Det råder ett stort behov av en välfungerande kommunikation i byggbranschen, med den orsaken av att det är en omfattande bransch där många olika yrkesroller är involverade. Kommunikation kan brista i många områden och kan i sin tur påverka ett projekt negativt. Inom byggbranschen sker det ofta oförutsägbara förändringar vilket kan försvåra förutsättningarna för en effektiv kommunikation.

Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur kommunikation kan vara utmanande och påverka ett byggprojekt under produktion. Syftet med examensarbetet är att hitta åtgärder för att förebygga bristande kommunikation och noga studera om att en effektiv kommunikation kan öka engagemang, gemenskap och motivation på en byggarbetsplats, genom att undersöka och analysera hur information sprids bland involverade parter i ett projekt under produktion.

I studien besvaras följande frågeställningar:

• Hur kommunicerar man på en byggarbetsplats?
• Påverkar kommunikationen engagemang, gemenskap och motivation på byggarbetsplatsen?
• Kan man spara pengar på att öka kommunikationsförmåga på byggarbetsplatsen?

Det genomfördes kvalitativa intervjuundersökningar på både tjänstemän och yrkesarbetare på GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB för att skapa en uppfattning på hur kommunikationen upplevs och fungerar på arbetsplatsen. Undersökningarna visade att kommunikationen i en del fall var mindre bra och att missuppfattningar uppstod ibland.

Studien fördjupar sig i hur kommunikationen upplevs och bearbetas samt hur man kan gå tillväga för att effektivisera det. Det fördjupar sig även i vilka kommunikationssätt som används och vilka som är mest lämpade i olika situationer. Resultatet indikerar på att det mest uppskattade kommunikationssättet är möten ansikte-mot-ansikte. Däremot visade sig att det mest föredragna kommunikationssättet inte alltid är det lämpligaste då det kan inträffa diverse faktorer som exempelvis tidspress eller avstånd.

En åtgärd som diskuteras i studien är bland annat att samtliga anställda på företaget ska genomföra en kurs som handlar om kommunikationens värde och hur den kan tillämpas på ett sätt för att reducera missförstånd. Genom att implementera den åtgärden kan kommunikationsbrister förebyggas redan från början. Tack vare detta kan pengar sparas långsiktigt trots att det kan vara kostsamt från början.

Rapporten visar hur omfattande anbudsprocessen är och vilka faktorer man bör beakta för attlämna ett vinnande anbud. Den beskriver de olika delarna i anbudsprocessen och gör endjupare analys av några av de viktigaste faktorerna. Anbudslämning handlar inte bara om attlämna pris på vad något kommer att kosta. Eftersom bolagen sällan är ensamma gäller de atthitta vägar och lösningar som gör att anbudet blir konkurrenskraftigt. Alternativa tekniskalösningar, materialval, val av UE eller en snygg presentation är faktorer som kan göra anbudetvinnande.Rapporten är skriven tillsammans med RO-Gruppen och en enkät ligger som grund tillanalysen. Målsättningen var att beskriva RO-Gruppens arbete och finna eventuell möjlighettill förbättring och effektivisering i arbetet.Då FFU, beställare och upphandlingsform varierar är det svårt att alltid följa en och sammamall utan en öppenhet och flexibilitet i arbetet krävs för att kunna lämna ett vinnande anbud.Erfarenhet visade sig vara en stor och avgörande faktor, såväl enligt litteratur, somenkätundersökningen.

Traceability has emerged as a prime requirement for a multi-tier and multi-site production. It enables visibility and caters to the consumer requirements of transparency and quality assurance. Textile and clothing industry is one such example that requires traceability implementation to address prevailing problems of information asymmetry and low visibility. Customers find it difficult to access product data that can facilitate ethical buying practices or assure product authenticity. Besides, it is challenging for stakeholders to share crucial information in an insecure environment with risk of data manipulations and fear of losing information advantage. In this context, this study investigates and proposes a blockchain-based traceability framework for traceability in multi-tier textile and clothing supply chain. It conceptualizes the interaction of supply chain partners, and related network architecture at the organizational level and smart contract and transaction validation rules at the operational level. To illustrate the application of the proposed framework, the study presents an example of organic cotton supply chain using blockchain with customized smart contract and transaction rules. It finally demonstrates the applicability of the developed blockchain by testing it under two parameters. The proposed system can build a technology-based trust among the supply chain partners, where the distributed ledger can be used to store and authenticate supply chain transactions. Further, the blockchain-based traceability system would provide a unique opportunity, flexibility, and authority to all partners to trace-back their supply network and create transparent and sustainable supply chain.

Denna studie behandlar en energikartläggning och hur framtida energikartläggningar kan utvecklas för att uppnå hållbar utveckling utifrån samtliga hållbarhetsaspekter. Studien består av analyser och fördjupningar i olika frågor som behandlar hållbar utveckling.

Syftet med studien är att analysera och följa upp tidigare utförda energiåtgärder samt följa upp fortsättningen på energikartläggningen genom att analysera resultatet utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Vid en energikartläggning är det ekonomiska och ekologiska aspekter som tas i beaktning samtidigt som sociala aspekter vanligtvis exkluderas. Denna studie skall bidra till möjligheten att inkludera sociala aspekter vid energieffektivisering i en energikartläggning för att kunna bidra till den hållbara utvecklingen i sin helhet.

För att kunna uppnå syftet med studien har författaren använt sig av olika kvalitativa metoder som intervju, platsbesök och observation. Genom kvalitativa metoder och tidigare dokumenterade uppföljningar skapas en tolkning över aktuell situation och tidigare utförda åtgärdsförslag. Utöver det har databasen Primo använts samt olika vetenskapliga artiklar och rapporter studerats.

Resultatet består av en analys av energikartläggningen och visar hur den kan utvecklas genom att även inkludera sociala åtgärdsförslag. Genom att inkludera samtliga hållbarhetsaspekter erhålles ytterligare ekonomiska besparingar i jämförelse med att bara beakta miljömässiga och ekonomiska aspekter. Sociala åtgärdsförslag bidrar till större engagemang från de boende. Detta resulterar i en ekonomisk besparing i form av ökad miljökompetens och konsekvenstänk gällande energiförbrukning.

Digitaliseringen är en stor del av samhällsutvecklingen, inte minst i byggbranschen som står inför allt ökade krav på hållbarhet och hårdare konkurrens. Påskyndad digitalisering argumenteras vanligtvis för att möjliggöra ökad produktivitet, effektivitet och till att förbättra ökade samarbeten mellan olika aktörer. Med detta i åtanke finns det alltså stor potential för att utveckla och implementera flera digitala verktyg som kan komma att få en betydande roll i framtiden – i olika delar av byggprocessen.

Syftet med studien är att undersöka och identifiera de möjligheter och utmaningar som parametrisk design medföljer ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien undersöker även de för- och nackdelar som olika aktörer uttrycker med parametriska verktyg i tidiga skeden av byggprocessen. Vad parametrisk design är och hur det används i tidiga skeden är också en central del av denna studie. Parametrisk design innebär att digitala modeller skapas utifrån fördefinierade regler eller algoritmer – så kallade parametrar. Den digitala modellen genererar då automatiskt, utifrån angivna parametrar, ett färdigt resultat. Exempelvis kan fördefinierade regler gälla anslutningen mellan vägg och tak, eller hur hög en byggnad måste vara för maximalt dagsljusinsläpp. Det finns vidare tillämpning av detta begrepp som bland annat bistår med att generera analyser av koldioxidutsläpp, energiförbrukning, dagsljusfaktorer, materialoptimering m.m.

Med en kvalitativ metod kunde vi undersöka detta ämnesområde på djupet och genom semi-strukturerade intervjuer (se vidare, 3.2.1) gav vår undersökningsgrupp möjligheten att delge sina svar och kunskap om parametrisk design på ett utförligt sätt. Totalt genomfördes åtta intervjuer som utgjorde grunden för denna studies resultat. Studien var dock avgränsad till de tidiga skedena av byggprocessen, för att undvika en alldeles för omfattande rapport. Samtliga respondenter i undersökningsgruppen arbetar med eller nära parametrisk design på arkitektkontor, tekniska konsultbolag eller fastighetsbolag. För att läsaren ska få en klar bild av de yrkesroller som deltog i intervjuerna har deras aktörsroller beskrivits utförligt (se vidare, 2.3).

Studiens resultat tyder på att parametrisk design används i stor utsträckning i de tidiga skedena av byggprocessen. Några av verktygen är nämnt som Grasshopper, Dynamo, Rhino, Spacemaker, Rhino Inside Revit, Revit och Sketchup. De vanligaste mjukvarorna som nämns i intervjumaterialet är Grasshopper och Rhino.

