Syftet i vår undersökning är att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna uppnå vårt syfte har följande frågeställning utformats: Är det någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd och autonomi i deras arbetsmiljö? Studien har utförts via vår webbenkät på sociala medier, Facebook och LinkedIn. Vår metod har varit av kvantitativ art och genomförts med 112 respondenter. För att få så många svar som möjligt har vi delat enkäten offentligt och via Messenger med vänner som kunde ta del av den. Motiveringen till att detta material används i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress, mobbning, socialstöd, chef stöd, sexuella trakasserier, autonomi, inflytande och egenkontroll, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet avslöjade inga skillnader mellan män och kvinnor som var statistiskt säkerställda Eftersom respondenterna i studien har deltagit på eget initiativ avviker de sannolikt från populationen i sin helhet avseende intresse för och erfarenheter av könsskillnader och frågor om arbetsmiljö. Resultatet kan därför inte generaliseras till andra grupper i samhället. Vidare forskning bör använda sig av randomiserade urval för att undersöka könsskillnader gällande stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd, autonomi, inflytande och egenkontroll.

The composites of Ni–Cu oxides with gadolinium doped ceria (GDC) are emerging as highly proficient anode catalysts, owing to their remarkable performance for solid oxide fuel cells operated with biogas. In this context, the nanocomposite catalysts (1 – x)NiO-xCuO/yGDC (x = 0.2–0.8; y = 1,1.3) are synthesized using a solid-state reaction route. The cubic and monoclinic structures are observed for NiO and CuO phases, respectively, while CeO2 showed cubic fluorite structure. The scanning electron microscopic images revealed a rise in the particle size with an increase in the copper and GDC concentration. The optical band gap values are calculated in the range 2.82–2.33 eV from UV–visible analysis. The Raman spectra confirmed the presence of vibration modes of CeO2 and NiO. The electrical conductivity of the nanocomposite anodes is increased as the concentration of copper and GDC increased and reached at 9.48 S cm–1 for 0.2NiO-0.8CuO/1.3GDC composition at 650 °C. The electrochemical performance of (1 – x)NiO-xCuO/yGDC (x = 0.2–0.8; y = 1,1.3)-based fuel cells is investigated with biogas fuel at 650 °C. Among all of the as-synthesized anodes, the fuel cell with composition 0.2NiO-0.8CuO/1.3GDC showed the best performance, such as an open circuit voltage of 0.84 V and peak power density of 72 mW cm–2. However, from these findings, it can be inferred that among all other compositions, the 0.2NiO-0.8CuO/1.3GDC anode is a superior combination for the high electrochemical performance of solid oxide fuel cells fueled with biogas.

Arbetsmotivation är ett ämne inom arbetsvetenskapen som vi anser intressant att få en djupare förståelse kring. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Syftet var att ta del av respondenternas subjektiva livsvärldar och undersöka hur medarbetare på ett serviceföretag motiveras i sitt dagliga arbete samt att fånga upp ifall det finns motiverande omständigheter som saknas. Vi valde att använda oss av ett hälso- och skönhetsföretag som utmärks av arbetsförhållanden som långa arbetsdagar, obekväma arbetstider och en stressig arbetsmiljö.

Vi samlade in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare på vårt aktuella företag. Resultaten visar att medarbetarna ser faktorer som samhörighet mellan kollegor, meningsfulla arbetsuppgifter, personligt intresse i yrket samt ledarskapet på företaget som mycket viktiga för arbetsmotivationen. De faktorer som medarbetarna saknade i sitt dagliga arbete var uppskattning, både personlig och materiell, delaktighet i arbetet, kollektiva prestationsmål och kompetensutveckling.

Vi diskuterar vårt resultat utifrån; Herzbergs tvåfaktorsteori, Maslows behovshierarki, Hackman & Oldhams motivationsteori, samt Deci och Ryans Self Determination Theory. Vi använder oss även av tidigare forskning ut förd av Wiley, Achim, Dragolea, Bălan, Grant, Basford och Offermann.

Slutsatsen från vår studie är bland annat att det inte är stora och kostsamma belöningar som motiverar medarbetarna i det dagliga arbetet, utan ett enkelt tack räcker långt.

I denna rapport gjordes en energianalys av en tegelbyggnad med mestadels kontors- och verkstadsverksamhet. Energianalysen innefattade en värmebalans och en elbalans. Resultatet för dessa balanser låg till grund för några förslag på åtgärder för energieffektivisering. Syftet var att göra en energianalys med avseende på värme- och kylbehov samt elanvändning av en byggnad i Trollhättan samt ge förslag på energieffektiviserande åtgärder. Med utgångspunkt i ritningar av byggnaden samt indata för köpt fjärrvärme och el för 2017 sattes en värmebalans och en elbalans upp. Utifrån dessa balanser genomfördes beräkningar för att ge en överskådlig bild av vad värmen och elen går åt till i byggnaden. Värmeförlusterna bestod i transmissions-, ventilations-, infiltrations- och avloppsförluster. Värmetillförseln bestod i köpt fjärrvärme, solinstrålning, internvärme från elapparater och personer i byggnaden samt värmeförluster från varmvattenrör och varmvattenberedare som bidrog till uppvärmningen. Elanvändningen bestod till största delen av belysning, datorer med tillbehör, köksutrustning, luftbehandlingssystem, pumpar, kylsystem och servrar. Den köpta fjärrvärmen var 863 823 kWh och den köpta elen var 482 395 kWh, varav 119 179 kWh beräknades kunna tillgodogöras byggnaden. Solinstrålningen beräknades bidra till uppvärmningen med 35 249 kWh. Av förlusterna var transmissionen den största posten med 826 270 kWh följt av infiltrationsförluster på 131 258 kWh och ventilationsförluster på 77 418 kWh. Avloppsförlusterna samt värmetillförsel genom värmeförluster från varmvattenrör och varmvattenberedare var i sammanhanget små. Resultaten av beräkningarna visade att byggnaden hade en energiprestanda på 130 kWh/(m2, år) varav elanvändning på 21 kWh/(m2, år).Energieffektiviserande åtgärder som föreslogs var till exempel tilläggsisolering, byte av belysning, översyn av drift av ventilations- och värmesystem, byte av pumpar, installering av solceller och behovsstyrd ventilation.

Studien har undersökt polismyndighetens organisationskultur utifrån ett genusperspektiv, där poliskvinnors upplevelser studerats. Syftet med studien är att finna förståelse för organisationskulturen inom polismyndigheten, samt hur den upplevs inverka på det kollegiala bandet och individens identitet. Syftet är även att få förståelse över poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metod har vi intervjuat sju kvinnliga respondenter som arbetar eller har arbetat i yttre tjänst inom polismyndigheten. Utifrån en abduktiv ansats användes organisationsteorier i form av organisationskultur och organisationsidentitet samt genusteorier i form av genussystemet, homosocialitet och könsmärkning. Vi tog även stöd av vetenskapliga artiklar för att besvara forskningsfrågorna. Organisationskulturen präglar arbetet utifrån ett flertal positiva aspekter, främst kopplat till samhörighet och humor. Poliskvinnorna upplevde vid första reflektion ingen påverkan på individen av att arbeta i en mansdominerad verksamhet, men vid vidare frågor och reflektioner kom flera av poliskvinnorna att berätta som specifika händelser där kön spelat roll. Det har även framkommit att utöver den formella hierarkin finns det en informell hierarki som präglas av organisationskulturen samt genus. Vid flera tillfällen under studien har det framkommit att polismyndigheten inte är en jämställd organisation. Den manliga polisnormen tycks fortfarande finnas kvar, där normativa manliga egenskaper värderas högre, vilket även präglar organisationskulturen. Därmed har vi kunnat problematisera de konsekvenser som uppkommit av poliskvinnors upplevelser av polismyndigheten i vår diskussion. Även urskilja att organisationskulturen inom polismyndigheten sitter i väggarna.

Detta är en kvalitativ fenomenologisk studie som undersöker kontorsarbetares upplevelser av distansarbetets påverkan på socialt stöd. Studien betraktar förändringar i socialt stöd utifrån tre aspekter: möjligheten att ge stöd till kollegor, möjligheten att söka stöd i arbetet och möjligheten att ta emot stöd i arbetet. Studien ser även hur respondenterna uppfattar att förändringarna har påverkat deras välmående i arbetslivet. Materialet tolkas genom Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd-modellen där socialt stöd delas in i instrumentellt och emotionellt stöd samt riktat och icke-riktat stöd. Studien kommer bland annat fram till att behov kring socialt stöd är mycket individuellt och personer ofta utgår från sina egna behov för att avgöra vilket stöd de anser att andra behöver vilket belyser vikten av dialog kring individuella behov för att skapa förutsättningar för välmående. Studien har även visat att djupa sociala interaktioner inte upplevs påverkas avsevärt av distansarbete men att ytliga sociala interaktioner märkvärt upplevs bli påverkat av distansarbete. Förändringen i ytliga sociala interaktioner påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Sjukskrivning på grund av stress och utmattningssymtom ökar. En anledning till detta är höga prestationskrav i arbetet. Prestationskrav finns mer eller mindre, i olika former, på nästan allaarbetsplatser. Syftet med studien är att undersöka hur arbetstillfredsställelsen och känslan av meningsfullhet påverkar medarbetare som arbetar mot höga kvantitativa prestationskrav samt hur möjligheten till att använda egenkontroll och socialt stöd för att väga upp detta upplevs. Det är en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tidigare forskning har studerats om utbrändhet, högpresterande arbetsmetoder, välbefinnande och prestationsförväntningar. De teoretiska utgångspunkterna är i huvudsak Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell och Antonovskys teori om känslan av sammanhang. Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen och känslan av sammanhang påverkas av prestationskraven, men även att möjligheterna till egenkontroll och socialt stöd varierar mellan intervjupersonernas arbetsplatser. I diskussionen framkom det att det är svårt att väga upp höga prestationskrav genom egenkontroll, däremot tycks det vara lättare att väga upp detta med socialt stöd. Det framkom också att höga krav utan tillräcklig kontroll och stöd frånchefer bidrog till upplevelsen av otillräcklighet och minskad motivation. Det sociala stödet och möjligheten till egenkontroll visade sig även vara viktiga faktorer för att ökaarbetstillfredsställelsen och känslan av meningsfullhet i arbetet.

Behovet av arbetskraft förväntas öka inom offentlig sektor och samtidigt som detta ökar upplevs tillgången till rätt arbetskraft minska. Genom att aktivt arbeta med employer branding sägs arbetsgivare kunna skapa attraktionskraft gentemot nya arbetstagare. Men frågan är om employer branding är en övergående trend bland dagens arbetsorganisationer, eller om yrkesverksamma inom området kommit att se det som en naturlig del i HR-arbetet. Med detta som utgångspunkt är studiens syfte att undersöka hur anställda inom en kommun i Västsverige tolkar och förhåller sig till begreppet employer branding. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi och data hämtades in genom en semistrukturerad intervjumetod.

Resultatet visar att en stor orsak till att respondenterna anser det viktigt att arbeta med employer branding hänger samman med kommunens förmåga att rekrytera kompetent arbetskraft. Genomgående finns en enhetlig bild av begreppet. Dock belyser respondenterna på central nivå vikten av att ha etablerade värdeord i organisationen medan de på lokal nivå riktar större fokus på de anställdas situation. På central nivå har de tagit fram en kompetensförsörjningsplan som samtliga verksamheter till viss del måste förhålla sig till när det gäller insatser kopplade till employer branding. Samtidigt har också varje enskild förvaltning stor frihet att själva välja hur de vill arbeta med dessa frågor. Att arbeta med employer branding både externt och internt är något som upplevs som viktigt. De externa insatserna kopplas till marknadsföring, främst i form av icke-produktrelaterad sådan. Medan de interna insatserna som framhävs är vikten att skapa goda arbetsförhållanden.

Telekombranschen är präglad av ett stressigt arbetsklimat och hög personalomsättning. Personalomsättningen bidrar inte bara till höga ekonomiska personalkostnader, utan också till låg arbetsmoral och engagemang hos de anställda. Vi fann det därav intressant att undersöka hur medarbetarna på ett telekomföretag upplever ledarskapet i organisationen. Vidare syftade studien till att undersöka de krav, kontroll och stöd medarbetarna upplever samt hur medarbetarna på telekomföretaget förhåller sig till personalomsättningen. Studien är av empirisk karaktär och den metodologiska utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Den använda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att medarbetarna på telekomföretaget upplever och identifierar flera olika typer av ledarskap, varav den demokratiska ledarskapsstilen mest uppskattad. Att inkludera, stötta och visa empati är tre centrala egenskaper som eftersöks av medarbetarna. Vidare upplever respondenterna att arbetet karaktäriseras av höga krav, låg kontroll samt lågt socialt stöd från chefer och organisation.

Case study of Cr8tv, joint research betweeen European Commission, Lancaster University, Politecnico Milan,  Corvinus University, and Gothenburg Universit

I en global värld som ständigt utvecklas och konkurrensen hårdnar har ständiga förbättringar bliviten del av vardagen för de flesta företag. Ofta visualiseras förbättringar på en tavla. Tavlan är ett brahjälpmedel för att ledare på ett enkelt men effektivt sätt ska visualisera mål för dess medarbetare.Medarbetarna ska med detta hjälpmedel känna sig mer delaktiga genom att de får vara med ibeslutsprocessen. Utöver de hjälpmedel som existerar måste också ett coachande ledarskapföreligga bland ledare, där högkvalitativ kommunikation och konstruktiv feedback är något som ärdel av det vardagliga arbetet. Det gäller att skapa en tvåvägskommunikation som består av attlyssna, tala, komma överens och därefter agera mellan parterna. Feedbacken ska varaindividanpassad såväl som gruppanpassad för att få ut bästa tänkbara resultat.

Kandidatuppsatsen har som syfte att utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv skapa förståelse för vad som ökar och minskar arbetsmotivation. I studien har vi tagit del av tre chefer och sex medarbetares uppfattningar kring ämnet. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi försökt finna svar på syftet. Huvudfokus har varit att intervjua medarbetare men även deras chefer med anledningen att få två olika infallsvinklar. För att besvara våra frågeställningar har tidigare forskning samt arbetsvetenskapliga teorier används. Centrala teorier i studien har varit Hertzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovstrappa, Alderfers ERG-teori, Hackman och Oldhams teori om arbetsdelning, SBT-teorin och Ingemar Torbiörns vetenskapliga modell kring prestation.

Från resultatet framkom att medarbetarna uppgav att de blev mest motiverade av lön, utvecklingsmöjligheter, prestation och bekräftelse. Medarbetarna menade att de hade olika mycket tillgång till de tidigare nämnda faktorerna i sitt arbete idag. Det framkom även att motivation saknades hos flera av medarbetarna till stor del på grund av få utvecklingsmöjligheter samt nya regleringar. Det visade sig även i resultatet att cheferna är medvetna om att motivationen på vissa avdelningar är låg. Resultatet visar även på vilka egenskaper som kan vara fördelaktiga hos en chef samt vad chefer bör arbeta med för att öka motivationen. För att motivera medarbetare mer långsiktigt kan det vara viktigt att arbeta med inre motivationsfaktorer samt ge medarbetare möjligheten till utveckling på arbetsplatsen.

Studien går ut på att effektivisera emballagehanteringen hos ett producerande företag inom fordonsindustrin. Områdena som studien fokuserar på är flödet och bemanningen gällandehantering för ett viss typ av emballage. Examensarbetet är ett samarbete med Volvo Personvagnar AB. Studien är geografiskt avgränsad till Pressverket i Torslanda, där det interna logistikflödet undersöks. Avgränsningen är från inkommande leverans av omonterade emballage i förråd, ut till produktion och tillbaks till förråd med fyllda emballage. Syftet med studien är att undersöka och identifiera problemområden kopplat till det interna logistikflödet vid hanteringen av ett viss typ av emballage samt komma medförbättringsmöjligheter för företag i liknande situationer. De metoder som använts i studien för att uppfylla syftet är sekvensbaserad aktivitet och metodanalys (SAM-analys), processflödesanalys samt en kvalitativ studie i form av semistrukturerad intervju. Resultatet gav flertalet identifierade problemområden. De olika problemområdena som identifierades var icke standardiserat arbetssätt, en svårhanterlig påse som skall öppnas och förseglas, slöserier i form av överproduktion, onödig transport och onödiga rörelser samt att det behövdes extra bemanning vid hantering av emballaget. Det finns ett flertal möjligheterför företag att utveckla sin logistiska situation. Förbättringsmöjligheterna för företag i liknande situationer är exempelvis ett nytt packsätt för att minska ledtiden vid hantering av emballage, eliminering av slöseri för att åstadkomma ett så rakt flöde som möjligt, standardiserat arbetssätt för att skapa trygghet hos de anställda samt ändring av lagerlayoutför att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter.

