Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utbildning och Integration- om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning
University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
2012 (Swedish)Conference paper, Published paper (Other academic)
Sustainable development
The content falls within the scope of Sustainable Development
Abstract [sv]

Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, Allégatan 1, SE 501 90 Borås, Sweden Abstract Utbildning och Integration – om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet.

Place, publisher, year, edition, pages
2012 , 2012.
National Category
Pedagogy
Research subject
Teacher Education and Education Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-6958Local ID: 2320/11923OAI: oai:DiVA.org:hb-6958DiVA: diva2:887665
Conference
Include 2012, Högskolan i Borås dec 2012
Available from: 2015-12-22 Created: 2015-12-22

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Jaffari, Majid
By organisation
School of Education and Behavioural Science
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 120 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf