparatus, as the Swedish firefighters remove their facial mask and ventilate the patient with their mouth using a pocket mask.

    CONCLUSIONS: Overall, the results in both groups showed a high quality of CPR which can be related to the fire brigade training and education traditions. CPR training is regularly performed, which in turn helps to maintain CPR skills.

  • 8.
    Abelsson, Anna
    et al.
    Jönköping University .
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Simulation as a means to develop firefighters as emergency care professionals.2018Ingår i: International Journal of Occupational Safety and Ergonomics, ISSN 1080-3548, E-ISSN 2376-9130, s. 1-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to evaluate the simulated emergency care performed by firefighters and their perception of simulation as an educational method.

    METHODS: This study had a mixed method with both a quantitative and a qualitative approach. Data were collected by simulation assessment, a questionnaire, and written comments. Descriptive analysis was conducted on the quantitative data whereas a qualitative content analysis was conducted on the qualitative data. Finally, a contingent analysis was used where a synthesis configured both the quantitative and the qualitative results into a narrative result.

    RESULTS: The cognitive workload that firefighters face during simulated emergency care is crucial for learning. In this study, the severity and complexity of the scenarios provided were higher than expected by the firefighters. Clearly stated conditions for the simulation and constructive feedback were considered positive for learning. Patient actors induced realism in the scenario, increasing the experience of stress, in comparison to a manikin.

    CONCLUSION: To simulate in a realistic on-scene environment increases firefighters' cognitive ability to critically analyze problems and manage emergency care. Simulation of emergency care developed the firefighters as professionals.

  • 9.
    Abelsson, Anna
    et al.
    School of Health Sciences, Jönköping University.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Trauma Simulation in Prehospital Emergency Care.2018Ingår i: Journal of trauma nursing : the official journal of the Society of Trauma Nurses, ISSN 1078-7496, Vol. 25, nr 3, s. 201-204Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Well-educated ambulance staff is a prerequisite for high-quality prehospital trauma care. The aim of this study was to examine how nurses in the ambulance service experienced participation in trauma simulation. Sixty-one nurses, working in an emergency ambulance service, performed simulated trauma care on four different occasions and afterward rated three statements on a 5-point Likert scale. A descriptive and inferential analysis was conducted. There are statistically significant increases between the pre- and posttests regarding all three statements: "I think simulation of severe trauma with manikins is realistic" (0.23 or 6% increase), "Simulation is a suitable method for learning severe trauma care" (1.3 or 38% increase), and "I am comfortable in the situation learning severe trauma care through simulation" (0.74 or 19% increase). With the experience of realism in simulation, participants become more motivated to learn and prepare for future events. If the participants instead feel uncomfortable during simulation training, they focus on their own feelings instead of learning. In a realistic simulated environment, participants are prepared to understand and manage the emergency care situation in clinical work. Participants learn during simulation when they are outside their comfort zone but without being uncomfortable or experiencing anxiety.

  • 10.
    Abika, Angela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jönsson, Evakajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur gör jag för att orka?: Stöd till närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag i Sverige många personer som har drabbats av en demenssjukdom. Att drabbas av demenssjukdom påverkar hela familjen och de närstående får ofta dra ett tungt lass vid vården av den sjuke. Många närstående sliter dygnet runt och löper därför stor risk att drabbas av hög stressbelastning och depression som följd. Demenssjukdom kan delas in i olika typer så som frontotemporal demens, Alzheimers sjukdom, vaskulärdemens. Olika typer av demens ger olika symtom men gemensamt är att de alla ger en kognitiv och känslomässig påverkan med bland annat nedsatt minnesfunktion, rastlöshet och oro. Syftet med studien var att undersöka vilka behov närstående som vårdar en demenssjuk i hemmet kan ha för att som sjuksköterska kunna stödja på bästa sätt. I denna studie har det använts elva artiklar varav sex är kvalitativa och tre kvantitativa samt två artiklar som var blandstudier med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Analysen av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka är kunskap om sjukdomen och kunskap om stöd som kan erbjudas, samt sex underkategorier.

    Resultatet visar att närstående har ett stort behov av utbildning och information, vilket de i dag inte tycker att de får tillräckligt av. De behöver dels kunskap om sjukdomen för att kunna förstå och ge en god vård, samt kunskap om sjukdomens utveckling för att kunna planera för framtiden. Det visar sig också att många närstående inte får tillräckligt information om hur de skall få kontakt med olika instanser, samt hur de kan söka olika stödåtgärder så som korttidsplats, dagverksamhet och avlösning i hemmet. För att närstående skall orka sköta den dagliga vården av den sjuke är det viktigt att han eller hon får tid att ta hand om sig själv. Som sjuksköterskor är det viktigt att ha en bra utbildning och en god förståelse för hur närstående och sjuka upplever sjukdomen, för att kunna ge en korrekt information samt att kunna stödja på bästa sätt.

  • 11. Abrahamsson, A
    et al.
    Springett, J
    Karlsson, L
    Ottosson, T
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Some Lessons from Swedish Midwives' Experiences of Approaching Women Smoker in Antenatal Care2005Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 21, nr 4, s. 335-345Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: to describe the qualitatively different ways in which midwives make sense of how to approach women smokers. DESIGN, SETTING AND PARTICIPANTS: a more person-centred national project 'Smoke-free pregnancy' has been in progress in Sweden since 1992. Using a phenomenographic approach, 24 midwives who have been regularly working in antenatal care were interviewed about addressing smoking during pregnancy. FINDINGS: four different story types of how the midwives made sense of their experiences in addressing smoking in pregnancy were identified: 'avoiding', 'informing', 'friend-making', 'co-operating'. KEY CONCLUSION: the midwives' story types about how they approached women who smoke illustrated the difficulties of changing from being an expert who gives information and advice to being an expert on how to enable a woman in finding out why she smoked and how to stop smoking. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: health education about smoking that is built on co-operation and dialogue was seen by the midwives as a productive way of working. The starting point should be the lay perspective of a woman, which means that her thoughts about smoking cessation are given the space to grow while she talks.