Resultatet pekar på att parametrisk design kan användas för att automatisera en del av arbetsuppgifterna och göra dem snabbare och enklare. Det visade sig också att dessa verktyg kan generera flera olika designalternativ och underlätta beslutfattandet. Att främja samverkan mellan yrkesroller var också en fördel i detta tillvägagångssätt. Nackdelarna inkluderade brist på kunskap och kompetens samt den digitala transformationen som gjorde det svårt för vissa att hänga med i teknikens framfart. Och andra sidan visade det sig att verktygen öppnade flera möjligheter i de tidiga skedena, till exempel genom att utgå från vissa parametrar som bland annat BOA och BTA för att ta fram förslag. En annan möjlighet var att designa trygga miljöer som är materialoptimerade och detta är av vikt ur ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Sedan lyftes också några utmaningar som identifierades i resultatet, bland annat behovet av innovativa standarder anpassade efter alltmer komplicerade geometrier och teknisk utveckling. För vidare läsning, se Kapitel 4.

Examensarbetet utgör en jämförelse mellan två byggmetoder: platsgjutna betongväggar och skalväggar. Studien har gjorts för SEFA Betongentreprenad AB med avsikt att redogöra den mest lönsamma byggmetoden.De centrala aspekter som belyses i detta examensarbete är kostnader, tider och arbetsmiljö.Resultatet visar att byggnation med skalväggar leder till ökade materialkostnader i projektet, vilket också leder till en högre självkostnad för betongentreprenören. Byggtiden blir däremot kortare och det gynnar totalentreprenören vars arbetsplatsomkostnader och arbetsledningskostnader. Utöver detta ger skalväggar en bättre arbetsmiljö i jämförelse med platsgjutna väggar eftersom mindre arbetsmoment krävs på arbetsplatsen vilket också leder till minskning av antalet olyckor.Tider och kostnader baseras på enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 samt prisförfrågningar. Därefter har vi gjort en noggrann kalkylering med hjälp av olika datorprogram så som Bluebem, Wikells och Excel för att kunna sammanställa den totala byggtiden och självkostnaden. Undersökningen baseras på dokumentation för ett byggprojekt som omfattar både en skola och studentbostäder i Lund.

Syfte: Den digitala utvecklingen inom byggproduktionssektorn ligger efter jämfört med många andra branscher och har fått ryktet om att vara rent av konservativ. Att säga att utvecklingen står stilla stämmer inte då majoriteten av företagen arbetar aktivt för en mer digitaliserad sektor. Trots detta domineras produktionsplatserna av pappersdokument, icke autonoma system och själva arbetet utförs mer eller mindre på samma sätt som det gjort i flera decennier. Trots att flertalet digitala verktyg och implementeringsmodeller finns tillgängliga möter dem inom byggproduktionssektorn en hel del motstånd. Denna rapport granskar de digitala innovationer som är på uppgång och som kan göra betydande nytta inom byggproduktion.

Metod: Via sökmotorer på högskolans databas, samt internet gjordes insamling av rådata som sedan skulle analyseras och ligga till grund för kvalitativ insamlingsmetod. Litteraturstudien var grundpelaren som betingade de semistrukturerade intervjuerna, som i sin tur möjliggjorde en jämförelse mellan det teoretiska ramverket och intervjuresultat.

Resultat: En klar majoriteten av de intervjuade aktörerna ansåg att 3D-skrivaren någon gång i framtiden kommer att inta byggsektorn. En implementering av 3D-skrivaren skulle medföra kortare produktionstider, reducerade produktionskostnader, eliminering av spill och mindre arbetskostnader. Autonoma systems inträde i byggproduktionssektorn kommer förmodligen inte ske inom en snar framtid då olika byggprojekt skiljer sig åt väldigt mycket. Hade byggandet blivit mer monotont skulle det underlätta väldigt mycket, men i dagsläget är sällan ett projekt det andra likt. Big data är en innovation som skulle kunna revolutionera byggbranschen på flera håll. Respondenterna förstod dock inte begreppets innebörd vilket tyder på att det inte satsas någonting på Big data inom produktionssektorn. Möjligheterna för Big data är många och det kan bland annat användas för effektivare kommunikation, effektivisering av produktionsplatsen, mer detaljerad koll på olika maskiner och mer kontrollerade material leveranser.

Konsekvenser: För en allmänt lyckad implementering av 3D-skrivaren krävs det att även de mindre företagen kan införskaffa apparaten. De större företagen riskerar annars att konkurrera ut de mindre företagen. Då betong i allmänhet är ett material med förhållandevis hög miljöpåverkan medför detta konsekvenser för miljön som redan befinner sig i en utsatt position. Då det arbetas väldigt aktivt med att förbättra omvärldens miljöpåverkan är det därför viktigt att lägga fokus på att försöka producera mer miljövänlig betong.

Begränsningar: Studien begränsades till ett fåtal svenska byggföretag i göteborgsregionen. I rapporten tas därför endast de fåtal respondenters åsikter med.

Sverige rör sig mot ett mer energieffektivt samhälle för att minimera CO2-utsläpp. Byggsektorn är en av de sektorer som bidrar till mest energiförbrukning. För att minska på energiförbrukningen har man börjat bygga passivhus som är välisolerade byggnader med minimala köldbryggor och hög lufttäthet. Uppvärmningssystemet ska ta tillvara på all värme som alstras i byggnaden. Med tanke på byggsektorns stora miljöpåverkan vill man kompensera det genom att bygga energieffektivt, där passivhusen är ett steg i rätt riktning då de förbrukar mindre energi under förvaltningsskedet.

Vi människor tillbringar 90 % av vår tid inomhus och därmed har inomhusmiljön en stor påverkan i vårt liv. Den fysiska miljön avgör hur man mår inomhus och kan bidra till välbefinnande för de som vistas i byggnaden.

För att utreda hur brukarna upplever passivhusen har det bedrivits en enkätundersökning i referensområdet Pumpkällehagen som består av 18 passivhus i Viskafors. Enkätundersökningen syftade till att upplysa brukarens upplevelse av inomhusmiljön och hur man kan åtgärda eventuella problem. Totalt är det 8 enkätsvar som resultatet utgår ifrån. Brukarna upplever att det är för kallt på vinterperioden och för varmt på sommarperioden, samt att det är lyhört mellan rummen och en viss temperaturskillnad i boendet. Dock är ljud- och ljusmiljön i boendet väldigt god.

Problemet med att det är för kallt på vintern kan bero på otätheter i dörrar och att värmeåtervinningen ligger på mindre än 85%. Problemet med att det blir för varmt på sommaren beror på dålig solavskärmning samt att man inte vädrar byggnaden på rätt sätt. Brukarna som har fått information om hur huset ska skötas har en bättre upplevelse av inomhusmiljön än de som inte har fått informationen. Detta tyder på att det finns en tydlig korrelation mellan god inomhusmiljö och att man har fått information om hur boendet ska skötas.

Sveriges avloppsreningsverk står inför ett antal utmaningar, där en av utmaningarna är minskning av växthusgaser. Lustgas är en av dessa växthusgaser, som bildas vid rening av avloppsvatten. Lustgas är 300 gånger skadligare för klimatet i jämförelse med koldioxid. Dessutom påverkar den nedbrytningen av ozonskiktet. I dagsläget är det svårt att mäta och uppskatta lustgasutsläpp, på grund av att det pågår flera samtidiga processer på stora ytor. För att driften av avloppsreningsverk ska ske på ett effektivt sätt och med en ytterst liten miljöpåverkan måste man kunna förstå hur lustgas uppstår och hur bildningsprocesserna samverkar med de andra reningsprocesserna och driftparametrarna.

Utsläpp av lustgas har studerats vid avloppsreningsverket i Göteborg. Syftet har varit att tillhandahålla resultat och mätningar från Gryaab AB reningsverk och fastställa vilka processer som ger upphov till störst eller minst lustgasemissioner. Utsläpp av lustgasemissioner har mätts från rejektrening med nitrifikation och denitrifikation process. Analyser på resultaten ska förhoppningsvist kunna hjälpa Gryaab AB med fortsatt studier om lustgas. Som mätningsmetod användes EPA-huvmätning som man mätte med ovanför vattenytan på bassängerna och mobilt extraktiv FTIR som åkte runt anläggningen.

Den dominerande källan för lustgas visade sig bildas allra mest i nitrifikationsprocessen. Där mätningarna med huv-mätning och stickprov visade totala utsläpp motsvarande 1,8 ton N2O/år. Den totala lustgasemissionen från biologiska reningsprocessen visade totala utsläpp motsvarande 3,5 ton N2O/ år.

Som en slutsats bör fler mätningar med olika mätningsmetoder och mer studier göras för att få en bättre överblick till varför och hur lustgas bildas. Samt vilka åtgärder som kan minska lustgasemission. Det finns ett behov av fortsatta studier med mätningar med olika mätningsmetoder på Gryaab AB.

