I den här rapporten utvärderas samarbetsprojektet Läsmuskler. Läsmuskler, som utfördes av Ulricehamns bibliotek under 2014 och 2015 i samarbete med idrottsförbundet SISU och lokala idrottsföreningar, syftade till att öka läslust bland barn och unga. Den gjorda utvärderingen har baserats på empiriskt material vilket har samlats in genom intervjuer med tre idrottsledare samt den bibliotekarie och den kulturstrateg som deltog i projektet och genom de projektansökningar vilka skickades in till Kulturrådet respektive Västra Götalandsregionen samt den delrapport vilken skickades in till Kulturrådet.
Två frågor har styrt utvärderingen: ”Vilka arbetssätt har använts inom ramen för Läsmuskler?” och ”Hur har de använda arbetssätten varit relaterade till projektets mål?”. Den gjorda utvärderingen visar på att tre arbetssätt har använts inom ramen för Läsmuskler: för det första genom att mobila bibliotek har körts ut och ställts upp på träningar och tävlingar och genom att läshörnor har ställts i ordning på några av de deltagande idrottsföreningarna. För det andra genom att aktiviteter har erbjudits genom vilka social läsning har främjats, detta bland annat genom att böcker, som lämpar sig särskilt vid social läsning, har valts ut. För det tredje genom att aktiviteter har erbjudits vilka har uppmuntrat målgruppen till ett aktivt deltagande genom att barn och unga fick vara med och välja ut medier till de mobila biblioteken samt skriva egna noveller.
Projektet hade sju formulerade mål. Sex av dem är inte mål i sig utan medel genom vilka projektets syfte, en ökad läslust bland barn och unga, kunde nås. Det sjunde målet handlar om att projektets innehåll ska redovisas vid olika publika evenemang såsom exempelvis Bokmässan i Göteborg. Den gjorda utvärderingen visar på att relationen mellan de använda arbetssätten och projektets mål inte är självklar. För det första finns arbetssätt som tydligt är kopplade till särskilda mål. Detta genom att projektets mål i vissa fall också är det arbetssätt genom vilket 34 idrott, läsning och bibliotek målet uppnås, vilket innebär att när arbetssättet utförs uppnås också målet eftersom arbetssättet och målet är detsamma. För det andra, med stöd i tidigare forskning kan det vara svårt att relatera vissa arbetssätt till särskilda mål då det finns risk för att dessa arbetssätt, enligt den valda tidigare forskningen, inte medför att just de särskilda målen uppnås utan att effekten istället blir den motsatta. För det tredje är det empiriska materialet stundtals inte tillräckligt för att ange hur arbetssätten kan sägas vara relaterade till projektets mål.
Med anledning av vad som har framkommit under denna utvärdering bör i projektbeskrivningar klargöras huruvida de formulerade målen är mål i sig eller medel för att nå ett annat, mer övergripande, mål, hur de planerade arbetssätten är relaterade till de formulerade målen samt vilka konkreta arbetsmetoder som inkluderas i de valda arbetssätten och varför. Ett medel kan också vara ett mål i sig, om så är fallet bör detta tydligt skrivas fram i projektets beskrivning. Detta för att underlätta dels genomförandet av projektet, dels rapporteringen och utvärderingen av detsamma.
Borås: Högskolan i Borås, 2016. , p. 64