I dagens samhälle har utlandsfödda personer ofta en sämre position på arbetsmarknaden än personer tillhörande majoritetsbefolkningen. Problembilden är ett relativt välkänt fenomen och består i svårigheten för utlandsfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden, samt att de som kommer in ofta har sämre arbetsvillkor jämfört med svenskfödda. En del tidigare studier påvisar skillnader i löner och befattningar men däremot finns det inte lika många studier som förklarar vad dessa skillnader innebär för individen på specifika arbetsplatser. Därmed är det av vikt att belysa utlandsföddas arbetsvillkor på arbetsplatsnivå och undersöka andra problemområden exempelvis karriärmöjligheter, instabilitet i arbetet och intern kompetensutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utlandsfödda med sydeuropeisk bakgrund upplever sin arbetssituation och utvecklingsmöjligheter i arbete. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att de intervjuade upplever vissa hinder i sitt arbete. Resultatet visar även att respondenters uppfattning kring utvecklingsmöjligheter inom sitt arbete skiljer sig åt med påtagliga skillnader mellan män och kvinnor.  Resultatet analyseras och diskuteras utifrån Tillys teori om beständig ojämlikhet, intersektionellt perspektiv samt strukturell diskrimineringsteori.

Vårt föränderliga samhälle påverkar och utmanar sättet att arbeta samt organisera arbete. Många organisationer förändrar kontorsmiljö och arbetssätt i syfte att skapa en mer stödjande arbetsplats. En växande kontorstrend är det aktivitetsbaserade arbetssättet, hädanefter kallat ABW. Arbetssättet innebär ett papperslöst kontor, utformat i olika zoner anpassade efter de anställdas behov. Medarbetarna har inga egna platser utan uppmanas att välja arbetsstation utifrån arbetsuppgift. Konceptet syftar till att inspirera samt främja samarbete och innovation men också till att öka lönsamheten.

Studien, vilken utgår från en kvalitativ ansats, syftar till att undersöka hur medarbetare i organisationen upplever att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas av att arbeta aktivitetsbaserat samt vad i det förändrade arbetssättet som eventuellt leder till förbättrad eller försämrad upplevd hälsa samt arbetstillfredsställelse. Studien  visar  att  den  fysiska  arbetsmiljön  har  stark  positiv  inverkan  på  medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse men att arbetssättet i sig inte upplevs lika positivt. Medarbetarna nyttjar inte fullt ut arbetssättet så som det är tänkt och de olika zonerna upplevs många  gånger  ofunktionella.  De  främsta  orsakerna  till  upplevelsen  av  en  försämrad arbetsmiljö är dels att medarbetarna inte har sin fasta plats, dels svårigheterna att samla hela gruppen. Slutsatsen är att god hälsa och arbetstillfredsställelse lättare uppnås genom att beakta medarbetarnas individuella förutsättningar samt förmåga och vilja att hantera förändringarna som arbetssättet innebär. Vi anser studien vara av värde då kunskapen kring ABWs för- och nackdelar samt påverkan på medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa samt arbetstillfredsställelse  är  begränsad.  Genom  ökad  kunskap  och  förståelse  ökar förutsättningarna för ett mer hållbart arbetsliv.

Det är HR:s uppgift att föra samman organisationens mål och uppdrag med de mänskliga resurserna. Att medarbetarna är organisationens viktigaste resurs är en etablerad uppfattning. Studien undersökte hur individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn upplever sin mångsidiga roll vad gäller att skapa värde för och tillgodose förväntningar hos olika aktörer inom organisationen. Vidare undersökte studien hur individer med dessa befattningar beskriver sina roller samt hur de upplever att växla mellan de olika rollerna. Studien är genomförd på åtta individer med arbetsledande HR-befattningar inom den kommunala sektorn genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ett tematiskt upplägg. Ulrich och Brockbanks normativa teori om värdeskapande HR, Goffmans dramaturgiska perspektiv, Katz och Kahns teori om rolloklarhet och rollkonflikt i kombination med tidigare forskning inom ämnet har använts för att förstå respondenternas upplevelser av sina arbetsroller. Resultatet av studien visar att HR:s mångsidiga roller upplevs olika, rollens frihet ses som positivt dock upplevs tid- och resursaspekten ibland som utmanande. Fyra huvudroller har definierats: en arbetsledande roll, en verksamhetsutvecklande roll, en medmänsklig roll samt en administrativ roll. Upplevelserna av att växla mellan de olika rollerna ses som både givande och utmanande. Studien visar att respondenterna upplever att de har goda förutsättningar att skapa värde för organisationen, framförallt genom stöttning och att ge olika perspektiv inom exempelvis arbetsrättsliga frågor eller personalrelaterade frågor.

Utmattningssyndrom är ett fenomen som först 2004 klassificerades som en sjukdom i Sverige. Statistik visar att 36 500 personer drabbas av utmattningssyndrom varje år i vårt land. Tidigare forskning visar att det finns fysiska och psykiska orsaker som påverkar sjukdomsbilden. Utöver dessa orsaker finns även social påverkan och samhällsnormer som bidrar till att en individ drabbas av utmattningssyndrom. Men framförallt är det arbetet och omgivningens påverkan som ses som den största bidragande orsaken till sjukdomen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats i form av semistruktuerade intervjuer, i syfte av att undersöka hur personer med en sjukdomshistoria av utmattningssyndrom ser på sjukdomen och vad de anser orsakade den.

Vårt resultat visar på att respondenterna upplevde utmattningssyndrom som påfrestande och att kraven i arbetslivet kombinerat med kraven i privatlivet framhölls som en av de viktigaste orsaken till sjukdomen. Intervjupersonerna upplevde att det var påfrestande att träffa nya människor samt att arbetsgivaren inte gav det stöd i den utsträckning som våra respondenter behövde. Behovet av stöd från sin arbetsgivare samt sin omgivning var den tydligaste upplevelsen bland våra intervjupersoner. Samhällssynen och samhällsnormer om att individen alltid ska prestera, att ständigt vara glada och tillmötesgående kan vara en bidragande orsak till sjukdomen. Studien visar på att arbetsgivaren bör ta ett större ansvar och fungera som ett bra stöd för att en individ som drabbats av sjukdomen ska komma tillbaka till arbetet fortare och på ett bra sätt. Stödet från övriga omgivningen påverkar deras sjukdomsbild, där ett bra stöd resulterade i en snabbare rehabilitering för respondenterna. För att omgivningen ska kunna fungera som ett bra stöd krävs det att samhället tar sjukdomen på allvar.

I denna studie undersöks hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som hotell – och restaurangnäringen arbetar under, om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv.

Studien görs av två olika anledningar, dels för att täcka en kunskapslucka gällande ett svenskt perspektiv på hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv, då det har varit avsaknad sen tidigare. Den tidigare forskningen har varit centraliserad runt Asien, Oceanen och USA. Studien görs även för att upplysa hur arbetstagare i yrken inom service- och tjänstesektorn upplever sitt arbetsliv.

Frågeställningar som har använts är:

Hur upplevs arbetsplatsrelationerna?

Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket?

Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv?

De teoretiska utgångspunkterna utgörs av forskning som berör socialt hållbart arbetsliv, värdigt arbetsliv och livskvalitet i arbetslivet. Metoden som har använts är kvalitativ metod. Inom studien har semistrukturerade intervjuer använts för att få fram slutsatser om hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv. I studien intervjuas 8 hotellreceptionister som har arbetat mer än ett år i en hotellreception.

Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidrar till ett bra arbetsklimat. Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna, och i vissa fall upplevda brister i ledningen, och arbetsplatsstressen som informanterna upplever, bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av att de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i, utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämmar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionistjobb med ett meningsfullt privatliv.

Lärare inom högre utbildning är av tradition en fri profession med hög autonomi vars arbetsmiljö präglas av ett gränslöst arbete. Denna studie undersöker universitetslärares psykosociala arbetsmiljö inom högre utbildning. Vårt fokus ligger på arbetsmiljöfaktorer som gränslöst arbete, egenkontroll, arbetsbelastning och flexibla arbetsvillkor.