Bygg- och fastighetssektorn i Sverige står för cirka 21 procent av totala växthusutsläppen, där största delen av utsläppen är vid produktion av byggnader. Fokuset för arbetet ligger mest på att göra rätt val av byggnadsmaterial med hänsyn till kostnad och deras klimatpåverkan. I denna rapport undersöks ett nytt byggprojekt som pågår i Borås. Syftet med projektet är att minska klimatpåverkan för den nya byggnaden genom att analysera valet av materialen och hur det kan påverka hela bygget både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. Syftet är även att hjälpa privatkunderna att göra rätt materialval för att bygga klimatsmartare med mindre koldioxidutsläpp. Det finns olika synpunkter på vilka byggmaterial som bör väljas när det gäller hållbart byggande, till exempel trä eller betong.

Metoden som användes bestod av platsbesök från ett pågående byggprojekt, intervjuer, onlineplattformen Prodikt och litteraturstudie. Utifrån resultatet för intervjustudien och Prodikt konstaterades att de byggnadsmaterial som har stort fokus på miljön är dyra. Detta innebär attdet kan bli svårt att övertyga privatpersoner att välja de materialen med minskad klimatpåverkan.

Resultat från beräkningar föreslår en stor förbättring i klimatpåverkan med ersättningsprodukter jämfört med referensprojektets nuvarande produkter. Kostnaden för ersättningsprodukterna visade sig vara högre än kostnader på de befintliga produkterna. Dessutom tyder resultaten på att endast miljövänliga produkter kommer att finnas tillgängliga i framtiden. Priserna på byggmaterial kommer att sjunka så länge produktionen av miljövänliga produkter ökar dessutom kommer byggkostnaderna bli lägre.

Slutsatsen för detta projekt är att det finns påverkande faktorer som kunskap och erfarenhet om materialval med minskad klimatpåverkan. Det kan underlätta både för privatpersoner och organisationen att bygga med en mindre budget och få lägre klimatpåverkan. För vidareforskning kan påverkningsfaktorer studeras om hur informationen kan spridas mer till privatpersoner.

Nyckeln till ett lyckat projekt är en god kommunikation mellan inblandade parter vilket är en utmaning. Det finns en hel del kommunikationskanaler och kommunikationssätt i byggbranschen för att människor skall kunna kommunicera och integrera med varandra. Det är viktigt att tydliggöra de regler och verktyg (projektnätverk) som används i varje projekt. Kommunikationsbrister har påverkan vad gäller projektets budget och det slutliga resultatet. Enligt en undersökning som Svensk Byggtjänst har gjort kostar byggbranschens kommunikationsbrister ungefär upp till 32 miljarder kronor per år. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur kommunikationen fungerar i dagsläget inom byggprojektledning samt hitta bättre kommunikationsvägar för att nå ut med information på ett effektivare sätt och minimera kommunikationsmissförstånden. Det finns många frågor gällande hur man kan minimera kommunikationsbister. I denna rapport kommer följande frågor att besvaras:

• Hur tydlig är kommunikationen i ett byggprojekt från start till slut?

• Vilka kommunikationsvägar föredrar projektledare och andra projektdeltagare?

• Hur tolkas kommunikationen av andra mottagande parter?

• Hur ser projektledare och andra projektdeltagare på dagens plattformar?

Dessa problemställningar besvarades inledningsvis via en teoristudie för att stärka bakgrunden och ge en djupare uppfattning om ämnet. Därefter genomfördes intervju- och enkätundersökningar med totalt 32 deltagare. Dessa deltagare var främst projektledare och byggledare men även andra projektdeltagare. Undersökningen visade av de kommunikationskanaler (personliga möten, telefon, plattformar och e-post) var det personliga möten som var det mest uppskattade. Det positiva med möten är att det ger möjligheten till att besvara de frågor och funderingar man har på plats. Nackdelen med personliga möten är att de är tidskrävande och kostsamma i jämförelse med de andra kommunikationskanalerna. Det som ersätter nästintill personliga möten är videomöten. Det är billigare att kommunicera med videomöten, trots detta används de inte så ofta bland deltagarna. Studien visar även att IT-verktyg i byggbranschen är några år efter jämförbart med andra branscher. Detta beror på branschens komplexitet och att det inte finns ett enat verktyg för kommunikation. Resultaten i den här studien visar att en förbättrad kommunikation kostar pengar genom att införa fler personliga möten. Trots det här är det i slutändan gynnsamt med tanke på att fel och missförstånd minimeras. Därmed kan det ses som en vinst för varje projekt.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen förväntas fortsätta. Tidiga prognoser visar att stadsbefolkningen kommer att ha fördubblat sin nuvarande storlek år 2050, vilket leder till att nästan 7 av 10 människor i världen kommer att bo i städer (Ritchie and Roser, 2022). Urbaniseringen i Sverige går i samma riktning enligt SCB prognoser och fler barn föds i storstäder jämfört med på landsbygden. Med den ökande populationen i storstäderna behöver deras kapacitet utökas för att ta hand om de framtida generationerna. För att följa med i utvecklingen och klara de stora omställningar som den ökade urbaniseringen innebär behöver byggbranschen digitaliseras i större utsträckning. Designa hållbara städer kräver allt mer komplexa lösningar, lösningar framtagna av digitala system som branschen varit dåliga på att ta till sig.

Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka effekter mjukvaran Spacemaker med sin AI, generativ & parametrisk design kan ha vid bygglovsansökningar samt om programmet kan användas till andra ändamål inom stadsutvecklingen. Syftet kan även beskrivas som ett exempel på hur branschen kan digitalisera sina processer genom ta hjälp av beräkningskraften av datorer och AI. För att ta besvara rapportens frågeställningar gjordes en empirisk undersökning med hjälp av stadsbyggnadsförvaltningen i Borås och företaget Spacemaker, där ett bygglov granskades efter de krav som vanligtvis ställs på ett sådant utförande. Byggnadsförvaltningen ville även undersöka bullernivåerna vid skapandet av nya vägar och utformningar av byggnader. Tre scenarion ritades upp i mjukvaran för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet av arbetet visade att det är fullt möjligt att använda mjukvaran för att utföra arbetet inom stadsplaneringen i Borås stad. Därtill fanns det många fördelar med att digitalisera dessa processer då den visuella representationen av 3D-modellen visade sig fördelaktig varefter ett mer effektivare arbete kunde utföras.

The freight transport system is subject to delays and disturbances, which influence investment and planning decisions made by governments and infrastructure authorities. Traditionally relying on Cost Benefit Analysis (CBA) they are dependent on correct and up-to-date input data. So far, little success has been reached in estimating the effects of disturbances for freight. This paper aims to contribute to the understanding of disturbances in freight transport by reviewing and classifying the effects occurring due to transport time variability (TTV) and to suggest a calculation model to estimate the value of transport time variability (VTTV). In order to validate the model and its usability it was successfully tested in a case study for a large Swedish retail company. The effects of delays can be divided into four main types: System Killers, Catastrophic Events, Expected Risks, and Contingencies, of which the last two are relevant for VTTV. The model applies these in a two-step cost function with a fixed and variable part, building on previous studies of VTVV for passenger transport based on the scheduling utility approach. A main theoretical result is that the estimation of VTTV is derived mathematically independently of which measure that is chosen for the quantification of TTV.

The freight transport system is subject to delays and disturbances, which influence investment and planning decisions made by governments and infrastructure authorities. Traditionally relying on Cost Benefit Analysis (CBA) they are dependent on correct and up-to-date input data. So far, little success has been reached in estimating the effects of disturbances for freight.

This paper aims to contribute to the understanding of disturbances in freight transport by reviewing and classifying the effects occurring due to transport time variability (TTV) and to suggest a calculation model to estimate the value of transport time variability (VTTV). In order to validate the model and its usability it was successfully tested in a case study for a large Swedish retail company.

The effects of delays can be divided into four main types: System Killers, Catastrophic Events, Expected Risks, and Contingencies, of which the last two are relevant for VTTV. The model applies these in a two-step cost function with a fixed and variable part, building on previous studies of VTVV for passenger transport based on the scheduling utility approach. A main theoretical result is that the estimation of VTTV is derived mathematically independently of which measure that is chosen for the quantification of TTV.

Arbetet grundar sig i fordonsindustrins returprocess av reservdelar. Returer och hanteringen av dessa är en del av värdekedjan som de senaste åren ökat allt mer. Där av är studiens syfte att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns inom fordonsindustrin. Arbetet utfördes hos Volvo Cars Global Customer Service och avgränsades därmed till att undersöka hur återförsäljare av reservdelar för Volvo originaldelar ser på processen. Studien genomfördes genom analys av nuläget samt intervjuer både med Volvos egna säljbolag och andra företag i branschen. Studiens frågeställningar syftade till att identifiera vilka delar av processen som förbättringar bör fokuseras till, samt konkreta förbättringsåtgärder för dessa. De resultat som studien gett upphov till är bland annat att processen i vissa fall är komplicerad och att det finns ett missnöje i de system som används för att lägga en retur. Många återförsäljare anser att det läggs allt för mycket tid på att undersöka och kontrollera returer istället för att godkänna dem och kontrollera därefter. Resultaten är viktiga på så sätt att de förbättringsförslag som ges kan underlätta för återförsäljare och på sikt även kunna minska ledtider, för en mer effektiv process.

The length and complexity of the supply chain tend to increase, rather than diminish, thereby making the supply chain riskier and less predictable and, hence, more vulnerable. At the same time, customers are becoming increasingly demanding. The challenge to businesses today is to create a resilient supply chain in order to manage and mitigate risk and vulnerability. The purpose of this paper is to describe the use methods and tolls from quality and logistics can improve supply chain resilience. There are five principles that characterise supply chain resilience: risk management culture, agility, design-and innovation-led organisations, collaboration and spreading and anchoring of the vision, goal, values and methods. Using a combined quality management philosophy, the speed of process could be increased, and the responsiveness and flexibility could be improved, which means quicker response to changes. It has also been indicated that a combined quality management philosophy improves the companies’ resilience, due to their increased agility and strengthened ability to handle variability and risk management. Quality management tools can be very effective in the companies’ efforts to control supply chain risk and to identify risk sources of variation, even outside the focal company.

Rapporten är skriven i samarbete med H2 Entreprenad AB och inriktad på arbetsmiljöarbetetmed utländska underentreprenörer på den svenska arbetsmarknaden inom byggbranschen. Enomfattande litteraturstudie har gjorts och kompletterats med en intervjustudie.Byggbranschens produktionstakt är på nivåer som jämställs med miljonprogrammets dagar på60- till 70-talet, det behövs 710 000 nya bostäder mellan åren 2015 och 2025 enligt Boverket.Med ett sådant tryck på byggbranschen har företagen svårt att få tag i arbetskraft, detta är enav anledningarna till att utstationerade arbetare ökat markant i Sverige de senaste åren.Den utländska arbetskraften ger tillgång till ny kompetent arbetskraft, som oftast är billigare.Kraven på ledningen att styra de utländska underentreprenörerna som tas in ökar dockmarkant och leder till ökade kostnader. Risken för en utländsk arbetare att skadas på ensvensk arbetsplats är också 36 % högre, och risken att dö är fyra gånger så stor som för ensvensk arbetare. Detta medför att ett större fokus på ett fungerande arbetsmiljöarbete behövssom fungerar trots språkförbristningarna.De sociala och kulturella skillnaderna tas upp och analyseras i rapporten, hur hierarkier ochstyrning för yrkesarbetare sker i jämförelse mellan svenska och utländska underentreprenörer.

This study evaluates the accuracy of volatile organic compounds (VOC) and particle matter(PM) sensors marketed for ventilation purposes. VOC sensors were tested using knownconcentrations of VOC-gases, according to ISO 16 000-29. Further, PM sensors together witha reference instrument were exposed to aerosols originating from cigarette smoke, salt and oil.Results show that all tested VOC sensors do not respond to all test gases. Also, two copies ofthe same VOC sensor do not give the same output. PM sensors generally measure lowerconcentrations compared to the reference instrument and show higher accuracy for PM10 thanfor PM1 and PM2.5. Although the results seem discouraging, several of the sensors respondto changes in concentrations and thus might have the potential to be used for ventilationcontrol. Further, the results imply that using the sensors for purpose of determining ormeasuring the indoor air quality (IAQ) is not possible.

Standarden Eurokod 5 är gällande dimensioneringsstandard sedan januari 2011. Denna handbok innehåller en samling av formler och tabeller för materialegenskaper och dimensionering av träkonstruktioner enligt Eurokod 5. I skriften behandlas både brottkraven som ställs på bärande konstruktioner och funktionskraven såsom nedböjning. Spik- och skruvförband, dimensioneringsformler och minimikrav presenteras följt av en samling av praktiska övningar med lösningsförslag. Handboken framställdes i samarbete mellan Högskolan i Borås och SP Trätek.

Inom den här studien undersöks om det är möjligt att återbruka 60 år gamla befintliga balkar som för närvarande används som takbalkar i lagerbyggnaden Viskaholm i Borås. Studien är kopplat till stadsutvecklingsprojektet Västerbro, där det planeras att lagerbyggnaden ska rivas och i stället ska det byggas nya bostäder. Balkarna som undersöks i studien är prefabricerade förspända betongbalkar.

Målet med studien är att ta reda på hur balkarna skulle dimensioneras enligt boverkets konstruktionsregler BKR. Därefter kontrollera om balkarnas bärighetskapacitet klarar dagens standarder enligt Eurokoden EKS12/EC2 för högpresterande förspända betongbalkar. Detta med syftet att undersöka om det är möjligt att återbruka 60 år gamla prefabriceradebetongbalkar i nybyggnation.

Balkarna var dimensionerade och fabrikgjutna i 1960-talet i enlighet med den svenska byggregeln Byggnadsstadga 1960 (BABS 60). Konstruktionsritningar för balkarna saknas och det finns brist på data för dimensionering av förspända betongbalkar enligt BABS 60. På grund av detta har balkarna dimensionerats i enlighet med Boverkets Kontruktionsregler BKR som gällde i 1995. Boken Byggkonstruktion 3 Betongkonstruktion av Bengt Langesten har används som stöd för dimensionering av balkarna. Sedan har balkarnas bärighetskapacitet beräknats enligt Eurokod 2, för att kontrollera om de klarar dagens bärighetskrav.

Resultaten har visat att balkarnas moment- och tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande moment- och tvärkraften. Dock innehåller dessa balkar ingen minimiarmering eftersom det inte  krävdes av BKR. Men enligt Eurokod 2 ska balkarna innehålla minimiarmering även om deras tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande tvärkraften.

Enligt resultaten dras slutsatsen att balkarna klarar både den dimensionerande moment- och tvärkraft. Men för att balkarna ska kunna återbrukas idag måste den minimiarmering som krävs enligt EK2 ersättas på något sätt.

Betong är världens mest använda byggnadsmaterial och en stor utsläppskälla av koldioxid. Det är framför allt produktion av cementet i betongen som bidrar till koldioxidutsläppen. Globalt sett är produktionen av cement den tredje största orsaken till koldioxidutsläpp, 8 % av världens utsläpp. Därför ligger det stort intresse i att minska mängden cement i betongen för att nå lägre klimatpåverkan. Ett sätt att göra detta på är att delvis byta ut cementet mot andra tillsatsmaterial med cementliknande egenskaper, till exempel slagg. Det största problemet med detta är att betongens härdningstid förlängs.

Detta arbete genomförs tillsammans med RISE för att hjälpa Hedareds Sand och Betong att ställa om till klimatförbättrad betong i sina prefabelement. För att göra detta måste härdningstiden i den klimatförbättrade betongen sänkas. Denna studie ska därför undersöka om accelererande tillsatsmedel kan korta härdningstiden i slaggbetong. För att undersöka detta användes två experimentella metoder: isotermisk kalorimetri och gjutning med tryckprovning.

Resultatet från den isotermiska kalorimetrin visade att acceleratorn Master X-Seed 140 gav kortast induktionsperiod och klart högre värmeflöde än referensprovet. Resultatet från gjutningen visade att den prövade betongen nådde en tryckhållfasthet på 29,73 MPa efter 24 timmar. Vilket är 62,5 % högre än referensprovet utan accelerator och tydligt över kravet på 16 MPa efter 24 timmar.

Slutsatsen som gick att dra efter detta arbete var att acceleratorn visade mycket god effekt på tryckhållfastheten och ger utökade möjligheter att använda klimatförbättrad betong inom prefabindustrin.

Arbetstagare inom byggbranschen har dubbelt så hög risk att råka ut för olyckor i jämförelse med andra branscher. Säkerheten och arbetsmiljön har brister som måste åtgärdas för att uppnå ”nollvision” -målet så att ingen ska skadas eller dö på arbetsplatsen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka bakomliggande orsakerna till det höga antalet fall av olyckor samt undersöka beteende och attityd hos de anställda till arbetsmiljösäkerheten i branschen.

Litteraturstudien visade vilka åtgärder myndigheterna vidtagit i form av att införa arbetsmiljölagar och föreskrifter för att förhindra risker mot olyckor. Utöver detta tilldelas sanktionsavgifter vid regelbrott och det finns krav på att företagen skall utföra egna arbetsmiljöarbeten. Alla dessa vidtagna åtgärder har fått olycksstatistiken att gå åt rätt håll. Vidare visade intervjustudierna vilka rutiner det finns för säkerhet och arbetsmiljöarbeten men även attityd, beteende och kommunikation undersöktes hos de anställda på arbetsplatsen.

Stress visade sig vara en faktor som orsakar olyckorna och har sin grund i budgeten som ett projekt tilldelas. En annan betydande faktor är individens attityd och beteende till arbetsmiljösäkerhet och säkerhetsarbete, där risk för olyckor skapas genom att det slarvas med användningen av säkerhetsutrustning och att säkerhetsrutiner försummas. Dessutom är arbetskraften från utlandet och underentreprenörer med en annan säkerhetssyn en bidragande orsak till en ökad risk för olyckor.