  • 12. Abrahamsson, Agneta
    et al.
    Vibeke, Bing
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Familjecentraler i Västra Götaland2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13. Abrahamsson, Birgitta
    et al.
    Berg, Marie-Louise U.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Annikki
    To recommend the local primary health-care centre or not: What importance do patients attach to initial contact quality, staff continuity and responsive staff encounters?2015Ingår i: International Journal for Quality in Health Care, ISSN 1353-4505, Vol. 27, nr 3, s. 196-200Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objective: This study aims to examine the circumstances associated with patients’ tendencies to recommend a primary care centre, based on four hypotheses, the initial contact’s quality, care relationship continuity, treatment encounter responsiveness and whether the significance of encounter responsiveness differs depending on whether the patient has been seeing a nurse or physician. Design: The study is based on the patient’ self-reported responses, retrieved from the Swedish National Patient Survey. The design is cross-sectional, and data were analysed using a binary logistic regression. Setting: Data were collected from three primary healthcare centres in the region of Västra Götaland, Sweden. Participants: A total of 362 patients (62% females) having visited any of three publicly run healthcare centres in September 2010 constitute the analytical sample. Participants were fairly evenly distributed across all age groups. Main Outcome Measures: Recommendation was captured by patients’ binary responses to the question: Would you recommend the visited primary healthcare centre? Results: The hypotheses involving initial contact quality, care relationship continuity and treatment encounter responsiveness were supported by the analyses. The latter was strongly associated with patient tendency to recommend the primary healthcare centre. However, the profession (nurse or physician) involved in the treatment encounter made no difference for the predictive significance of encounter responsiveness for a patient’s tendency to recommend the healthcare centre. Conclusions: Striving for stable and responsive patient/staff relationships and an open approach towards patients are potentially successful strategies for primary healthcare centres seeking to attract new patients and maintain current ones. (PsycINFO Database Record (c) 2015 APA, all rights reserved)(journal abstract)

  • 14.
    Abrahamsson, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hernberger, Barbro
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Hellre motion än tabletter”, Patienters erfarenheter av att få FaR vid diabetes typ 22008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk inaktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingår samtal om livsstilsförändringar gällande bland annat fysisk aktivitet, vilket kan innebära att Fysisk aktivitet på recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fått FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra män med diabetes typ 2 som hade fått FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna skrevs ned och analyserades därefter i fyra olika faser enligt Evans (2003). Studiens resultat presenteras i två huvudteman: Ökade motionsvanor och Ökad motivation och följande underteman: hellre motion än tabletter, för min egen skull, det blev allvar, insikt och hon ville väl. I diskussionsavsnittet framkommer att resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och lyfter fram diabetessjuksköterskans betydelse vid förskrivning av FaR när det gäller att motivera patienten till ökad fysisk aktivitet.

  • 15.
    Abrahamsson, Claes
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Intuberade patienters upplevelser av intensivvård. Om kampen mellan de overkligt onda och de verkligt goda2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som behandlas på en intensivvård möts av en miljö med teknisk utrustning, där slangar och sladdar är kopplade till olika övervaknings monitorer. Patienter som inte förmår upprätthålla en adekvat syresättning i vävnaden förses med en endotrakealtub som ansluts till en mekanisk ventilator. För att acceptera endotrakealtuben och behandling får patienterna sedering och analgetika. På intensivvården är personaltätheten hög och patienten lämnas sällan på rummet ensam och sjuksköterskan har en central roll i behandlingen och omvårdnaden. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva intuberade patienters upplevelser av intensivvård. Metoden: Litteraturöversikt där 11 artiklar ingår och en kvalitativ innehållsanalys metod har använts. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplever overkliga drömmar, mardrömmar och hallucinationer som obehagliga och skrämmande. De har svårt att urskilja vad som är verkligt och overkligt, flera olika faktorer påverkar upplevelserna av overklighet. Den teknologiska miljön runt patient, sjuksköterskans attityder och bemötande och omvårdnadssituationer triggar dessa overkliga upplevelser. Larm och oljud som stör, slangar och sladdar som gör det obekvämt och lampor som bländar. Patienterna beskriver sjuksköterskan ibland som bekväm, lat och kan förorsaka deras overkliga upplevelser. Att vara intuberad medför ett stort hinder för kommunikationen och närvaron av endotrakealtuben anser patienterna som den största anledningen till att kommunikationen upplevs både frustrerande och ångestfylld. Anhöriga har en stor och viktig betydelse under tiden på IVA. Anhöriga upplevs som verkligheten och kontakt med livet utanför IVA. Anhöriga får patienten att känna sig trygga och en anledning att kämpa vidare. Sjuksköterskan upplevs också av patienterna som den som ingjuter säkerhet, trygghet och ett ökat välbefinnande. Diskussion: En vårdrelation som bygger på ett ömsesidigt förhållande mellan sjuksköterska och patient minskar vårdlidandet och skapar en förutsättning för att patientens upplevelse av IVA förblir en verklighet under hela vårdtiden. Nyckelord: Overkliga upplevelser,

  • 16.
    Abrahamsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wiland, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av smärta hos patienter med obotlig cancersjukdom2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Smärta är det vanligaste symtomet till följd av obotlig cancersjukdom och inverkar på patientens livskvalité och välbefinnande i livets slutskede. Smärtan kan upplevas både som fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande. En god palliativ vård har som mål att lindra patientens lidande utefter dennes individuella behov och därigenom förbättra patientens livskvalité. Många sjuksköterskor upplever att cancersmärtan är svårbehandlad och kan känna en hjälplöshet när de inte lyckas lindra patientens smärta och lidande. En sammanställning av tidigare kvalitativa artiklar analyserades utefter Fribergs modell.

    Studiens resultat redogörs i ett huvudtema, Att leva med smärta, med fyra underteman. Patienter upplever smärtan till följd av cancer som ett hinder för vardagliga aktiviteter såväl som upplevelsen av beteende- och relationsförändringar. Dessutom framkommer det att cancersmärtan påminner patienten om sin obotliga cancersjukdom vilket skapar tankar kring livet, framtiden och döden. Sjuksköterskan har en betydande roll för upplevelsen av smärta hos patienten i sitt förhållningssätt och bemötande. Med hjälp av denna studie kan patienters upplevelse av smärta vid obotlig cancer i ett palliativt skede studeras och därmed bidra till ökad kunskap om fenomenet. Denna kunskap kan således användas till att lindra dessa patienters smärta och lidande vilket kan förbättra deras livskvalité i livets slutskede.

  • 17.
    Abrahamsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Thomée, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När sjuksköterskan möter transpersoner i vårdande kontext: Sjuksköterskans bemötande – en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Transpersoner är historiskt sett en utsatt grupp som avviker från normer och strukturer i samhället. Genom förnyade och nystiftade lagar arbetas det i Sverige för att transpersoner ska få den vård som krävs för en god hälsa. Utan god hälsa och vård kan lidande uppstå i form av skam och otrygghet. Kunskap är en förutsättning för god vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans bemötande av transpersoner i vårdande kontext genom att beskriva sjuksköterskans attityder gentemot och kunskap om personer med transidentitet. Metod: För att få en uppfattning om rådande forskning gjordes en litteraturstudie där innehållet strukturerades för att kunna urskilja subkategorier och därefter huvudkategorier. Artiklarna som analyserades var både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultat: Tre kategorier representerade studiens resultat och var följande: ”kunskap och förståelse”, ”attityder” samt ”bemötande”. Det framkom en omfattande okunskap om transpersoner hos sjuksköterskor. Attityderna varierade men var ganska genomgående ifrågasättande och negativa. Sjuksköterskor var ofta påverkade av normer, medvetet eller omedvetet, vilket tog sig uttryck genom ett diskriminerande, auktoritärt och stigmatiserande bemötande. Kategorierna visade sig ha tydliga samband, klinisk kunskap kunde exempelvis kopplas till mer positiva attityder. Det fanns därtill ofta en vilja hos sjuksköterskan att ge en god vård. Diskussion: Sjuksköterskans kunskap kan innebära skillnaden mellan god och diskriminerande vård. Utbildning om transpersoner brister vid många universitet, vilket speglas i en utbredd okunskap. Det är viktigt att teamarbete främjas för att en kompetent vård ska främjas. Diskriminering och stigmatisering kan motverkas genom att arbetsledare och sjuksköterskor tar sitt professionella ansvar.

