Syftet med den aktuella pilotstudien var att få en ökad kunskap om livssituationen och framtida behov av vård och omsorg för äldre med kinesiskt ursprung i Borås. Totalt deltog nitton personer i studien, de fl esta med sinovietnamesisk bakgrund. Intervjuer och fokusgrupper med äldre män och kvinnor har legat till grund för undersökningen. Resultatet visar att även om fl era av de intervjuade upplever att de tappat en del av sin kinesiska kultur så fi nns viktiga karaktärsdrag kvar som påverkar vardagslivet. Den kinesiska kulturen beskrivs som social, sällskaplig och hårt arbetande. Det fi nns också en tydlig önskan om att klara sig själv och att ta hand om sina föräldrar och barn. Status och buddistisk tro är andra delar av livet som beskrivs av de intervjuade. I hemlandet var tregenerationsfamiljer vanliga medan detta förändrats i Sverige, ofta mot de äldres vilja. Flera av de intervjuade äldre har inget barn i närområdet, vilket skapar oro inför framtiden. Livet i Sverige beskrivs på många sätt som kontrast till livet i Vietnam eller Kina. Bristande språkkunskaper i svenska blir ett praktiskt och socialt handikapp som går igen i stora delar av vardagslivet. Många av de äldre blir beroende av sina barn, som arbetar och har svårt att hjälpa till med allt som önskas. Kvinnogruppen som träffas i Vårt Norrbys lokaler i Borås är ett exempel på hur man lyckats förändra livssituationen till det bättre och skapat en social gemenskap. Dock säger de äldre kvinnorna att de är rädda för att bli sjuka och undviker att själva ta kontakt med sjukvården. Orsaker är – förutom rent språkliga – även tekniska, såsom svårigheter att knappa in telefonnummer och personnummer. Kunskapen om svensk äldreomsorg är bristfällig och ingen säger sig ha sett någon information på kinesiska. Språkbarriären och i viss mån den svenska mejerimaten framförs som skäl till att det idag är svårt att ta emot svensk äldreomsorg. Alla de intervjuade uttrycker önskemål om någon form av kinesiskt äldreboende och/eller dagverksamhet med kinesisktalande personal. Dels för att kunna få en god vård och omsorg som gamla men också för att kunna dela viktiga kulturella traditioner som mat, religion och sedvänjor med sina landsmän. Många är medvetna om att de utgör en liten grupp men kan tänka sig att bo i samma hyreshus eller på en asiatisk avdelning. De yngre önskar detta för sina föräldrars räkning och ibland även för sin egen räkning. Flera av de yngre kan dock tänka sig att i framtiden bo på ett svenskt äldreboende om inga andra alternativ fi nns. Studien visar att det fi nns ett behov av dialog mellan den kinesiska gruppen och primärvård/ äldreomsorg för att hitta alternativa lösningar. Bristen på information skapar idag misstänksamhet gentemot kommunal äldreomsorg och kommunens möjligheter att hjälpa till. Detta visar på ett behov att skapa ett förtroendefullt förhållande mellan kommun och äldre med kinesiskt ursprung.