Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konstruktiv forskningskritik: om förändrade villkor och grunder för kritik och forsk-ning i det pedagogiska fältet.
University of Borås, School of Education and Behavioural Science. (PAUS)
2014 (Swedish)Conference paper, (Other academic)
Sustainable development
The content falls within the scope of Sustainable Development
Abstract [sv]

Att forskningskritik utgör en viktig och på många sätt ofrånkomlig del av vetenskaplig kun-skapsproduktion tas ofta för givet och forskningskritiken är också på olika sätt en institution-aliserad del i det högre utbildningssystemet. I mitt inlägg kommer jag att argumentera för att just forskningskritiken – och speciellt möjligheterna av en konstruktiv sådan – är något som vi emellertid idag behöver ta upp tll diskussion och ställa oss undrande inför. Som en vital och viktig del av forskningsverksamheter överlag finns fog för antagandet att forskningskriti-kens villkor och grunder har förändrats liksom det högre utbildningssystemet i övrigt. Mitt inlägg syftar till att lyfta frågor kring dessa förändringar och stimulera en diskussion kring frågan om vad en ”konstruktiv” forskningskritik skulle kunna tänkas vara i sammanhanget. I sin introduktion till den idag välciterade och kända boken Educational Research on Trial från 2009 skriver redaktörerna Pamela Walters, Annete Lareau och Shiri Ranis: When the smoke and dust had settled, it became clear that the field of education research had been hit by a major earthquake. Roughly between 1995 and 2002, numeroous reorts citing scientific de-ficiencies in education research or suggesting that it was a field in need of rehablitation were isued. Critics of education research charged that the designs on which much of the research is ba-sed are inferior, the quality of the data typically collected is shoddy, and the results of most studies are not to be belived or trusted. To make matters worse, critics charged, the poor quality of educat-ion research rendered it useless as a scientific guide to policymakers’ and practioners’ decisions about how to improve education in the United States. (sid. 1). Situationen i Sverige är kanske inte så extrem eller så tydligt uttalad som denna, men nog känns den igen. Kritik mot forskningen har också här kommit från flera håll och har oavsett om den kommit från professionens, politikens eller akademins företrädare varit likartat inrik-tat på att ifrågasätta både forskningens kvalitet och dess användbarhet och har i vissa fall, som i Sundell (2009), kunnat konstaterats vara bristfällig endast på grund av att forskningspublice-ring etc. inte följer utvärderingens standarder för kvalitetsmätning. Kritikens huvudpunkter är i sig inte nya. I ett ämnesområde vars konstitutionella kärna består i att forskningen ska svara upp på behov utanför sig själv kan det tyckas självklart att frågor kring kvalitet kopplas till frågor om nytta och användbarhet. Samhällsvetenskaperna i gemen har förväntats ”serva” olika samhällssektorer, vilket för den pedagogiska forskningens del traditionellt har bestått av lärarutbildningar, lärarprofession och (något senare) utbildningspo-litik. Historiskt har konstitutionen visat sig fruktbar och de spänningar som funnits mellan ämnes-området och lärarutbildning, lärarprofession och utbildningspolitik har gett upphov till kritik som varit konstruktiv och kunnat utnyttjas i differentierings- och specialiseringssträvanden. Mycket tyder emellertid på att sådana utvecklingslinjer kommer att bli allt svårare i framtiden och att kritiken, området – liksom dess sammanhang - förändrats mycket kraftfullt. Förra århundradets sista decennier innebar kraftfulla och tillsynes globala förändringar för vetenskaplig kunskapsproduktion inom samtliga ämnesområden (se t ex. Gibbons, et.al, 1994; Ziman, 1994). I de globala kunskapsekonomier som råder har visserligen forskning med rele-vans för utbildning fortsatt att hamna högt på de politiska agendorna, men den institutionella grunden både för att bedriva och styra universitets- och högskolebaserad forskning är sig inte lik. Uttrycken ”University in Ruin” och ”Academic Capitalism”, myntat av Readings (1997) respektive Slaugher och Lesley (1997), ger på ett så slagfullt sätt gestalt åt igenkännbara sammanhang. Lägger vi därtill till de också i Sverige allt mer hörbara kraven på evidensbase-rade praktiker och evidensbaserad forskning framträder konturerna av vad Pamela Walters (2009) kallat för en ”educational research movement” där vetenskaplig legitimitet och veten-skaplig auktoritet ställts på spel inför kraftfulla förändringar och utmaningar i utbildningssek-torn. PISA men också neo-liberala strömningar och marknadisering tillhör samma scenarie där också nya villkor och former för att hantera allt ifrån tjänstetillsättningar till forskningsfi-nansiering gjort sig gällande. Om både de institutionella, politiska och kunskapsmässiga grunderna är under så radikal för-ändring som ovanstående antyder menar jag att vi också står inför en hittills ny situation där inte bara den pedagogiska forskningens villkor utan också innebörderna och möjligheterna av att vara forskare inom området har omvandlats. Självklart utmanas också kritikens roll i sammanhanget och våra mer traditionella uttryck för forskningskritik har, kan vi förmoda, inte stått opåverkad av den senare ”rörelsen” (Educational Research Movements) och de kon-stitutionella förändringar denna bär vittne om. Som jag kommer att argumentera för ställer ett antagande om konstitutionella förändringar oss inför strategiskt svårbemästrade frågor där vi får allt svårare att förstå oss själva isolerade eller immuna från närvaro av neo-liberala strömningar och omvandlingar av universitets- och högskolesystemet i stort. Med några exemplifieringar från omvandlingen av den pedagogiska forskningens organisering och villkor i Sverige kommer jag att i mitt inlägg peka på vissa av de konstitutionella paradoxer vi fortfarande lever under där ”gammalt” i vissa fall lever sida vid sida med ”nytt” och där det ”gamla” i andra sammanhang så uppenbart omformats genom det ”nya”. Utan att tro på att svar i vanlig mening är möjliga är den fråga jag menar är viktigt för oss att ha rådslag om är: Vad är eller skulle en konstruktiv forskningskritik kunna vara i sammanhanget och åt vad (ska) den riktas? Referenslitteratur: Biesta, G. (2007). Why »what works» won’t work: evidence-based practice and the democra-tic deficit in educational research. Educational Theory, 57(1), 1–22. Bohlin, Ingemar (2010): Systematiska översikter, vetenskaplig kumulativitet och evidensba-serad pedagogik. I Pedagogisk Forskning i Sverige 2010 årg 15 nr 2/3 s 164–186. Gibbons, M. C., Limoges, C., Nowotny, H., Schwartzman, S., Scott, P., & Trow, M. (1994). The new production of knowledge. Beverly Hills, CA: Sage. Hammersly, M. (2001): ’On ”systematic” reviews of research litteratures: A ”narrative re-sponse to Evans and Benefield.’ British Educational Reserch Journal, 27, p. 543 – 554. Nihlholm, Claes & Evaldsson, Ann-Carita, (2010). Var finns evidensen för evidensrörelsens anspråk? Debatt. I Pedagogisk Forskning i Sverige 2010 årg 15 nr 2/3 sid. 321. Nowotny, H., Scott, P., & Gibbons, M. (2001). Rethinking science: Knowledge and the public in an age of uncertainty. Cambridge, UK: Polity Press. Oanecea, A and Pring, R. (2008). ’The importance of being thorough: On systematic accumu-lation of ”what workds” in Educational Research. Journal of Philosophy of Education 42: 4 – 15. Ranis, Sheri H. (2009): Blending Quality and Utiliity: Lessons Learned from the Education Research Debate. Sid. 125 – 143. I Walters, Lareau, and Ranis (Eds.) Education Research on Trial. Policy Refrom and the Call for Scientific Rigour. Routledge. Slaughter, S., & Leslie, L. (1997). Academic capitalism, politics, policies, and the entrepre-neurial university. Baltimore & London: Johns Hopkins University Press. Sundell, K. (2010). Internationella publikationer och citeringar under perioden 2000–2009 hos svenska professorer och docenter inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi. Socialstyrelsen november 2010.

Place, publisher, year, edition, pages
2014.
Keyword [en]
Forskningskvalitet
Keyword [sv]
Högre Utbildning, Pedagogiskt Arbete
National Category
Social Sciences Pedagogy
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-7229Local ID: 2320/14279OAI: oai:DiVA.org:hb-7229DiVA: diva2:887938
Conference
SWERA-symposium, 7 oktober 2015, Växjö
Available from: 2015-12-22 Created: 2015-12-22 Last updated: 2017-02-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://lnu.se/om-lnu/konferenser/aktuella-konferenser/swera-konferensen

Search in DiVA

By author/editor
Foss Lindblad, Rita
By organisation
School of Education and Behavioural Science
Social SciencesPedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 68 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf