Mellan åren 2001-2014 producerades 101 avhandlingar i två nationella och en lokal forskarskola (Rönnerman & Langelotz, 2015). I studien granskades samtliga avhandlingar utifrån de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik. I resultatet framkom tre kategorier; Pedagogisk praktik, Utbildningspraktik och Övrig praktik. I detta paper kommer de avhandlingar som skrivits i ämnet pedagogiskt arbete att studeras på nytt i syfte att a) undersöka vilka kategorier dessa avhandlingar representerar och b) analysera avhandlingarna i relation till begreppet praktiknära forskning och ämnet pedagogiskt arbete. Analysen utgår från att lärares frågeställningar är generade ur en professionell praktik som är konstituerad i en specifik tid, ekonomi, kultur och socio-politisk kontext (jfr Kemmis, 2010; Langelotz & Rönnerman, 2014; Nicolini, 2013). En praktik ses här som socialt konstruerad och utgörs av deltagarnas tal (sayings), aktiviteter/göranden (doings) och relationer (relatings). Vidare förstås externa villkor såsom kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemang påverka en specifik praktik, samtidigt som praktiken också påverkar dessa arrangemang i ett ömsesidigt beroende (Kemmis, Wilkinson, Edwards Groves, Hardy, Grootenboer & Bristol 2014). Resultaten belyser inriktningen på dessa avhandlingars frågeställningar och hur de kan relateras till begreppet praktiknära forskning  samt ger en förståelse till varför ämnet pedagogiskt arbete inrättades i en viss tid.