Det bör finnas en sund konkurrens mellan byggföretagen så att säkerheten inte äventyras på grund av ekonomin och samt sanktionsavgifterna bör ökas vid regelbrott. För att inprägla säkerhetsmedvetande hos de anställda bör företagen satsa mer på kontinuerliga information och utbildningar. Dessutom kan tjänstemännen påverka sina anställdas säkerhetbeteende genom att själva bära på skyddsutrustningen och ge positiv feedback. Det bör inte satsas mer på att skapa fler lagar, regler och rutiner utan mer på hur dessa skall förmedlas till individen så att denne förstår säkerhetssystemet och präglas av det.

Examensarbetet har genomförts i samarbetet med Swerock och Temakon. Målet är att återvinna slammet som uppkommer vid produktion av fabriksbetong. Elva gjutförsök har genomförts i högskolans laboratorium för att utvärdera vilket är det bästa sättet att återvinna slammet, som ersättning av ballast i en nytillverkad betong eller som ersättning av cement i betongen. Tryckhållfastheten för gjutförsöken undersöktes vid 7 och 28 dagar samt arbetbarheten testades genom sättmått och flyttsättmått. De två egenskaperna kommer att jämföras med referensbetongens egenskaper. Malningstester har genomförts delvis på Temakons laboratorium under handledning av Thomas Magnusson och på högskolans eget laboratorium. Resultatet visade att för slammet som cementersättning har vi fått likvärdig och till och med bättre tryckhållfasthet och arbetsbarhet i jämförelse med. Gjutningar där slammet användes som vått slam var tryckhållfastheten betydligt bättre än referensbetong, dock var arbetbarheten mer trögflytande.

Byggsektorn genomför nu stora framsteg gällande logistiklösningar. Senaste åren har stort fokus ägnats åt bygglogistik och att byggprojektens resultat påverkas av hur logistiken hanteras. Logistikverktygen utvecklas för att fungera bättre åt verksamheten som bedrivs på byggarbetsplatsen. I studien undersöks vilken nytta ett leveranshanteringssystem har på byggprojekt och vad användarupplevelsen är av systemet. Syftet med studien är att undersöka inom vilka områden ett leveransplaneringssystem gör mest nytta och var dess brister och utvecklingsmöjligheter finns.

Till studien används en abduktiv metod med delmoment bestående av en litteraturstudie och en intervjustudie. Litteraturstudien innefattar information från forskning och erfarenheter inom logistik, bygglogistik, tredjepartslogistik och digitalisering inom byggbranschen. Fyra intervjuer har genomförts med branschaktiva inom bygglogistik.

Studien visar att byggprojekt tidigt i byggprocessen behöver initiera en logistikplan. Logistikplaner finnas för att hålla ordning och reda på samtliga entreprenörer på projektet. Idag löses många logistiska problem ute på byggarbetsplatsen med tillfälliga organisationer. Materialflödet behöver planeras bättre och levereras i nära anslutning till slutmontering för att inte riskera att byggarbetsplatsen blir en lagringsplats. Förbättringsmöjligheter finns med en ökad spårbarhet på materialflödet kopplat till tredjepartslogistik. En digital trackingfunktion informerar när gods avviker från planerad rutt och ger förutsättningar till att i ett tidigare stadie påverka arbetsmomenten på byggarbetsplatsen. Med en god struktur på bygglogistiken finns fina förutsättningar för att nå god lönsamhet med mindre koldioxidutsläpp till olika typer av byggprojekt. Ökad nyttjandegrad av material och samordnade transporter minskar koldioxidutsläppen från byggbranschen med hjälp av använding utav leveranshanteringssystem.

Inom byggindustrin genomförs besiktningar för att säkerställa att en entreprenad har levereratden beställda slutprodukten enligt de krav som beställaren angivit angående kvalitet ochfunktion. För att säkerhetsställa att besiktningsanmärkningar undviks i entreprenaden syftar denhär studien till att söka hjälpmedel som kan användas för att uppnå en förbättradbesiktningsprocess inom byggindustrin. För att undersöka hur och var en förbättring är möjligatt genomföra har en kartläggning över besiktningsanmärkningar utförts. Kartläggningenkompletterades med intervjuer för att få yrkesverksamma personer hos Skanska att ge sin synpå hur Skanska kan förbättra sin besiktningsprocess. Skanska har nyligen infört en nybesiktningsrutin i slutskedet av byggprocessen i syfte att minska antalet anmärkningar och fånöjdare kunder.I studien har effekten av den nya besiktningsrutinen undersökts och resultatet visar att de är pågod väg att nå sina mål men att det fortfarande finns förbättringspotential. Med den nya rutinenupptäcks anmärkningarna i ett tidigare skede än vad som gjordes tidigare, vilket skapar tid föratt avhjälpa dem innan slutbesiktningen. Det medför att anmärkningarna bli färre påslutbesiktningen även om det totala antalet fel fördelat över hela besiktningsprocessenfortfarande är detsamma.Resultatet från både kartläggningen och intervjuerna gav tydliga indikationer på var fokus börläggas för att uppnå en förbättrad besiktningsprocess. De bidragande faktorerna till det visaderesultatet diskuteras och förslag på förbättringsåtgärder presenteras.Förhoppningsvis kan rapporten bidra med en förståelse för hur besiktningsprocessen ibyggindustrin går till samt vilka de största felkällorna till att entreprenader får mångabesiktningsanmärkningar är och hur dessa skulle kunna undvikas.

Förstärkning med kolfiberkompositer har de senaste decennierna fått en betydande roll i byggbranschen och används för att förstärka befintliga konstruktioner och anläggningar. I situationer där en konstruktion försvagats, av exempelvis en olycka eller att kraven på byggnadens bärighet höjs, kan leda till att förstärkning med kolfiber tillämpas. I dagsläget finns en rådande problematik kring materialtester av kolfiber, vilket genererar i svårigheter för vidare etablering av materialet. Det finns inte heller tydliga standarder för att testa och dimensionera kolfiber. I samverkan med konstruktionsföretaget Stiba AB testas, undersöks och jämförs i denna studie kolfiberlameller.

Studien grundar sig i två metoder, en marknadsundersökande del samt en prövande del. Den prövande delen utgår från standaren SS-EN ISO 527-1, där kolfiberlameller från utvalda tillverkare prövats. Materialen prövades på draghållfasthet och elasticitetsmodul. Marknadsundersökningen resulterade i att tillverkarna som undersökts ser ut att hålla sammakvalitét. Resultatet från prövningarna visade på en viss osäkerhet i prövningens metod då draghållfastheten inte gick att bestämma, men elasticitetsmodulen gav tillfredställande resultat. Vidare jämfördes och diskuterades prövningen med marknadsundersökningen. Värdena varierade och slutsatsen drogs att ytterligare prövningar bör göras för att få ett säkerställt resultat.

En fastighet med ett antal lägenheter lokaliserad i den lilla tätorten Otterbäcken i Gullspångs kommun har brunnit ner. Fastigheten kommer att byggas upp på nytt igen. Det kommer att ske i enlighet med Boverkets byggregel BBR och de krav som är aktuella för 2021. Examensarbetet har varit ett samarbete mellan Högskolan i Borås och konsultföretaget Energitriangeln AB i Göteborg. Examensarbetet omfattar en ny projektering av fastigheten med avseende på val av teknisk lösning för uppvärmningssystemet och ventilationen. Som hjälp i projekteringen användes simuleringsprogrammet ”MagiCad från företaget Autodesk. De energitekniska beräkningarna av uppvärmningsbehovet genomfördes i simuleringsprogrammet BV2, ”Byggnadens Värmebalans i Varaktighetsdiagrammet” som tillhandahålls av företaget CIT, Chalmers Industriteknik.

Den tekniska lösningen för lägenhetshuset omfattar en förbättring från den ursprungliga ventilationen som var ett självdragssystem till att bli antingen ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning, (FTX) eller ett frånluftssystem där värmeåtervinning i frånluften erhålls med hjälp av en frånluftvärmepump. Båda alternativen för en förbättrad ventilation projekterades med MagiCad programmet. Examensarbetet omfattar även en analys och beräkning av fastighetens energiprestanda med hjälp av simuleringsprogrammet BV2.

Genom användningen av BV2 beräknades två fall och resultatet uttrycktes i specifik energiförbrukning av både el och värme i kWh/m2, år. Dels för fastigheten som projekteras med ett FTX- system för ventilationen och för projektering av en frånluftvärmepump för värmeåtervinning ur frånluften. För att kunna utföra detta projekt behövdes det bland annat tillgång till byggnadsritningar på den fastighet som håller på att byggas och projekteras oberoende av detta examensarbete.

Syftet och huvudmålet med rapporten är att ge färdigheter och kunskap inom användningen och konfigurering av simuleringsprogrammet BV2 för energieffektivisering och på det viset kunna göra en jämförelse mellan två olika lösningar ur en ekonomisk synpunkt. Det är också viktigt att visa om de två tekniska lösningarna för ventilationen ger en energi-prestanda som överensstämmer med de krav som ingår Boverkets byggregler, BBR 28 från år 2019.

Som en fortsättning av kursen CAD för VVS installationer ingick i examensarbetet en projektering av värme sekundär VS, tappvarmvatten, tappkallvatten och spillvatten med hjälp av MagiCad. Metodiken för energiprestandaberäkningarna i detta projekt var att mäta arean på skalet i fasaden, fönster och dörrar på byggnaden och använda som indata i simuleringsprogrammet av BV2.

Resultatet av examensarbetet konstaterar att valet av en bergvärmepump är det bästa alternativet ur en ekonomisk synvinkel. Detta eftersom man behöver köpa färre antal kilowattimmar elektricitet för att kunna täcka värmebehovet i huset. Väljer man en bergvärmepump med ett FTX aggregat sparas i köpt värme för att kunna tillfredsställa fastighetens energibehov cirka 12 527 kWh/el som ger med ett rörligt elpris cirka 14 907 kr om året i besparing av köpt el för värmeproduktion i jämförelse med alternativet där en frånluftsvärmepump användes för värmeåtervinning från frånluften och där den kalla tilluften värms med en utökad area på radiatorsystemet.

Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.

Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.

Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling. EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro). Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa. Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI. Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter. I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001. Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna; utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.

Gräshoppan 13 är ett flerbostadshus beläget i Borås. Fastigheten har följts upp av energikonsultbolaget Aktea AB på uppdrag av fastighetsägaren Willhem i syfte att miljöcertifiera byggnaden som GreenBuilding. Den primära beräkningen som utfördes av Isover visade att fastigheten förväntades förbruka 34 kWh/m2, år. Akteas uppföljning efter två år resulterade i att fastigheten förbrukade 45,2 kWh/m2, år vilket inte möjliggör en certifiering enligt GreenBuilding där kraven är 41,3 kWh/m2, år, det vill säga 25 % lägre än kraven från Boverkets byggregler, BBR.

I följande rapport diskuteras och analyseras de möjliga felkällorna för varför den beräknade energiförbrukningen utförd av Isover inte uppfylls. Huvudsakligen undersöks systemlösningen för tappvarmvattnet som av Akteas energikonsult Jonas Pettersson antagits vara den mest bidragande faktorn. Detta för att Isover beräknat energiåtgången för tappvarmvatten till 6 kWh/m2, år när det verkliga utfallet resulterade i en energiförbrukning på 18,2 kWh/m2, år.

En kontrollberäkning av Isovers energibalansberäkning gjordes, dock utan full tillgång till Isovers beräkningsindata. Beräkningen gav ett snarlikt resultat (Isover 34 kWh/m2, år, kontrollberäkning 35 kWh/m2, år). Detta utfördes för att utesluta fel hos Isovers energibalansberäkning samt styrka Akteas antaganden angående systemlösningen för tappvarmvattnet.

En provtryckning av en av lägenheterna i fastigheten utfördes för att kontrollera, vilket kan vara en indikator på, byggkvalitén för fastigheten. Provtryckningen visade att fastigheten håller god lufttäthet (0,23 l/sm2) och bedöms inte påverka fastighetens energiförbrukning negativt. Även detta test styrker Akteas antagande att det inte är energiförluster på grund av luftotätheter.

Systemlösningen för tappvarmvattnet krävde mer energi än beräknat eftersom ackumulatortanken i systemet visade sig ha svårt att hålla jämn temperatur. Detta medför att en spetsberedare med elpatron behöver arbeta mer för att tappvarmvattnet ska hålla BBR:s krav på 55 ℃. Varför ackumulatortanken har svårt att hålla jämn temperatur tros vara att volymen är för liten och påverkas för mycket av stora vattentappningar i fastigheten. Även att värmepumpen inte är optimalt inställd kan vara en bidragande orsak.

The widespread use of information technology in healthcare leads to extensive data collection, which can be utilised to enhance patient care and manage chronic illnesses. Our objective is to summarise previous studies that have used data mining or process mining methods in the context of chronic diseases in order to identify research trends and future opportunities. The review covers articles that pertain to the application of data mining or process mining methods on chronic diseases that were published between 2000 and 2022. Articles were sourced from PubMed, Web of Science, EMBASE, and Google Scholar based on predetermined inclusion and exclusion criteria. A total of 71 articles met the inclusion criteria and were included in the review. Based on the literature review results, we detected a growing trend in the application of data mining methods in diabetes research.

Additionally, a distinct increase in the use of process mining methods to model clinical pathways in cancer research was observed. Frequently, this takes the form of a collaborative integration of process mining, data mining, and traditional statistical methods. In light of this collaborative approach, the meticulous selection of statistical methods based on their underlying assumptions is essential when integrating these traditional methods with process mining and data mining methods. Another notable challenge is the lack of standardised guidelines for reporting process mining studies in the medical field. Furthermore, there is a pressing need to enhance the clinical interpretation of data mining and process mining results.

Byggandet av höga konstruktioner med låg egenvikt, ofta med stomme i KL-trä, skapar utmaningar i att stabilisera byggnaden mot horisontella laster som genererar lyftande krafter till följd av stjälpande moment. Träets naturliga karaktär innebär en känslighet för förändringar i omgivande temperatur och fuktighet, vilket påverkar grundförankringens förmåga att stabilisera byggnaden genom variationer i träets mekaniska egenskaper. Dagens beräkningsnorm, Eurokod 5, som behandlar dimensionering av förband i träkonstruktioner, behöver utvecklas för att inkludera modeller som beskriver förbandens beteende på ett mer verklighetsnära sätt.

Detta examensarbete har undersökt beteendet hos ett enskärigt skjuvförband i korslimmat trä (KL-trä) vid olika fukttillstånd. Genom en serie experimentella tester, placerades provkroppar i olika klimatkammare för att simulera varierande fukthistorier. Efter att provkropparna hamnat i fuktjämvikt med specifika fuktighetsnivåer, utfördes mekanisk provning för att utvärdera skjuvförbandets bärförmåga, styvhet och duktilitet. Resultaten från de experimentella testerna jämfördes med dagens beräkningsmodeller i Eurokod 5 för att utvärdera standardens precision om förbandens mekaniska beteende under olika fukttillstånd.

Studiens resultat betonar vikten av att beakta fuktförhållanden vid utformning av förband i KL-trä. Resultaten från de mekaniska proverna visade att en lägre fuktkvot ökar förbandets styrka och styvhet, medan högre fuktkvot tenderade att minska dessa egenskaper. Proverna visade dock på en större variation i styrka och styvhet vid belastning i torra miljöer. Styrka och styvhet hade en omvänd relation med duktilitet. Det framgick att fuktvandringen inuti materialet, oavsett om det torkades eller fuktades upp, direkt påverkade förbandets bärförmåga och styvhet negativt. Fukthistorian hade även en signifikant inverkan på förbandens prestanda. Förband som var monterade i ett torrt fukttillstånd, uppvisade en bättre styvhet och bärförmåga, jämfört mot förband som var monterade i ett fuktigt tillstånd, när de hade samma fukttillstånd vid försöket.

Beräkningsmodellerna i Eurokod 5 för enskäriga stål mot träförband gav lägre värden än de utvärderade proverna. Det finns en potential för förbättring genom att justera eller integrera fuktrelaterade variabler i dessa modeller. Genom att utföra ytterligare experimentella studier som undersöker hur fuktinnehåll och fukthistoria i KL-Trä påverkar förbandens mekaniska egenskaper kan modellerna utvecklas och anpassas närmare de verkliga provresultaten.

Eftersom fuktinnehåll och fukthistorik påverkade förbandets egenskaper, drogs slutsatsen att fuktnivån i trä är avgörande för hur höga konstruktioner stabiliseras mot horisontella laster. Fuktigheter över det normala kan avsevärt försämra förbandens kapacitet. Placeringen av förband i områden särskilt mottagliga för fukt gör det extra viktigt att skydda dessa områden från fukt, både under byggnationen och under byggnadens livslängd. Med tanke på att klimatförändringar kan leda till extremare väderförhållanden blir inverkan av det omgivande klimatet på förbandens förmåga att stabilisera höga KL-träbyggnader ett viktigt framtida forskningsområde.

Byggbranschen har som alla branscher en önskan att minska sin klimatpåverkan. Genom att ersätta betongbjälklag med samverkansbjälklag kan cementanvändningen minskas. För att kunna ha stora spännvidder är det nödvändigt att de ingående materialen samverkar i så stor grad som möjligt. Här är förbindaren en viktig komponent då styvheten i förbindaren är en viktig faktor för att öka graden av samverkan.

Syftet med denna rapport är att undersöka deformationsegenskaperna hos förbindare i trä och betong. Ökad kunskap inom detta område kan leda till bättre förutsättningar att dimensionera samverkansbjälklag samt andra trä- och betongkonstruktioner.

Beräkningsmodeller för flytledens läge baserades på Johansens teorier samt teorierna för balk på elastiskt underlag. Tryckprover utfördes med flera olika förbindare i både trä och betong för att ta reda på bäddmodul och bäddhållfasthet. Dragprover utfördes på samtliga av dessa förbindare för att fastställa sträckgränsen av varje enskild förbindare. För att styrka omberäkningsmodellerna uppvisade korrekta resultat böjdeformerades förbindare förankrade i provkroppar av betong och trä. Provkropparna delades och en flytled mättes ut på två olika sätt för varje provkropp. De nödvändiga materialparametrarna tillämpades sedan i beräkningsmodellerna och kontrollerades med de utmätta flytlederna.

Resultaten från provningar och beräkningar tyder på att Johansens teorier fungerar bra i brottgränstillstånd samt att spänningsfördelningen då ter sig som en jämnt utbredd fördelning. Då materialen fortfarande är elastiska fungerar teorin om elastiskt underlag bra och spänningsfördelningen ter sig då triangulärt. Proverna tyder även på att träets bäddhållfasthet och bäddmodul påverkas beroende på om förbindaren är spetsig eller trubbig.

Detta arbete är en fortsättning på projektet Framtidens kvarter och har som mål att ta reda på hur ett cirkulärt gatuplan kan genomföras. För att ta reda på detta genomfördes en intervjustudie och en litteraturstudie. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med sex respondenter från både fastighetsägarsidan och den kommersiella sidan. Intervjuerna analyserades med en deduktiv metod och sorterades i olika teman. Litteraturstudien genomfördes i Google scholar och Scopus för att kunna söka både brett och detaljerat. Resultatet analyserades sedan efter dem teman som valts ut, dessa var cirkulär fastighetsutveckling, cirkulär affärsmodell samt cirkulär profilering. Cirkulär fastighetsutveckling anses av respondenterna innebära att bygga med återvunnet återbrukat material. Det ansågs av fastighetsägarna vara möjligt att hyra ut till cirkulära aktörer men att det kanske idag inte finns tillräckligt många aktörer för att det ska bära sig. Hållbarhetsgalleriorna å andra sidan hade inga problem med att attrahera cirkulära aktörer till sina verksamheter. I diskussionen talas det om att ekonomin är en stor faktor för fastighetsägarna när det kommer till uthyrning av lokalerna. Därför ställer de sig också frågande kring huruvida det finns tillräckligt många cirkulära aktörer idag för att bara hyra ut till denna grupp utan att riskera vakanser. Det diskuteras också kring vad cirkulär fastighetsutveckling innebär och att synen idag kan behöva breddas för att inkludera också verksamheternas miljöpåverkan. Något som inte är lika utforskat i den forskning som finns på området.

Samarbete mellan organisationer som kan främja forskning och utveckling sker ofta i regional kontext mellan akademi, näringsliv och myndigheter. Två sådana regionala samarbeten för Borås återfinns som fallstudier i denna rapport: Innovationsplattform Norrby och Textile Fashion Center.

Många studier kring samarbete har sin hemvist främst inom management och ekonomi där fokus ligger på att identifiera framgångskoncept för att styra, kontrollera och hantera samarbete. Kunskap ses som något som bör överföras till nytta för den enskilde aktören och lärande ses som en konsekvens av att systematiskt överföra kunskap mellan organisationer. Dessa studier har även konstaterat att det i samarbete över organisationsgränser bland annat finns skillnader i kulturer och rutiner, bristande tillit och bristande respekt av varandras kompetens. Hur dessa faktorer påverkar de sociala relationerna har dock inte studerats i någon större utsträckning. Färre är således de studier som i stället med sociala utgångspunkter undersöker lärande mellan organisationer när det gäller själva dynamiken i relationerna – särskilt på den operativa nivån. Det behövs mer kvalitativt inriktad forskning för att förstå samarbete som äger rum i sådana relationer för att på så sätt också få insikt i hur samarbete mellan organisationer kan skapas, underbyggas och utvecklas.

Denna rapport presenterar en kvalitativ studie som undersöker hur relationer i ett samarbete mellan organisationer kan se ut och på vilka sätt organisationer kan skapa förutsättningar för att bygga samarbete utifrån ett socialt lärandeperspektiv. Studien har genomförts inom ramen för Collaboration Arenas, CARENA, ett större forskningsprojekt finansierat av Vinnova. I CARENA arbetade sex lärosäten tillsammans för att utveckla modeller eller arenor för strukturerat och långsiktigt samarbete. Förutom Högskolan i Borås medverkade högskolorna i Trollhättan, Skövde, Jönköping, Halmstad och Malmö.

In the last two decades, water use has increased at twice the rate of population growth. The freshwater resources are getting polluted by contaminants like heavy metals, pesticides, hydrocarbons, organic waste, pathogens, fertilizers, and emerging pollutants. Globally more than 80% of the wastewater is released into the environment without proper treatment. Rapid industrialization has a dramatic effect on developing countries leading to significant losses to economic and health well-being in terms of toxicological impacts on humans and the environment through air, water, and soil pollution. This article provides an overview of physical, chemical, and biological processes to remove wastewater contaminants. A physical and/or chemical technique alone appears ineffective for recovering useful resources from wastewater containing complex components. There is a requirement for more processes or processes combined with membrane and biological processes to enhance operational efficiency and quality. More processes or those that are combined with biological and membrane-based processes are required to enhance operational efficiencies and quality. This paper intends to provide an exhaustive review of electrochemical technologies including microbial electrochemical technologies. It provides comprehensive information for the recovery of metals, nutrients, sulfur, hydrogen, and heat from industrial effluents. This article aims to give detailed information into the advancements in electrochemical processes to energy use, improve restoration performance, and achieve commercialization. It also covers bottlenecks and perspectives of this research area. 

Buildings are constructed and operated to satisfy human needs and improve quality of life. Good indoor air quality (IAQ) and thermal comfort are prerequisites for human health and well-being. For their provision, buildings often rely on heating, ventilation, and air conditioning (HVAC) systems, which may lead to higher energy consumption. This directly impacts energy efficiency goals and the linked climate change considerations. The balance between energy use, optimum IAQ and thermal comfort calls for scientifically solid and well-established limit values for exposures experienced by building occupants in indoor spaces, including homes, schools, and offices. The present paper aims to appraise limit values for selected indoor pollutants reported in the scientific literature, and to present how they are handled in international and national guidelines and standards. The pollutants include carbon dioxide (CO2), formaldehyde (CH2O), particulate matter (PM), nitrogen dioxide (NO2), carbon monoxide (CO), and radon (Rn). Furthermore, acknowledging the particularly strong impact on energy use from HVAC, ventilation, indoor temperature (T), and relative humidity (RH) are also included, as they relate to both thermal comfort and the possibilities to avoid moisture related problems, such as mould growth and proliferation of house dust mites. Examples of national regulations for these parameters are presented, both in relation to human requirements in buildings and considering aspects related to energy saving. The work is based on the Indoor Environmental Quality (IEQ) guidelines database, which spans across countries and institutions, and aids in taking steps in the direction towards a more uniform guidance for values of indoor parameters. The database is coordinated by the Scientific and Technical Committee (STC) 34, as part of ISIAQ, the International Society of Indoor Air Quality and Climate. 

Rapporten visar hur projekteringen av VA-installationer och röranläggningen utfördes för ett grupphusområde som planerades. Värmebehovsberäkningar för byggnaderna utfördes, uppbyggnaden av röranläggningen upprättades på ritningar samt dimensionerades enligt i branschen gällande regler och praxis. Projekteringen utfördes med datorprogram samt branschlitteratur och resulterade i fyra situationsplaner över grupphusområdet i skala 1:200 samt ett flödesschema.

Den här studien handlar om recirkulering av rivningsmaterial i anslutning till det storskaliga stadsutvecklingsprojektet Västerbro, som Riksbyggen och Bostäder i Borås står bakom. På platsen finns idag en tegelbeklädd lagerbyggnad från 1960-talet och exploatörernas visioner bygger på att lagerbyggnaden rivs och ersätts med nya byggnader. Genom selektiv rivning ser man möjligheter att återvinna byggnadens fasadtegel och betong från befintligt bjälklag för att återanvända detta i uppförandet av det nya kvarteret.

Syftet med studien är att estimera klimatnyttan från recirkulerat material från selektiv rivning av lagerbyggnaden, med målet att bidra som beslutsunderlag för beställare vid recirkulering av rivningsmaterial.

Klimatpåverkan från recirkulering av rivningsmaterial från lagerbyggnaden beräknas i en livscykelanalys som jämför fem likvärdiga fasadelement med olika mängd inblandning av återbrukad betongballast, återbrukat rensat tegel, och återbrukade kapade tegelstycken från befintlig fasad. Beräkningen utgår ifrån en lokal recirkulering då rivning sker på platsen där det nya kvarteret ska byggas. Fasadelementet är ett prefabricerat sandwichelement med fast-gjutet tegel. Som stöd i beräkningen användes IVL Svenska Miljöinstitutets handledning för klimatberäkningar i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM.