  • 18.
    Abrahamsson, Jane
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Frida
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    När hjärtat sviktar: Den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom som för med sig en successiv kroppslig funktionsnedsättning. Ibland är förståelsen i vården liten för den äldre patientens förändrade livssituation då den ofta ses som en del av ett naturligt åldrande. Syftet är att beskriva den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien har genomförts som en litteraturstudie där materialet består av kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Medline och Pubmed där sökorden har kombinerats på olika sätt för att få fram relevanta artiklar. Den insamlade datan granskades och analyserades efter Evans (2002-2003) gällande innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudteman med subteman. Tema ett handlar om att symtomen ger en orkeslöshet som begränsar patientens liv. Tema två tar upp känslan av att bli en börda och vilka skuldkänslor det ger. Tema tre berör patientens tankar kring försämring av sjukdomen och döden. I tema fyra tar patienten åter kontroll över sitt liv genom att bygga relationer, få bekräftelse och göra aktiva val. I diskussionen tar vi bland annat upp frustrationen över att tvingas ta det lugnt och hur patientens oro kan visa sig i praktiken. Vi diskuterar också hur sjuksköterskan kan använda sig av den här kunskapen.

  • 19. Abtahi, F
    et al.
    Seoane, F
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Lindecrantz, K
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Electrical bioimpedance spectroscopy in time-variant systems: Is undersampling always a problem?2014Ingår i: Journal of Electrical Bioimpedance, ISSN 1891-5469, E-ISSN 1891-5469, Vol. 5, nr 1, s. 28-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last decades, Electrical Bioimpedance Spectroscopy (EBIS) has been applied mainly by using the frequency-sweep technique, across a range of many different applications. Traditionally, the tissue under study is considered to be time-invariant and dynamic changes of tissue activity are ignored by treating the changes as a noise source. A new trend in EBIS is simultaneous electrical stimulation with several frequencies, through the application of a multi-sine, rectangular or other waveform. This method can provide measurements fast enough to sample dynamic changes of different tissues, such as cardiac muscle. This high sampling rate comes at a price of reduction in SNR and the increase in complexity of devices. Although the frequency-sweep technique is often inadequate for monitoring the dynamic changes in a variant system, it can be used successfully in applications focused on the time-invariant or slowly-variant part of a system. However, in order to successfully use frequency-sweep EBIS for monitoring time-variant systems, it is paramount to consider the effects of aliasing and especially the folding of higher frequencies, on the desired frequency e.g. DC level. This paper discusses sub-Nyquist sampling of thoracic EBIS measurements and its application in the case of monitoring pulmonary oedema. It is concluded that by considering aliasing, and with proper implementation of smoothing filters, as well as by using random sampling, frequency-sweep EBIS can be used for assessing time-invariant or slowly-variant properties of time-variant biological systems, even in the presence of aliasing. In general, undersampling is not always a problem, but does always require proper consideration.

  • 20.
    Ackelid, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sunneskär, Ingela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vilken betydelse har svenska palliativregistret för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård: En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt statistik från svenska palliativregistret får patienter som är i ett palliativt skede inte optimal vård, det kan innebära ett ökat lidande för både patienter och närstående. Man kan tydligt se att flera av de tolv kvalitetsindikatorer som mäts, har låg eller mycket låg måluppfyllelse. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse svenska palliativregistret har för sjuksköterskor i mötet med patienter i behov av palliativ vård. Vi valde att intervjua sjuksköterskor, verksamma i kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ metod har använts med en induktiv ansats eftersom denna metod ansågs mest lämpad för att undersöka om sjuksköterskorna upplevde svenska palliativregistret som betydelsefullt i den palliativa vården. Resultatet redovisas i kategorier enligt följande: att öka trygghet i palliativt vårdande genom arbete med svenska palliativregistret, att dokumentera smärtskattning enligt svenska palliativregistret, att utveckla arbetssätt för ökad måluppfyllelse i svenska palliativregistret samt att driva processarbetet med svenska palliativregistret. I intervjuerna framkom att sjuksköterskorna är mycket engagerade i den palliativa vården och månar om att etablera god kontakt genom att skapa trygghet både till patient och närstående. Sjuksköterskorna uttryckte över lag att arbetet med svenska palliativregistret förbättrar den palliativa vårdens kvalitet och vårdinnehåll, som t.ex. symtomlindring, brytpunktssamtal, munhälsa men även teamarbete förbättras. Smärtlindring är enligt sjuksköterskorna det mest prioriterade området, trots det saknas rutiner för dokumenterad validerad skattning med smärtskattningsskalor, vilket krävs för att kunna göra korrekta registreringar av kvalitetsindikatorerna i svenska palliativregistret. Det har framkommit i intervjuerna att kompetensutveckling i de egna verksamheterna har skett med fokus på svenska palliativregistrets kvalitetsindikatorer, detta har bidragit till att täckningsgraden i svenska palliativregistret ökat. Det är indikatorer på att vårdens kvalitet och vårdinnehåll i livets slutskede förbättrats i kommunal hälso- och sjukvård.

  • 21.
    Adekunle, Kayode
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Åkesson, Dan
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Skrifvars, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Biobased Composites Prepared by Compression Moulding using a Novel Thermoset Resin from Soybean oil and a Natural Fibre Reinforcement2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Biobased composites were manufactured by using a compression moulding technique. Novel thermoset resins from soybean oil were used as matrix while flax fibres were used as reinforcement. The airlaid fibres were stacked randomly while woven fabrics were stacked crosswisely (90°) and impregnation was done manually. The fibre/ resin ratio was 60% to 40%.

