I rapporten diskuteras vad som kännetecknat många av de reformer som genomförts i den offentliga sektorn under de senaste tre decennierna, och som betecknas med samlingsnamnet New Public Management reformer (NPM-reformer). Dessa reformer har införts efter den privata sektorns styrprinciper som ideal. Det primära syftet har varit att öka den offentliga sektorns kundorientering och dess kostnadseffektivitet. Vid införandet av reformerna har inte minst det managerialistiska synsätt som ledningen företrätt fått en problematisk relation till den styrlogik som professioner tillämpar. Reformerna har ofta mött motstånd som tagit sig olika uttryck och som lett till oavsedda effekter. Drivkrafter bakom reformernas införande har varit både politiker som velat förbättra den offentliga sektorns effektivitet och också velat öka dess legitimitetgenom att påvisa att moderna styrprinciper tillämpas. I de flesta forskningsrapporter om NPM framkommer en stark kritik mot reformer som har tilltro till rationalitet och företagsideal och som anses vara dåligt anpassade till den kontext de implementeras i och att de överhuvudtaget anses vara dåligt genomtänkta. I föreliggande rapport redovisas denna kritik men också en modererande positiv tolkning till vad NPM-reformer kan ha inneburit för den offentliga sektorn som ett svar på den frågan många forskare ställt; hur kan NPM- reformerandet få fortgå med sina få påvisade positiva effekter och många negativa och oförutsedda effekter.