Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lärares frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker: delrapport från SKOLFORSK-projektet
University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. (RCIW)ORCID iD: 0000-0003-1424-6063
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie utgör en del av Vetenskapsrådets SKOLFORSK-projekt, vilket syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning som underlag till det Skolforskningsinstitut som ska etableras i Sverige 2015. Det specifika delprojekt som är utgångspunkt till föreliggande studie ska bidra i SKOLFORSK-projektet genom att kartlägga frågeställningar som är relevanta för verksamma i skola och förskola.

Studien belyser de frågor lärare ställer relaterat till sin profession och praktik samt undersöker om och på vilka vis frågeställningarna kan spegla sin tid. Vidare diskuteras resultatet i relation till exempelvis utbildningspolitiskt inflytande. Studien har delats in i två delstudier. I delstudie 1 har 101 avhandlingar från tre forskarskolor granskats och kategoriserats utefter respektive avhandlingsstudies frågeställningar och fokus. Avhandlingsarbetena har producerats mellan 2001 och 2014 av doktorander med lärarexamen. I delstudie 2 har 13 lärare verksamma i det svenska utbildningssystemet ingått i två fokusgruppsamtal. Dessa samtal har fokuserat de frågor och utvecklingsmöjligheter som lärare uttrycker som viktiga (2014). Det är således frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker av de professionella som här redovisas. 

För att fånga frågeställningarna över tid har ett totalurval gjorts vilket innebär att samtliga 101 avhandlingar som producerats vid tre forskarskolor mellan åren 2001 och 2014 ingår i studien. Vidare har fokusgruppsamtal genomförts med 13 yrkesverksamma lärare. Det empiriska underlaget skiljer sig därmed åt då lärarnas frågeställningar i avhandlingarna under lång tid har bearbetats för att vara vetenskapliga och forskningsbara och de frågor som lyftes av lärarna i fokusgruppssamtalen uttrycktes direkt i samtal med andra lärare och forskare i en specifik tid. Materialet som ligger till grund för analyserna är således texter av två slag. För delstudie ett är det publicerade texter i vetenskapliga avhandlingar medan det i delstudie två är transkriberade samtal från gruppintervjuer. En induktiv kategorisering användes som analysmetod i delstudie ett och i delstudie två gjordes en narrativ samtalskoncentrering, därefter användes kategorierna från delstudie ett i analysen.

Resultatet från delstudie ett visar att samtliga skolformer inom det svenska skolväsendet samt högre utbildning finns representerade i avhandlingarna. Majoriteten av arbetena riktar sig mot grund- och gymnasieskola. Tre huvudkategorier framträder i materialet: pedagogisk praktik, undervisningspraktik och övrig praktik.

Det ena huvudområdet, Pedagogisk praktik, innefattar en tredjedel av avhandlingarna. Här har fyra underkategorier identifierats. Frågorna som ställs i avhandlingsarbetena rör dels lärarprofessionen – hur lärare uppfattar, upplever, ser på eller talar om sin profession, dels verksamheten – om skolan som institution och hur den påverkas av yttre förutsättningar och politisk styrning, dels hur elever uppfattar och upplever sin skolsituation. Dessutom ställs frågor kring skolämnet som till exempel hur historieämnet har förändrats över tid eller elevers intresse för ett specifikt ämne. 

I både avhandlingsfrågorna och i de frågeställningar som formuleras under fokusgruppssamtalen kan man spåra utbildningspolitiska avtryck. I samtalen som genomfördes september 2014 är diskursen om ett kollegialt lärande utmärkande och kan härledas till senare års kollegiala samarbetsdiskurs. I avhandlingsarbetena blir även forskarskolornas inriktningar synliga i lärarnas frågeställningar och i avhandlingarnas fokus. Det samlade resultatet visar att lärares frågeställningar är riktade mot en kunskapsutveckling för lärare. Det visar också vikten av att forska med lärare. Den praktiknära relevansen är framträdande och avhandlingarna speglar metoder och arbetssätt i undervisning som behöver utvecklas i skolan. Vidare framhålls betydelsen av att utveckla kunskaper och förståelse kring demokratiska och inkluderande frågeställningar. Denna typ av forsknings- och utvecklingsprojekt skulle enligt lärarna kunna utgöra ett bidrag för utveckling av professionen och verksamheten.

Kartläggningen skulle kunna utgöra en god grund för kompetensutveckling som involverar lärare, arbetslag eller hela skolor för utveckling av skolan på vetenskaplig grund samt en viktig källa nationellt inom ramen för Skolforskningsinstitutets praktiknära uppdrag. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, 2015. , 48 p.
Keyword [sv]
lärares frågor, lärare som forskar, praktiknära forskning, pedagogisk praktik, undervisingspraktik
National Category
Educational Sciences
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-8370ISBN: 978-91-7307-275-5 (print)OAI: oai:DiVA.org:hb-8370DiVA: diva2:891810
Projects
Vetenskapsrådets SKOLFORSK-projekt
Funder
Swedish Research Council, U2013/6845/S
Available from: 2016-01-07 Created: 2016-01-07 Last updated: 2016-01-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

https://publikationer.vr.se/produkt/larares-fragestallningar-genererade-ur-utbildningspraktiker/

Search in DiVA

By author/editor
Langelotz, Lill
By organisation
Faculty of Librarianship, Information, Education and IT
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 102 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf