Postern presenterar en pågående studie om artbegrepp och organismers släktskap i svenska biologiböcker för grundskolans senare år. Många studier inom ämnesdidaktisk forskning har fokuserat på barns uppfattningar om olika naturvetenskapliga begrepp. Barn, ungdomar och även vuxna, försöker göra världen begriplig genom att skapa egna förklaringsmodeller. Dessa benämns vardagsföreställningar och är ofta svåra att utmana genom undervisning. Studiens syfte är att analysera hur artbegrepp och systematik presenteras i biologiböcker för årskurs 6-9, att jämföra böckernas förklaringar med vetenskapliga sådana samt att belysa tänkbara konsekvenser för elevers lärande. Urvalet är de sex läroböcker i biologi för årskurs 6 till 9, som fanns att köpa i Sverige 2009. En kvantitativ innehållsanalys används för att ge underlag för jämförelser. De sidor där artbegreppet presenteras analyseras ur ett multimodalt perspektiv (förklaras på postern). Resultatet visar att det artbegrepp som används i samtliga böcker är det biologiska artbegreppet. Det introduceras tidigt i böckerna och då ofta som ett konstant fenomen. Förekomsten av ordet ”art” varierar stort både mellan och inom böckerna. Som mest förekommer det 30 gånger på ett uppslag. I avsnitten som presenterar olika organismer använder författarna även andra ord än systematiskt vedertagna taxa såsom grupper, sorter och typer. Systematik på nivåer över familjer skiljer sig mellan böckerna. I samtliga böcker används illustrationer för att visa organismers släktskap och utveckling. Dessa illustrationer varierar från kladogram till knotiga träd. I flera av kladogrammen saknas tidsaxlar och många av släktträden får läsaren själv tolka innebörden i. Resultatet tyder också på att systematik presenteras på sätt som kan bidra till att elevers vardagsföreställningar stärks.