  • 22.
    Adelzadeh, Nilofarr
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjorth, Klara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När det prehospitala uppdraget blir övermäktigt: Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med hjärtstopp2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp hos barn i åldrarna 0-16 år är ett ovanligt tillstånd och drabbar cirka 100 barn årligen i Sverige. Den främsta orsaken till hjärtstopp hos barn är drunkning, trauma, luftvägsstopp, lungsjukdom och plötsligt spädbarnsdöd. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn 0-16 år med hjärtstopp prehospitalt. Genom ostrukturerade öppna intervjuer med en kvalitativ forskningsmetod där en induktiv ansats valts var avsikten att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenhet av vårdandet av barn med hjärtstopp. Åtta sjuksköterskor deltog. De arbetar eller har arbetat inom ambulanssjukvården och vårdat minst ett barn med hjärtstopp i åldrarna 0-16 år. Antal år i tjänst, utbildning, kön och ålder skiljde deltagarna åt. Genom kvalitativ innehållsanalys analyserades insamlad data till kategorier och resulterade i När det blir övermäktigt och overkligt, Samtal som riskerar att utebli och En händelse som aldrig glöms.

    Studiens resultat visar att sjuksköterskor som arbetar i ambulansverksamhet kan få uppdrag som upplevs som övermäktiga. Ett sådant uppdrag innebär att ta beslut som är livsgörande för kritiskt sjuka barn samtidigt som de egna känslorna måste sättas åt sidan. Att arbeta med kompetent personal speciellt om kollegan var högre utbildad, skapade trygghet och en känsla av att kunna dela på ansvaret. För att lättare kunna hantera strömmen av känslor framkom det ett behov av att erbjudas samtal efter avslutat uppdrag samtidig med ett behov av att bli tagen ur tjänst under pågående pass. Önskvärt var också utvidgade utbildningsmöjligheter för att utvecklas inom vårdandet av kritiskt sjuka barn. Vidare påvisar resultatet att det finns ett behov av bekräftelse för att känna sig nöjd med sin egen insats. Därför upplevdes det viktigt att veta att omhändertagandet av barnet varit bra. Detta skapar även trygghet och självsäkerhet inför kommande och liknande situationer.

  • 23.
    Aderstedt, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gabrielsson, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Organdonation: Anestesisjuksköterskans uppfattningar av att delta vid organdonation från avlidna2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering

    Forskning rörande perioperativa sjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen är ganska begränsad. De flesta studier är internationella och det kan vara svårt att applicera till svenska förhållanden. Studier som gjorts särskiljer inte perioperativ personal som grupp. Därmed blir det svårt att identifiera de olika personalkategoriernas uppfattningar från varandra.

    Syfte

    Studiens syfte är att kartlägga anestesisjuksköterskors uppfattningar av att delta i organdonationsprocessen från avlidna patienter.

    Metod

    Författarna har valt att göra en kvalitativ studie. Författarna intervjuade sex anestesisjuksköterskor på tre olika sjukhus, på olika sjukhusnivåer. Datainsamlingen har skett med öppna intervjuer som skrivits ut ordagrant och sedan analyserats med fenomenografi utifrån Alexanderssons modell.

    Resultat

    Resultatet presenteras i tre beskrivningskategorier. Uppfattningar i relation till professionen, uppfattningar i relation till ingående organdonationsteam och uppfattningar i relation till existentiella perspektiv.

    Diskussion

    Resultatet visar att anestesisjuksköterskan vill göra det lilla extra under operationen av respekt för donatorn men även för mottagarna av de olika organen. Anestesisjuksköterskan är av uppfattningen att det gästande uttagsteamet är lätt att samarbeta med, att de gärna informerar och berättar och att en positiv utveckling i samarbetet har skett över tid. Vid avstängning av ventilatorn under en organdonation upplever de att de tappar sin roll i teamet och att de som anestesisjuksköterskor inte har en tydlig funktion. Samtidigt vill de vara med hela vägen tills operationen är färdig. Stöd och support från sin egen organisation efter en organdonation uppfattas som bristfällig. De samtalar ibland sinsemellan i det team som varit engagerade i ingreppet ofta i samband med att operationssalen iordningställs efteråt. Någon organiserad debriefing inom organisationen verkar inte finnas.

  • 24. Adielsson, A
    et al.
    Hollenberg, J
    Karlsson, T
    Lindqvist, J
    Lundin, S
    Silfverstolpe, J
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Increase in survival and bystander CPR in out-of-hospital shockable arrhythmia: bystander CPR and female gender are predictors of improved outcome. Experiences from Sweden in an 18-year perspective2011Ingår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 97, nr 17, s. 1391-1396Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives In a national perspective, to describe survival among patients found in ventricular fibrillation or pulseless ventricular tachycardia witnessed by a bystander and with a presumed cardiac aetiology and answer two principal questions: (1) what are the changes over time? and (2) which are the factors of importance? Design Observational register study. Setting Sweden. Patients All patients included in the Swedish Out of Hospital Cardiac Arrest Register between 1 January 1990 and 31 December 2009 who were found in bystander-witnessed ventricular fibrillation with a presumed cardiac aetiology. Interventions Bystander cardiopulmonary resuscitation (CPR) and defibrillation. Main outcome measures Survival to 1 month. Results In all, 7187 patients fulfilled the set criteria. Age, place of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) and gender did not change. Bystander CPR increased from 46% to 73%; 95% CI for OR 1.060 to 1.081 per year. The median delay from collapse to defibrillation increased from 12 min to 14 min (p for trend 0.0004). Early survival increased from 28% to 45% (95% CI 1.044 to 1.065) and survival to 1 month increased from 12% to 23% (95% CI 1.058 to 1.086). Strong predictors of early and late survival were a short interval from collapse to defibrillation, bystander CPR, female gender and OHCA outside the home. Conclusion In a long-term perspective in Sweden, survival to 1 month after ventricular fibrillation almost doubled. This was associated with a marked increase in bystander CPR. Strong predictors of outcome were a short delay to defibrillation, bystander CPR, female gender and place of collapse.

  • 25.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Measurements of time intervals after in-hospital cardiac arrest give important information but can be further improved.2016Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Adielsson, Anna
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Karlsson, Thomas
    University of Gothenburg.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Lundin, Stefan
    Sahlgrenska University Hospital.
    Hirlekar, Geir
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital.
    A 20-year perspective of in hospital cardiac arrest: Experiences from a university hospital with focus on wards with and without monitoring facilities.2016Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 216, s. 194-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Knowledge about change in the characteristics and outcome of in hospital cardiac arrests (IHCAs) is insufficient.

    AIM: To describe a 20year perspective of in hospital cardiac arrest (IHCA) in wards with and without monitoring capabilities.

    SETTINGS: Sahlgrenska University Hospital (800 beds). The number of beds varied during the time of survey from 850-746 TIME: 1994-2013.

    METHODS: Retrospective registry study. Patients were assessed in four fiveyear intervals.

    INCLUSION CRITERIA: Witnessed and nonwitnessed IHCAs when cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted.

    EXCLUSION CRITERIA: Age below 18years.

