Syfte. Syftet var att beskriva äldre personers, 65 – 84 år, uppfattningar av deras hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Södermanlands län och i Örebro län år 2008. Ett andra syfte var att jämföra skillnader mellan åldersgrupper och kön i länen Södermanlands län och i Örebro län. Ett tredje syfte var att jämföra och beskriva trenden över tid, från år 2000, av deras hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.

Metod. Denna rapport är en del av befolkningsundersökningen Liv & hälsa. Deltagarna var äldre personer, 65-84 år, i Södermanlands län (n = 2123) och Örebro län (n = 3937). En enkät konstruerades som täckte områdena hälsa, levnadsvanor och livsvillkor med slutna svarsalternativ. Enkäten skickades till slumpmässigt utvalda personer. Svarsfrekvens var 80 procent i åldersgruppen 65-79 år och 75 procent i åldersgruppen 80-84 år i Södermanlans län. Svarsfrekvens i Örebro län var 78 procent i åldersgruppen 65-79 år och 71 procent i åldersgruppen 80-84 år. Enkätsvaren analyserades i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

Resultat. Hälften av de i åldersgruppen 65-79 år bedömde sin hälsa som bra eller mycket bra. Få hade ohälsosamma alkohol- och tobaksvanor. Flera hade ohälsosamma matvanor och motionsvanor. En större andel kvinnor än män i åldersgruppen 65-79 år bedömde sin hälsa, levnadsvanor (inte mat, rökning och alkohol) och livsvillkor sämre. Förtroendet var relativt lågt för folktandvården, socialtjänsten och försäkringskassan. Förtroendet för socialtjänsten och försäkringskassan hade, från redan låga nivåer, minskat signifikant sedan år 2000. Mindre än hälften hade förtroende för äldreomsorgen. Andelen, i åldersgruppen 65-79 år, som åt lunch, middag, kvällsmål varje dag hade signifikant minskat över tid. Det var få skillnader mellan länen och även få trender mellan år 2000 - 2008.

Diskussion och slutsatser. Folkhälsoarbete och hälso- och sjukvårdsarbete bör, utifrån rapportens resultat, arbeta med de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, genom att förebygga risker, behandla ohälsa och skapa stödjande miljöer. Att bryta ohälsosamma levnadsvanor är något som bör in i hela sjukvården och samhället. De äldre bör mötas av personal med kompetens om åldrandet. Strategiska satsningar för evidensbaserade förebyggande insatser är nödvändigt. Det är avgörande att de äldre har kunskap om hälsosamma levnadsvanor och livsvillkor för att främja sin hälsa. Livsvillkor har inte alltid de äldre möjlighet att påverka själva. Här har samhället ett ansvar för att skapa stödjande strukturer som underlättar de äldres egenmakt.