Syftet med vår uppsats är att genom kvalitativa intervjuer studera hur de som arbetar som utryckningspersonal inom Räddningstjänsten ställer sig till att få in kvinnor i sina arbetsgrupper. Brandmän inom den kommunala Räddningstjänsten i Västra Götaland upplever att en jämnare könsfördelning skulle kunna påverka den dagliga arbetssituationen gällande arbetsmiljö, arbetsuppgifter och relationer. Genom teorier från Daniel Levi och Erving Goffman resonerar vi kring hur män inom den operativa utryckningsstyrkan beskriver hur gruppsammanhållning och språk konstrueras på arbetsplatsen samt hur dessa individer anpassar sina liv efter olika roller beroende på vilken situation de befinner sig i. Enligt några av våra respondenter finns det aktörer på marknaden som anser att den svenska kommunala Räddningstjänsten bör bli en mer jämställd arbetsplats för att mer spegla det samhälle vi idag lever i. Våra resultat visar att män inom den operativa utryckningsstyrkan mer än gärna välkomnar kvinnor i organisationen under förutsättning att de deltar på lika villkor och inte särbehandlas på grund av sitt kön. Det finns inga absoluta hinder till att kvinnor kan arbeta inom den operativa utryckningsstyrkan i Räddningstjänsten och heller inga motstånd bland de respondenter vi tillfrågat.