    RESULTS: In all, there were 2340 patients with IHCA during the time of the survey. 30-Day survival increased significantly in wards with monitoring facilities from 43.5% to 55.6% (p=0.002) for trend but not in wards without such facilities (p=0.003 for interaction between wards with/without monitoring facilities and time period). The CPC-score among survivors did not change significantly in any of the two types of wards. In wards with monitoring facilities there was a significant reduction of the delay time from collapse to start of CPR and an increase in the proportion of patients who were defibrillated before the arrival of the rescue team. In wards without such facilities there was a significant reduction of the delay from collapse to defibrillation. However, the latter observation corresponds to a marked decrease in the proportion of patients found in ventricular fibrillation.

    CONCLUSION: In a 20year perspective the treatment of in hospital cardiac arrest was characterised by a more rapid start of treatment. This was reflected in a significant increase in 30-day survival in wards with monitoring facilities. In wards without such facilities there was a decrease in patients found in ventricular fibrillation.

  • 27.
    Adolfsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Viding, Mathilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den psykiska ohälsan ökar i samhället och allt fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. Samsjukligheten mellan psykisk och somatisk sjukdom gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa behöver vård på somatiska avdelningar. Olika former av attityder förekommer i mötet med patienterna med psykisk ohälsa. De negativa attityderna kan leda till att patienterna inte alltid får den omvårdnad de behöver och riskerar därför att utveckla ytterligare ett lidande. Vårt syfte är därför att undersöka sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom olika vårdformer och se varför de förekommer. Studien gjordes genom att studera tio artiklar i form av en litteraturöversikt. Tre huvudteman identifierades i resultatet, vilka var rädsla, organisation och erfarenheter. Studien identifierade att sjuksköterskor var i behov av mer kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa för att kunna ge bättre vård till denna patientgrupp. Negativa attityder berodde framförallt på okunskap kring ämnet. Den kunskap sjuksköterskan bär med sig från grundutbildningen uppfattades som otillräcklig. En mer omfattande utbildning kring psykisk ohälsa kan få stigmatiseringen till denna patientgrupp att minska. Genom att ge bättre vård till patienter med psykisk ohälsa kan patienterna undvika långa vårdtider och tillfrisknandet främjas.

  • 28.
    Adolfsson, Johan
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jardenius, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patientens upplevelse av att bli vårdad av deltidsbrandmän i samband med akut bröstsmärta: En kvalitativ intervjustudie om att bli akut sjuk på landsbygden2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Räddningstjänsten är i stor utsträckning utplacerad på små orter och har betydligt fler stationer är vad ambulanssjukvården har. Räddningstjänsten har större möjligheter än ambulanssjukvården att snabbt vara på plats hos en svårt sjuk patient. Verksamheten med sjukvårdslarm har pågått i många år, men hur patienten upplever vården är inte väl studerat. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med akut bröstsmärta upplever att bli vårdade av deltidsbrandmän under ett sjukvårdslarm. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Åtta intervjuer genomfördes med informanter boende på två skilda geografiska områden i södra Sverige. Efter analys framkom 21 stycken underkategorier som kunde sorteras in under sex kategorier. Kategorierna är; väntan på hjälpen, kunskap och utbildning, närhet och närvaro, vårdhandling, lokal närhet/vara igenkänd samt vårdarnas förhållningssätt. Innehållet i dessa kategorier med tillhörande underkategorier ger en översiktlig bild av hur patienterna uppfattar den vård de får av brandmännen. Patienterna uppskattar särskilt den snabba hjälp som brandmännen kan erbjuda, patienterna blir lugnade och de känner sig trygga i deras sällskap. Brandmännen pratar med patienten, kontrollerar vitalparametrar och ger syrgas. Syrgasen uppskattas mycket av patienterna.

  • 29.
    Adolfsson, Kristin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patriksson, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbete utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

  • 30.
    Adolfsson, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Pavlovic, Jenny
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mina kollegor är min andra familj: Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att hantera känslomässigt sin arbetssituation2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum. De påtalade också hur de konfronteras med patienters tunga verklighet och att möta sorg, vilket väcker känslor av rädsla, ilska, frustration och maktlöshet. De betonade behov av stöd för att orka hantera sina egna känslor där kollegor sågs som en andra familj men även den egna familjen är ett stöd. De ifrågasatte de möjligheter till stöd som erbjöds i organisationen, men framförallt betonade de att ingen annan än kollegor kunde förstå. Ur ett framtida arbetssmiljöperspektiv är detta viktigt att uppmärksamma för att möjliggöra att hälsa bevaras bland ambulanspersonal.

  • 31.
    Adolfsson, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Thiger, Sofia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Det händer inte mig?! Om att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn.2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Autism tillsammans med utvecklingsstörning medför ett flertal olika funktionsnedsättningar, exempelvis kommunikationssvårigheter, hyperaktivitet och ritualbeteenden. Föräldrarnas livsvärld påverkas i form av en fullständig anpassning av livet utefter barnets behov. Studien bygger på en kvalitativ analys av fyra biografier, vilket ger en god inblick i föräldrarnas livsvärld. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Första tiden med den nya familjemedlemmen; förändrade levnadsvilkor; att få vardagen att fungera samt att inte längre orka kämpa, vilka beskriver föräldrarnas upplevelse av att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn i Sverige. I vårdarbetet möter sjuksköterskan dessa föräldrar och barn. Föräldrarna upplever att det i mötet med sjuksköterskan är viktigt att sjuksköterskan ser och bekräftar både föräldrarna och barnet i situationen familjen befinner sig i, vilket inte alltid är en självklarhet. Då sjuksköterskan får en bättre inblick i föräldrarnas vardag ökar möjligheten till förståelse för föräldrarnas livsvärld. Sjuksköterskan kan utifrån detta minimera risken för upplevelse av kränkning vilket föräldrarna ibland beskriver som ett resultat av sjuksköterskans agerande. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan bedriva en bättre anpassad vård, både för föräldrarna och barnet.

  • 32. Adriansson, C
    et al.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergbom, I
    The use of topical anaesthesia at children's minor lacerations: an experimental study2004Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 12, nr 2, s. 74-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: In a great many situations within health care and treatment, children are subjected to unnecessary pain and suffering. When local anaesthetics is to be administered the child can experience this as incomprehensible especially when the nursing staff assures the child that no pain would be felt, only to discover soon after, that it actually did hurt at the moment of anaesthetic infiltration. The soothing of pain during the suturing of wounds in emergency wards can be reduced, ensuring that unnecessary pain in the cafe-and-treatment process is mot meted out to children. In order to prevent this (subjection to unnecessary pain), and by improving accepted practice, it was interesting to investigate whether children felt pain at the time of infiltration anaesthesia following the initial topical anaesthesia. Aim: The aim of the present study was to investigate the effects of introductory topical anaesthesia using Xylocain solution dropped in the wound prior to a definitive infiltration-anaesthesia. An experimental, prospective design was used where children were included in either an experimental group or a control group. The experimental group (n=10) were given a Xylocain solution while the control group (n=10) received physiological Sodium solution. Data collection for the study was made by making VAS estimates and by interviews. Result: The study shows that a certain alleviation of pain does occur when using Xylocain but no statistically significant difference exists between the two groups. Irrespective of whether the children received an introductory topical anaesthesia with Xylocain or Sodium solution at the time of infiltration anaesthesia, they expressed pain in connection with infiltration. The study also shows that many children express fear and anxiety. Conclusion: Current research highlights the difficulties involved in offering children a really satisfactory form of pain relief in connection with infiltration anaesthesia and suturing of wounds. It is urgent to throw more light on children’s pain, both from a nursing and from a medical point of view. No statistically significant difference was found in children’s reported pain, after treatment with Xylocain but the solution can have a positive effect at the time of the infiltration jab, but a larger study needs to be done in order to establish this firmly.