Studien har genomförts med hjälp av åtta stycken lärare inom högre utbildning med titlarna universitetsadjunkt och universitetslektor. En kvalitativ ansats har använts i denna studie och intervjuerna har varit av semisturkturerad karaktär. Teorier som utgår ifrån krav-kontroll-stöd, gränsdragningsstrategier och ett professionsperspektiv har tillsammans med tidigare forskning använts för att förklara respondenternas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö inom valda områden som berör arbetsmiljöfaktorer.

Studien visar att det gränslösa arbetet och de flexibla arbetsvillkoren underlättar respondenternas vardag i form av att kunna styra över när, var och hur arbetet ska genomföras. Dessa flexibla arbetsvillkor och det gränslösa arbetet medför dock en svårdefinierad gränsdragning mellan arbete och fritid. Universitetslärarnas arbetssituation präglas av en låg grad av återhämtning, hårt tidsstyrda ramar att förhålla sig till, en hög arbetsbelastning och höga krav. En annan aspekt som utmärker resultatet är att respondenterna även på sin fritid tenderar att vara tillgängliga när kollegor och studenter söker dem. Samtliga av dessa faktorer bidrar till att respondenterna inte upplever att tiden som finns till förfogande räcker till utan att det finns ett behov av att arbeta mer än den tid som formellt sett är avsatt för arbetet. Det vilar därför ett stort ansvar på individens egen förmåga att hantera deras arbetssituation och kunna dra en gräns mellan arbete och fritid. Det går därför utifrån resultatet att utläsa brister från arbetsgivarens sida i förhållande till arbetsmiljöverkets organisatoriska och sociala föreskrifter.

Det framkommer även att graden av egenkontroll över arbetet har minskat på grund av nya styrformer inspirerade av New public management. Det har inneburit att universiteten är konkurrensutsatta och det finns ett behov av att anpassa sig efter studenternas efterfrågan. Även ett flertal reformer som bland annat autonomireformen har inneburit en avprofessionalisering för professionen i stort där linjestyrning får en allt mer utmärkande roll. Det innebär att lärare inom högre utbildning får allt mindre att säga till om i de frågor som rör kärnverksamheten.

Digitalisering och IT-teknik har fått en avgörande roll i dagens organisationer. Idag sker arbetet genom datorer och system, och anställda är inte lika beroende av tid och plats i sitt arbete. Det förekommer flera studier angående hur digitalisering riskerar att göra individen alltmer isolerad från kollegor: Detta tenderar att leda till att den individuella utvecklingen kommer hämmas och den sociala interaktionen med andra människor försvinner. Uppsatsen intresserar sig av att ta reda på hur digitaliseringen har förändrat HR-medarbetares arbete då arbetet från början var ett socialt inriktat arbete på humanistiska grunder. Vidare är det av relevans att ta reda på hur HR-medarbetare upplever att de sociala relationerna har förändrats i takt med digitaliseringen. Den teoretiska referensramen utgår från Antonovskys teori om KASAM, Karaseks krav-kontrollmodell samt Johnssons vidareutveckling av krav-kontrollmodellen där socialt stöd lagts till. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där sex HR medarbetare, som arbetat i minst 15 år inom yrket, har intervjuats. Vid analysen användes meningskoncentrering och färgmarkering på den insamlade empirin för att finna teman som är relevanta förstudiens frågeställningar. I resultatet presenteras empirin från intervjuerna samt citat under utvalda teman som framkom under transkriberingen och kodningen. I diskussionen kopplas empirin till tidigare forskning och teorier genom ett induktivt synsätt. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som framkommit under studiens gång. Empirin tillsammans med tidigare forskning och teori påvisar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan i HR-medarbetares arbete genom att ha gjort arbetet mer tidseffektivt och rättssäkert. En negativ effekt som digitaliseringen har medfört är att de sociala relationerna har blivit hämmade, då man tenderar att försvaga relationerna med de kollegor som man vanligtvis inte delar arbetsuppgifter med.

Diversity in the workplace has become an increasingly prevalent issue and is seen as beneficial to organizations for several reasons. As diversity work is deemed important for all organizations in Sweden, there are laws that regulate the issue, such as the Discrimination Act. The Discrimination Act specifically protects ethnicity, gender, religion or other beliefs, sexual orientation, age, disability and transgender identity or expression. The law means that these groups must not be disadvantaged due to their group affiliation, but it does not guarantee that they are included. Previous research shows that LGBTQI people suffer to a greater extent from mental illness. The group is one of those that report the most cases of discrimination and harassment. Therefore, it is relevant to examine how HR works with inclusion, particularly for this group. The following study has a qualitative approach where the empirical collection was carried out with the help of six semi-structured interviews. All respondents are HR staff in regional operations and work to varying degrees with equal treatment and diversity issues. Previous research and theories have been used to contribute to an increased understanding of the collected empirical data. The theories applied in the study are: isomorphism, shop window arrangement and queer theory. The study shows that the scope of inclusion work is affected by politics as the respondents operate within politically controlled organizations. But to succeed with the issue of inclusion also requires commitment, knowledge and resources. It appears that the organizations work more comprehensively with inclusion and that the inclusion work of LGBTQI people mainly takes place through training initiatives and diplomas. Despite these knowledge-raising initiatives, it is clear how knowledge about LGBTQI is deficient. Therefore, the efforts can be explained with the help of outside pressure (isomorphism) and a desire to appear as an attractive employer (shop-window dressing). 

Kundservice är en betydande aspekt av varje företags arbete i bibehållande och attraherande av kunder. Då arbetsmarknaden blivit alltmer konkurrensfokuserad krävs också större satsningar på att ge kunder god service, och callcenter-industrin har genom detta vuxit enormt under 2000-talet. Den vanligaste arbetsrollen på callcenters är kundserviceagent, en roll helt inriktad på att bistå med service till kunder som ringer in. Denna studie avser belysa hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs i rollen som kundserviceagent i Sverige. Tidigare forskning har belyst problematik kring arbetsrollen med en stor representation av arbetstagare som blir emotionellt utmattade och upplever emotionell dissonans. För större förståelse kring fenomenet valdes COR-teori, KASAM och emotionellt arbete ut till vår teorikonsumerande studie. Metoden som valdes vid utförandet av studien var semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna intervjuades sex respondenter från fem olika arbetsplatser. Ur resultatet framträder en stressig och oförutsägbar psykosocial arbetsmiljö och flera respondenter uttryckte att arbetet medförde ångest. Våra resultat kring rollen som kundserviceagent i Sverige liknade den tidigare forskning vi tidigare tagit del av från andra länder. Slutsatsen av vår studie var att den psykosociala arbetsmiljön för kundserviceagenter i Sverige är dålig. Respondenterna uttryckte att det sociala stödet i form av kollegor var en avgörande fördel för att de orkade arbeta kvar i rollen, och att arga och otrevliga kunder var en enorm påfrestning för samtliga. Vidare ansågs den psykosociala arbetsmiljön kunna förbättras genom mindre kontroll från ledning, mer fokus på kvalitet i stället för statistik samt mindre fokus på försäljning.

Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF).

Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management.

Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster.

Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling.

Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

På arbetsmarknad idag finns dimensioner av könssegregation. Att rekrytera jämlikt innebär att alla kön ska ha samma rättigheter och chanser på arbetsmarknaden. Genom att använda sig av kompetensbaserad rekrytering minskar chanserna för egna värderingar och tankar att ligga till grund för olika val i en rekryteringsprocess. Det bidrar till en mer jämlik rekryteringsprocess.  Syftet med denna uppsats handlar om och hur olika organisationer säkerställer att de har en jämlik rekryteringsprocess. Uppsatsen undersöker hur organisationerna ser på och arbetar med jämlikhet kopplat till kön under rekryteringsprocessen och hur organisationerna arbetar med employer branding.  Metoden som har används för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer, där sju respondenter har blivit intervjuade digitalt via zoom. Respondenterna valdes ut målinriktat, då uppsatsen handlar om att få en jämlik rekryteringsprocess. Efter intervjuerna har allt material kodats och delats upp i olika teman för att kunna analyseras. Resultatet som uppsatsen har kommit fram till är att samtliga organisationer vi har varit i kontakt med arbetar på ett eller annat sätt med jämlikhet inom rekryteringsprocessen. Dock har det framkommit i resultatet att det fortfarande finns skillnad på vilken typ av organisation det är. Vi ser att teorierna vi har använt oss av, speglar de svar vi har fått av respondenterna. Det finns dock saker vi hade kunnat göra annorlunda i detta arbete. 

Vid en krock släpper en bältesrulle i ett fordon ut lite bälte för att personen i sätet skall landa rätt i krockkudden och där med minska tryckskadorna på hen. I en bältesrulle med en adaptiv kraftbegränsare kan kraften i bältet varieras mellan två olika lägen av en växlingsmekanism. På det sättet minimeras trycket på bröstkorgen och hastigheten in i krockkudden kan optimeras.Arbetet har riktats mot att ta fram nya koncept för att växla mellan krafterna. Syftet med det har varit att försöka få ner antalet, minska storleken och komplexiteten på komponenterna i en adaptiv kraftbegränsare. Dagens konstruktion på kraftbegränsare innefattar nio komponenter.Arbetet har innefattat brainstorming för att ta fram nya koncept. Skisser av dessa koncept är gjorda. De tre bästa koncepten har sedan utvärderats i en konceptutvärderingsmatris. CAD- modeller är därefter framtaget. Handberäkningar för att se vilka krafter som komponenter utsätts har genomförts. FEM- beräkningar har gjorts för att se att delar inte går sönder. Provning av komponenter och funktioner är har gjorts på Autolivs test center i Vårgårda. Resultaten har även analyserats och arbetet avslutas med framtida rekommendationer för vidareutveckling.Detta examensarbete har gjorts på Autoliv Sverige AB i Vårgårda. Autoliv grundades 1953 i Vårgårda av de två bröderna Lennart och Stig Lindblad. Autoliv är världsledande inom säkerhet inom bilindustrin. Autoliv är verksamma i 27 olika länder med över 70 000 medarbetare. De räddar årligen 30 000 liv och förebygger över 300 000 skador. De har tillverkat säkerhetsbälten sedan 1956.

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves.

The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews.

The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.

The overall objective of this thesis is to describe and explain how different quality management philosophies can be combined in the supply/demand chain, in order to contribute to its resilience. The analysis is both quantitative and qualitative, based on theory and literature related to TQM, Lean, Agile and Six Sigma, one literature study and three case studies that were performed in companies. The studies are related to four research questions and are presented in four papers. The first research question focuses on similarities and differences between the quality management concepts TQM, Lean and Six Sigma. The findings were that TQM, Six Sigma and Lean have many similarities, but they differ in some areas. For examples Lean addresses process flow and waste, whereas Six Sigma addresses variation and design. The conclusion is that there is a lot to gain if organisations are able to combine these three concepts, as they are complementary. Two case studies and a literature survey supported the findings. The second research question focuses on outcomes in a logistics process if using quality management. The findings were that the quality management approach leads to risks being mitigated, managed and monitored and ensures a more effective, robust and flexible process, very much in line with the Agility philosophy. Solutions for quicker response to customers have also been introduced. The findings were supported by two case studies in seven companies. The third research question focuses on how prepared the transport- and logistics-oriented companies are for the application of quality concepts and quality management philosophy. The findings were that they can be described as being TQM-oriented. The companies do not consider Lean and Six Sigma to be future trends. Focus is on the customer, while they do not focus on variations or removing waste. The findings were supported by a case study in 24 companies. The fourth research question focuses on how quality concepts can contribute to risk control and resilience in an organisation. A combined Lean/Six Sigma approach by using Six Sigma framework and the last phase, Perfection, in the Lean concept, implies that the companies’ resilience, due to their strengthened ability to handle variability, risk management and agility, was improved. The findings were supported by two case studies in seven companies.

The length and complexity of the supply chain tend to increase, rather than diminish, thereby making the supply chain riskier and less predictable and, hence, more vulnerable. At the same time, customers are becoming increasingly demanding. The challenge to businesses today is to create a resilient supply chain in order to manage and mitigate risk and vulnerability. The purpose of the thesis is to explore, describe and develop the use of a combined quality management philosophy in logistics processes in order to improve supply chain resilience. The findings are supported by six studies, which are presented here in six papers. The studies show that there is a lot to gain if organisations are able to combine quality management philosophies, as they are complementary to one another. TQM places its strongest emphasis on the commitment and involvement of all employees. Lean is a discipline that focuses on process speed and removal of waste in order to increase customer value. Six Sigma benefits from an added focus on variability and design of products/services and processes. It has been indicated that a combined quality management philosophy makes the logistics processes more reliable, flexible, agile and robust while reducing cost. The companies’ risk awareness has increased and their risk management has been improved, thanks to the Six Sigma training programmes and philosophy. Using a combined quality management philosophy, the speed of production could be increased, and the responsiveness and flexibility could be improved, which means quicker response to changes. It has also been indicated that a combined quality management philosophy improves the companies’ resilience, due to their increased agility and strengthened ability to handle variability and risk management. Quality management tools can be very effective in the companies’ efforts to control supply chain risk and to identify risk sources of variation, even outside the focal company. In Six Sigma projects, the root cause of variation is often found outside the focal companies, which requires more collaboration in the supply chain. However, if the companies that use a combined quality management philosophy intend to become more resilient, they must involve suppliers and customers more in their own processes and design products/services and processes together. Collaboration with the suppliers and customers and the notion of how to extend a combined quality management philosophy outside the focal company are of importance in order to make the whole supply chain resilient. This could lead to a problem, especially since the conditions for transport and logistics in regards to the application of quality methods and tools represent a large area, unexploited by the companies. On the other hand, Six Sigma has standardised training courses, and it has been demonstrated how a Six Sigma framework can enable collaboration across companies’ boundaries in the supply chain, with the use of Six Sigma training and the DMAIC-roadmap as a common platform. Even if a combined quality management philosophy is effective and efficient, the companies must re-invest in additional methods, tools and strategies to make the entire supply chain resilient. It could be this re-investment in risk prevention and mitigation solutions that enables faster process responsiveness, the establishment of a risk management culture by creating common values, culture and rules in the supply chain and the use of logistics strategies and methods.

The Lean Six Sigma strategy ensures flexible, robust, and efficient processes. However, to make them more agile in order to sustain in today’s highly competitive environment, something more is required. This could include staff training, strengthening company culture and collaborating with key partners in the supply chain.

A Lean Six Sigma strategy ensures more flexible, robust, and efficient processes. However, to make them agile, something more is required. This could include training the staff, strengthening company culture and collaborating with key partners in the supply chain.

TPM in a Lean office environment can create values both in a business and an employee dimension. In the employee dimension TPM reduces the risk of missing/forgetting areas of responsibility and creates more involvement. In the business dimension objectives such as cost, quality and supporting the reduction of waste improved. Preventive maintenance meetings can be included and performed once a month in the ordinary departmental “stand-up meetings”. Methods like 5S, which need to be updated on a continuous basis, and standardized maintenance should also be connected to the TPM work. But first all employees should be trained in order to have the same direction/behavior.

Purpose: Much research has addressed how to implement lean in a focal company, but little has been published about how to integrate suppliers in strategies and the focal company’s culture, such as lean production or lean thinking. The purpose of the article is to investigate if suppliers can become more integrated in the supply chain by training in lean thinking at the focal company and to explain a possible structure of the training. Design/methodology/approach: A multiple-case study has been conducted of the focal com- pany and five of its supply companies. The findings are supported empirically by on-site interviews and by observations, as well as by a binomial two-proportion test that was used to analyse the statistical data of the delivery precision. Findings: While the training programme does not show a conclusive result for the supply chain, it has made a difference for all participating suppliers. In most cases the training programme was a trigger that started or boosted the internal work with continuous improvements. In some cases it helped create structured ways of working and improved the internal production flows.

Idag råder det arbetskraftsbrist inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor, trots att det finns tillgänglig arbetskraft. Med tanke på att det år 2020 var 76 000 inskrivna äldre på Arbetsförmedlingen torde bristen på arbetskraft vara mindre än den är idag. Studiens syfte är att undersöka arbetssökandes upplevelser om anställbarhet och eventuell diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom den kommunala sektorn. Studien omfattas av två frågeställningar där den första frågeställningen avser om de arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola anser att äldre arbetssökanden är diskriminerade och har sämre anställbarhet vid arbetsansökan jämfört med yngre arbetssökanden inom kommunal sektor. Den andra frågeställningen avser att undersöka ifall det finns det något samband mellan arbetssökandes ålder och upplevelser om anställbarhet och diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor.

