SAMMANFATTNING Litteraturprofilverksamheten i Mölndal, ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem har utvärderats med utgångspunkt i teorier om språkutveckling, läsinlärning, multimodalitet och sociokulturella teorier. Syftet med utvärderingen har varit att ur olika perspektiv och med olika metoder undersöka vad samarbetet mellan bibliotek, förskola och familjedaghem har inneburit för de medverkande. Det är av intresse att studera om och hur verksamheten har ökat barnens tillgång till litteratur, om och hur det i så fall har påverkat personals och barns föreställningar om litteratur och läsning. Ytterligare ett syfte har varit att studera om litteraturprofilverksamheten har påverkat barnens läsutveckling. Ett tredje syfte var att identifiera faktorer för samarbetet, såväl positiva som negativa. Genom intervjuer med bibliotekarier, dagbarnvårdare, förskollärare, förskolechefer, verksamhetschef och grundskollärare har verksamheten studerats. Barnen har följts upp via resultat på nationella proven i skolår 3 och tio barn har intervjuats om sina läsvanor i skolår 3. Resultaten visar att litteraturprofilverksamheten har lett till ett nära samarbete mellan förskolor, familjedaghem och bibliotek och även samarbete mellan de litteraturprofilerade förskolorna och familjedaghemmen. Förskollärarnas arbetsmetoder har förändrats mot större lyhördhet för barnens tankar och mer samtal med barnen. Både förskollärarna och dagbarnvårdarna har förändrat sin syn på hur man kan resonera om barnlitteratur och de var mer nyfikna på nyutkommen litteratur än vad tidigare studier visat. De har lärt sig läsa undertexter, att läsa bilder och samtala om dem och att bearbeta litteraturen ur ett multimodalt perspektiv, med Ipads, bild, drama och musik. Bibliotekarierna har utmanats i sin kunskap om barnlitteratur och fått större insikt i hur förskolorna arbetar med litteratur och en förändrad syn på litteraturarbetet. Det har lett till ett förändrat arbetssätt och att de har upparbetat en annan struktur i verksamheten. Enligt förskollärarna och bibliotekarierna har barnen fått mycket stor tillgång till litteratur som bearbetades både multimodalt och estetiskt. Barnen visar ett mycket stort intresse för litteratur och är fokuserade vid biblioteksbesök. De har lärt sig hur man kan tänka och agera när man väljer böcker. I skolår tre är resultaten på nationella prov i läsinlärning och läsförmåga mycket goda, dvs. över riksgenomsnittet. Resultaten på individnivå är påfallande höga. Det mindre positiva som framkommit är en bristande kunskap om verksamheten hos dem som tar emot barn som har gått på litteraturprofilförskolorna. Det visade sig även finnas ojämlikheter i maktbalansen mellan bibliotekarier och dagbarnvårdare vilket ledde till att bibliotekarien i all välmening försökte styra arbetet inom familjedaghemmen.