  • 33.
    Adriansson, Sophie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Hillevi
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förstföderskors upplevelser kring telefonkontakt med barnmorska på förlossningsavdelning inför förestående förlossning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt.

    Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.

  • 34.
    Adrovic, Ninella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fasth Nilsson, My
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet med en påse på magen: Upplevelser av att leva med en tarmstomi2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2015 uppskattades det finnas 43 000 individer med stomi i Sverige och denna siffra har sedan 2006 ökat successivt i hela landet. Stomin inverkar på individens sociala och intima liv och påverkar vardagliga aktiviteter och dagliga rutiner. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi. Resultatet presenteras utifrån tre teman: upplevelser av stöd och information, upplevelser av att vara annorlunda och upplevelser av en ny livssituation. Nio underteman bildades utifrån dessa rubriker. Resultatet visar att tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Det konstateras att tarmstomi har en negativ inverkan i de flesta fall. Familj, närstående och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för att individerna ska uppnå hälsa och välbefinnande.

  • 35.
    af Ekenstam, Albert
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindström, Erik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av stressrelaterad ohälsa: En rörelse mellan balans och obalans2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.

    Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans. Metoden bygger på en litteraturstudie där enbart kvalitativa artiklar använts. I resultat framkom två teman: upplevelser av obalans och att finna balans med tillhörande subteman som presenteras i en vågrörelse. De drabbade lever ofta ett liv med höga krav, ensidiga relationer och tar även ett stort ansvar både i hemmet och på arbetet. Utan återhämtning och vila blir denna livsstil ohållbar vilket leder till en nedåtgående rörelse där "att nå botten" blir en slutstation men även en vändpunkt för de drabbade. Genom att förstå och ha kunskap om hur det är att leva med och uppleva stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskan stödja, skapa tillit och skapa en miljö så att den drabbade åter kan finna den balans som krävs för att uppnå hälsa.

  • 36.
    Affland, Susanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jernberg Åkerstein, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med funktionsnedsättningar efter en strokediagnos: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

  • 37.
    Afrah, Nasro
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rezvanfar, Monika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vård av patienter vid livets slut: ur ett sjuksköterskeperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier. Eftersom denna studie endast tar upp likheter och inte skillnader i studiernas resultat benämns analysmetoden som används i studien som en modifierad typ av Axelssons analysmetod. Resultatet bygger på nio vårdvetenskapliga kvalitativa studier. I resultatet redovisas fem teman: otrygghet och osäkerhet i vårdande, svårigheter att kommunicera med patienten, sjuksköterskans känslor i vårdsituation, möten med patienters kamp i sitt lidande och känslor i samband med patientens död. Det framgår i resultatet att sjuksköterskans tidigare erfarenhet av att vårda patienter vid livets slut påverkar hur sjuksköterskan hanterar relationen med patienten och dennes död samt hur sjuksköterskan vårdar patienten. I resultatet framgår också sjuksköterskans behov av ökad kunskap om hur kommunikationen mellan sjuksköterska och patient ska ske, men också hur sjuksköterskan hanterar sina känslor vid vård av patienter vid livets slut. Även vikten av att samtala om livet och död lyfts fram i resultatet. I diskussionen lyfts det fram hur tidigare erfarenheter av att vårda patienter vid livets slut kan påverka sjuksköterskan i sitt arbete att tillgodose god vård för patienten som befinner sig vid livets slut. God kunskap om den palliativa vården kan hjälpa sjuksköterskan att tillgodose patientens olika behov, samt underlättar sjuksköterskans hantering av olika vårdsituationer.

  • 38.
    Afzali, Wagma
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Didkovskaya, Marina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Vi är alltid nära dem” Föräldrars upplevelser av att ha ett barn med typ 1 diabetes2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som kan drabba människor i olika åldrar men framför allt barn och ungdomar. I Sverige finns det nästan 8000 barn som har diabetes. Det är omkring trettio procent av barnen som behandlas på en vuxenavdelning av olika anledningar. Även om barn och ungdomar kan ta ett större eget ansvar för att sköta sin sjukdom när de blir äldre så behöver de fortfarande föräldrarnas stöd. Familj i sin helhet kan förändras om någon av familjemedlemmar blir sjuk. Diabetessjukdom hos barn kan medföra stora förändringar i föräldrarnas livssituation och deras föräldraroll kan komma att präglas av större krav och ökat ansvar. Därför är det mycket viktigt i den förändrade situationen att föräldrarna får stöd och adekvat information av kunniga sjuksköterskor. Det är väsentligt för sjuksköterskorna att öka sin kunskap och förståelse för föräldrarnas situation. Syftet med detta arbete är att belysa hur barnets typ 1 diabetes påverkar föräldrarnas vardag. Metoden som vi har valt är en kvalitativ litteraturstudie byggd på forskning kring föräldrarnas erfarenheter av att leva med ett barn som har diabetes typ-1. Artiklarna söktes i databaser: Medline, PubMed, Cinahl och Academic Search Premier. Modellen för analysen som vi har använt tillämpas för att utföra syntesen av kvalitativa texter. Under analysarbetet kom vi fram till följande sex teman: En balansgång i vardagen, Oro för att inte räcka till, Tankar om framtiden, Strategier för att hantera barnets sjukdom, Ett liv med de förändrade relationerna, Förväntningar på sjukvården. Våra slutsatser är att föräldrarna upplever att deras vardagliga liv och föräldraroll i samband med barnets sjukdom har förändrats. De som är primära vårdare till sina diabetessjuka barn behöver ett praktisk och känslomässigt stöd från sjukvårdspersonalen för att klara den förändrade situationen i sin vardag och för att hjälpa sina diabetessjuka barn att uppleva välbefinnande så långt som möjligt.