Tidigare forskning utgår från kvantitativa och kvalitativa resultat om åldersdiskriminering och anställbarhet. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår ifrån i vårt perspektiv kring upplevd åldersdiskriminering och anställbarhet är humankapitalteori, social dominansteori, socialidentitetsteori samt ålderism. Studiens empiri kommer från en kvantitativ enkätundersökning, som besvarades av 115 slumpmässigt utvalda respondenter som under de senaste fem åren sökt arbete inom kommunal vård- och äldreomsorg samt kommunal förskola/grundskola. Vi kan konstatera att vårt resultat tyder på upplevelser om en viss diskriminering och även en viss faktisk diskriminering av äldre och därmed sämre anställbarhet vid arbetsansökan i offentlig sektor även om resultatet inte är helt entydigt i detta avseende. Studiens diskussion kom bland annat fram till att ett större urval hade behövts för att kunna dra mer generella slutsatser samt att det är viktigt att belysa åldersdiskriminering som förekommer på arbetsmarknaden då den verkar vara svår att upptäcka.

Purpose: The purpose of this study is to investigate what experienced professional engineers value regarding work related factors and what makes them stay in an employment and in an organization.

Theory: The theory used is derived from relevant research regarding work life science and was divided into several parts. The first part contains research about Employer Branding and how employers can use strategies to attract candidates and retain current employees. The second part concerns turnover intentions which is used to examine whether there are relationships between work-related factors that professional engineers believe they have in their workplace and their intentions to stay. The third part embraces Model of retention which contains eight work-related factors which are divided into organizational- and job level. These eight work-related factors shows to have impact on retention of professional workers. Some items were added from Bloom Live Connect Grow Employer Branding framework to complete the ability to measure retention levels. At last we used theory regarding employee engagement to predict the target group’s engagement level to see if it had significant impact on retention of experienced professional engineers.

Methodology: A cross-sectional quantitative approach was used in this study and a questionnaire was sent out to 301 experienced professional engineers that had an employment within a global industrial enterprise. Approximately 158 experienced professional engineers completed the survey which lead to a responding frequency of 52,5 % percent.

Findings: The result of the study showed that almost all 26 items tested out of Model of retention scored high means. Therefore they proved to be important for the maintenance of professional engineers to make them want to remain in an employment and in an organization. The only work-related factor that showed statistical significance from the regression analysis performed was compensation. Another interesting disclosure found was that the target group proved to be engaged, but nevertheless, there was a greater intention to leave than to remain in the workplace.

Practical implications: It is important for employers to pay attention to the results of this study when shaping workforce strategies to become competitive as an employer.

Social implications: Engineers are a sought-after target group in the labor market and therefore it is important for employers and HR-departments to work with strategies regarding remaining valuable competences such as experienced professional engineers to ensure the future of the organization.

Syftet är att undersöka om det finns ett behov för en ny godsstötta som är ergonomisk och användarvänlig vilket underlättar arbetet vid lastsäkring. Om behovet finns hur ska en sådan godsstötta utvecklas och designas? Marknadsundersökning ger svar på om det finns ett behov för en ny godsstötta samt vilka produktegenskaper och funktioner som användaren tycker godsstöttan bör bestå av. Teknikstudien visar hur en sådan godsstötta ska utvecklas och designas för att vara anpassad för användaren. En godsstötta är en anordning som spänns fast mellan golv och tak i lastbilens lastutrymme för att förhindra att godset ramlar eller börjar glida.I marknadsundersökningen genomfördes patentundersökningar, lägesanalys, intervjuer samt en utvärdering i form av ett kvalitetshus. I teknikstudien skapades olika koncept på konstruktionslösningar som användes för att ta fram en 3D-modell. I samband med modellframtagningen genomfördes även hållfasthetsberäkningar på modellen.Marknadsundersökningen visar att det finns behov för en ny användarvänlig godsstötta där de viktigaste egenskaperna för godsstöttan innefattar ett integrerat handtag för att inte skada gods eller användare, den ska vara lätt att spänna upp, det bör finnas en avfyrningsknapp samt den ska ha lång livslängd. Ett önskemål från intervjuerna var också att minska vikten på godsstöttan vilket leder till färre belastningsskador.I teknikstudien skapades ett digitalt prototypförslag på en ny godsstötta med en kraftindikator som visar hur bra godsstöttan är fastspänd mellan golv och tak.

Detta arbete har till syfte att belysa universitetslektorers och professorers upplevelser av- och attityder till den bedrivna verksamhetsstyrningen inom universitetet vi undersökt. Arbetet är en kvalitativ ansats och en intervjustudie, med teoretiska utgångspunkter i nyinstitutionell-, skandinavisk institutionell teori och Michel Foucaults maktteori. I resultatet framkommer en nyanserad uppfattning av verksamhetsstyrningen hos intervjupersonerna. Styrningen uppfattas som nödvändig och i viss mån legitim av intervjupersonerna, men det finns värderingsmässiga motsättningar avseende de forskningsinsatser som belönas inom verksamheten. Här framkommer det från flera intervjupersoner att den forskning som belönas är sådan som på grund av universitets formella struktur inte når ut till allmänheten, vilket är viktigt för de flesta intervjupersonerna. Intervjupersonerna riktar även kritik mot den nuvarande externa finansieringen av forskningen. I övrigt upplevdes arbetet som fritt av respondenterna, även om de gav uttryck för att det förekommer en högre grad av kontroll och hierarkiskt bestämmande idag än tidigare.

Sammanfattningsvis kan det sägas att intervjupersonerna inledningsvis under intervjuerna hävdat en god samstämmighet med verksamhetsstyrningen och deras egna värderingar, men att värderingsmässiga skillnader uppdagats under intervjuns gång. Viktiga slutsatser vi dragit är att det tycks föreligga en skillnad mellan vad som för forskarkarriären framåt och vad som är av intresse för vissa av våra intervjupersoner. De arbetsresultat som värderas av ledningen inom universitetet är alltså inte fullständigt synonymt med de resultat våra intervjupersoner själva värderar. Utifrån vår teoretiska utgångspunkt i Foucaults maktteori betraktar vi konsekvenserna av den nuvarande verksamhetsstyrningen som att forskare styrs efter ett snävt forskningsparadigm. Inom detta paradigm blir forskningsresultat svårligen tillgängliga för allmänheten och forskare som värderar samhällstillvändhet inom arbetet kan tänkas uppleva en konflikt. Då mellan forskning som meriterar och forskning som upplevs betydelsefull.

Kontext: Sjukskrivning är ett mått på hållbarhet och antalet involverade aktörer är många. Aktörerna arbetar mot samma mål men har olika tillvägagångssätt. Eftersom internationell forskning fokusera mycket på samverkan mellan arbetsgivare och sjukvård är det intressant att öka kunskapen kring hur HR arbetar med återgång i arbete från långtidssjukskrivningar i ett svenskt kontext.

Mål:  Denna  studie  undersöker  arbetet  med  långtidssjukskrivna  arbetstagare  ur  HR:s perspektiv, hur de arbetar för att bibehålla en arbetstagare efter en långtidssjukskrivning och hur samverkan ser ut mellan HR, företagshälsovård och Försäkringskassan.

Metod: En kvalitativ intervjuguide utformades för HR-representanter med frågor relaterade till återgång i arbete och sex HR-representanter från olika stora privata företag intervjuades.

Resultat: De flesta HR-representanterna arbetade på likartade sätt med återgång i arbete från sjukskrivning, oenigheter fanns främst beroende på vilken typ av arbetsområde HR- representanterna arbetade mot. Även synen på samverkan mellan företagshälsovård och Försäkringskassan var liknande.

Slutsats: HR arbetar främst förebyggande för att undvika att ohälsa uppstår. Under sjukskrivningsperioden arbetar de främst med olika former av anpassningar som är möjliga. Dialogen står i fokus för att undvika att arbetstagaren går in i en ny sjukskrivning efter återgång i arbete. Samverkan med Företagshälsovården sker på arbetsgivarens direktiv och samverkan med Försäkringskassan är i vissa lägen ansträngd.

Högre utbildning har under längre tid diskuterats i relation till arbetsmarknaden, där kraven på anställningsbarhet under det senaste decenniet blivit mer uttalat. Dock ifrågasätts högskoleutbildningens utformning och dess relevans för arbetslivet, då mycket av undervisningen fokuserar på abstrakta teorier istället för konkreta metoder. Detta dilemma dyker även upp inom de utbildningar som ska forma personalvetare. Intresset i denna studie mynnade därför ut i att undersöka lärares samt studenters förväntningar och upplevelser av utbildningsinnehåll och anställningsbarhet inom ett personalvetarprogram.