Beräkningar uppskattar att selektiv rivning med återbrukade kapade tegelstycken från be-fintlig fasad kan spara 28 % växthusgasutsläpp jämfört med ett likvärdigt fasadelement bestående av enbart av primära råvaror.

Studierna presenterade i den här rapporten är kopplade till Västerbros forskningsprojekt Framtidens kvarter- för en hållbar livsstil som har följts genom deltagande i återkommande styrgruppsmöten, en workshop samt genom samtal och intervjuer med projektdeltagare.

Studien omfattas också av en teoretisk översikt av den lagstiftning och de incitament som berör recirkulering av bygg- och rivningsmaterial och visar på samhällets höga ambitioner att påskynda omställningen mot cirkulära materialflöden. Sammanställningen visar också på att lagar och regler ger en stor flexibilitet och att recirkulering av bygg- och rivnings-material till stor del bygger på frivillighet eller den enskilde aktörens vision och vilja om att bygga hållbart.

Purpose – The purpose of this paper is to examine the patterns of reported cargo thefts at

non-secure parking facilities in Europe, the Middle East, and Africa (EMEA) with respect to stolen

value, frequency, incident category, and modi operandi.

Design/methodology/approach – This study is based on a system-theoretical approach that

emphasizes on a holistic rather than an atomistic view. The research method used in this paper is

deductive; the analysis is based on data obtained from the incident information service (IIS), a database

of transport-related crimes from the Transported Asset Protection Association (TAPA) in the EMEA

region. The results are analysed and discussed within a frame of reference based on supply chain risk

management (SCRM) and criminology theories.

Findings – We found that 97 per cent of all attacks during a stop occur at non-secure parking

locations. Cargo thefts at these locations are more of a volume crime than high-value thefts. Seasonal

variations were seen in these thefts, and the most common type was an intrusion on weekdays

during winter.

Research limitations/implications – This study is limited by the content of and the classifications

within the TAPA EMEA IIS database.

Practical implications – This paper is directly relevant to the current EU discussions regarding the

creation of a large number of secure parking facilities in the region.

Originality/value – This is one of the first papers in the field of SCRM that utilizes actual crime

statistics reported by the industry to analyse the occurrence of cargo theft by focusing on the

non-secure parking aspect in the transport chain.

This paper identifies patterns and trends in cargo theft by analysing seasonal

variations (by time of year and time of week) in the relationship between value

(reported stolen value) and various reported modi operandi. This research is exploratory

in nature; it is based on theories derived from criminology and logistics as well as

secondary data related to cargo theft. For practical purposes, the research is geographically

limited to EMEA; however, the frame of reference is applicable to the analysis of

antagonistic threats to transport worldwide. Though patterns differ across categories,

for some modi operandi, seasonal patterns are found across both months of the year and

days of the week. Despite variations in hot spots, incident categories, stolen and

endangered objects, and handling methods, the basic theoretical framework is generally

applicable. This research is limited by the content and classificatory scheme of the TAPA

EMEA IIS database. However, this is the best available database and it contains anonymous

reports that are mainly from TAPA member companies that are in the industry itself.

The purpose of this paper is to identify and describe the scale of cargo theft in

the European pharmaceutical supply chain in 2014. The study is based on a systemtheoretical

approach which emphasises a holistic rather than atomistic view. The

research in this paper is deductive and descriptive in its nature and aims to present a

current description of theft of pharmaceuticals in a European perspective. This paper’s

hypotheses on cargo theft have been developed from theories of criminology, for

applicable use, to strengthen the scientific field of logistics. A survey was conducted

in autumn 2014 whereby the respondents were asked to provide their opinions in

relation to eleven questions. The survey was sent out to all major players in the

European pharmaceutical sector – manufacturers and logistics providers specializing

in pharmaceuticals. The survey captured more or less 80 % of the European pharmaceutical

manufacturers' market share.We found that the current threats against European

pharmaceutical transport are small in relative occurrence terms (relatively few attacks on

a yearly basis compared to other product categories) but on an impact basis thefts of

pharmaceuticals place as one of the top targets (value wise) for criminals. This research

supports other sources that the current geographical hot spot for these thefts in Europe is

in Italy. The top risks are rated as either robbery or theft from vehicle at unsecure parking

areas. These two different modi operandi can be divided into one frequency related

threat (theft from unsecure parking) and one impact related risk (robbery).

Purpose

The purpose of the study is to explore the logistics and SC effects linked to trade wars, embargos, and sanctions, or even other geopolitical events that effects and alters the current status quo of international trade and business relations. The paper also provides a research agenda for SCM on this basis.

Design/methodology/approach

This is a conceptual paper based on a system approach, which emphasizes a holistic view instead of the characteristics of the different parts. The paper revisits macro-economic and geopolitical developments and evaluates their impact on, and implications for supply chains.

Findings

The paper frames supply chains within macro-economic and geopolitical events and their development. It shows that causal relationships between acts of trade conflict to an actual and intended change in the trade between actors are weak, paradoxical, and non-linear. Outside of conflicts, changes to the rules and regulations in international business are slow and predictable, allowing for companies and their supply chains to adapt. Trade wars make the changes in trade regulations less predictable but they are also introduced at a much higher pace. This results in higher uncertainty for all involved actors. This also results in a new supply chain systemic behaviour, which is better understood as a complex system instead of the more traditional supply chain view of stable links and nodes.

Originality/value

The paper contributes to the understanding of geopolitical developments and their implications for supply chain management and develops a specific research agenda for supply chain management.

Purpose: The purpose of this paper is to explore cargo theft risk and security for different product types at different locations along a transport chain. Design/methodology/approach: This study is based on a system-theoretical approach. The research method is deductive, as the analysis is based on secondary data and results from a questionnaire. The results are analysed based on supply chain risk management (SCRM) theories. Findings: Due to substantial interaction effects, the type of product and transport chain location must be considered to determine the correct level of security. Specifically, the product type is more significant, since the general cargo theft risk is higher. Furthermore, the transport industry has three perspectives on security responses to cargo theft, namely, demanded, needed and actual security, which differ depending on the product type and transport chain location. Research limitations/implications: This database is structured according to the global Transported Asset Protection Association organisational structure, which implies that there are three main databases: Europe, Middle East and Africa, Americas, and Asia-Pacific. Practical implications: This study has both research and practical implications, as it examines security within freight transport from three perspectives, linked to general cargo theft risk and goods owners’ requirements. Originality/value: This study addresses the contemporary SCRM problem of cargo theft using actual crime statistics and the industry understanding of required generic security levels. © 2019, Emerald Publishing Limited.

Purpose - The purpose of the study is to explore cargo theft risk and security for different product types at different locations along a transport chain. Design/methodology/approach - This study is based on a system-theoretical approach. The research method is deductive as the analysis is based on secondary data and results from a questionnaire. The results are analyzed based on supply chain risk management (SCRM) and criminology theories. Findings - Due to substantial interaction effects, the type of product and transport chain location must be considered to determine the correct level of security. Specifically, the product type is more significant since the general cargo theft risk is higher. Furthermore, the transport industry has three perspectives of security responses to cargo theft: demanded, needed, and actual security, which differ depending on the product type and transport chain location. Research limitations/implications - This study is limited by the content and classifications of the Transported Asset Protection Association (TAPA) of the Europe, Middle East, and Africa (EMEA) Incident Information Service (IIS) database as well as by the attendees of the 2015 TAPA EMEA Q4 conference. Practical implications - This paper has both research and practical implications as it studies security within freight transport from three perspectives as linked to general cargo theft risk and goods owners’ requirements. Originality/value - This paper addresses the contemporary SCRM problem of cargo theft using actual crime statistics and the industry understanding of generic required security levels.

This paper examines weekly and annual seasonality in incident categories to find patterns and trends in transport crime globally, concerning the value of stolen goods, incident frequency and incident category. Secondary data is utilized to analyse a contemporary challenge in logistics and supply chain research, namely theft and robbery of goods during shipment. The research is based on the TAPA global IIS transport-related crime database. Incident frequencies and mean values are analysed primarily with chi-square tests and analyses of variance (ANOVAs). The results are analysed and discussed within a frame of reference consisting of theories from logistics and criminology. The main conclusion is that there is an annual as well as a weekly seasonality of most incident categories, but the patterns vary among incident categories. The results are primarily limited by the content and classification within the TAPA IIS database.

This study analyses the relationship between probability and impact for different combinations of incident and transport chain location type based on supply chain risk management theories. A deductive research method was used via employing data from the transport-related crime database incident information service (IIS). While the total risk may be the same for different probability-impact combinations, different risk management strategies are required. Regressing probability on impact gives an estimated effect of about–0.5, instead of the theoretically expected –1, indicating that an impact reducing strategy may reduce the total cargo theft risk more than a probability-focused strategy. An alternative risk ranking approach was suggested, which emphasises impact risk as more important than probability risk, implying that certain modi operandi are generating higher impact losses. The risk management strategy should therefore focus on reducing the probability for those incident categories