BakgrundBakgrunden till att det står kristen tradition och västerländsk humanism i läroplanen är utifrånPiltz (1992) betänkande inför den förra läroplanen (Skolverket 1994, SOU 1994:92, bilaga 8 iSkola för bildning), som handlar om att Piltz anser att kristen tradition är det som formatsamhället. Sigurdsson å andra sidan ifrågasätter vilken kristen tradition som Piltz bygger sittbetänkande på, eftersom det har funnits flera kristna traditioner i samhället. Vidare tasforskning upp kring hur religionskunskapsundervisningen i mångkulturella skolor på ettfördelaktigt sätt kan få elever att skapa sig förståelse för varandras trosuppfattningar.Den teoretiska ramen bygger på Bakhtins (1991) teori om att människor ska föra dialog, föratt skapa sig förståelse för varandra. Bakhtins teori om dialogismen har Dysthe (1996)applicerat i klassrummet. Det dialogiska klassrummet handlar om att det finns ett samspelmellan lärare och elever och mellan elever. Det finns alltså flera röster i klassrummet ochallas erfarenheter, uppfattningar och värderingar är betydelsefulla och lyssnas till. Detmonologiska klassrummet är dock vanligast, och innebär att det är läraren som är auktoritäroch säger hur ”det” är och ”fyller” eleverna med fakta. Det finns alltså en röst som förmedlarinformation och det är lärarens (Dysthe 1996).SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka några årskurs-4-6-lärares syn på att förmedlakristen tradition och västerländsk humanism inom området etik, i religionskunskapsämnet påmångkulturella skolor.MetodStudien är gjord enligt en kvalitativ metod, genom intervju som redskap. Informanterna ärlegitimerade årskurs-4-6-lärare, som har behörighet och erfarenhet i att undervisa i ämnetreligionskunskap. Lärarna arbetar på olika skolor i västra Sverige. Lärarnas svar har noggrantanalyserats, enligt ett kodningsschema. Den teoretiska ramen har varit till hjälp för att förstålärarnas syn på olika frågor.ResultatStudiens resultat visar att vissa elever ges dubbla budskap. Skolan förmedlar sin värdegrund,medan hemmet förmedlar sina värderingar. Dessa värderingar behöver inte alla gångerstämma överens, vilket gör att elever ibland uttrycker motsättningar i undervisningen. Det göratt det kan bli svårt att prata om vissa moraliska frågor, som sexualitet och jämställdhet.