Vår studie baseras på åtta intervjuer, fyra stycken inom respektive grupp, och visar att studenterna i regel har ett mer kortsiktigt perspektiv på vad personalvetarutbildningen önskas resultera i, där det finns en önskan och förväntning om att undervisningen ska vara mer praktisk. Detta resultat ligger i linje med våra föreställningar och den tidigare forskning som vi tagit del av. Lärarna däremot har ett mer långsiktigt perspektiv där utbildningen genom sin teoretiska anknytning ska leda till personlig utveckling samt kritiska reflektioner. Personlig utveckling i form av ökade allmänna kunskaper framkom överraskande nog även hos studenterna, dock inte lika tydligt. Slutligen kunde en tydlig koppling mellan anställningsbarhet och högre utbildning urskiljas, där begreppen samspelar med varandra. Utbildning uttrycks vara det mest centrala i anställningsbarhet då individen därigenom erhåller viktiga kompetenser och färdigheter för det kommande arbetslivet. Andra faktorer som framkom vara viktiga för en individs anställningsbarhet sammanfattas i kategorierna arbetslivserfarenhet, relevanta kompetenser samt personliga egenskaper.

Att välja yrke kan vara ett val kantat av obeslutsamhet i kombination av yttre påverkansfaktorer och bakomliggande sociala processer. Att välja yrke är något alla människor kommer att stå inför någon gång men varför valet tas kan ibland vara väldigt oklart eller helt naturligt. Syftet med uppsatsen är att, utifrån individers resonemang, öka förståelsen och beskriva de omständigheter och processer som kan ligga till grund för deras val av yrke. Uppsatsen avser att undersöka de resonemang och processer som påverkar det valet och om det finns skillnader i dessa avseende beroende på vilket kön, vilken ålder och klass en individ har och tillhör. Genom kvalitativa intervjuer studerades individers resonemang närmare angående vad som kan ha påverkat deras val. Teorierna som utgör uppsatsens teoretiska referensram är Bourdieus kapitalteori, Careershipteori, The Theory of Circumscription and Compromise för att förstå vad som har påverkat eller förstärkts en individs yrkesval. Uppsatsen syftar till att undersöka de resonemangen i relation till tidigare forskning och teorin för att förstå en individs sociala bagage och hur det kan påverka individers yrkesval. Resultatet visar att respondenternas föräldrar uttryckligen inte har haft förväntningar på deras yrkesval. Det kan härledas till en indirekt påverkan genom reproduktion av värderingar och handlingar. Det finns även ett samspel mellan yrkesval, egenskaper och sociala umgängen och resultatet konstaterar att alla dessa faktorer kan ha en påverkan. Yrkesval är således ett mångfacetterat och komplext beslut som är kontextuellt beroende. 

Traditionally, mail order and e-commerce organisations view the consumers as one entity, meaning there is no differentiation of service. Research has shown that return levels depend on both age and lead-time, and consequently end user requirements are of great interest. This study investigates expected lead-time service requirements of one organisations mail order/e-commerce customers and measures the gap between the expected and the specified service. A case study was performed with one of the leading Swedish mail order/e-commerce organisations. The descriptive study combined qualitative and quantitative data answering questions regarding the consumer’s requirements and how they vary depending on age. This research is based on primary data from a customer survey with answers from more than 6 000 respondents. The proposition that the gap between specified and expected customer service requirements varies with age and lead-time was supported, thus indicating that mail order and e-commerce organisations should work closer with their customers. They should likely segment their customers and differentiate their service delivery. The presented research results describe what service requirements regarding lead-time are, and how they vary with age for customers of one organisation. There is a gap between the customers’ service requirements and the service specified/delivered by the case organisation and the gap varies with age as proposed. The only normative statement is that close cooperation between the case organisation and its customers is vital. How customers should be categorized and how to differentiate the service delivery will be topics of further research.

Uppsatsen intresserar sig för jämställdhetsarbete samt hur HR-konsulter och chefer upplever relevans, hinder och möjligheter. Vidare så utgår uppsatsen från en fallstudie inom energibranschen. För den teoretiska referensramen har vi använt Joan Ackers teori om könade organisationer och intersektionella perspektiv, samt Moss Kanters forskning inom området kön och organisering.

Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-konsulter och chefer inom en manligt dominerad verksamhet upplever relevansen av jämställdhetsarbete. Syftet resulterade i följande frågeställningar. Hur definieras begreppet jämställdhet av respondenterna? Vilka uppfattningar har respondenterna kring jämställdhetsarbete? Vilka hinder och möjligheter upplever HR och chefer kan vara kopplat till jämställdhetsarbetet i deras verksamhet? Uppsatsen har valt att använda sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För studien genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med två olika yrkesgrupper där urvalet bestod av ett målstyrt urval samt snöbollsurval. För utgångspunkten i studiens analys användes tematisk analys och för kodningen användes marginalmetoden.

I resultatet har citat från de olika intervjuerna lyfts fram och det förs en narrativ dialog kring respondenternas upplevelser. Analysen utgår från en resultatdiskussion och kopplas till den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen. I det avslutande kapitlet presenteras flera slutsatser, bland annat att mångfald är ett begrepp som gärna används före begreppet jämställdhet, samt att det löpande arbetet är en nyckel för framgång i jämställdhetsarbete. Däremot upplevs brist på tid och resurser, samt brist på ett balanserat urval i rekryteringsbasen som hinder för jämställdhetsarbetet.

Syftet med denna studie var att få förståelse för kundservicemedarbetares upplevelse av att arbeta inom en prestationsbaserad och målstyrd organisation. Vi ville även undersöka vilken betydelse arbetsvillkoren hade för deras val att avsluta sin anställning. Vi har utgått från det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. För att samla in empiri genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex stycken respondenter som hade valt att säga upp sig inom sex månader från det att de påbörjade sin anställning. Vid analysen av den empiri vi samlade in använde vi oss av begreppen krav, kontroll och stöd då vi i teorin har utgått från Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell. Ytterligare teori vi har utgått ifrån är Foucaults maktbegrepp samt Herzbergs hygien och motivationsfaktorer. Resultatet i vår studie påvisade att våra respondenter upplevde att arbetet inom prestationsbaserad och målstyrd organisation präglades av höga arbetskrav. Vidare upplevde våra respondenter att det sociala stödet i organisationen var av stor vikt och de upplevde det som mycket gott men att det inte räckte för att väga upp andra brister i arbetsvillkoren. Slutligen så uppgav samtliga respondenter att arbetsvillkoren hade haft betydelse för deras val att avsluta sina anställningar. Vi kunde se att upplevelsen av den positiva effekt det sociala stödet hade haft för våra respondenter fungerade som en buffert men att arbetsvillkoren med de höga kraven slutligen gjorde så att respondenterna sade upp sig.

Under vårterminen 2020 förändrades arbetsvillkoren för universitets- och högskoleanställda när regeringen införde ett krav på utökat distansarbete i samband med coronaviruset. Arbetet inom akademin beskrivs redan innan kravet som gränslöst och förknippat med hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kravet på utökat distansarbete i samband med coronaviruset har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, och även om det finns skillnader gällande dessa avseenden mellan olika yrkeskategorier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats och empirin har samlats in genom webbenkäter. Resultatet analyserades utifrån kravkontroll och socialt stöd-modellen samt utifrån teori kring rollkonflikter.

Resultatet tyder på att kravet på utökat distansarbete främst har uppfattats negativt och resulterat i högre krav på den anställde, försämrad work-life balance, övertidsarbete, och mer arbete på kvällar och helger. Störst negativ förändring har den yrkeskategori som bedriver undervisning och forskning upplevt. Vad som framkom i resultatet är också att variabler som avsett att mäta kontroll i arbetet; krav på påhittighet och krav på skicklighet, istället verkade uppfattas som krav. Det finns anledning att anta att de nya arbetsformerna skapat ökade krav i sig, oberoende av om arbetet skulle skett på distans eller inte, vilket kan påverka work-life balance och hur anställda förlägger sin arbetstid. Samtidigt finns det även anledning att tro att det utökade distansarbetet i samband med de nya arbetsformernas införande också kan ha skapat ökade krav i arbetet, minskat socialt stöd och en försämrad work-life balance. Studiens resultat tyder på att kravet på utökat distansarbete har påverkat universitets- och högskoleanställdas uppfattningar om work-life balance, samt krav, kontroll och socialt stöd i arbetet.