  • 39.
    Agebratt, Maj-Britt
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svantesson, Helen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förändringsmotstånd i en vårdorganisation: Ett multidimensionellt dilemma2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förändringsmotstånd vid införande av IT-stöd är ett förekommande fenomen inom vårdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstås som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att få ökad förståelse och kunskap om fenomenet ”förändringsmotstånd”. Kvalitativ ansats där litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, är den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förändring och motstånd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse. Generella och specifika uttryck identifierades där de generella kunde beskrivas som Attityd, Brist på kommunikation, Medarbetarens person och Brist på resurser, medan de specifika bestod av IT-teknik, Brist på resurser, och Medarbetarens person. Förståelse för begreppet nås av att dess förutsättningar och konsekvenser påvisas, vilka visade att förutsättningarna var; Förändring, kultur, brist på tid och brist på pedagogik, och konsekvenser var; maktlöshet, envägskommunikation, ovilja att lära sig och stress. Vid prövningen av de framkomna uttrycken, genom ett typfall, gränsfall och ett motexempel, gavs resultatet att giltigheten i framvaskat material höll. Begreppet och fenomenet ”förändringsmotstånd” är ett multidimensionellt dilemma dvs. att det är flera delar som ska förstås och samverka. Kunskap om mänskliga processer behövs inom organisationen när förändring ska genomföras. Bemötande av förändringsmotstånd ur pedagogens synvinkel, vid införandet av IT-stöd ger olika förhållningssätt utifrån antagen syn på utvecklingslära. Ledning, stöd och återkoppling i förändringsprocessen visade sig vara viktiga faktorer om förändringen accepteras eller förkastas av medarbetarna. Även resurser i form av tid och goda förutsättningar tycktes vara avgörande för om förändringsprocessen ska lyckas.

  • 40.
    Agnarsson, Erika
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mellberg, Charlotte
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Det är en pärs att ligga sjuk, man är ju lite i underläge” Upplevelser av att bli vårdad på en utbildningsvårdavdelning2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns idag begränsade kunskaper om hur patienter upplever att bli vårdade av sjuk-sköterskestudenter på en utbildningsvårdavdelning, UVA, där antalet studenter är större än på en vanlig vårdavdelning. På Södra Älvsborgs sjukhus utbildningsvårdavdelningar utgår vården från ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet innebär ett förhåll-ningssätt hos vårdaren som kännetecknas av integritet och värdighet. Patienten ska kän-na ett förtroende får vårdaren och vården. Utbildningsvårdavdelningarna, ”UVORNA”, skall ur detta perspektiv organisera det praktiska arbetet. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse över hur patienter upplever vårdandet på en UVA. För att erhålla patienters erfarenheter valdes en empirisk studie med öppna intervjuer och kvalitativ innehålls analys med induktiv ansats av intervju materialet. Resultatet visar på både livsgivande relationer med student och övriga vårdare samt relationer som leder till vårdlidande i hälsoprocessen. Livsgivande relationer var när informanten blev sedd och lyssnad på samt när informanten fick ”kroppslig omvårdnad”. Detta skapade ett förtro-ende och tillit till vårdarna. Vårdlidande uppstod när ingen uppföljning av lidandet gjor-des samt bristande integritet och kompetens. Trots att patienten beskriver problem i sin vårdprocess så tyckte ändå patienterna vården i sin helhet är god. I diskussionen förs frågan om studenternas behov av träning står över patientens önskan om att få möta en sjuksköterska. Studenterna behöver utveckla sina färdigheter i kommunikation för att möta patientens behov. Reflektion tillsammans med handledaren är nödvändig för att få ihop teoretisk kunskap med erfarenhet. Vidare diskuteras om vården alltid kan förhindra att ett vårdlidande uppstår men att det i vilket fall är viktigt att medvetenheten kring vårdlidandet ökar.

  • 41.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hjälte, L
    Johansson, C
    Wireklint-Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Culture and care in the Swedish ambulance services2005Ingår i: Emergency Nurse, ISSN 1354-5752, E-ISSN 2047-8984, Vol. 13, nr 8, s. 30-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 42.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    To Handle the Unexpected: The meaning of caring in pre-hospital emergency care2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 1, s. 33-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The patient’s voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients’ situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s).

  • 43.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jansson, L
    Making up one’s mind: Patients Experiences of Calling an Ambulance2006Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 14, nr 1, s. 11-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue of the inappropriate use of ambulance transport and care has mainly been studied from the professionals’ and caregivers’ perspective, with few studies focusing on the patient and his/her experiences. To further understand whether patients use ambulance care in an inappropriate manner and, if so, why, it is important to obtain an overall picture of the patients’ existential situation at the time they call an ambulance. The aim of this study was to analyse and describe patients’ experiences related to the decision to call an ambulance and the wait for it to arrive. The design was explorative, and twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. Qualitative content analyses were performed. The findings showed that calling for an ambulance is a major decision that is preceded by hesitation and attempts to handle the situation by oneself. Our conclusion is that the definition of inappropriate use of valuable health care resources should not be based solely on the professionals’ point of view but also take account of the patients’ reactions when they experience a threat to their life and health.

  • 44.
    Ahlborg, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nordgren, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Moralisk stress uppstår när sjuksköterskan vet vad som är moraliskt rätt att göra i en situation men hindras från att göra detta på grund av rådande arbetsförhållanden. Sjuksköterskan med sin akademiska utbildning inom vårdvetenskap samt en grundläggande önskan om att kunna hjälpa och att göra gott mot andra, arbetar idag i en vårdorganisation med allt större fokus på ekonomi och effektivitet. Det sjuksköterskan fostrats i inom vårdvetenskapen kan upplevas allt svårare att leva upp till. Obalansen mellan vårdbehov och vårdtillgång försätter dagligen sjuksköterskor i situationer som skapar moralisk stress.

    Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och åtta underteman. De tre huvudtemana är: Moralisk stress relaterat till vårdandet, moralisk stress relaterat till arbetsmiljö och organisation samt moralisk stress relaterat till sjuksköterskan. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever moralisk stress. Moralisk stress upplevs i olika situationer och av olika anledningar. Den vanligaste orsaken till moralisk stress är hög arbetsbelastning relaterat till otillräcklig bemanning. Moralisk stress kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt yrke inom vården. I diskussionen lyfts bland annat hur moralisk stress får konsekvenser för vårdrelationen och vårdkvaliteten men också för sjuksköterskorna själva och deras inställning till sitt arbete.

  • 45.
    Ahlebrand Lorenzen, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hansson, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Anestesisjuksköterskeutbildningen: En enkätundersökning av anestesisjuksköterskeprogrammet ”En specialistutbildning på avancerad nivå”2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens anestesisjuksköterskeutbildning är en specialistsjuksköteskeutbildning på avancerad nivå och ska ge en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor för att klara ett självständigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vårdbehov samt kunna utvärdera dessa genom omvårdnadsåtgärder. Utbildningens mål utmynnar i en god och säker vård för patienten vilket innefattar väl utbildad personal. Lärandet beskrivs som en process, en utveckling av förståelse. Det talas om lärprocessen som antingen yt- eller djupinriktad. Vid ytinriktning finns en intention att enbart klara uppgiftens krav medan vid djupinriktning finns en intention att förstå, vilket ger en ökad förståelse. Syftet med denna studie är att undersöka om anestesisjuksköterskeutbildningen idag motsvarar de krav som ställs på nyutexaminerade anestesisjuksköterskor. Dagens anestesiutbildning vid lärosätena Borås, Göteborg och Halmstad som belyses i studien är på ett år och där är kursplanerna likartade inom de teoretiska kurserna. Utbildningen innehåller både teori, praktik och en uppsats del vilken är obligatorisk i Borås och Göteborg men inte i Halmstad. Datainsamlingen skedde via en enkätundersökning av de studenter som påbörjade sin vidareutbildning under 2009. Det var 39 respondenter från de tre olika lärosäterna som svarade. Flertalet av enkätfrågorna besvarades med hjälp av likertskala och svaren analyserades kvantitativt vilket presenteras i stapeldiagram. Resultatet visade att oavsett ålder och tidigare yrkeserfarenhet så framkommer önskemål om förlängd utbildning för att få en fördjupad förståelse som ger ett helhetsperspektiv. Resultatet av studien kan leda till ökad medvetenhet när det gäller utbildningslängd samt vikten av att integrera teori och praktik under utbildningen.

  • 46.
    Ahlgren, Ellinore
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjalmarsson, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av vården på BB vid första barnets födelse: Intervjuer med icke-bärande kvinnor i samkönade relationer2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I barnmorskans kunskapsområde ingår att vårda kvinnor före, under och efter förlossning samt att ge stöd i föräldraskapet. Oftast sker vården efter ett barns födelse på BB. Enligt WHO ska vården innefatta hela familjen. Tidigare forskning visar att kvinnor som får barn i en samkönad relation önskar att båda kvinnorna blir bekräftade som likvärdiga föräldrar av vårdpersonal, samt att ett öppet, intresserat och kompetent förhållningssätt som utgår ifrån den enskilda familjens behov är betydelsefullt. Det finns begränsat med forskning som enbart handlar om den icke-bärande kvinnan i samband med barnafödande. I den forskning som finns framkommer dock att det finns en bristande kunskap hos barnmorskor för den icke-bärande kvinnans roll, och att kvinnorna ibland bemöts utifrån ett heteronormativt synsätt genom att ses som pappan i relationen.

    Syftet med studien är att beskriva hur vården på BB upplevs vid första barnets födelse av den icke-bärande kvinnan i en samkönad relation. Kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts där datainsamlingen gjorts genom intervjuer med 14 kvinnor. Datan har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i temat Att bli stärkt eller begränsad i föräldrarollen. Under temat har de två kategorierna Vikten av att bli inkluderad i vården och Att möta vården utifrån att inte tillhöra heteronormen samt sju underkategorier presenterats. Studiens resultat påvisar vikten av att den icke- bärande kvinnan inkluderas i vården. För att den icke-bärande kvinnan ska uppleva en god vård krävs kunskaper om barnafödande i samkönade relationer samt ett öppet förhållningssätt för olika familjekonstellationer hos vårdpersonalen. Barnmorskan på BB har möjlighet att stärka den icke-bärande kvinnan i sin föräldraroll, samtidigt som negativa upplevelser i vården kan resultera i att kvinnan upplever sig begränsad i sin föräldraroll.

  • 47.
    Ahlgren, Mathilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård: en enkätstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kompetens om palliativ vård hos sjuksköterskor är nödvändigt för att främja vårdens kvalitet och därigenom patientens livskvalitet. Det är dock oklart hur kompetensen om palliativ vård ser ut bland sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården. Syftet med studien var att beskriva och jämföra kompetensen om palliativ vård hos sjuksköterskor i kommunens hemsjukvård.

    Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med en enkät som skickades ut till 256 sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvården i Jönköpings kommun. Av dessa svarade 63 på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 25 %. Enkäten undersökte sjuksköterskors kompetens i palliativ vård utifrån kunskap om symtomlindring, systematisk användning av skattningsinstrument, kompetens i teamarbete, att samtala och att möta människor i livets slutskede.

    Resultatet visade att kompetensen var lägre gällande systematisk användning av skattningsinstrument vid vanligt förekommande symtom jämfört med övriga kompetensområden. Kompetens gällande symtomlindring, skattning och teamarbete var samtliga lägst vid fatigue i jämförelse med smärta, illamående, oro och munhälsa. Det fanns en skillnad mellan grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskors kompetens, där de specialistutbildades kompetens var högre vad gäller kunskap om symtomlindring respektive kompetens i teamarbete vid fatigue och vid problem i munhålan. Kompetens i att samtala med unga anhöriga var låg hos både grund - och specialistutbildade sjuksköterskor.

    Resultatet ska tolkas med stor försiktighet med tanke på den låga svarsfrekvensen och att enkäten/instrumentet inte är psykometriskt testat. Givet dessa svagheter kan det dock finnas utvecklingspotential gällande systematisk användning av skattningsinstrument. Fatigue behöver uppmärksammas och kompetensen öka både vad gäller symtomlindring, skattning och teamarbete vid fatigue. Kompetens i att samtala med barn och ungdomar som är anhöriga var låg, vilket tyder på behov av stöd och handledning till sjuksköterskor samt tillgång till riktlinjer vid möte med unga anhöriga.

  • 48.
    Ahlin, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kullander Rosenberg, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Trivs du på jobbet?: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande och om detta påverkar omvårdnaden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande.

    Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

  • 49.
    Ahlqvist, Christine
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wallin, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Telefonrådgivning: En studie om vad som kännetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrådgivning2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Telefonrådgivning kräver ett kvalificerat handläggande där sjuksköterskan på kort tid ska kunna etablera en god vårdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krävs det att telefonsjuksköterskan har en god förmåga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. Efterfrågan på telefonrådgivning ökar och detta ställer krav på specifik kompetens hos sjuksköterskan. Vi har därför valt att beskriva vad som kännetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrådgivning för att få kunskap i om hur vi i vår profession kan bli bättre på att ge råd via telefon. Det har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Kvalitativa studier kan vara vägledande för det praktiska arbetet och bidrar till att skapa en evidensbaserad omvårdnad. I resultatet framkommer tre huvudteman. Det första är telefonrådgivning ur sjuksköterskans perspektiv, med fyra subteman. Det andra huvudtemat är patientrelaterade faktorer som påverkar telefonrådgivningen med tre subteman. Det sista huvudtemat är organisatoriska faktorer som påverkar telefonrådgivningen med tre subteman. I diskussionen reflekterar vi över hur fortbildningen inom telefonrådgivningen kan utformas. Vidare diskuterar vi hjälpmedel som kan användas av telefonsjuksköterskan och dessutom tar vi upp betydelsen av feedback.

  • 50.
    Ahlqvist, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Koitrand, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier.

    Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

1234567 1 - 50 av 3944
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf