I Sverige har elever rätt att utöva inflytande i skolan. Det informella inflytandet praktiseras sällan och matematikämnet är det ämne som elever har minst möjlighet att utöva ett informellt inflytande i. Då det är markant att elever har minst informellt inflytande i matematikämnet är det av stor vikt att undersöka hur elever ser på informellt inflytande i matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I studiens bakgrund finns tidigare forskning om vilken betydelse elevinflytande har för lärande, vilket är att elevers motivation till att vilja lära sig ökar då de får vara delaktiga när beslut ska fattas. Vidare har tidigare forskning visat att elever enligt styrdokument har rätt att utöva inflytande i skolan med att vuxna hindrar dem från sin rätt och att det därför är brist på inflytande över undervisning. I bakgrunden lyfts även vilka nackdelar som finns med informellt elevinflytande som tidigare forskning har kommit fram till, bland annat att elever endast väljer enkla och kontraproduktiva uppgifter när de ska utöva inflytande.Den teoretiska utgångspunkten för studien är Deweys teori om demokrati och utbildning. En kvalitativ studie gjordes i form av gruppintervjuer med 19 elever om hur de ser på informellt elevinflytande i matematikundervisning.I resultatet framgår det att respondenterna inte har något informellt elevinflytande i matematikundervisning men även att de inte vill ha något informellt elevinflytande. Eleverna vill endast bidra med idéer till matematikundervisningen. De menar att möjligheten med att bidra med idéer är att matematiklektionerna kan bli roligare. Resultatet har dock visat att respondenterna ser risker med elevinflytande i matematikundervisning då det kan leda till konflikter. Vidare framgår det att respondenterna inte vill ha något ansvar över matematikundervisningen men att de har ett personligt ansvar under matematiklektionerna.