Elevers uppfattningar om naturvetenskapliga begrepp har länge varit föremål för forskares intresse men ett begrepp som sällan undersökts är artbegreppet. Att många elever har bristande kunskaper om arter och deras släktskap och att de har svårigheter att tyda evolutionära släktträd finns det flera studier om. Trots betydelsen inom biologin är artbegreppet inte oproblematiskt även om det finns en enighet bland biologer om vikten av en grundläggande enhet. Denna studies syfte är att analysera hur artbegrepp och systematik presenteras i biologiböcker för årskurs 6-9, att jämföra böckernas förklaringar med vetenskapliga sådana, samt att belysa tänkbara konsekvenser för elevers lärande. Ett multimodalt synsätt på texter och ett designteoretiskt perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk. Olika semiotiska resurser (modes) i böckerna kan samverka för meningsskapande men gör inte alltid det. Läroböcker kan inte ses som isolerade företeelser utan som artefakter i ett intertextuellt, kontextuellt och kulturellt sammanhang. Urvalet är de sex läroböcker i biologi för årskurs 6 till 9, som fanns att köpa i Sverige 2009. En kvantitativ innehållsanalys användes för att ge underlag för jämförelser. De sidor där artbegreppet presenteras analyserades med en multimodal metod. Resultatet visar att många modes används i böckernas uppbyggnad och att graden av samverkan mellan olika modes varierar. Genomgående används det biologiska artbegreppet och det introduceras tidigt i böckerna och då ofta som ett konstant fenomen. Förekomsten av ordet ”art” varierar stort både mellan och inom böckerna. Som mest förekommer det 30 gånger på ett uppslag. I avsnitten som presenterar olika organismer använder författarna även andra ord än systematiskt vedertagna taxa såsom grupper, sorter och typer. Systematik på nivåer över familjer skiljer sig mellan böckerna. I samtliga böcker används illustrationer för att visa organismers släktskap och utveckling. Dessa varierar från kladogram till knotiga träd. I flera av kladogramen saknas tidsaxlar och flera av släktträden får läsaren själv tolka innebörden i utan stöd från böckerna. Resultaten, som har relevans för såväl lärarutbildare som verksamma biologilärare, tyder på att artbegrepp och systematik presenteras på sätt som kan bidra till att elevers vardagsföreställningar stärks. De multimodala analyserna indikerar att det finns stora utvecklingspotentialer i dagens biologiböcker. Naturvetenskapliga processer skulle kunna lyftas fram istället för de faktafyllda avsnitt om växter och djur som tonåringar gärna prioriterar bort. Evolution skulle kunna vara ett område att utgå från istället för att avsluta med i läroböckerna.