Framväxten av ett alltmer flexibelt arbetsliv har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid successivt luckrats upp. Samtidigt har digitaliseringen möjliggjort för en ständig uppkoppling och med hjälp av olika teknologiska hjälpmedel kan individen numera arbeta vart som helst och när som helst. Detta innebär att ett större ansvar tillskrivits individen att själv vara den som kontrollerar och strukturerar upp sitt arbete. Samtidigt ställer den ökade konkurrensen allt högre krav på tillgänglighet och ett kundbemötande i världsklass.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida ett gränslöst arbete yttrar sig för fastighetsmäklare på två kontor. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Foucaults teori om den självdisciplinerade styrningen har vi sedan analyserat vår empiri. Vidare har vi utgått från tidigare forskning som berör flexibelt arbete, återhämtning, teknologins påverkan, roller samt gränsdragningen mellan arbetstid och fritid. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att fastighetsmäklaryrket i stor utsträckning innefattas av ett gränslöst arbete. Samtidigt kräver yrket en skicklig ”skådespelare” för att kunna bemöta kunderna. Den ständiga tillgängligheten är en faktor som samtliga upplever på olika sätt och de har därav utvecklat strategier för att kunna hantera detta. Resultatet synliggjorde även att kvinnorna i större utsträckning än männen upplever sig ifrågasatta av kunder vilket gör att de inte känner sig betrodda i sin yrkesroll på samma sätt. Vidare kan de olika upplevelserna och strategierna tänkas grundas i huruvida respondenterna förhåller sig till yrkesrollens krav eller ej.

Crushing is a harsh process and production units are subjected to wear and failure over time which will reduce the overall performance of the plant. To achieve optimum process performance, both time dependant process dynamics and operating conditions should be taken into account. In this paper the aim is to create a framework for simulating the process from a more operational perspective to evaluate process performance and process optimum for different operational scenarios. The objective is to model and simulate the discrete phenomena that can cause the process to alter performance and implement it with dynamic process simulations. A method for combining discrete probability simulations with time-continuous simulations for process evaluation and optimization is presented. The proposed framework demonstrates a systematic approach to evaluate the process performance and locating optimum process configuration, for a given condition. The developed models can be used to optimize different aspects of the operation depending on the defined objective function and the system boundaries. Optimization of process throughput by manipulating configuration of both the grizzly and the crushers, as well as the time between calibrations has been illustrated in this paper. Adjusting the process continuously and calibrating it at the appropriate time can have major benefits when it comes to the process availability and utilization, increasing performance by 4.1-9.3 % in these cases. Evaluation of process robustness with regards to different maintenance strategies and process variation gave an indication of the process and unit performance under a long operating period. By combining discrete and dynamic simulation, a higher simulation fidelity can be achieved to provide a more operational perspective to the optimization and process analysis.

Denna studie bygger på teorier kring positiv psykologi och flourish (blomstring). Målet med positiv psykologi och blomstring handlar om att uppnå höga nivåer av lycka, mening och tillfredsställelse. Grundtanken med blomstring är att alla individer ska uppnå en hög nivå av mentalt välmående. Studien som följer utfördes på ett anläggningsföretag med syftet att undersöka om det finns några samband mellan de anställdas välmående och variablerna ’engagerat ledarskap’ och ’allas delaktighet’. Studien kommer också att innefatta en jämförelse mellan yrkesarbetares och tjänstemäns upplevelse och syn på välmående. Detta utfördes med hjälp av en enkätstudie uppdelad i två delar med två olika mätverktyg där första delen mätte välmående och andra delen de oberoende variablerna ’engagerat ledarskap’ och ’allas delaktighet’. Datainsamlingen skedde delvis elektroniskt och även ute i produktionen. Bland annat användes PERMAH-modellen som ett mätverktyg vid insamlingen av den empiriska datan. Analysen av empirin skedde genom ett utförande av ett t-test och regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Här jämfördes välmåendet mellan yrkesarbetare och tjänstemän och de oberoende variablernas betydelse för välmåendet. Resultatet visade att ’allas delaktighet’ hade störst betydelse för välmående i båda yrkesgrupperna men inget av resultaten var statistiskt signifikanta. I diskussionen resoneras det kring huruvida andra indexvariabler kunde gett ett tydligare och eventuellt statistiskt signifikant resultat. Den låga urvalsstorleken tas också upp som en bidragande faktor till det osäkra resultatet.

Då vi befinner oss i en global pandemi orsakat av viruset Covid-19 har arbetslivet fått tänka om samt agera utefter Folkhälsomyndighetens (2021) rekommendationer. Med avseende att minska smittspridningen har många fått ställa om till distansarbete. De nya omständigheterna har föranlett till att arbetssituationen förändrats och för många kan denna förändringsprocess innebära att gränsen mellan arbete och fritid försvagas eller suddas ut. Samtidigt visar tidigare forskning att arbetsbelastningen till följd av distansarbete kan öka, framförallt såg man den här ökningen hos kvinnor. Med detta i åtanke samt rådande situation av att vi befinner oss i en pandemi blir det således relevant att studera hur distansarbetet påverkar kvinnor som arbetar hemifrån. Därtill är studiens syfte även att få en inblick i hur kvinnor upplever fördelningen mellan arbete och hem, det vill säga det betalda och obetalda arbetet.

Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där sex kvinnor som arbetar på distans intervjuades. Resultatet av studien visar både för- och nackdelar som uppstått till följd av arbetet på distans. Vår studie visade att distansarbete kan skapa utmaningar med gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt att de som arbetar på distans finner utmaningar kring att få det fundamentala sociala stödet tillfredsställd. Vidare visade vår studie på att distansarbete bidrar till ökad effektivitet samt en känsla av en bättre balans i livspusslet. Våra resultat överensstämmer med tidigare forskning där både positiva och negativa aspekter har påvisats. Därav tror vi på att ytterligare forskning krävs, framförallt för att mäta effekterna efter pandemin men även för att bidra ytterligare till distansarbetets påverkan. 

Flue gases are the gases which are produced from industries related to chemical manufacturing, petrol refineries, power plants and ore processing plants. Along with other pollutants, sulfur present in the flue gas is detrimental to the environment. Therefore, environmentalists are concerned about its removal and recovery of resources from flue gases due to its activation ability in the atmosphere to transform into toxic substances. This review is aimed at a critical assessment of the techniques developed for resource recovery from flue gases. The manuscript discusses various bioreactors used in resource recovery such as hollow fibre membrane reactor, rotating biological contractor, sequential batch reactor, fluidized bed reactor, entrapped cell bioreactor and hybrid reactors. In conclusion, this manuscript provides a comprehensive analysis of the potential of thermotolerant and thermophilic microbes in sulfur removal. Additionally, it evaluates the efficacy of a multi-enzyme engineered bioreactor in this process. Furthermore, the study introduces a groundbreaking sustainable model for elemental sulfur recovery, offering promising prospects for environmentally-friendly and economically viable sulfur removal techniques in various industrial applications. 

Följande studies syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som deltidsanställda kvinnor inom den kommunala barnomsorgen upplever att de har till att kunna öka sin sysselsättningsgrad till en heltidsanställning. Det är ett aktuellt ämne idag eftersom det redan idag råder brist på utbildad personal inom förskoleverksamheten. Vidare visar den demografiska utvecklingens framtidsprognoser att fler barn kommer att behöva barnomsorg i framtiden samtidigt som verksamheten utmanas av stora pensionsavgångar. Om fler väljer att arbeta heltid skulle det kommande rekryteringsbehovet minska. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån innefattar områden som Work Life Balance, krav, kontroll och socialt stöd, ansträngning och återhämtningsmodellen, möjlighetsstrukturen och genussystemet. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

Resultaten belyser att det är mycket individuellt vad kvinnorna upplever som orsaker till sin deltidsanställning samt vilka hinder och möjligheter de ser till en heltidsanställning. Återkommande teman är dock vikten av återhämtning, arbetsmiljö, arbetsbelastning både i hemmet och på arbetet. Genusnormer framträder som högst relevanta för hur många av kvinnorna upplever krav och förväntningar som de ställer på sig själva. Kvinnornas huvudsakliga skäl till att arbeta deltid är relaterat till att deras tid och energi inte räcker till för att kunna balansera mellan arbetslivets- och privatlivets krav.